Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-08

Röriga språklänkar

Förvaltarskap är den svenska motsvarigheten till USA:s Conservatorship. Omsorg och dansk omsorgmotsvarar däremot Care. Men när jag försöker ändra länkarna får jag svaret att objektet redan finns. Hur ändrar man detta? Menemenetekelufarsim (diskussion) 25 juni 2018 kl. 21.15 (CEST)

Legal guardian verkar väl bättre? USA är inte det enda engelskspråkiga landet. Edaen (diskussion) 25 juni 2018 kl. 21.32 (CEST)

		Språkutgåvor
Wikidataobjekt	Etikett	#	svwiki	enwiki	dewiki	frwiki	eswiki	itwiki	nlwiki	dawiki	nowiki
d:Q10501691	förvaltarskap	1	Förvaltarskap	-	-	-	-	-	-	-	-
d:Q18560572	god man	14	God man	Apotropos	-	-	-	-	-	-	Verge
d:Q157509	förmyndare	32	Förmyndare	Legal guardian	Sachwalter	-	Curador (derecho)	Tutore (diritto)	Curator (juridisch)	Kurator	-
d:Q682718	omsorg	10	-	Conservatorship	Betreuung (Recht)	Tutelle	-	-	Curatele (Nederland)	-	-
d:Q2047357	förvaltare	8	-	Trustee	Treuhänder	-	Fideicomisario	-	-	-	-
d:Q969439	Care	8	-	Care	Care	Care	-	Care	Care	-	-
d:Q293213	Guardian	14	-	Guardian	Guardian	Guardian	Guardian	Guardian	-	-	Guardian

Det kan nog behövas lite ändringar i dessa kopplingar, men tänk på att (Q969439) är en grensida som tar upp många betydelser av "Care" medan svwp- och dawp-artiklarna om omsorg (Q682718) inte är grensidor. Även (Q293213) är en grensida. --Larske (diskussion) 25 juni 2018 kl. 22.10 (CEST)

Observera vad artikeln säger i inledningen:

”

Förvaltarskap är ett svenskt rättsinstitut, som kan beslutas av tingsrätten … [min emfasering]

„

Att genom Wikidata koppla samman denna med en artikel som beskriver något annat än just svenska förhållanden vore ett brott mot hur Wikidata är tänkt att fungera.

en:Legal guardian handlar om ett betydligt bredare begrepp och inkluderar bland annat Sverige. Sedan är även förordnade förmyndare och gode män och ett par andra begrepp nog att betrakta som "legal guardians" och skulle kunna göra anspråk på att ha interwiki till detta begrepp. Ett begrepp som används i Finland är Intressebevakare, ett ord som mycket väl beskriver vad det handlar om. -- 62.20.170.74 29 juni 2018 kl. 11.53 (CEST)

Men meningen med att länka till andra språkversioner är väl ändå att folk ska kunna läsa om företeelsen på andra språk, snarare än att uppbyggnaden av Wikidata är ett självändamål? Annars finns det ju inte ens någon poäng med att lägga in "globalt perspektiv" i artikarna. Menemenetekelufarsim (diskussion) 13 juli 2018 kl. 16.13 (CEST)

@Menemenetekelufarsim Du blandar ihop begreppen Språklänkar (interwiki) med Wikidata. Det går att ha språklänkar utan Wikidata och det går att ha Wikidata på en sidan utan att ha Språklänkar. -- 62.20.170.74 17 juli 2018 kl. 19.33 (CEST)

Och hur görs detta?Menemenetekelufarsim (diskussion) 17 juli 2018 kl. 21.01 (CEST)

Dagens skandinaviska artikel

Behövs den på huvudsidan? Hur hamnade den där från första början? Jag finner den rätt så ointressant. Vad skulle den kunna ersättas av? --Vannucci (diskussion) 16 juli 2018 kl. 19.33 (CEST)

Tycker du att den stör på något sätt? Att du finner den ointressant ser i alla fall inte jag som argument nog för att ta bort den. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 17 juli 2018 kl. 13.02 (CEST)

Vi är tre språk som är lätt begripliga sinsemellan. Samspel mellan våra språkversioner medverkar till att förbättra våra respektive uppslagsverk. /Ascilto (diskussion) 17 juli 2018 kl. 13.19 (CEST)

Jag delar helt Asciltos uppfattning. Vad någon subjektivt tycker är ointressant får inte styra. I annat fall skulle vi nog exempelvis inte ha särskilt mycket i uppslagsverket om Albanien, som knappast engagerar de flesta svenskspråkiga. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 09.54 (CEST)

Vad hände sen

Världens medier uppmärksammade Lsjbots uppgång, har någon av dem intresserat sig för vad som hände sen? Eller har någon skrivit en uppsats? Voyager85 (diskussion) 18 juli 2018 kl. 10.46 (CEST)

Wikimania 2018 i Kapstaden kör igång

Wikimania 2018 under Hackatonet.

Imorgon startar årets upplaga av Wikimania. Vi är ca 650 deltagare här på plats i Kapstaden för att diskutera Wikimediaprojekten och fri kunskap. Årets tema är "Bridging knowledge gaps, the ubuntu way forward". Öppningsceremonin och många andra programpunkter går att följa via Wikimedia Foundations YouTube-kanal. Dessutom går det att se inspelade programpunkter i efterhand via uppladdningarna som kommer att listas nedanför programmet. Mvh Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.26 (CEST)

Hoppas ni har rolig ocksåt! Hälsningar till alla.--LittleGun (diskussion) 20 juli 2018 kl. 15.27 (CEST)

Tack. Det är fint att få chansen att lära sig saker och utbyta erfarenheter några dagar, och sätta sitt eget redigerande i ett större sammanhang när man pratar med folk från resten av världen som gör samma sak som man själv men på helt andra sätt. /Julle (disk.) 21 juli 2018 kl. 14.43 (CEST)

Infogningar i Peter I:s ö

(alt. "Wikipediaupplaga som minskar")

Lite roligt tänkte jag att det kunde bli att, antitetiskt på skoj, efter föregående rubrik ta upp följande som jag haft i bakhuvudet ett tag:

Under Peter I:s ö#Geografi finns en rad stubbartiklar om namngivna geografiska, hm, förekomster på denna obebodda ö som Norge gör anspråk på. Ön har aldrig haft någon befolkning (såvitt känt; vore högst osannolikt, minst sagt) och saknar därför historia.

Artiklarna om höjder, dalar, vikar och kullar på ön innehåller alltså allmänt bara info om koordinater och höjd, tagna från geonames som är en otillförlitlig källa, såvitt jag vet (höjdangivelse för högsta toppen stämde inte när grejade i den artikeln härförleden). Uppgifterna är alltså osäkra, och det är osannolikt att de kan byggas ut. Det skulle också vara lätt att besvkriva dessa uppgifter i huvudartikeln om ön. Undantag tycker jag vi ska göra för t ex den högsta toppen, som också finns på andra språk.

Jag föreslår därför att vi infogar artiklarna om stub-ämnen i Peter I:s ö#Geografi. Den som vill får gärna börja! Mvh, flinga 17 juli 2018 kl. 18.28 (CEST)

På vilket sätt skulle det öka vårt skapande av kunskap? Det Lsjbot här skapat ser jag som helt korrekt info och betraktar dem inte som stubar. Varför lägga ner tid och kraft på detta?Yger (diskussion) 17 juli 2018 kl. 19.46 (CEST)

För den som vill förbättra artiklarna finns det en del överlappning med no:Kategori:Peter_I_Øy. Sen är det inte mig emot om de artiklar som inte hittas annan källa till än geonames till raderas. Det borde trots allt vara ett fåtal. Diskussionen borde kanske flyttas till Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning. bbx (diskussion) 17 juli 2018 kl. 20.46 (CEST)

Och denna diskussion har vi haft flera gånger och aldrig nått konsensus för snabbradering. Jag är bestämt emot att radera dessa om platser på ön.Yger (diskussion) 17 juli 2018 kl. 20.50 (CEST)

Jag tänkte att det är ett ganska "självklart" infogningsfall. Men man kan förstås se olika på det. De egna artiklarna tillför i huvudsak inget (om de gör det, kan de behållas, förstås).

Skälet är alltså att man underlättar för läsarna att hitta och ta till sig informationen. En lista (i en artikel) är överskådligare än flera stycken artiklar. flinga 18 juli 2018 kl. 00.26 (CEST)

Artiklarna är inte alltid tomma, som jag mindes det. Men med karta, och om koordinater och höjd kan källbeläggas, så är allt av intresse redan sagt. Exempel ur Salen (kulle i Antarktis):

"Salen är en kulle i Antarktis. Den ligger i Västantarktis. Inget land gör anspråk på området", "Salen ligger på ön Peter I Øy", "Trakten är obefolkad. Det finns inga samhällen i närheten".

Med sammanhanget av ön kan detta sägas mycket enklare (förresten gör Norge anspråk på hela ön, så det är väl faktafel).

Jag avsåg inte det här som någon diskussion om botartiklar i sig, bara det vanliga arbetet med att hålla artikelavgränsningar rimliga. Mvh, flinga 18 juli 2018 kl. 00.33 (CEST)

Om någon med intresse av att snygga till artikeln om Peter I:s ö gör en kvalificerad bedömning att en eller flera av artiklarna om öns geografi saknar bärighet som egen artikel så tycker jag det är ganska okontroversiellt om informationen infogas i artikeln Peter I:s ö. Dock måsta naturligtvis varje fall bedömas separat. En del av dessa "geografi-artiklar" har relevans för att existera som egna artiklar. Mer allvarligt tycker jag det är att några av de aktuella artiklarna har texten: "Inget land gör anspråk på området.". Mvh --Bairuilong (diskussion) 18 juli 2018 kl. 07.57 (CEST)

Medhåll, det finns ingen poäng att ha samma information om en plats beskrivet på flera ställen. Det blir tydligare, och tydlighet ökar kunskapsvärdet och en infogning är inte en radering. Om det dessutom innefattar en genomgång av källans brister, så desto mer värdeökande.--LittleGun (diskussion) 18 juli 2018 kl. 08.47 (CEST)

Jag delar däremot Ygers uppfattning. Infogningar bör endast ske i undantagsfall, efter noggrant övervägande. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 09.51 (CEST)

Bara en kort kommentar sålänge: ja, självfallet bedöma från fall till fall, fullt medhåll. Jag trodde att jag hade skrivit det i ursprungsinlgget, men hade tydligen missat. Mvh, flinga 18 juli 2018 kl. 16.33 (CEST)

Avsnitt i TV-serier, figurer i fiktiva universum, bifigurer i mytologiska berättelser, kobbar och skär tror jag ofta kan infogas. Menar du specifikt geografi-artiklar, Tostarpadius?

Olstad Glacier (fick för mig att den hette Ostedal, i skrivande stund :p) heter på norska Ostedalbreen [rättelse: Olstadsbreen]. Antingen det norska namnet, eller en svensk översättning, som i så fall kan betraktas som en beskrivande artikeltitel, tänker jag är bättre namn. Med det norska löper vi förvisso minst risk att råka ge sken av att försöka mynta översättningar.

Phantom Coast är en havsbukt som ligger på 888 m ö h. Det sista är väl iaf en lite konstig beskrivning? Bukten finns inte utmärkt på kartan över ön, för övrigt (endera kan fela/brista). Mvh, flinga 22 juli 2018 kl. 21.33 (CEST)

Wikipediaupplagor som växer…

Två wp-upplagor som passerat milstolpar.

Hej! Franskspråkiga Wikipedia har precis passerat gränsen 2 miljoner artiklar. I princip samtidigt har portugisiskspråkiga Wikipedia nått upp till en miljon. Frwp är på femte plats i antal artiklar, strax bakom dewp, medan ptwp ligger på femtonde plats.

En annan glädjande nyhet är att även kinesiskspråkiga Wikipedia ganska nyligen passerade miljonen artiklar. Zhwp för på "hemmaplan" en ojämn kamp mot både en statlig brandvägg och två inhemska Internetbjässar.

I övrigt kan noteras att cebuanospråkiga Wikipedia med hjälp av Lsjbot passerat 5 miljoner och att wp-upplagorna på ryska, italienska och spanska sedan flera års tid är involverade i en tät kamp om sjundeplatsen.--Paracel63 (diskussion) 16 juli 2018 kl. 23.55 (CEST)

I hur snabb takt krymper vi? Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 09.56 (CEST)

Finns det någon aktuell långtids statistik. Jag har fått känslan att vi ståt och svajat +-1000 artiklar i flera månader. Och att detta beror på den absolut nödvändiga städningen av dubblerade bot artiklar. Voyager85 (diskussion) 18 juli 2018 kl. 10.40 (CEST)

Mitt intryck när jag ser de definitivt nödvändiga rensningarna är att de nya vi skapar måste bli en droppe i havet. Men så illa är det kanske inte. Själv har jag under en period nästan inte producerar något nytt då det närmast känts meningslöst i det perspektivet men nu har jag så sakteliga kommit igång igen. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 23.08 (CEST)

Aktuell långtidsstatistik

Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem.

Diagrammet visar antal sidor i svwp per månad från maj 2001 till juni 2018. Källa: Wikipedia-statistik. --Larske (diskussion) 19 juli 2018 kl. 01.22 (CEST)

Just nu ligger vi under 3,8 miljoner, men vi rasar alltså inte i snabb takt. Det känns hoppingivande. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 07.54 (CEST)

Vannuccis förslag om att massradera artiklar

Skulle vi kunna helt enkelt radera alla robotskapade artiklar så vi får slut på det? Det är inte särskilt engagerande att skriva något nytt i vad som är en robotskapad artikel. Däri ett av de största problemen med det bristande intresset. Mänskligt istället för automatiskt värdesätts som aldrig förr i vårt informationssamhälle som tidigare ansågs tvärtom. Det är för att vi insett att automatiskt skapande inte kan ersätta mänskligt skapande och kontroll i många fall. Det är rätt så onödigt nu i efterhand att ta bort en efter en av robotskapade artiklar. Jag yrkar istället på att radera alla robotskapade artiklar. Så att vi kan åter liva upp engagemanget och attrahera nya användare. --Vannucci (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.09 (CEST)

Du är inte utan poäng Vannucci, det är tråkigare att reda upp robotskapade artiklar än att själv skapa nytt. Däremot kommer robotradering säkert också innebära problem. Dessutom får den som vill skapa nytt en varning att tidigare artikel raderats. Jag skulle önska att det fanns ett alternativ att radera där varningen inte kom upp. Den skulle kunna användas för botar som spårat ur och även diskussionssidor som behöver raderas. / Machatjkala (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.28 (CEST)

Det är inte riktigt så nybörjare fungerar, att de börjar med att skapa artiklar. Tvärtom är det något jag avråder nybörjare ifrån, eftersom det är svårt att skapa artiklar som fungerar på Wikipedia. (För den som tvivlar, fråga några av de nybörjare vars artiklar blir raderade varje dag.) Det är bättre och lättare att lära sig att samarbeta och skriva i existerande artiklar. Nya användare kommer, och har alltid kommit, framför allt genom att hitta existerande artiklar som inte håller tillräckligt hög standard, inte icke-existerande artiklar.//Hannibal (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.48 (CEST)

@Vannucci: Kom med seriösa förslag! De robotskapade artiklarna är det bästa som hänt oss. Visst behöver det rensas, men mycket är lätt att förbättra. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.59 (CEST)

Det är ett seriöst förslag. Robotskapade artiklar har försatt oss i ett bekymmersamt läge. Det är en oro som delas av många. Det bästa som har hänt Wikipedia är användare som du och jag och alla andra på detta projekt och inte ett program för gränslös massproduktion av artiklar av för det mesta tveksamt innehåll. Ser man djupare i wikipediatanken så har Lsjbot inte haft här att göra, eller som många andra menar och påpekat så är Lsjbots arbete ett annat projekt som inte hör hemma på just Wikipedia. --Vannucci (diskussion) 19 juli 2018 kl. 18.01 (CEST)

@Vannucci: Det är inte många som delar Din uppfattning att boten inte haft här att göra. Många, bland dem jag, är bekymrade över geografiprojektets efterverkningar, även om vi bedömer situationen olika. Jag är övertygad om att allt hade blivit bättre på sikt om Lsj hade stannat kvar som aktiv och fortsatt med det, men jag har full förståelse för att han lämnade efter att mer eller mindre ha drivits på flykten av en kombination av oseriösa inlägg som Dina och seriösa men kraftigt överdrivna. Däremot är de flesta mycket nöjda med biologiprojektet. Stödet för massraderingar där är minimalt, troligen obefintligt. Min bedöming är att Du är helt ensam om Din ståndpunkt i det fallet. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 18.31 (CEST)

Hade lsj fortsatt så hade mycket av extraarbetet som görs nu lätt kunnat fixas med hans bot. Nu har andra fått programera om samma sak. Bra rensning behlvs, men inte raderkng rakt av. Adville (diskussion) 19 juli 2018 kl. 18.48 (CEST)

Att radera alla botartiklar rätt av är en dålig idé. Det är väl bara geografiartiklarna med Geonames som källa som ställt till problem. Lsj:s första botartiklar med växter och djur hade andra källor och har inte blivit ifrågasatta, det finns bara en massa röda länkar till auktorerna i dessa artiklar, något som jag har börjat att åtgärda (hjälp gärna till). Det finns väl också botartiklar om svenska sjöar och franska kommuner som också håller en bra kvalitet. Thoasp (diskussion) 19 juli 2018 kl. 19.08 (CEST)

...och röda länkar finns i människoskapade artiklar med. Det är lätt att glömma bort alla de fina djur- och växtartiklarna av lsjbot, och naskobots alla artiklar om franska kommuner och svenska sjöar... och ex Ygers botjobb med kommundata mm som är botgjort och underlättar mycket. Om fokus enbart är på geografiboten så kan man diskutera det. Där finns myckrt att glra, men der hindrar inte andra att skapa nya artiklar om de vill. Att jobba med geografi är inget måste. Adville (diskussion) 19 juli 2018 kl. 19.19 (CEST)

Att massradera robotskapade artiklar för att människor ska få nöjet att skapa dem går mot hela idén med Wikipedia som är att ge kunskap till så många som möjligt. Vill man dra det argumentet till sin spets skulle man kunna säga att alla artiklar raderas efter en vecka så att en skribent kan få nöjet att skapa artiklar som Sverige och Stockholm från scratch lite då och då. Det blir ju såklart urdåligt för läsarna, och det tror jag att det blir om vi raderar alla robotskapade artiklar också. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 19 juli 2018 kl. 21.40 (CEST)

@Ainali: det handlar inte om att radera innehåll skapat av människor utan robotskapade artiklar. Sedan tror jag i motsats till @Tostarpadius: att allas åsikter och förslag är seriöst menade, inklusive mina. --Vannucci (diskussion) 19 juli 2018 kl. 23.18 (CEST)

Förslag kan vara seriöst menade och ändå inte seriösa. Du borde på förhand veta att Du aldrig får gehör för detta utan att det bara leder till en ofruktbar diskussion. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 23.54 (CEST)

Det är mycket intressant att Tostarpadius vill hellre ha kvantitet före kvalitet OCH riskera encyklopedins trovärdighet bara för att ha så många artiklar som möjligt. Vi kan lika gärna avveckla alla verifieringsregler och skita i att källbelägga artiklarna eftersom det är exakt vad det är med botartiklarna när man väljer att lita på en så värdelös källa som Geonames är. Intressant också att du anser att det är bara Vannucci som är emot detta. Har du sovit under en sten när diskussionerna om detta blossat upp ett x antal gånger under åren, Tostarpadius? Det har visat sig under diskussionernas gång att det är inte bara Vannucci som är emot denna sörja. DIEXEL (diskussion) 20 juli 2018 kl. 00.26 (CEST)

@DIEXEL: Försök läsa rätt innantill! Användaren vill radera alla botartiklar, inte endast dem med Geonames som källa. Gemenskapen godkände projektet och har därför ett gemensamt ansvar för det. Plötsligt lades all skulden på Lsj. Det var djupt orättvist. Vi har dragit detta hur många varv som helst och diskussionen är verkligen ofruktbar. Det finns ingen som förespråkar att botartiklarna skall lämnas i oförändrat skick. Tostarpadius (diskussion) 20 juli 2018 kl. 00.43 (CEST)

Hmmm. Lite orättvist mot Tostarpadius. Han var från början völdigt mot botartiklar (för några år sedan), men ändrade sig. Han har aldrig skrivit att de skall vara kvar som de är, men han ser en stor fördwl med att de täcker upp mycket som annars skulle saknas. Lsjbots artartiklar visar det. Att då säga alla botartiklat skall raderas när man (antagligen enbart) menar geografiartiklarna gör självklart att man får mothugg. Tostarpadius har rätt här (även om jag respekterar vannuccis åsikt ovh förstår varför den finns). Istället för att diskutera vad tostarpadius tycker är det bättre att hjäloa till i diskussioner hur vi kan städa bort det som blev fel så guldkornen är kvar. Saker som, enligt Tostarpadius (och jag håller med) kunde lösts av Lsj om han inte jagadts bort när geonames visade sig vara mindre bra i vissa områden. Adville (diskussion) 20 juli 2018 kl. 02.04 (CEST)

Man bör oavsett inte två gånger om kalla andra användares inlägg oseriösa.

För övrigt är jag för massradering av robotskapade geografiartiklar. Tycker dessutom att antalet robotskapade artiklar på svwp är för stort, växter och arter inkluderade. Det går inte att klicka på "Slumpartikel" i vänsterspalten längre utan man måste använda knappen "(-bot)" för att få fram något vettigt. --Treetear (diskussion) 21 juli 2018 kl. 01.49 (CEST)

Adville: Vad är det för struntprat? Lsj har aldrig jagats iväg, han lämnade när kritiken växte mot geografiprojektet. Jag försökte påtala för honom flera gånger att han skulle köra många mindre projekt än bara ett enda gigantiskt, det hade varit betydligt bättre och mer träffsäkrare(?) men han vägrade lyssna och diskutera. Jag hittade det här när jag gick igenom riktlinjerna för botar och botägare, "Eftersom en bot kan ändra mycket på kort tid, är det moraliskt rimligt att botägaren själv ansvarar för och rättar till eventuella misstag som roboten orsakat." Har han gjort det? Nej, han lämnade och dumpade allt ansvar på gemenskapens knän så som Taxelson, Kitayama etc när han inte fick köra projektet längre... ÄR det moraliskt? Verkligen inte. DIEXEL (diskussion) 21 juli 2018 kl. 11.22 (CEST)

@DIEXEL:, vi har olika syn på hur lsj försvann. Det var ett gemensamt projekt som hade fått ok via bybrunnen. Hadr han bemöts på ett lugnare sätt när det visade sig källan inte alltid visade sig pålitlig så hade han stannat kvar, tror jag, och då även kunnat hjäkpa till med stödningen... på samma sätt som han gjorde med projekt arter. Adville (diskussion) 21 juli 2018 kl. 18.02 (CEST)

@Treetear: Att någon måste byta knapp för slumpfunktionen är visserligen ett argument, men ett som måste väga oerhört svagt. Att vi nu kan visa relevanta sökresultat för de som söker specifik information är mycket mer i linje med Wikipedias syfte än att de som sitter och nöjessurfar inte ska behöva välja en annan knapp. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 juli 2018 kl. 15.13 (CEST)

Jag tror det blir en konsensusfråga om vilka delar av Lsjbots massproducerande artiklar ska bort. Det gäller för den ena och den andra sidan att kompromissa om vad som ska bort. Det är kontraproduktivt för Wikipedia att en viss sida ges företräde åt frågan. Det är högst en förhandlingsfråga, för tydligen saknar vi konsensus hur vi ska lösa en angelägen fråga. Det har redan yttrats bekymmer från båda sidor om hur vi ska göra med botarbetet som har lämnats efter. --Vannucci (diskussion) 21 juli 2018 kl. 21.58 (CEST)

@Vannucci: Jag tror att du missuppfattar konceptet konsensus om du tror att alla parter måste göra en kompromiss. Tvärtom är det så att om man inte kan finna konsensus för en föreslagen förändring så kan man inte genomföra förändringen alls och status quo består, det finns inget krav på att majoriteten måste böja sig om någon kommer med förslag som inte faller i god jord. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 22 juli 2018 kl. 14.54 (CEST)

Jag tror att man kan ta up det för omröstning för sidan där man föreslår radering av artiklar med förslaget att massradera specifika delar av Lsjbots arbete (det som redan nämnts ovan). Eftersom Lsjbots arbete är en massproduktion så är det rimligt att delar av dennes arbete, som inte uppskattas särskilt högt, föreslås till massradering. Det vore en annan sak om det var mänskligt skapat, då hade man varit tvungen att föreslå artikel för artikel för radering. --Vannucci (diskussion) 22 juli 2018 kl. 15.09 (CEST)

Ordningsfråga: Den här diskussionen har nu officiellt spårat in på något annat än vad rubriken anger. Lärdom inför framtiden: Påbörja då under en ny rubrik så att folk hittar diskussionen. Nu har jag fixat det den här gången.//Hannibal (diskussion) 22 juli 2018 kl. 15.16 (CEST)

Och Vanucci har startat en exakt likadan tråd fyra eller fem gånger tidigare, med nästan identisk respons. Svar

• är vi lyckliga över Lsjbots arbete för arter Svar: ja
• är vi lyckliga för Lsjbots arbete med artiklar om geografi Svar: nej
• Finns det konsensus för att massradera Lsjbots artiklar om geografi. Svar: Ja, om det skett ett kvalificerat förarbete för att definiera ett sortiment som ses som av mindre värde/för dålig reliabilitet. Nej, för en grov "ointelligent" radering finns ingen konsensus.
• varför kan då ingen göra massradering av "dåliga" lsjbot artiklar, vilket det kan finnas stöd för som åtgärd. Svar: det diskuteras kontinuerligt på projektet om lsjbot artiklarna, och det är nu något som 70-80000 som raderats, men på ett genomtänkt sätt. För den som vill att mer skall bort är det bara att starta en tråd i det projektet och/eller själv agera inom det projektet ram, "själv är bästa dräng"

Yger (diskussion) 22 juli 2018 kl. 15.47 (CEST)

Instämmer med svaren ovan. En fråga dock, har 70-80000 raderats eller avser siffran minskning av artiklar med ”robotskapad”-mall, dvs såväl genomgångna där mallen tagits bort som raderade? Kitayama (diskussion) 22 juli 2018 kl. 17.23 (CEST)

Antalet raderingar är 45-50000, där du gjort många, till det tillkommer sammanslagningar, redirects. Det går också räkna på att vi skapar nära 30000 nya artiklar per år och vi nu på knappt två år sedan lsjbot stoppade minskat med omkring 15000. Antalet avrobotmall har jag sämre koll, men jag anser cirka 150000 av de skapade har manuellt granskat och getts OK. Mina siffror är 1,8 M skapades, 0,6 M har bara varit OK, ytterligare 0,6 är någorlunda OK, medan det är cirka 0,6 som det kan diskuteras om det borde vara med. Och av dessa 600000 har över 10% raderats och minst lika många granskats och getts OK. Yger (diskussion) 22 juli 2018 kl. 18.07 (CEST)

Yger gör en bra sammanfattning ovan av vad tidigare diskussioner om ämnet lett till. Geonames var ingen bra källa, men städningen bör göras under kontrollerade former och den genomgång som sker inom projektet är viktig. Det finns säkert grupper av artiklar som kan massraderas efter analys, men mycket kan också behållas. Mycket kan sägas om hur artikelskapandet skulle hanterats och hur vi hamnade här, men jag tror att det mesta redan sagts i tidigare diskussioner. Låt oss nu blicka framåt och göra det bästa av situationen. Ett stort tack till er som lägger ner tid på projektet!--Historiker (diskussion) 22 juli 2018 kl. 18.37 (CEST)

Jag kan meddela att jag ämnar att föreslå bristfälliga delar av Lsjbots arbete för massradering på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering för att slutgiltig avgöra frågan och för att det är rätt väg att gå. Jag avstår från att bedöma andra användare, deras aktiviteter och ställningstagande på Wikipedia. Jag anser att Wikipedia:Sidor föreslagna för radering är rätt forum då en massproduktion ska bemötas med en massradering. --Vannucci (diskussion) 22 juli 2018 kl. 22.06 (CEST)

Jag stöder förslaget. Luke (diskussion) 24 juli 2018 kl. 16.58 (CEST)

Skapa artiklar om alla naturreservat och Wdfiering av dessa

Utifrån tidigare diskussion här på Bybrunnen, har jag jobbat med detta och dels skapat ett projekt för arbetet Projekt naturreservat och dels förutom en förarbete också nu genomfört en pilot för det de i Hallands län. Det är väldigt mycket småpill i artiklarna (som mest jag gjort) men också mycket teknikfrågor, där Larske gjort en stor insats som i sin tur bygger vidare på den laddning av WD objekt som skedde i WMSE projektet WLM för ett år sedan. Det finns två större problem som jag ser som olösbara i det korta perspektivet:

1. Hur de bör benämnas (bör ordet naturreservat ingå i namnet eller ej) jag lutar åt att inte ändra något som åsatts
2. Natura2000-områdena som till del överlappar med naturreservaten men inte fullt ut. jag lutar åt att bara nämna detta i text och kategori som det nu ser ut, inget mer.

Två saker känner jag dock jag borde redas ut innan jag fortsätter.

1. Påverkan på layout när vacker "blomma" som illustrerat artikeln inte länge går ha till höger (där mallen nu kommer. Ett exempel efter och [före]. Jag provade också med ett galleri Särö västerskog men det tyckte jag blev ännu sämre.
2. Att det saknas WD objekt för de reservat som bildats efter hösten 2016 (>100). Bör dessa artiklar skapas utan WD-koppling och faktamall, eller bör WD objekt skapa?. Jag har under pilten skapat omkring 10 manuellt men det har tagit omkring 10 minuter per styck, för arbetsamt i längden.

Synpunkter från flera tas tacksamt emot helst på projektsidan.Yger (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.20 (CEST)

Om det är möjligt att utifrån t.ex. Naturvårdsverkets databas skapa kompletta WD-objekt för alla naturreservat så är det att föredra framför att skapa objekten manuellt. /Ascilto (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.38 (CEST)

Ingenting hindrar förstås ett allmännare projekt att börja med Sverige, men om projektet är begränsat till Sverige borde detta framgå ut namnet. I övrigt är projektet lovvärt. --LPfi (diskussion) 25 juli 2018 kl. 10.10 (CEST)

Wikimania 2019 i Stockholm

Wikimania 2018

Sedan tidigare vet vi att Wikimania 2019 blir i Sverige, och nu är det också klart att det blir Stockholm och Aula Magna som blir huvudanläggning för konferensen. Datumen ni kan skriva in i kalendern redan nu är 14-18 augusti, och när dammet lagt sig efter Kapstaden kommer vi att återkomma med mer information. Välkomna till Wikimania! /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 22 juli 2018 kl. 16.39 (CEST)

Det ser jag fram emot. Tack för allt ni gjort. Inkludera gärna mig i arbetet.//Hannibal (diskussion) 22 juli 2018 kl. 16.49 (CEST)

Ser så mycket fram emot det. Det kommer bli så roligt. Ni borde ta chansen, nu när det är på så nära håll för många av oss. /Julle (disk.) 23 juli 2018 kl. 04.53 (CEST)

Något tema eller funderingar på tema och hur ni skall kanske engagera externa partners eller är eventet för kort för det. Kanske vi skulle kunna visa upp hur vi kopplar ihop Wikipedia - Wikidata - Riksarkivet - Kungliga biblioteket wmse-riksarkivet-tora ;-) - Salgo60 (diskussion) 23 juli 2018 kl. 12.53 (CEST)

På youtube går det att se Johns presentation från avslutningssessionen. Med start 53.35 in på https://www.youtube.com/watch?v=Jys_0QVqtPw kommer presentationen. /Haxpett (diskussion) 25 juli 2018 kl. 13.31 (CEST)

Hur göra med anställda (och alumner) vid lärosäten som byter namn eller status?

Frågan väcktes av denna ändring. Är det korrekt att på detta sätt ändra kategoriseringen av en akademisk lärare på grundval av att vederbörandes arbetsplats bytt namn/formell status fem år efter personens död? Eller borde Kategori:Personer verksamma vid Malmö högskola finnas kvar som en underkategori till Kategori:Personer verksamma vid Malmö universitet och omfatta alla vars anställning helt (eller även delvis) ligger före lärosätets uppgradering till universitet? /FredrikT (diskussion) 17 juli 2018 kl. 23.39 (CEST)

Det är i linje med nuvarande praxis, t.ex. kategoriseras pers. vid Göteb. och Stock. högsk. under …universitet. --Vesihiisi (diskussion) 18 juli 2018 kl. 06.28 (CEST)

Om det är ett lärosäte som gått från högskola till universitet tycker jag inte det verkar nödvändigt att ha separata kategorier; det spelade väl mindre roll för den enskilde professorn om en högskola fick ännu en fakultet och blev universitet, eller numer om regeringen tillåter en högskola att få kalla sig universitet. Däremot bör man nog hålla sådan skillnad om någon skola bytt undervisningsnivå på annat sätt (som t.ex. Chalmers).

andejons (diskussion) 18 juli 2018 kl. 09.09 (CEST)

Vi bör nog inte vara helt kategoriska i det här fallet, så att säga. Jag vet inte vilken organisatorisk skillnad en övergång från högskola till universitet innebär och det kan mycket väl vara så att det inte spelar någon roll om man kategoriserar högskoleverksamma som universitetsverksamma i fall som Göteborg, Stockholm och Malmö högskolor/universitet. Däremot ska man nog inte hantera t.ex. Linnéuniversitetet på samma sätt; det omtalas som resultatet av en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar, men formellt sett upphörde de två sistnämnda statliga enheterna och den förstnämnda grundades och ersatte dem, så att det uppstod en otvetydig skiljelinje vid årsskiftet 2009–2010. Därför behövs kategorier för alla tre och personer bör kategoriseras i alla tillämpliga. Om ett lärosäte förändras mycket över tid (byter namn, inriktning och/eller plats m.m.) men utan att någonsin formellt sett ersättas av en ny organisation kan det också vara befogat att behålla kategorier för tidigare namn och undvika att kategorisera tidiga medarbetare under senare namn. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 18 juli 2018 kl. 09.35 (CEST)

@Vesihiisi, Andejons: Jag tycker att FredrikT har en klar poäng. Man bör vara ganska formell i denna fråga. Visserligen kan ett lärosäte "ärva" ett annat lärosätes plats i utbildningsvärlden. Men samtidigt blir det fel. Ett exempel: Tidigare fanns Journalisthögskolan i Stockholm respektive Göteborg. Bägge omvandlades med tiden till institutioner vid de båda städernas universitet. Jag vill nog med bestämdhet hävda att jag, som har examen från JHS (dvs den gamla högskolan) inte – vad gäller den utbildningen i alla fall – var student vid Stockholms universitet. Lindansaren (diskussion) 18 juli 2018 kl. 09.40 (CEST)

Jag delar inte Lindansarens uppfattning fullt ut. I artikeln bör det noga markeras att det var vid den dåvarande högskolan personen var verksam, i kategoriseringen kan vi vara friare. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 09.46 (CEST)

När det gäller tidigare självständiga lärosäten som gått upp i ett annat lärosäte är jag definitivt på Genomlysnings och Lindansarens linje. Det skulle kännas mycket historiskt inkorrekt att kategorisera gamla anställda och alumner vid dessa som tillhöriga en organisation som de i sin livstid inte alls hade någon koppling till. Utöver de exempel som redan nämnts (Linnéuniversitetets föregångare och de tidigare självständiga journalisthögskolorna) bör detta beaktas även vad gäller bl a Sveriges lantbruksuniversitets föregångare före 1977 och Stockholms konstnärliga högskolas diton före 2014. /FredrikT (diskussion) 18 juli 2018 kl. 11.04 (CEST)

Och framför allt: finns det några egentliga nackdelar med en formellt sett korrekt kategorisering? /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 18 juli 2018 kl. 13.18 (CEST)

Nackdelen är att vi får en mängd småkategorier. Under förutsättning att det vid behov framgår av själva kategorisidan ser jag inga problem med att exempelvis anställda vid Alnarp eller Ultuna sedan institutionernas grundande står under SLU. I själva artiklarna bör vi däremot inte tillåta några som helst anakronismer. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 21.53 (CEST)

Det tvivlar jag på att vi får, i synnerhet eftersom det verkar vara ganska begränsat, i alla fall av diskussionen hittills att döma. Jag vet inte heller varför det skulle vara ett problem med kategorier som innehåller förhållandevis få artiklar, så det får du också förtydliga om det ska vägas in. En lösning kan mycket riktigt vara att förtydliga på kategorisidan. Samtidigt ska man komma ihåg att för en vanlig läsare är kategorier och artikelinnehåll inte nödvändigtvis separerade på samma sätt för oss som pysslar med dem. Vid första anblicken, som vanligtvis är den enda, är de strängar med grundläggande ämnesinformation, som i egenskap av sådan bör överensstämma med artikelinnehållet. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 18 juli 2018 kl. 22.08 (CEST)

För mig är saken ganska uppenbar. Kategoriseringen är en del av artikelutformningen, och den ska alltid vara så korrekt som möjligt. Vi ska därför aldrig presentera information som vi vet är felaktig. Rätt ska vara rätt. Lindansaren (diskussion) 18 juli 2018 kl. 22.13 (CEST)

Givetvis skall vi inte placera professorer i Uppsala vid Lunds universitet eller vice versa. Här handlar det om den typ av pedagogiska förenklingar som man ibland kan tillåta sig, inte om direkta felaktigheter. Tostarpadius (diskussion) 18 juli 2018 kl. 23.04 (CEST)

Studerade Olof Palme, Sten Rudholm eller Carl Trygger vid Stocholms universitet? Nej, knappast troligt eller verifierat. Då ska vi inte påstå det heller, inte ens i den informationsbärare som vi kallar kagegoisering. Lindansaren (diskussion) 19 juli 2018 kl. 07.52 (CEST)

Mitt svar på frågan är: "Ja, det gjorde de". De studerade vid den högskola som utvecklades till SU, och därför kan man i sammanhang som kategorisering, vilket inte är en exakt vetenskap, uttrycka saken så. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 07.57 (CEST)

Men varför ska vi svaja vad gäller noggrannhet just i kategorierna? Det är ju både ett stöd för att hitta och en informationsbärare/faktauppgift i sig. Ska vi därmed tillåta oss att vara lika oprecisa och formellt oriktiga när det gäller andra kategorier? Lindansaren (diskussion) 19 juli 2018 kl. 08.17 (CEST)

Vi har sådana förenklingar på andra ställen och kategorierna hör ju ihop. Samtidigt är jag böjd att hålla med dem som tycker det är oegentligt. Kan man tänka sig en kategori som heter Personer verksamma vid Malmö Högskola/Universitet? Det skulle i så fall lösa problemet. /Machatjkala (diskussion) 19 juli 2018 kl. 10.06 (CEST)

Litet h och u i högskola/universitet i så fall. Men är det tekniskt möjligt med snedstreck i kategorinamn? Kommer det inte då att skapas en Kategori:Personer verksamma vid Malmö högskola med undersidan /universitet? /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 10.44 (CEST)

Kanske med en ampersand istället för snedstreck? /Machatjkala (diskussion) 19 juli 2018 kl. 10.49 (CEST)

Kategorierna är inte menade att vara faktabärare, utan hjälp att hitta andra artiklar (det är bland annat därför de ligger sist i artiklarna; den som vill ha reda på var Olof Palme studerade bör läsa artikeln, inte titta på kategorierna). Frågan är då om vi vill lägga så stor vikt vid just de förändringar som lett till att en organisation bytt namn? Jag tycker det verkar vara ett mycket slumpartat sätt att organisera artiklarna på. Jag upptäckte till min förvåning i samband med diskussionen att vi tydligen har separata kategorier för landshövdingar i Dalarnas län och Kopparbergs län, medan vi har en och samma kategori för landshövdingar i Västerbottens län före och efter freden i Fredrikshamn, trots att länet omfattade radikalt olika landområden.

andejons (diskussion) 19 juli 2018 kl. 11.00 (CEST)

En ampersandlösning tror jag att man läser som "Personer verksamma vid både Malmö högskola och Malmö universitet" snarare än "Personer verksamma vid Malmö högskola och personer verksamma vid Malmö universitet".

Kategorierna är kanske inte avsedda att vara informationsbärare, men de är det och måste problematiseras även som sådana. Text fungerar i första hand på det sätt den är utformad, inte på det sätt man vill. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 11.05 (CEST)

Tack,Genomlysning, för ditt sista stycke. Läsaren som inte känner till det syfte som Andejons beskriver ska naturligtvis tas på allvar. Så även om det ibland är otympligt och svårt att hantera finns det en huvudregel som alltid måste följas: All information som vi levererar till läsarna, oavsett form och syfte, måste så långt som det överhuvudtaget är möjligt vara utformad så att den hela tiden beskriver känd och verifierad fakta. Annars ägnar vi oss åt en sanningsrelativisering som vi ska hålla oss i från. Lindansaren (diskussion) 19 juli 2018 kl. 11.13 (CEST)

Det borde vara som FredrikT skriver i andra meningen i det första inlägget att det bör vara självständiga kategorier för samtliga namnbyten och de kategorier med gamla namn bör vara underkategorier till de nya, precis som det borde vara för partier och partiledare. Bengt Westerberg som Liberalernas partiledare? Folkpartiet nämns som Liberalerna trots informationen var innan de bytte partinamn. Klassisk Wikipedia-logik. DIEXEL (diskussion) 19 juli 2018 kl. 11.18 (CEST)

Jag är helt emot den typen av uppsplittring. Självklart hör amiral Lindman till moderaternas partiledare och Bramstorp till centerpartiets. Klassisk Wikipedia-logik. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 13.19 (CEST)

Liksom flera här ovan är jag av uppfattningen att kategoriseringen skall vara korrekt. Dvs verksamma eller studenter vid JHG (Journalisthögskolan i Göteborg) skall kategoriseras under denna benämning och inte Göteborgs universitet - detsamma för Stockholms högskola, Malmö högskola och Växjö universitet osv. Arvid Lindman var inte ledare för moderaterna och Per Ahlmark inte för liberalerna. Vi skall alltid sträva efter att vara korrekta utan anakronismer. /Ascilto (diskussion) 19 juli 2018 kl. 13.36 (CEST)

Tostarpadius, skälen till att du inte håller med är viktigare än det faktum att du inte håller med. Utan motivering har ingen ens en teoretisk chans att ta till sig din uppfattning och så småningom hålla med dig. Jag ser inte heller någon anledning att låta argumentslösa påståenden tas i beaktande inför beslut i någon fråga; så fungerar omröstningar, inte diskussioner.

Vill tillägga inför övriga att jag egentligen ser det här som en bedömningsfråga i varje enskilt fall. T.ex. måste Linnéuniversitetet hållas isär från Högskolan i Kalmar, då den senare inom kort är förknippad med både en annan organisaton och en annan plats än den förra, medan hopklumpningen Växjö universitet/Linnéuniversitetet inte får samma konsekvenser. Men jag tror att valet står mellan att konsekvent bunta ihop eller konsekvent hålla isär, och då framstår det som rimligast att alltid låta kategorierna harmoniera med artikelinnehållet. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 13.59 (CEST)

@Genomlysning: Jag anser mig tydligt ha redovisat skälen, men jag gör ett försök till. Kategorisering är inte presentation av biografiska fakta, det är ett sätt att ställa samman personer som har något gemensamt. Terminiologisk exakthet är då mindre viktig än i artikeltexten. Det avgörande är att man tar fasta på just det gemensamma. Kontinuitet är då viktigare än namnbyten. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.14 (CEST)

Eftersom du upprepade din ståndpunkt trodde jag att nya tankar hade tillkommit. Jag förstår inte syftet med att endast upprepa ett påstående om skälen till det fortfarande är desamma; din åsikt står ju redan där, lite längre upp. Hur som helst:

"Kategorisering är inte presentation av biografiska fakta" – det är just det det är (eller rättare sagt: blir) på Wikipedia, oavsett avsikt. Men avsikt och konsekvens är skilda ting, och konsekvensen är att det finns text i botten på artiklar som inte överensstämmer med artikelinnehållet ovanför; det är det det handlar om. Vad man sedan menade med det man skrev har begränsad betydelse när det står som det står. Finns det inga ytterligare skäl att dröja kvar vid enbart syftet med kategoriseringen så tycker jag att vi lämnar det nu. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 14.26 (CEST)

Det finns alla skäl att dröja kvar vid syftet med kategorisering eftersom Du med flera i diskussionen har en helt felaktig bild av detta. Det är huvudfrågan i detta samtal: skall kategorier få vara vad de är avsedda att vara eller skall de förvandlas till något petimäteraktigt? Allt annat är bisaker. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.30 (CEST)

Diskussionen ovan antyder knappast att det skulle ha varit huvudfrågan. Dessutom tvivlar jag på att någon blir mer mottaglig för dina åsikter om du uttrycker dem i form av förringande frågor. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 14.38 (CEST)

Vad är annars huvudfrågan? Jag hittar ingen röd tråd i samtalet bortsett från just den bristande samsynen om kategoriseringens syfte, där vissa av oss håller fast vid vad det alltid har varit medan andra verkar se det som en del av själva artikeln. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.49 (CEST)

Syftet med kategorier är inte att ge artiklar en uppsättning precisa "etiketter", utan att samla ihop likartade artiklar. Innan kategorisystemet infördes fick användarna skapa listor manuellt istället. Man hade knappast skapat separata listor för personer med anknytning till Malmö högskola och för personer med anknytning till Malmö universitet om högskolan råkat byta namn just då. Den som letar efter artiklar om personer med anknytning till Malmö högskola/universitet är inte särskilt behjälpt av att det finns två olika kategorier som personerna kan hamna i, beroende på precis när de arbetade eller studerade där. Men för andra högskolor/etc är det annorlunda, vilket visas ovan. /NH 19 juli 2018 kl. 14.52 (CEST)

@Tostarpadius: Det är möjligt att vi har olika uppfattningar om kategoriseringens syfte. Men den fråga är inte relevant så länge som inte alla läsare har kunskap om det syfte som du anser gäller. Läsaren tar till sig den information som hen serveras, oavsett det bakomliggande syftet. Huvudfrågan är därför: Ska kategoriseringen skildra ett korrekt sakläge? Det är enkelt att svara ja eller nej. Om man svarar nej får man dock också förklara varför WP ska sprida felaktigheter. Lindansaren (diskussion) 19 juli 2018 kl. 14.58 (CEST)

Jag hävdar att det är korrekt att säga att "Folkpartiet" och "Liberalerna" är två korrekta namn på samma parti, som varit gällande vid olika tidpunkter. Jag tycker sedan att kategorin är en kategori för detta parti, oavsett namn, precis som en rubrik "Liberalernas historia" i en artikel kan ta sin början vid slutet av artonhundratalet. Det är inte konstigare än att vi inte har olika kategorier för personer som bytt namn. Det är lika mycket att "lura" läsarna att påstå att "Liberalernas" historia börjar 2015 som att säga att Bengt Westerberg har varit partiledare för partiet.

andejons (diskussion) 19 juli 2018 kl. 15.17 (CEST)

Jag instämmer helt med Andejons. Självklart skall vi, som jag skriver ovan, inte sprida direkt felaktiga uppgifter genom kategoriseringen. Det är det heller ingen som förespråkar i samtalet här. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 15.43 (CEST)

Men det blir ändå effekten. Lindansaren (diskussion) 19 juli 2018 kl. 15.44 (CEST)

Det har ingen lyckats påvisa. Jag tror det är få som börjar med att läsa kategorierna när man studerar våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 15.48 (CEST)

Det känns som argumenten är tillräckligt redovisade och diskussionen kommer inte längre. Kanske kan vi försöka hitta en kompromiss som gör så många som möjligt nöjda. Kategorins beskrivning skulle t.ex. kunna innehålla information om dess omfång vilket skulle tydliggöra hur wikipedia tänker. Vi skulle t.o.m. kunna göra en mall som vi änvänder vid liknande fall./ Machatjkala (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.00 (CEST)

Att vi vid fler tillfällen utnyttjar möjligheten att i själva kategorin ha en beskrivning som redovisar dess omfång kan jag reservationslöst ställa mig bakom. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.04 (CEST)

NH: "Den som letar efter artiklar om personer med anknytning till Malmö högskola/universitet är inte särskilt behjälpt av att det finns två olika kategorier som personerna kan hamna i, beroende på precis när de arbetade eller studerade där." Det potentiella problemet avhjälps av att man är tydlig på kategorisidan enligt ovan. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 16.25 (CEST)

Tostarpadius: "Det har ingen lyckats påvisa." Vi syftar inte på någon följd av kategoriernas synlighet som måste påvisas, utan det vi pratar om är kategorierna i sig, dvs. att orden och informationen de förmedlar står där, dvs. att det står "Personer verksamma vid Linnéuniversitetet" om t.ex. Ebba-Kerstin Lindqvist, lektor i matematik vid Växjö högskola 1977–79. Den diskrepansen behöver inte påvisas, för den har man rakt framför näsan. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 16.33 (CEST)

Jag kan inte se att kategoriseringen är direkt missvisande. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 16.39 (CEST)

Nähä. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 17.09 (CEST)

När man går till artikeln om Linnéuniversitetet inser man sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2018 kl. 18.26 (CEST)

Något annat vore konstigt. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 19 juli 2018 kl. 19.26 (CEST)

Någon kanske redan har föreslaigt det, men vad sägs om att äldre namn på samma institution eller parti tydliggjordes i kategoribeskrivningen? Alltså brödtexten som kan skrivas högst upp i en kategori? Mvh, flinga 23 juli 2018 kl. 22.55 (CEST)

Ja, jag tror att alla kan enas om att den typen av förtydligande gör nytta, oavsett vilken inställning man har i frågan. (Dock vet jag inte om det egentligen löser problemet med kategorinamnen som bärare av felaktig information. Om man t.ex. ser det ur ett läsarperspektiv så tvivlar jag på att en läsare som hajar till på anakronismen vänder sig till kategorisidan för att på rätsida på det, även om det ur redigeringssynpunkt är den naturliga platsen att infoga förtydliganden.) Jag har tittat närmare på fler artikeltyper och anser fortfarande att särhållande är den enklaste strategin, eftersom gränsdragningen för när en företeelse slutar existera och ersätts av en annan är ganska godtycklig, medan tidpunkter för formella upphöranden och/eller övergångar är desto mer konkreta och entydiga referenspunkter. Det gäller inte bara partier och högskolor, utan även andra typer av organisationer, liksom länder och regioner m.m. och, kort sagt, det hanteras i nuläget lite hipp som happ överlag. Jag tänker dock inte driva frågan längre. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 26 juli 2018 kl. 20.11 (CEST)

Skogsbränderna

Funderar på om det inte vore en bra idé att starta ett Wikipedia:Projekt Skogsbränderna i Sverige 2018. Ännu är det för tidigt att skriva artiklar om bränderna eller hanteringen av den, men det kunde vara bra att dels ha ett ställe att samla länkar (med arkivlänkar) till sådant som kan vara svårt att hitta när det väl lugnat ner sig och som kan bli användbart, dels inventera artiklar om sådant som platser, materiel, organisationer och personer som kan behöva få artiklar skapade eller påfyllda. Där kan vi också diskutera artiklar om de olika bränderna och annat som kommer att behöva artiklar när det väl finns rapporter och analyser att belägga dem med. (Jag är inte flitig på SÄ, så jag har väldigt dålig koll på om något sådant kanske redan startats.) Taxelson (diskussion) 19 juli 2018 kl. 21.21 (CEST)

Stöd. Detta vi ser är bara början. Det kommer om någon vecka vara det värsta i den vägen Sverige har upplevt i modern tid.Yger (diskussion) 19 juli 2018 kl. 21.24 (CEST)

Absolut relevant, se Skogsbranden i Västmanland 2014, som det refereras till i vissa media. Denna skogsbrand är tydligen värre. --Skivsamlare (diskussion) 19 juli 2018 kl. 21.34 (CEST)

Bra idé. Klokt att vara eftertänksam redan nu, så saker kan mogna. Lindansaren (diskussion) 19 juli 2018 kl. 21.52 (CEST)

Jag har redan en liten länksamling, så jag klistrade in den på projektsidan (länkad ovan). Samtliga VMA-larm, information om beredskapen, tidiga varningar och liknande. /Autom (diskussion) 19 juli 2018 kl. 22.45 (CEST)

Mycket bra initiativ. Det kommer att vara viktigt att dokumentera detta, på motsvarande sätt som gjordes med branden i Västmanland 2014, men att samtidigt reflektera över hur det bäst görs, vad som är bekräftade uppgifter och inte bara rykten och därigenom få en vederhäftig artikel. Här behöver inte skyndas på under det akuta skedet.--Historiker (diskussion) 20 juli 2018 kl. 19.02 (CEST)

Kan man göra så generellt? Att vi samlar länkar om pågående skeenden på en specialsida och skriver artikeln när det lugnat ner sig. Edaen (diskussion) 23 juli 2018 kl. 06.42 (CEST)

Wikipedia:Projekt Skogsbränderna 2018, kanske? Fast jag tycker vi ska vara restriktiva med såna projekt.--LittleGun (diskussion) 23 juli 2018 kl. 09.25 (CEST)

Det vore kanske bättre med ett bredare grepp, så att man även kan täcka in t.ex. böndernas foderbrist och den vattenbrist som uppstått på vissa håll. Och sedan ska man väl helst inte glömma att det inte bara är i Sverige det brinner, även om det är värre här än i Finland och Norge.

andejons (diskussion) 23 juli 2018 kl. 09.44 (CEST)

Jag tycker nog kanske att torkan bör beskrivas i en egen artikel. Sedan kan man nog i den beskriva skogsbränderna som en konsekvens och beskriva dessa i en egen artikel för att det inte skall bli för spretigt. Tycker nog själv att torkan är en artikel som vi bör avvakta med. De värsta konsekvenserna kommer nog att visa sig efter att skogsbränderna blivit under kontroll.FBQ (diskussion) 23 juli 2018 kl. 11.11 (CEST)

Visst ska vi skriva globalt, och torkan vet inga gränser, men i nuläget (avbocka Fire danger forecast och bocka i MODIS & VIIRS) är Härjedalen med angränsande områden exceptionellt i nordeuropa. Därnäst verkar Murmansk-området och Norrlands inland värst drabbat. En större brand finns också i västra Lettland. Att blanda in bränder i andra klimatzoner, med annan normal brandregim i samma artiklar vore däremot knappast klargörande. Sedan är de organisatoriska och politiska aspekterna av bränderna runt Härjedalen och de i Murmansk väldigt olika och åtskiljda. Taxelson (diskussion) 23 juli 2018 kl. 11.46 (CEST)

När jag gör så så ser det ut som att hela Angola och Demokratiska Republiken Kongo (som de kallar sig; det stora Kongo) står i brand, gör jag rätt? Likadant välkdigt mycket brand i Ukraina.

Tycker inte alls det är en dum idé som Edaen tar upp. Man skulle kunna ha någon slags projektsida med resurser för olika slags artikelämnen (pågående, kanske också oavsett om aktuellt eller ej?), där alla kan samla källor och liknande. Bra förslag! Mvh flinga 23 juli 2018 kl. 22.43 (CEST)

@flinga: ja, det är säkert rätt. Kongo etc, där handlar det om svedjebruk, alltså avsiktliga bränder för att förbereda för odling eller förbättra bete. Typiskt är att det är små bränder. Detta är ett problem, och som jag fattat försöker mer välfungerande länder i området stävja det (Tanzania, t.ex), men då genom utbildning, lagföring o.d, inte brandkårsutryckning och vattenbombning! Bränderna i sydeuropa är problem och antagligen mestadels oavsiktliga. Det är ingen tillfällighet att just länderna i de området har brandflygplan. Man kan mycket väl skriva artiklar om hur elden formar landskapet i olika områden i världen, men det är helt andra artiklar. Taxelson (diskussion) 24 juli 2018 kl. 08.48 (CEST)

Också jag stöder tanken på ett Projekt Skogsbränderna i Sverige 2018. Visst bör vi vara globala, men är det verkligen motiverat att driva den regeln så långt att vi kräver att ett projekt som främst syftar till faktainsamling till varje pris måste vara globalt? Som många påpekat är det stora skillnader mellan de olika bränderna. Svedjebruk kommer rätt långt från den katastrof som inledde den här tråden. (Däremot kommer kanske sktuationen i Grekland närmare.) Blandar vi sedan in torkan som ett separat ämne och inte bara en orsak är risken emm stor att projektet flyter ut okontrollerat och drunknar i sin egen textmassa. Bättre då att ha skiljda projekt om liknande ämnen som bedöms värdefulla. / Ternarius_D 24 juli 2018 kl. 09.27 (CEST)

Det brinner även i Finland och Norge, om än inte lika mycket som i Sverige.

andejons (diskussion) 24 juli 2018 kl. 11.33 (CEST)

Om vi skapar projektet och artikeln Skogsbränderna i Sverige 2018 anser inta jag det står i någon konflikt med att vi ska skriva globalt. De som är intresserade av att arbeta på artikeln Skogsbränderna 2018 eller Skogsbränderna i Finland 2018 kan naturligtvis göra det utan att det finns några motsättningar. Vi behöver inte bestämma oss för det ena eller det andra. Mvh --Bairuilong (diskussion) 24 juli 2018 kl. 15.16 (CEST)

Ja, globalt perspektiv innebär inte att utesluta eller diskvalificera artiklar om svenska förhållanden. Projektet är redan startat: Wikipedia:Projekt Skogsbränderna i Sverige 2018.--LittleGun (diskussion) 24 juli 2018 kl. 16.10 (CEST)

Ja, självklart som LittleGun. Globalt perspektiv handlar ju bara om att medge att andra delar av världen existerar: i en artikel om en mindre svensk ort är det inga konstigheter att inte nämna Tyskland eller Japan (ämnet inkluderar inte naturligt något globalt), i en artikel om språk däremot är det konstigt att inte nämna något om språk förutom svenska, norska och finska (ämnet inkluderar naturligt språk från hela världen). (Även omvänt: det finns inget som säger att Sverige måste nämnas i en artikel om en afrikansk by, osv.)

Däremot, om vi säger att Norge och FInland haft ungefär lika mycket skogsbränder (de har de väl inte nu, men som fiktivt exempel), som kanske angränsat till svenska bränder - då kunde man överväga artikelavgränsgnigen - fenomentet kanske inte egentligen då vore naturligt avgränsat i Sverige. Samma med t ex torkan, om förhållandet är samma i geografiskt anslutna länder, osv. (Däremot inte klumpa ihop med torkor som inte har direkt samband, i Australien eller what not.) Tycker definitivt att vi åtminstone kan överväga att nämna bränderna i grannländerna i en artikel om de svenska (eller nordiska) skogsbränderna 2018. Mvh, flinga 25 juli 2018 kl. 01.18 (CEST)

Vi i Finland har definitivt inte haft skogsbränder på samma sätt som Sverige i sommar. Den största i Egentliga Finland var av storleksordningen 100 ha, och vid sidan av den har man rapporterat om skogsbränder som i begränsad utsträckning spridits från Ryssland till Urho Kekkonens nationalpark. Ingenting som man inte relativt snabbt fått under kontroll, ingen orsak att skriva en separat artikel om dem. Däremot läste jag att torkan berör hela norra halvklotet. Jag kan inte bedöma huruvida man överdrev sambanden, men åtminstone torkan i Sverige och Finland torde direkt hänga ihop (vädersystemen vid norska kusten). --LPfi (diskussion) 25 juli 2018 kl. 09.36 (CEST)

Ja, pågående katastrofbranden i Grekland är inte att förglömma. Sedan finns det länder som årligen drabbas av väldiga bränder, t ex Australien och Kalifornien; de är möjligen beskrivna på engelska WP? Vi lär säkerligen tvingas vänja oss vid en mängd liknande klimatpåfrestningar framöver, så det är bra att utarbeta en väl fungerande rutin. Kanske en lättorienterad förgreningssida för olika länksamlingar och löpande noteringar för olika slags katastrofer? Jag upplever att svenska media inte är särskilt bra på att ge ett internationellt perspektiv på dessa händelser, i alla fall inte när Sverige samtidigt är drabbat. Det har också slagits en rad värmerekord runt om i världen senaste tiden. Hade årets svenska situation varit i äldre tider hade det varit ett sant nödår med massvält som följd. Nu kan det väl hanteras något bättre tack vare att andra länder inte är lika illa drabbade. Bra initiativ!--Bemland (diskussion) 26 juli 2018 kl. 14.44 (CEST)

Consultation on the creation of a separate user group for editing sitewide CSS/JS

(Flyttat från Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden)

Hi all,

I'm preparing a change in who can edit sitewide CSS/JS pages. (These are pages like MediaWiki:Common.css and MediaWiki:Vector.js which are executed in the browser of all readers and editors.) Currently all administrators are able to edit these pages, which poses a serious and unnecessary security risk. Soon, a dedicated, smaller user group will take over this task. Your community will be able to decide who belongs in this group, so this should mean very little change for you. You can find out more and provide feedback at the consultation page on Meta. If you are involved in maintaining CSS/JS code, or policymaking around adminship requests, please give it a look!

Thanks!
Tgr (talk) 12 juli 2018 kl. 10.45 (CEST) (via global message delivery)

Det här är bra. Och mitt förslag är att administratörer som behöver rättigheten får den tilldelad av en byråkrat, efter begäran på Wikipedia:Begäran om åtgärder. Någon mer komplicerad process än så behövs inte. /NH 12 juli 2018 kl. 11.49 (CEST)

(Sorry for unintentionally pinging User:Tgr, which I believe I did.) /NH 12 juli 2018 kl. 11.50 (CEST)

Nej, jag tycker inte att det räcker med att be om rättigheterna på BOÅ. De här rättigheterna är extremt känsliga eftersom de kan användas för att ta över konton, omdirigera hela sajten till någon annan sajt, med mera. Den här gruppen bör vara ungefär lika begränsad som byråkrat/IP-kontrollant/censor. Det finns planer på att kräva 2FA för den här gruppen. Vi har redan bra rutiner för byråkrater/IP-kontrollanter/censorer, och det finns ingen anledning att gå ifrån det här.

Jag skulle också rekommendera att vi alltid har minst 2 techadmins, eller inga. Om en techadmin spårar ur eller får sitt konto kapat, så måste det finnas minst en annan som kan återställa redigeringarna. Samma regel finns redan för IP-kontrollanter/censorer, så det är inget nytt. Nirmos (diskussion) 12 juli 2018 kl. 17.02 (CEST)

Idag har alltså alla administratörer de rättigheter vi talar om här, och så har det varit sedan, tja, 2004 eller så. (Jag vet att du vet det, men andra kanske inte.) Man kan införa tvåfaktorsauktorisering för gruppen – det är utmärkt. I praktiken kommer det vara få som vill använda sig av rättigheten. Och det bör finnas minst två av det skäl du nämner, även om det nog snarare blir en steward man kontaktar i ett sådant fall. (Som också kan blockera den urspårade [tech]administratören.) /NH 12 juli 2018 kl. 20.21 (CEST)

Att alla administratörer har de här rättigheterna är just det problemet vi försöker lösa, och att det har varit så länge är inte en bra anledning att fortsätta dela ut de rättigheterna lättvindigt. Problemet med att bara be om rättigheterna på BOÅ är att det inte finns möjlighet att rösta emot. Det står inte heller i proportion till skadan som någon kan åsamka med de här rättigheterna.

Tvärtom, det som det här tillåter oss att göra är att vara mer generösa med att dela ut vanliga administratörsrättigheter, vilket är bra. Det skulle alltså vara mer rimligt att – efter övergångsperioden som inte har börjat än – dela ut vanliga administratörsrättigheter genom att fråga på BOÅ, än techadmin. Nirmos (diskussion) 13 juli 2018 kl. 19.35 (CEST)

Jag håller i princip med. Rättigheten ska såklart inte delas ut automatiskt. Men det man vill undvika är att erfarna administratörer behöver gå igenom en veckolång omröstningsprocess för att t ex kunna rätta till något i en stilmall eller förbättra en finess. Då kommer detta, i många fall, antagligen aldrig att bli gjort. Man kanske kunde ha ett mellanting, där en administratör begärde rättigheten på WP:KM, och där andra då hade chans att komma med invändningar. Att administratörsbehörighet inte tilldelas på Begäran om åtgärder har inte så mycket med sajtens säkerhet att göra eller risken för illvilliga handlingar, utan för att vi vill se en viss erfarenhet av hur Wikipedia hanteras och fungerar bland de som blir administratörer. /NH 13 juli 2018 kl. 22.07 (CEST)

Du säger "erfarna administratörer", men det finns ingen särskilt stark korrelation mellan "erfarna administratörer" och "användare lämpliga och betrodda att redigera CSS och JavaScript". När jag går igenom listan över administratörer ser jag många användare som onekligen är erfarna administratörer, men som jag inte skulle stödja för techadmin. Det handlar inte enbart om att förhindra illvilliga personer att få tillgång till rättigheten. Det handlar också om att administratörer som inte kan CSS/JavaScript inte ska bli övertygade av andra att göra ändringar som de själva inte förstår. En veckas val är inte ett högt pris för att kunna redigera CSS och JavaScript som utförs på alla besökares enheter, och om något är så akut att det inte kan vänta en vecka så får man väl pinga någon som redan är techadmin.

En annan sak att ta i beaktande är att vi har TemplateStyles sedan februari i år. Jag tänker inte upprepa allt jag har skrivit på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2017-10#TemplateStyles och MediaWiki-diskussion:Gadgets-definition#TemplateStyles, men kortfattat betyder det att icke-administratörer redan nu kan redigera en stor del av all CSS. Det minskar kraftigt mängden CSS-redigeringar som behöver göras i MediaWiki-namnrymden. Nirmos (diskussion) 14 juli 2018 kl. 01.15 (CEST)

En techadmin skall alltså ha dels integritet, dels teknisk kompetens. Det senare går knappast att utvärdera i val där de röstande inte behöver ha något kunnande alls inom området. Våra vanliga val är bland annat en utvärdering av det förra. Enda anledningen att ha separata val är om man vill ha extra höga trösklar, liksom för ip-kontrollanter, och tidigare censorer. Det tror jag inte behövs, eftersom det inte finns lika känsliga personuppgifter eller något särskilt socialt tryck att hantera. Jag känner inte till en enda gång under de åren jag varit här då det varit i närheten av att gå illa.

andejons (diskussion) 14 juli 2018 kl. 08.34 (CEST)

Det finns en risk med att dela ut väldigt kraftfulla behörigheter och inte berätta det ordentligt och det känns inte riktigt som administratörens huvuduppgift heller. Risken är att någon gör något av misstag. Själ tycker jag det låter som funktionerna borde höra till utvecklarna. Om fler behöver dem kan det läggas till i efterhand. Machatjkala (diskussion) 14 juli 2018 kl. 09.29 (CEST)

Det har varit flera (ibland allvarliga) incidenter på andra Wikimediawikier på sistone. Om vi bortser från det historiska arvet undrar jag om jag inte tycker att behovet av hög tröskel är större för tillgång till javascript för hela wikin än för till exempel en censor. Man kan ställa till med så mycket mer irreparabel skada. /Julle (disk.) 19 juli 2018 kl. 01.03 (CEST)

En techadmin kan göra sig själv (eller någon annan) till både IP-kontrollant och censor genom att redigera JavaScript som utförs av en steward. Det finns alltså ingen logik i att ha lägre krav för techadmin än censor. För enkelhetens skull skulle jag dock föreslå samma krav för techadmin som censor (90 % stöd och 25 positiva röster). Det finns nog en risk att vi fintar bort oss själva om vi har alltför många olika kombinationer av % stöd och positiva röster. Vi har just nu tre olika. Nirmos (diskussion) 19 juli 2018 kl. 03.21 (CEST)

För att missbruka techadmin-rättigheten krävs väl aktiv illvilja som snabbt avslöjas (också om städarbetet kan vara svårt). Därmed ser jag inte risken att en betrodd administratör med tillräcklig teknisk kompetens skulle missbruka den som särdeles stor. Den stora risken nu är väl snarast att en tekniskt mindre bevandrad administratör får sitt konto kapat eller blir lurad att göra något dumt. Om en ansökan krävs avvärjs alltså det mesta av risken – jag antar att administratörer inte av slentrian skulle ansöka om rättigheten. De som vill ha kvar rättigheten kunde alltså beviljas den via BOÅ eller KAW utan formellt val, och sedan skulle rättigheten förnyas i samband med administratörsvalen, möjligen med de högre procentgränserna. --LPfi (diskussion) 22 juli 2018 kl. 20.16 (CEST)

Fast det krävs ingen aktiv illvilja för att missbruka techadmin-rättigheten. Det händer hela tiden att administratörer laddar in externa resurser (till exempel typsnitt) från till exempel Google. På vilken annan sajt som helst hade det knappast varit ett problem, men just WMF har extremt hårda privacy-regler som inte tillåter den spårning som till exempel Google gör. Nirmos (diskussion) 23 juli 2018 kl. 13.39 (CEST)

Verkar som att det här är på gång nu, och det verkar också som att techadmin har döpts om till interface-admin så sent som 22 juli. En annan sak vi behöver komma överens om är huruvida medlemskap i interface-admin ska utesluta medlemskap i bureaucrat, checkuser och oversight. Enligt Wikipedia:Byråkrater, Wikipedia:IP-kontrollanter och Wikipedia:Censorer kan dessa uppdrag inte kombineras med varandra. Jag tänker nog inte argumentera varken för eller emot att interface-admin omfattas av samma regel, men det skulle vara bra om vi kommer överens om hur vi ska göra innan det blir ett problem. Nirmos (diskussion) 26 juli 2018 kl. 23.52 (CEST)

Kategorier - i eller på? (Självständiga stater; Island, Cypern m.m)

Jag är en smula förvirrad, jag hade för mig det var en standard på svwp att kategorierna skulle heta Kategori:Årtal i Island (Årtal i landet Island) o.s.v., men kategorin heter istället Årtal på Island. Samma sak gäller med Kategori:Årtal på Cypern. Samtidigt finns kategorin Fotbollstävlingar i Island men för Cypern heter motsvarande kategori Fotbollstävlingar på Cypern. Hur ska vi ha det? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 4 juli 2018 kl. 11.19 (CEST)

Att länderna är öar smittar av sig på nationen. Därför heter det på Island och inte i Island. När det gäller andra ö-länder kan det variera lite. Landet Cypern sammanfaller ju inte helt med ön som ju är delad mellan två länder. Ändå tror jag 'på Cypern' är vanligast. Språkkänslan tar väl helt enkelt sina egna vägar utan att analysera kartan. Det viktigaste tycker jag är att vi följer normalt språkbruk och inte driver igenom principiella regler som gör att Wikipedia får ett eget språk. Skulle bruket variera så tycker jag vi kan tillåta variation även hos oss. Språkrådet skriver några rader om detta som jag tycker är bra ledning för oss. Machatjkala (diskussion) 4 juli 2018 kl. 11.40 (CEST)

Om kategorierna ska kunna inkludera sådant som hände i landet Island och inte bara på ön Island, till exempel bildandet av Surtsey år 1963, bör de heta i Island. Överkategorin heter dessutom Kategori:Årtal efter land (inte ...efter ö). Men om detta finns det säkert olika åsikter och därför har vi en röra i en del kategoriträd, se till exempel Kategori:Landformer i Island som innehåller båda varianterna för såväl Berg som Halvöar, eller Kategori:Landformer i Åland som innehåller båda varianterna för såväl Bukter som Halvöar. --Larske (diskussion) 4 juli 2018 kl. 11.52 (CEST)

Jag instämmer med Machatjkalas analys. Språket bygger inte på logiska regler. Eftersom vad som är god svenska beror på den enskilda händelsen, så bör vi ta hänsyn även till det vanligaste ordvalet, inte bara det som formellt logiskt kan ses som korrekt i alla lägen.

andejons (diskussion) 4 juli 2018 kl. 16.04 (CEST)

Kategoriena "Landformer i X" och dess underkategorier är i många fall skapade av en bot utan hänsyn till varierande språkbruk. bbx (diskussion) 4 juli 2018 kl. 16.57 (CEST)

Det är definitivt inte dålig svenska att säga eller skriva "i Island". Tostarpadius (diskussion) 5 juli 2018 kl. 00.36 (CEST)

Detta är ett spörsmål som verkar ha en tendens att återkomma med lite sporadiska intervaller, som historisk bakgrund finns följande diskussioner: 2010:1, 2010:2, 2011, 2015 och 2018. Rasmus 28 5 juli 2018 kl. 23.34 (CEST)

På öar, i stater J 1982 (diskussion) 12 juli 2018 kl. 12.40 (CEST)

Och öar som är stater då? Vad ska man välja där? Det man tycker låter bäst? \\\D.S.Skåningen (diskussion) 25 juli 2018 kl. 10.16 (CEST)

"Huvudregeln är att man har på vid namn på öar." Sedan finns några undantag. Om det du vill prata om inte tillhör något av undantagen handlar det alltså om på. Se Institutet för språk och folkminnen svara på frågan. //Vätte (diskussion) 28 juli 2018 kl. 16.01 (CEST)

Språket förändras med tiden, vilket medför att det som skrivs på Wikipedia inte alltid är fullt språkbruk. Jag minns att det var en diskussion om "på" och "i" i samband med kategorisering av tv-kanaler. Slutsatsen var att det skulle ändras så att det vara enhetligt. Det har väl dels att göra med att det ska se bra ut och vara lätt att hitta, men också att användare som kommer senare och skapar kategorier ska veta vad som gäller och inte behöva chansa. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 28 juli 2018 kl. 16.30 (CEST)

Årets Wikipedialäger

Hej! Från och med imorgon måndag och fram till lördag lunch kommer ett gäng med tidigare erfarenhet, i olika grad, av Wikimediaprojekten att skriva på Wikipedia (bland annat). Mer detaljer om lägret finns här. Vi kommer uppmuntra deltagarna att använda hashtaggen #molkom18 i redigeringskommentarerna och kommer innan veckan är slut att själva ha gått igenom alla redigeringar med denna hashtag, men det kan vara bra för er att känna till att detta event pågår under veckan som kommer. /Sofie Sigrinn (diskussion) 29 juli 2018 kl. 16.00 (CEST)

Hej, jag önskar er lycka till. För kännedom kommer jag att patrullera alla redigeringar med den hashtaggen någorlunda löpande (men även från samtliga lägerdeltagare) hemifrån. Jag vet att ingen på lägret förväntar sig någon särbehandling, men det är lätt att missa småsaker, och då kan det vara bättre i så fall att antingen fixa till eller fråga på diskussionssidan om det. Lycka till!//Hannibal (diskussion) 29 juli 2018 kl. 17.10 (CEST)

Veckans tävling – Föräldralösa artiklar II

Den ljusgröna rosetten tävlas det om denna vecka.

Hej! Om en knapp halvtimme startar en ny tävlingsvecka, denna gång med Wikipedia:Veckans tävling/Föräldralösa artiklar II. Välkommen att hjälpa till att hitta bra föräldrar till de tusentals artiklar (skapade av människor eller botar) som vi har.--Paracel63 (diskussion) 22 juli 2018 kl. 23.38 (CEST)

Föräldralösa artiklar som inte skapats av Lsjbot

Varför skall vi hitta föräldrar till artiklar som i alla fall skall raderas? Det borde finnas en lista med artiklar som inte är robotskapade. Luke (diskussion) 24 juli 2018 kl. 17.05 (CEST)

Luke: Jag har gjort ett skript för det här nu. Om du vill använda det kan du lägga till

mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/hideLsjbotOnLonelypages.js&action=raw&ctype=text/javascript' );

på Special:Min sida/common.js och

@import "/w/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Nirmos/hideLsjbotOnLonelypages.css&action=raw&ctype=text/css";

på Special:Min sida/common.css. Det lägger till en knapp efter rubriken på Special:Föräldralösa sidor. När du klickar på knappen döljs de sidor som är skapade av Lsjbot. Nirmos (diskussion) 25 juli 2018 kl. 06.39 (CEST)

Skriptet ser ut att göra sitt jobb med att rensa bort artiklar som är skapade av Lsjbot. Det tar dock cirka 30 minuter att "tugga igenom" alla 5 000 artiklar i "Föräldralösa sidor". För den som eventuellt inte orkar vänta finns den filtrerade listan nedan. Det är alltså bara 745 artiklar kvar, men det räcker kanske för den här tävlingen även om det är lite trist med (nästan) bara artiklar som börjar på bokstaven A. De föräldralösa artiklarna som inte finns med i "bruttolistan" på 5 000 artiklar saknas förstås fortfarande.

Artiklar som är föräldralösa men ej skapade av Lsjbot
1. A-förpackning
2. A.W.F. Edwards
3. A. James Gregor
4. ADAM Audio
5. AI Pension
6. ALL OFF
7. ATF6
8. A Regra do Jogo
9. Aage Fredslund Andersen
10. Aage Rump
11. Aagot Benterud
12. Aaja Chemnitz Larsen
13. Aapeli Saarisalo
14. Aarne Anttila
15. Aarne Jämsä
16. Aarne Laurila
17. Aarne Niinivirta
18. Aarne Rintala
19. Aarne Salonius
20. Aarnejärvi
21. Aarno Snellman
22. Aarre Heinonen
23. Aaslakkirdemjävri
24. Aatsinginjärvi
25. Aatto Prihti
26. Abagar
27. Abamelik
28. Abbott Cup
29. Abby Stein
30. Abdelaziz Mohamed Ahmed
31. Abdul
32. Abdul Hafiz (Jemadar)
33. Abdullah Al-Qwabani
34. Abeiku Jackson
35. Abel Wirström
36. Abendberg, Interlaken-Oberhasli
37. Abermule
38. Abertysswg
39. Abingworth
40. Abolhassan Etessami
41. Abraham Bandholtz
42. Abraham Burman
43. Abraham Capadose
44. Abraham Mapu
45. Abraham Pedersson Wirgman
46. Abraham Sauter
47. Abraham Segerström
48. Abraham Simon
49. Abraham Snack
50. Abraham Syrén
51. Abraham Tiquet
52. Abraham de Haag
53. Abramo Basevi
54. Absh Khatun
55. Abu Arish
56. Acalayong
57. Access Motor
58. Acerosodontosaurus
59. Achille Tenaille de Vaulabelle
60. Achurch
61. Ack! vad jag hatar den man
62. Acta Universitatis Gothoburgensis
63. Adalbert Prey
64. Adam Achad Sanders
65. Adam Friedrich Oeser
66. Adam Friedrich Waltzau
67. Adam Morrison
68. Adam Payerl
69. Adam Seebach
70. Adam Semler
71. Adam Sjöholm
72. Adam Sołtys
73. Adam Stankievič
74. Adam Szymański
75. Adam Taubitz
76. Adam Thoran
77. Adam Wilhelm Mørkeberg
78. Adam de Bekassy
79. Adam Śmigielski
80. Adams George Archibald
81. Adeiso
82. Adele Schreiber
83. Adele Änggård
84. Adenta East
85. Adnach
86. Adnan
87. Adolf Berwin
88. Adolf Bock
89. Adolf Bredenberg
90. Adolf Castman
91. Adolf Claus
92. Adolf Heijkenskjöld
93. Adolf Itzenplitz
94. Adolf Petter Pettersson
95. Adolf Riis-Magnussen
96. Adolf Ruthardt
97. Adolf Schimon
98. Adolf Seefeldt
99. Adolf Stern (konstnär)
100. Adolf Strohmaier
101. Adolf Säfström
102. Adolf Säfve
103. Adolf Wallnöfer
104. Adolf von Oeynhausen
105. Adolf Øien
106. Adolfo Albertazzi
107. Adolfo Fumagalli
108. Adolph Ebersköld
109. Adolphe Vuitry
110. Adoraim
111. Adriana Chechik
112. Adriana Maas
113. Adrianna Luna
114. Advancing Human Rights
115. Advocate marketing
116. Advokatrörelsen
117. Adèli Tiselius
118. Aegeankatt
119. Aegidius Loidt
120. Aerosoft
121. Aerosoles
122. Aert Pietersen van de Venne
123. Aeskulap
124. Affolébergen
125. Affpuddle and Turnerspuddle
126. Affärsantropologi
127. Africa 1
128. Africa Confidential
129. Afro-skandinaviska ungdomskongressen
130. Aftab Shivdasani
131. Agathe de Saint-Père
132. Agecap
133. Agenus
134. Agesistrata
135. Aggelos Karantasiadis
136. Agnar Strandberg
137. Agne Söderberg
138. Agnel
139. Agnes Fromén
140. Agnes Jónsdóttir
141. Agnes Rögård
142. Agnes Svensson
143. Agnes von Konow
144. Agnesoa/Lindsey McKeon
145. Agneta Holmäng
146. Agnieszka Zdanowicz
147. Agona
148. Agrokultura
149. Agueda Monasterio de Lattapiat
150. Ahenobarbus
151. Ahilammi
152. Ahmad Khesraw
153. Ahmet Altan
154. Ahtialanjärvi
155. Ahveninen (sjö i Laukas, Mellersta Finland, 62,3 N, 26,29 Ö)
156. Ahvenistonlampi
157. Ahvenjärvi (sjö i Enare, Lappland)
158. Ahvenjärvi (sjö i Enare, Lappland, 68,73 N, 26,42 Ö)
159. Ahvenjärvi (sjö i Pertunmaa, Södra Savolax)
160. Ahvenjärvi (sjö i Uleåborg, Norra Österbotten)
161. Ahvenkutujärvi
162. Ahvenlampi (sjö i Kemijärvi, Lappland)
163. Ahvenlampi (sjö i Nyslott, Södra Savolax)
164. Ahwar
165. Aichi B7A Ryusei
166. Aichi D1A
167. Aidt Kirke
168. Aikalanjärvi
169. Aikinlahti
170. Aimo Kairamo
171. Aimé Felix Tschiffely
172. Aina Rosina Standertskjöld
173. Aina Weissglas
174. Ainajärvi
175. Ainavarppijärvi
176. Ainesjärvi
177. Aini Pehkonen-Bergman
178. Aino Venna
179. Aiq beker
180. Air Force Academy, Colorado
181. Air Togo
182. Airlines
183. Aislin Jones
184. Aisus och Luulampi
185. Aithbhreac Inghean Coirceadal
186. Aittalompola
187. Aittolampi
188. Aittosenjärvi
189. Aivusjärvi
190. Ajna Késely
191. Ajumako
192. Ak Astana-Baba
193. Akaki Chubutia
194. Akakij Akakievitj
195. Akatsi
196. Akkas församling
197. Akkijärvi
198. Akkunusjärvi
199. Akontombra
200. Akosia
201. Akrapovič
202. Aksel Daniel Westerlind
203. Akseli Kinnunen
204. Aktieägaravtal
205. Aktieöverlåtelse
206. Aktinidin
207. Aktiv antenn
208. Akwaeke Emezi
209. Al-Buhturi
210. Al-Namrood
211. Al-Safa och Al-Marwah
212. Al Asalah
213. Al the Octopus
214. Ala-Hirvas
215. Ala-Kesiö
216. Ala-Korppinen
217. Ala-Lyly (sjö i Pieksämäki, Södra Savolax)
218. Ala-Lylyjärvi
219. Ala-Lylyjärvi (sjö i Varkaus, Norra Savolax)
220. Ala-Meronen
221. Ala-Naarvanjärvi
222. Ala-Paukkaja
223. Ala-Pitkä
224. Ala-Ruokojärvi
225. Ala-Sallaajärvi
226. Ala-Sammaljärvi
227. Ala-Saukkojärvi
228. Ala-Suorto
229. Ala-Säynelampi
230. Ala-Vepsä
231. Ala-Vuolujärvi
232. Alachua, Florida
233. Alafaya, Florida
234. Alagomyidae
235. Alajärvi (sjö i Kuhmo, Kajanaland, 63,97 N, 30,1 Ö)
236. Alajärvi (sjö i Kuhmo, Kajanaland, 64,57 N, 29,54 Ö)
237. Alan Branch
238. Alana
239. Alanen (sjö i Keuru, Mellersta Finland)
240. Alanen (sjö i Laukas, Mellersta Finland)
241. Alanen (sjö i Nastola, Päijänne-Tavastland)
242. Alanen (sjö i Rautavaara, Norra Savolax)
243. Alanen Savijärvi och Iso Savijärvi
244. Alanenjärvi (sjö i Gustav Adolfs, Päijänne-Tavastland)
245. Alankojärvi
246. Alanne och Vitajärvi
247. Alanteenjärvi (sjö i Suomussalmi, Kajanaland, 65,27 N, 29,39 Ö)
248. Alaska Measure 2
249. Albanofobi
250. Albert Björkman
251. Albert Cambriels
252. Albert Forbiger
253. Albert Hertel
254. Albert Mol
255. Albert Schnez
256. Albert Stanley, 1st Baron Ashfield
257. Albert Stenbock (militär)
258. Albert Vogel
259. Albertine Sarrazin
260. Alberto Buscaino Campo
261. Alberto Canas
262. Alberto Mazzucato
263. Alberto Spadolini
264. Albin Müller
265. Albin Rapp
266. Albin Tenglet
267. Albin Westerholms tricotfabrik
268. Albinas Elskus
269. Alborada
270. Albrecht Hartman
271. Alcahest
272. Aldernäs
273. Ale landsfiskalsdistrikt
274. Aled de Malmanche
275. Alejandro Pérez Lugín
276. Aleksa Gajić
277. Aleksander Majkowski
278. Aleksander Paldrok
279. Aleksander Ristmägi
280. Aleksandr Avdejenko
281. Aleksandr Dedjusjko
282. Aleksandr Petjnikov
283. Aleksej Apuchtin
284. Aleksej Arsenjev
285. Alemmainen
286. Alempi Kiertämäjärvi
287. Alep Tjåhkålis
288. Aleppo-peppar
289. Alessandro Doga
290. Alex Nimely
291. Alexander Bica
292. Alexander Borovsky
293. Alexander Deisenroth
294. Alexander Friedenreich
295. Alexander Gustaf Julius Hallsten
296. Alexander Ludvig Soldin
297. Alexander Malmström
298. Alexander Malthe
299. Alexander Pereira Cardoso
300. Alexander Seger
301. Alexander Zjukov
302. Alexander von Krobatin
303. Alexander von Weissenberg
304. Alexandra Bounxouei
305. Alexandra Daum
306. Alexandra Ramnewall
307. Alexandre Hepp
308. Alexandre Percin
309. Alexandre Tansman
310. Alexandru Vlahuță
311. Alexej Bibik
312. Alexej Djumin
313. Alexsander Freitas
314. Alf Björklund
315. Alf Gjøsund
316. Alf Gullbring
317. Alf Rendéus
318. Alf Wiesel
319. Alfold Crossways
320. Alfons Julius Ångman
321. Alfonso Martínez de Toledo
322. Alfonso Varano
323. Alfonso de la Torre
324. Alfonzo Dennard
325. Alfred Amonn
326. Alfred Andersen-Wingar
327. Alfred Barye
328. Alfred Bate Richards
329. Alfred Berzelius
330. Alfred Billberg
331. Alfred Hoehn
332. Alfred Mohlte
333. Alfred Nossig
334. Alfred Povlsen
335. Alfred Randers
336. Alfred Sederberg
337. Alfred Sjöström
338. Alfred Sköldberg
339. Alfred Söderkvist
340. Alfred Åkerman
341. Alfreda
342. Alfredo Oriani
343. Alfredo Testoni
344. Alfreds Ginters
345. Algot Strömsholm
346. Alhonjärvi
347. Ali-Mylly
348. Ali Anouzla
349. Ali Djeridi
350. Ali Eid
351. Alice Granfelt
352. Alice Kent Stoddard
353. Alice Kvist
354. Alice Sorenius
355. Alice Trovik
356. Alicha kimem
357. Alida Heimbürger
358. Aligot
359. Aliina Salomaa
360. Alimmainen (sjö i Jockas, Södra Savolax)
361. Alimmainen (sjö i Pertunmaa, Södra Savolax)
362. Alimmainen Kuktsejärvi
363. Alimmainen Raajärvi
364. Alimmainen Suolajärvi
365. Alimmaiset Jakolompolat
366. Alimpij
367. Aline Bernard
368. Alinen Kirjasjärvi
369. Alinenjärvi
370. Alisa Takigawa
371. Alison Wonderland
372. Alissa
373. Aljaksandr Valadzko
374. Alkemi i konst och underhållning
375. All Day Music
376. Allak
377. Allan Beddo Band
378. Allan Röstlinger
379. Allan Thybell
380. Allan Zeime
381. Allandale, New South Wales
382. Allendale Town
383. Allertz
384. Allese
385. Allgongruppen
386. Allmän namnsdag
387. Allmänna besvärsdeputationen
388. Allmänt veterligt
389. Alloneottiosporina carolinensis
390. Allovenjärvi
391. Alma Duse
392. Alma Engblom
393. Alma Hjelt
394. Alma Hongell
395. Almska skolan
396. Almucia
397. Alnö landsfiskalsdistrikt
398. Alois Schönburg-Hartenstein
399. Alondra Park, Kalifornien
400. Alonso Mudarra
401. Alonso de la Vega
402. Aloys Hirt
403. Aloys Sprenger
404. Alphazone
405. Alphons Orie
406. Alphonse Chodron de Courcel
407. Alpkonventionen
408. Alpo Halme
409. Alpsten
410. Alrewas and Fradley
411. Alt-Erlaa
412. Alt Danzig
413. Alta Sierra, Kalifornien
414. Altamuramänniskan
415. Altarpäll
416. Altinget.se
417. Altonaer Museum
418. Alum Rock, Kalifornien
419. Aluminiumkarbonat
420. Alumniportal Deutschland
421. Alus-Pölläkkä
422. Alvar Wilska
423. Alvesta landsfiskalsdistrikt
424. Alyona
425. Amadea
426. Amadeus Band
427. Amadis Jamyn
428. Amalia Margaretha van Brederode
429. Amalia Ravnos
430. Amaliagrottan
431. Amalie Dövle
432. Amanda Cajander
433. Amandus Faure
434. Amarbayasgalant
435. Amardeo Sarma
436. Amasaman
437. Ambassador of Conscience Award
438. Ambatovaky naturreservat
439. Amber Oak
440. Ambidextra organisationer
441. Ambjörn Sparling
442. Ambroise av Monaco
443. Amel Brahim-Djelloul
444. Amelia Atwater-Rhodes
445. Amelie von Schwerin
446. Amelungsborn kloster
447. American Bank Center
448. American Crime Story
449. American Express Centurion
450. American Nudist Research Library
451. American Society for Mass Spectrometry
452. American Vegetarian Party
453. Amerikanska Jungfruöarnas Davis Cup-lag
454. Amerikanska drakbåtslandslaget
455. Amezaiku
456. Amico Aspertini
457. Amiot 143
458. Amiot 354
459. Amira Yahyaoui
460. Amit Goswami
461. Ammophila champlainensis
462. Amodal perception
463. Amor real
464. Amyloidkaskadhypotesen
465. Amèlie Svensson
466. Amédée Méreaux
467. Amélie Tottie
468. An-Nahar
469. An dro
470. Ana Foxxx
471. Ana Ipătescu
472. Ana Kostovska
473. Ana Racoviţă-Davila
474. Ana Štefok
475. Anaconda Verlag
476. Anakolut
477. Analytisk polyeder
478. Anarchist Black Cross
479. Anass Achahbar
480. Anastasia Bogdanovski
481. Anastasia Schneider
482. Anatol Liabedzka
483. Anatot
484. Ancient Conquest: Quest for the Golden Fleece
485. Ancillae
486. Andakatoamindremaninga
487. Andavadoaka Airport
488. Andavakotakona
489. Andavathi Island
490. Andefotografering
491. Andelsjordbruk
492. Anders Adolf Upling
493. Anders Bernhard Skårman
494. Anders Bleckert von Nieroth
495. Anders Boxström
496. Anders Brems
497. Anders Carlborgson
498. Anders Christian Anton Schuster
499. Anders Dalborg
500. Anders Fabritzius
501. Anders Georg Elfström
502. Anders Germund Wikblad
503. Anders Gustaf Sandström
504. Anders Gustaf Thitz
505. Anders Hansson Furn
506. Anders Hansson Janhekt
507. Anders Helgstrand
508. Anders Johan Larson
509. Anders Klevmarken
510. Anders Kumlander
511. Anders Kågström
512. Anders L. Pettersson
513. Anders Lassfolk
514. Anders Lyngfelt
515. Anders Mattsson (fotograf)
516. Anders Mård
517. Anders Mårten Ahlenius
518. Anders Novák
519. Anders Näslund (tecknare)
520. Anders Omstedt
521. Anders Peter Landin
522. Anders Petter Åkerberg
523. Anders Rachlew
524. Anders Rambech
525. Anders Resenberg
526. Anders Rockman
527. Anders Ross
528. Anders Rydberg (konstnär)
529. Anders Scarinus
530. Anders Sellner
531. Anders Spolander
532. Anders Stenman
533. Anders Svanström
534. Anders Svedlund
535. Anders Söderberg (kartgravör)
536. Anders Söderman
537. Anders Thyberg
538. Anders Udde
539. Anders Uppgren
540. Anders Venger
541. Anders Waldur
542. Anders Wallqvist
543. Anders Westerborn
544. Anders Wilhelm Pettersson Dahlsten
545. Anders Wilhelm Thun
546. Anders Yman
547. Anders Öhrgren
548. Andoni Ortuzar
549. Andor Kozma
550. Andor Szelle von Nagyabony
551. Andorras Davis Cup-lag
552. Andra internationella dövlärarkonferensen
553. Andrea Ivan
554. Andrea Morosini
555. Andrea Previtali
556. Andreas Baalsrud
557. Andreas Blek av Nosen
558. Andreas Brünniche
559. Andreas Custemo
560. Andreas Duplantis
561. Andreas Emil Erichsen
562. Andreas Feymark
563. Andreas Frederik Lincke
564. Andreas Gemzaeus
565. Andreas Lauritz Thune
566. Andreas Ludvig Winquist
567. Andreas Olsen Sæhlie
568. Andreas Peter Weis
569. Andreas Quedlingbourg
570. Andreas Ståhl
571. Andreas Willscher
572. Andrej Andrejev
573. Andrej Zjeljabov
574. Andrew Bjurman
575. Andrew Chaiser
576. Andrew Crescenzi
577. Andrew Griffiths
578. Andrew Seth Pringle-Pattison
579. Androstenol
580. Andrzej Czajkowski
581. Andrzej Maksymilian Fredro
582. András Fáy
583. André-François Miot de Mélito
584. André Castro
585. André Chantemesse
586. André Deveaux
587. André Sollier
588. Andréas Iverin Toldnäss
589. Andrés Rey de Artieda
590. Ane Hoel
591. Anel Sudakevitj
592. Anemone Wille Våge
593. Aner kvarn
594. Anette Reuterskiöld
595. Ang
596. Ang Probinsyano
597. Angel of music
598. Angela Duckworth
599. Angela Eagle
600. Angela van Bengalen
601. Angelica Brage
602. Angelica Svanberg
603. Angeliques
604. Angelo Fabroni
605. Angerjärvi
606. Angermandie
607. Angie Hart
608. Angélica Serrano-Punell
609. Angélique D'Hannetaire
610. Angélique des Méloizes
611. Anhua Gao
612. Anikay Air
613. Animaatiokone Studio
614. Anine Frølich
615. Anion
616. Anita Steiner
617. Anjuna
618. Anke
619. Anker Landberg
620. Ankeriasjärvi
621. Ann-Catrin Lofvars
622. Ann-Christine Hultberg
623. Ann Ahlbom Sundqvist
624. Ann Kirby
625. Ann Pitt
626. Ann Rae
627. Ann Selin
628. Anna-Greta Remund
629. Anna-Liisa Sysiharju
630. Anna-Lisa Byström
631. Anna-Rosa Schuwert-Dovertie
632. Anna Alfrida Storm
633. Anna Bikont
634. Anna Bjerger
635. Anna Bogren (konstnär)
636. Anna Cecilie Fabricius
637. Anna Cederbaum
638. Anna Chapman
639. Anna Christiane Ludvigsen
640. Anna Cornelia Mollerus
641. Anna Dahlgren
642. Anna Edelheim
643. Anna Ewers
644. Anna Fischer-Dückelmann
645. Anna Hackl
646. Anna Hellerstedt
647. Anna Jacobsdatter Borrebye
648. Anna Jens
649. Anna Josepha King
650. Anna Klara Sofia Fries
651. Anna Kristina Silahka
652. Anna Louise Föhse
653. Anna Magdalena Godiche
654. Anna Margaretha Zwanziger
655. Anna Margarethas stiftelse
656. Anna Maria Seymour
657. Anna Moroni
658. Anna Mosenkova
659. Anna Nergårdh
660. Anna Rantala Bonnier
661. Anna Renzi
662. Anna Rudbeck
663. Anna Schramm
664. Anna Schønheyder
665. Anna Siegbahn
666. Anna Siwe
667. Anna Steinholtz
668. Anna Strunsky
669. Anna Sundin
670. Anna Svane
671. Anna Walburgis van Nieuwenaer
672. Anna Wang
673. Anna Wieben
674. Anna Wåhlin
675. Anna Zammert
676. Anna Zetterberg
677. Anna Zonová
678. Anna de Waal
679. Anna van Cronenburg
680. Annabee-Nox
681. Annabergspets
682. Anne-Marie Ehrenkrona
683. Anne-Marie Ruddock
684. Anne Arundell
685. Anne Beate Odland
686. Anne Blidholm
687. Anne Christensdotter
688. Anne Drysdale
689. Anne Margrethe Ingebrigtsdatter
690. Anne Maria Udsen
691. Anne Mogensdatter Löset
692. Anne Oldeland
693. Anne Plichota
694. Anne Pépin
695. Anne Rustung
696. Anne Warwick
697. Anneli Granget
698. Annellodentimyces antennatuloideus
699. Annemarie Scavenius
700. Annica Black-Schaffer
701. Annie Vitelli
702. Annika Waern
703. Anniqa Järlefors
704. Anno Saxner
705. Anomalistisk psykologi
706. Anonymouse
707. Anopheles pseudotibiamaculatus
708. Anorexi/Bulimi-Kontakt
709. Anorexia mirabilis
710. Another
711. Anr bbdo
712. 1. Division (Kejserliga Japanska Armén)
713. 1:a divisionen (Tyskland)
714. 2(x)ist
715. 2-skala
716. 2. Division (Kejserliga Japanska Armén)
717. 2:a gardesdivisionen (Tyskland)
718. 2M TV
719. 2nd Anti-Aircraft Division
720. 3. Division (Kejserliga Japanska Armén)
721. 3G Capital
722. 4. Division (Kejserliga Japanska Armén)
723. 4:e divisionen (Tyskland)
724. 4th Anti-Aircraft Division
725. 9-1-1 (TV-serie)
726. 19XX
727. 23:e divisionen/1:a Kungliga Sachsiska (Tyskland)
728. 30-Second Bunnies Theatre
729. 30 dagar har november
730. 43 Commando Fleet Protection Group Royal Marines
731. 60 dagar i fängelse
732. 99 Posse
733. 100 Miles to Hell
734. 100 Proof (Aged in Soul)
735. 104.6 RTL
736. 1147 (tal)
737. 1720 (tal)
738. 1979 XB
739. 1993 UC
740. 1997 SZ10
741. 2002 VR128
742. 2004 GV9
743. 2009 DD45
744. 2014 RC
745. 2014 YB35

--Larske (diskussion) 25 juli 2018 kl. 09.58 (CEST)

Tack snälla! Det är alltför mycket. Luke (diskussion) 25 juli 2018 kl. 18.38 (CEST)

Sidan Special:Föräldralösa sidor uppdateras automatiskt med 72 timmars mellanrum. Senaste uppdateringen gjordes 25 juli 2018 kl. 16.23 Voyager85 (diskussion) 25 juli 2018 kl. 22.44 (CEST)

Luke: Tanken är man lägger in den första biten (JavaScript) på Special:Min sida/common.js och den andra biten (CSS) på Special:Min sida/common.css. Du har lagt in båda styckena på JavaScript-sidan. Nirmos (diskussion) 26 juli 2018 kl. 11.37 (CEST)

Tack för tipset, men det fungerar i alla fall inte. Fast strunt i det. Det är för mycket jobb både med att få fram listan och sen jobba med den. Jag gick igenom de artiklar på A som finns ovan. Många var f.d. botartiklar, som snofsats upp. Andra - ffa konstnärer och musiker - har jag ingen aning om vad man kan göra. De militära, 1. divisionen etc. går ju att länka till en huvudartikel, men förbanden är preussiska inte tyska och börja korrigera alla dithörande artiklar ids jag inte. Det var en dum idé att överhuvudtaget börja ställa frågor om sådant som jag inte har mer än ett milt intresse av. Luke (diskussion) 26 juli 2018 kl. 20.43 (CEST)

Luke: Det fungerar bra om du kopierar och klistrar in rätt sak, som det är skrivet i mitt första inlägg ovan. I din js saknas avslutande högerparentes, och i din css saknas inledande @import och avslutande semikolon. Nirmos (diskussion) 26 juli 2018 kl. 21.01 (CEST)

Vill bara nämna att då sidan Bybrunnen länkar till alla artiklar i listan ovan, så återfinns de inte längre i listan Special:Föräldralösa sidor. Voyager85 (diskussion) 30 juli 2018 kl. 05.16 (CEST)

Jag har tagit bort länkarna från listan nu så att de som bara hade länk från denna lista åter kommer att dyka upp i Special:Föräldralösa sidor när den uppdateras nästa gång. --Larske (diskussion) 30 juli 2018 kl. 06.20 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Gamla Veckans översättningar!

Artikeln Bysantinskt silke kan förbättras och den om Rullstolsfotboll kan skapas under tävlingsveckan.

Många av våra artiklar behöver källor och andra förbättringar. Andra behöver skapas.

Denna vecka kan man inom projektet Veckans tävling leta källor åt, och på andra sätt förbättra artiklarna HBTQ-rättigheter i Egypten, Nadia Comăneci, VISTA-teleskopet, Risupploppen 1918, Dans i Kina, Bill Potts, Spansk litteratur från Ekvatorialguinea, Regndans, Pinnacles nationalpark, Flikfisk, Musik på Grönland, Chimeran från Arezzo, Tanggulas järnvägsstation, Maputo-protokollet, tz database, Röda skogen och... och... många andra artiklar som varit Veckans översättning(ar). Det finns även tidigare Veckans översättning-artiklar som saknas på svenskspråkiga Wikipedia.

Alla är välkomna att skriva och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas.

Mer information hittar man på tävlingssidan :-) // Zquid (diskussion) 30 juli 2018 kl. 16.23 (CEST)

Varför ser det så konstigt ut, när man öppnar en artikel för att redigera?

Varför ser det så konstigt ut, när man öppnar en artikel för att redigera? Det går heller inte att kopiera och klistra in text från sandlådan. Det finns text nedanför som inte syns! Fungerar bra på enwp. Luke (diskussion) 30 juli 2018 kl. 17.49 (CEST)

Grade	Pay per month	Army Equivalent Pay
416.66	Major General 375.00
Chief Clerk	166.66	Colonel 183.00
1 Clerk	112.50	Captain of Engineers 98.50
4 Clerks	95.83	Captain of Engineers 98.50
1 Messenger	34.16	Sergeant Major 17.00
1 Assistant Messenger	22.00	Sergeant Major 17.00

Varsågod. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 30 juli 2018 kl. 18.02 (CEST)

Men vad är det som händer? Jag kan inte kopiera från min sandlåda till en ny artikel. Jag kan klistra in i min sandlåda på enwp. Men när jag kopierar därifrån blir det blankt på svenska wp, likaså om jag kopierar direkt från min svenska sandlåda. Luke (diskussion) 30 juli 2018 kl. 18.13 (CEST)

Detta är snarare något för Wikipediafrågor. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2018 kl. 18.21 (CEST)

Tror det var för att du inte hade radbrytning efter {| class="wikitable", så fort jag gjorde en ny rad syntes texten iallafall. Kolla så du inte gjort så på fler ställen. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 30 juli 2018 kl. 18.28 (CEST)

Det handlar inte om denna tabell. Det händer överallt. Jag kan inte ens ta ett stycke från min sandlåda och klistra in i en text. Är det inte någon annan som är drabbad? Luke (diskussion) 30 juli 2018 kl. 21.00 (CEST)

Felsökning

Vi kan börja med att dela problemet i två delar.

1. Kopiera från din sandlåda: Kan du kopiera från din sandlåda och klistra in texten någon annanstans, till exempel i textredigeringsprogrammet Anteckningar? Ja eller Nej? Det vet jag inte ens vad det är. Men jag kan ta från min sandlåda och klistra in i min Sandbox på enwp och det fungerar utmärkt.
2. Klistra in i en nyskapad artikel: Kan du klistra in text som du har kopierat från något annat program, till exempel textredigeringsprogrammet Anteckningar, till wikitexten i den nyskapade artikeln? Ja eller Nej? Jag kan klistra in från Sandboxen, men sen när jag spar står det att jag försöker spara en blank sida.

Andra uppgifter som kan vara till hjälp för felsökning:

• Vilken redigerare använder du, Wikieditor eller VisualEditor? Jag kör alltid med redigera Wikitext
• Använder du tangentbordskombinationen CTRL+c och CTRL+v för att kopiera respektive klistra in? Fungerar det om du istället högerklickar på musen och i menyn som kommer fram väljer "Kopiera" respektive "Klistra in"? Prövat bägge varianterna; fungerar inte.
• Vilken webbläsare? Explorer
• Vilket operativsystem? Windows 7
• Stationär dator eller mobilplattform? Stationär
• Har du nyligen aktiverat några nya finesser i dina inställningar? Nej
• Har du nyligen installerat några nya program på din dator/mobil? Nej
• Vad menar du med att "det blir blankt"? Tas något bort när du försöker klistra in texten, eller är det bara det att den kopierade texten inte läggs in där du vill? Texten ser ut som den är inklistrad. Men när jag klickar på visa förhandsvisning syns ingenting.

--Larske (diskussion) 30 juli 2018 kl. 21.28 (CEST)

Tilläggas kan att delar av texten framträder i blå eller annan färg. Just nu ser jag Användare:Larske i blått:;Användardiskussion:Larske - dito. :::::* Detta också i blått. Men wikitablerubriken i lila. Ingenting av detta uppträder på enwp. Dessutom hoppar pekaren/markören. Rubriken ser ut som den är i ett annat teckensnitt och i en annan storlek. Tack förövrigt för att du försöker hjälpa mig. Det är alltså bara jag som har detta problem? Luke (diskussion) 30 juli 2018 kl. 22.32 (CEST)

Av det sista du skrev verkar det som om du kanske har aktiverat funktionen "Syntaxmarkering". Det gör man genom att "trycka in" knappen som ser ut som en förstrykningspenna och som finns i verktygsfältet omedelbart ovanför fönstret med texten du redigerar. Prova att "trycka ut" den knappen och se om det hjälper. --Larske (diskussion) 30 juli 2018 kl. 22.51 (CEST)

Och så var det! Tack så hemskt mycket. Luke (diskussion) 30 juli 2018 kl. 23.01 (CEST)

Ändra villkoren för InternetArchiveBot

Idag har boten terrat mig fyra gånger genom att lägga tillbaka en felaktig länk i Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande. För att kunna felanmäla måste man registrera sig på Phabricator med en e-postadress, men jag vill inte ha någon e-postadress kopplad till mitt användarkonto. Eftersom mitt tålamod tog slut - jag är inte Sisyfos - gav jag trots allt upp mitt motstånd och registrerade mig med en anonym mejladress, men det visade sig att detta inte var nog. Innan man kan göra felanmälan måste man vänta på att godkännas av en admin. Detta är en på alla sätt förnedrande process! För redigeringar på Wikipedia skall det räcka med att kommunicera på Wikipedia, på samma villkor som för all annan verksamhet på Wikipedia! Jag har hittills tyckt att boten gör mycket nytta, men det är inte rimligt att det inte går att kommunicera med botägaren för en vanlig användare. Vi måste kräva att botens fortsatta verksamhet villkoras med normala möjligheter till kommunikation och felanmälan. Dvs - boten måste följa samma regler som gäller för andra botar. /Ascilto (diskussion) 30 juli 2018 kl. 21.47 (CEST)

lästips och malltips.

• InternetArchiveBot Workboard visar ändringar/nya funktioner som kommer att göras.
  • Spårad i Phabricator (?)
    Task T191277 Open
    T191277 InternetArchiveBot should detect blank snapshots verkar vara ett problem som rapporterats liknande dom "tomma" sidor du rullade tillbaka bör ses som att arkiv sida saknas....

Salgo60 (diskussion) 30 juli 2018 kl. 22.34 (CEST)

Kategorier för byggnadsverk och byggnader

Vi har följande dubblerade Australien kategorier

Kategori:Byggnadsverk i Australien efter delstat och Kategori:Byggnader i Australien efter delstat eller territorium

Kategori:Byggnader i Australien och Kategori:Byggnadsverk i Australien

De ligger visserligen på olika grenar i kategoristrukturen, men jag ser inte vitsen. Voyager85 (diskussion) 25 juli 2018 kl. 23.07 (CEST)

Nu har jag åtgärdat Australien, så att de hör till samma struktur och dubbletterna anmälts för radering. Det finns dock en hel hop parallella kategorier även för andra länder. Detta är en följd av Lsjbots arbete. Gemenskapen borde besluta om namn på kategorierna och rätta till det hela. Tostarpadius (diskussion) 27 juli 2018 kl. 01.19 (CEST)

Byggnadsverk (exempel: radiomaster, dammbyggnader, byggnader) är inte detsamma som byggnad (hus och andra byggnadsverk med tak). --Pipetricker (diskussion) 27 juli 2018 kl. 10.06 (CEST)

Sant, men okänt för de flesta läsare. Den ena bör raderas för tydlighetens skull. Jag föreslår att kategorin med byggnadsverk blir kvar, eftersom byggnader är en delmängd av byggnadsverk.Sjö (diskussion) 27 juli 2018 kl. 12.57 (CEST)

"Byggnadsverk" är ett vidare begrepp. De svenska byggnadskategorierna har interwiki med engelskans "Buildings and structures". Jag föreslår att alla med hjälp av bot får ändrat namn. Vi skall inte ha ett dubbelt system. Tostarpadius (diskussion) 27 juli 2018 kl. 15.58 (CEST)

Om alla de här kategorierna ska raderas så bör en bättre anledning än "tom kategori" användas. Den motiveringen betyder att det inte finns några artiklar i dem just nu men om nya artiklar läggs i kategorierna kan de återskapas. Här har ju kategorierna tömts för att helt ersättas av andra kategorier. 90.227.175.244 29 juli 2018 kl. 10.24 (CEST)

Jag har observerat att Tostarpadius har ändrat Kinesiska muren från byggnadsverk till byggnad. De som nu är byggnadsverk i Kina är sådana dar provinstillhörigheten är deklarerad, t.ex. Kategori:Byggnadsverk i Shanxi. Dessa är alla bot-artiklar som antingen beskriver dammar eller fornlämningar. För dammarna saknas uppgift om vilket vattendrag som är uppdämt, och för fornlämningarna saknas alla bestämmande uppgifter utom namn och koordinater. För någon fornlämning går det fram av namnet att det handlar om en inredd grotta. Jag avser inte att själv ändra på beteckningarna, eftersom det handlar om artiklar som är helt utan encyklopediskt värde. Roufu (diskussion) 29 juli 2018 kl. 10.33 (CEST)

Jag har motiverat åtgärden ovan: Byggnadskategorierna motsvarar engelskans Buildings and structures, som alltså innefattar både byggnader och anläggningar, och bör därför samtliga byta namn till "Byggnadsverk i..." Därför har jag tömt de botskapade dubbletterna och anmält dem till radering. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2018 kl. 19.22 (CEST)

Tostarpadius skriver att byggnadsverk är det allmännare begreppet och jag håller med. Men det är byggnadsverk-kategrierna som nu blir ersatta av byggnadskategorier, och Kategori:Kinesiska muren är en kategori jag själv har skapat, och jag är mig veterligt ingen bot. Jag ser inte logiken i detta.

För ett stort land som Kina (jämförbart med Europa) är det önskvärt med kategorisering av byggnadsverk både efter typ och efter läge (provins eller motsvarande). En sådan dubbel kategorisering är kanske en senare fråga. Roufu (diskussion) 30 juli 2018 kl. 00.18 (CEST)

Jag har ju skrivit att alla nuvarande byggnadskategorier bör ändras med bot. Om vi på sikt bör införa nya byggnadskategorier är en senare fråga. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2018 kl. 00.59 (CEST)

I den överordnade kategoristrukturen är Byggnader och Anläggningar under kategorier till Byggnadsverk. Jag menar att detta är relativt logiskt och bör bibehållas eller återskapas för respektive land. Problemet är anläggningar som Parker, vilka inte gärna kan kallas byggnadsverk, men det får man mog leva med. Verkligheten består inte av hierarkiska strukturer. Uppgiften är sedan att placera ytterligare underkategorier och enskilda objekt på riktig plats i en sådan struktur. Här är det en del konstigheter efter Lsjbot som behöver redas ut. För Kinas del är detta en helt överkomlig uppgift. Jag menar att en sådan gradvis förfining av strukturen är bättre än provisoriska felkategoriseringar i påväntan av en botkörning.

För Kinas del finns vidare redan en botskapad provinskategorisering av vissa byggnadsverk. Jag menar att det är okontroversiellt att göra den mer omfattande. Roufu (diskussion) 30 juli 2018 kl. 10.07 (CEST)

Alla byggnadskategorier, utom just huvudkategorin, omfattar redan byggnadsverk av alla slag, vilket framgår av interwikin. Ett namnbyte torde därför vara okontroversiellt. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2018 kl. 10.37 (CEST)

Just nu föregriper ett IP-nummer resultatet av samtalet här och motarbetarmotarbeta konsensus. Det bör anses blockeringsgrundande. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2018 kl. 10.42 (CEST)

Diskussionen här verkar snarare luta åt att det är den generellare Kategori:Byggnadsverk som ska användas om bara en kategori ska vara kvar. Nu flyttas alla byggnadsverk till Kategori:Byggnader, även sådant som inte är byggnader. 90.227.175.244 30 juli 2018 kl. 12.32 (CEST)

Ja, men det görs för att man i nästa steg med bot skall kunna ändra alla "Byggnader" med tillägg till "Byggnadsverk". Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2018 kl. 12.39 (CEST)

Även kategorierna i Kategori:Byggnader efter arkitekt bör givetvis undantas. Tostarpadius (diskussion) 30 juli 2018 kl. 15.56 (CEST)

Varför då? Anläggningar kan också ha arkitekter. Sjö (diskussion) 31 juli 2018 kl. 07.02 (CEST)

På grund av interwikin. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 06.28 (CEST)

Jag menar att det är principiellt fel att lägga in provisoriska felkategoriseringar för att underlätta för en eventuell framtida botkörning. Vi får då fel i uppslagsverket om det skulle vara förbjudet att rätta. Bakom detta ligger uppenbart missuppfattningar om hur maskinell databehandling går till. Roufu (diskussion) 31 juli 2018 kl. 08.21 (CEST)

Det handlar inte om några missuppfattningar. Äldre kategorier måste äga företräde framför yngre. Det bör bara vara att överlämna detta till robotbehandling. Konsensus synes föreligga. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 06.28 (CEST)

Det verkar finnas en skillnad i betydelse mellan ordet byggnadsverk och termen byggnadsverk, något som indirekt framkommer av diskussionen ovan. Ofta har termer bara en tydligare men angränsande definition i förhållande till eventuella homonyma ord, men här verkar betydelseskillnaden vara större: Svensk ordbok definierar byggnadsverk som en typ av byggnad: "stor, märklig eller konstfull byggnad ofta av symbolisk karaktär; EXEMPEL: praktfulla byggnadsverk från Ludvig XIV:s tid; ibl. om byggnad som inte har huskaraktär, t.ex. vattentorn". I artikeln Byggnadsverk framkommer det dock att byggnadsverk är den överordnade termen i fackspråket. Skriv gärna något litet förtydligande i artikeln och kategorin Byggnadsverk. /$Genomlysning$ (anv. • disk. • bidr.) 1 augusti 2018 kl. 11.34 (CEST)

"Hen" om personer i artiklar

@Stigfinnare, Esquilo, Castrup, Innocent bystander, Episcophagus, Tostarpadius, Reddarn, Historiker, Svensson1, Edaen, Riggwelter, Le Lapin Vert, Roufu, Amerias, Janwikifoto: Vad jag har förstått hade ni någon invändning i hen-diskussionen i fjol (men kanske inte just i det här sammanhanget), så jag vill gärna höra era eventuella synpunkter. Alla andra är förstås också välkomna att dela med sig.

Just nu håller IP-numret 151.177.62.193 på att försöka få till förändringar i våra riktlinjer och tillhörande dokument kring användningen av ordet "hen". Användaren vill av någon anledning inte ta upp det i Bybrunnen. Några som uttalat sig anser att det inte finns något att diskutera. Men eftersom vi har haft infekterade diskussioner kring användningen av "hen" (senast i fjol) och eftersom riktlinjerna och dokumentationen angår alla, ser jag det som självklart att alla ska kunna framföra sina synpunkter innan något ändras.

Den här gången handlar det inte om generell användning, utan om hur ordet "hen" ska hanteras för en person i en artikel på Wikipedia. Det kan vara i en biografisk artikel, men även i en annan artikel där personen nämns. Exempelvis när en användare ändrar mellan "han", "hon" eller "hen" om en person i en artikel.

Är alla wikipedianer tveklöst optimistiska till att "hen" kan användas i det här sammanhanget, och kan vi i så fall enas om och hur det ska gå till? Vad behöver vi tänka på och ta hänsyn till bortsett från målpersonernas intressen?

Tänk på att använda god ton och att låta alla få komma till tals. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 28 juli 2018 kl. 22.37 (CEST)

För det första så menar jag att vi i Wikipedia-artiklar ska använda allmänt förekommande språkbruk. Även om ett visst genombrott har skett, är det fortfarande ovanligt att man använder ordet hen i tidnings- och tidskriftsartiklar, facklitteratur etc. Så länge det är så, bör vi vara restriktiva med ordet i artikeltexter. Jag har dock inga problem med att skriva hen på diskussionssidor och liknande.

Jag är lite fundersam på formuleringen av en av dina meningar ovan. Finns det medarbetare som konsekvent vill byta ut orden han och hon mot hen, även i de fall när könet är känt? En systematisk avveckling av orden han och hon är jag mycket skeptisk till, eftersom det inte finns något stöd för detta i dagens språkbruk. Stigfinnare (diskussion) 28 juli 2018 kl. 22.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Diskussionen som förs på Wikipediadiskussion:Skrivregler#Könsidentitet och pronomen samt rubriken därunder handlar inte om att tillåta hen i allmänhet utan om att tillåta det om personer som har en icke-binär identitet. Kyllos inlägg återger alltså inte vad den aktuella diskussionen handlar om. Tydligen vill denne eftersträva att hen-negativa användare blir upprörda över ett förslag som ingen framfört och därför ger sig in i diskussionen på falska premisser. /Ascilto (diskussion) 28 juli 2018 kl. 23.04 (CEST)

Jag instämmer helt med Stigfinnare vad gäller det allmänna bruket av "hen". Det är tiden inte mogen för (och jag hoppas personligen att den aldrig blir det, utan att detta är en modefluga). Nu handlar det i detta fall inte om den saken, som Ascilto så riktigt påpekar. Jag tackar vederbörande för länken till den diskussion som Kyllo refererar. Jag har ännu inte gått dit och tagit del av den, men jag menar att det redan i det inledande inlägget tydligt framgår vad saken gäller och att alla insinuationer om motsatsen saknar grund. Vad gäller denna specifika användning av detta nyligen lanserade och föga etablerade pronomen har jag sedan gammalt ställt mig försiktigt positiv. Jag menar att vi bör ta hänsyn till människors egen uppfattning av sin identitet och att vi därför i undantagsfall kan omnämna dem på detta sätt. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2018 kl. 00.10 (CEST)

Stigfinnare: Det rör en enskild person i en artikel på Wikipedia (inte diskussioner). Att en användare ändrar exempelvis "hon" till "hen" om en person av någon anledning i en artikel (inte diskussioner). Det finns många olika situationer som kan uppstå. Några exempel på situationer som i teorin kan föranleda ändring i en artikel: 1. En användare anser att personen vill bli kallad hen och att det är ovärdigt att skriva något annat. 2. En användare drar slutsatsen att personen vill bli kallad hen eftersom det står hen om personen i någon annan artikel på Wikipedia. 3. Personen själv har gått ut offentligt med att den vill bli kallad hen, inte han eller hon. 4. "Hen" är etablerat i massmedia om personen. 5. En person som vill bli kallad "hen" ändrar själv i en artikel. Det kan också vara att någon använder "hen" när den skapar en ny artikel på grund av att den inte vet vilket könstillhörighet personen har.

Exempelvis de som patrullerar artiklar behöver veta hur en sådan ändring ska hanteras. När ska man återställa? Om det inte är okej med "hen" alls i artiklar, hur ska vi då göra istället? Ska vi omformulera texten, så som man troligtvis gjorde innan "hen" kom på tapeten och som man rekommenderas att göra när hen används i andra sammanhang i artiklar? Jag tycker att det finns en hel del att reda ut. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 juli 2018 kl. 00.23 (CEST)

@Tostarpadius: Kan du utveckla det sista? Hur ska det ske och kontrolleras, tänker du? Källkrav? Diskussionskrav? Något annat? /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 juli 2018 kl. 00.51 (CEST)

Givetvis måste det finnas källkrav. Däremot anser jag inte att det är nödvändigt med ett samtal före. En notis på diskussionssidan och inte enbart en redigeringskommentar är dock på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2018 kl. 01.19 (CEST)

Efter att mer information tillkommit i tråden förstår jag det nu som att diskussionen enbart är tänkt att handla om biografiska artiklar gällande personer som inte identifierar sig som "han" eller "hon". Detta är i min sinnevärld en ganska begränsad mängd artiklar, och de är eventuellt inte fler än att de kan hanteras som specialfall. En i mitt tycke okontroversiell lösning är att helt enkelt formulera dessa artiklarna utan att använda orden han/hon/hen. I många sammanhang kan t ex han/hon/hen ersättas med personens efternamn. Detta är en lösning som kan användas utan specifikt källstöd eller segdragna ändringar av våra riktlinjer. Mvh --Bairuilong (diskussion) 29 juli 2018 kl. 06.34 (CEST)

Jag tycker också det är rimligt att använda hen om personer som vill omtalas så och jag tycker också det är viktigt att vi är noga med vem som listas i Kategori:Personer med alternativ könsidentitet. Jag bedömer det som en känslig personuppgift och bara de som själva outat sig och vill kategoriseras så ska ligga där. Det är säkert också vad alla här menar och det finns redan en Kategori:Kön okänt för andra fall. Machatjkala (diskussion) 29 juli 2018 kl. 07.20 (CEST)

Ordet "hen" ingår inte i mitt aktiva ordförråd, varken muntligt eller skriftligt. Jag har inte följt den pågående debatten och har heller knappast deltagit i den tidigare. Däremot har jag i samband med artiklar om personer med oklar eller okänd könsidentitet för några år sedan visat att det går att skriva acceptabel svenska utan könsbestämmande pronomen. Detta gäller också för den ytterst lilla gruppen med deklarerad alternativ könstillhörighet, som inte var aktuell då jag skrev. Så vitt jag kan se, sammanfaller mina åsikter här med Bairuilongs. Roufu (diskussion) 29 juli 2018 kl. 09.55 (CEST)

Det handlar alltså om fallet med personer som brukar omnämnas ”hen”. Vi har ett par artiklar där det är aktuellt. Det handlar inte om att ändra riktlinjen Wikipedia:Skrivregler, för den har aldrig tagit upp detta. Det handlar inte heller om att ändra i artiklarna, för artiklarna har använt skrivsättet ganska länge. /NH 29 juli 2018 kl. 10.16 (CEST)

@Bairuilong: Det gäller artiklar om (hen-)personer och alla övriga artiklar där dessa (hen-)personer nämns. Hoppas att det blev tillräckligt tydligt. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 29 juli 2018 kl. 13.56 (CEST)

För artiklar om personer som är ickebinära eller av andra skäl föredrar ordet "hen" om sig själv, där det finns klara källor, anser jag att vi bör följa personens önskemål. Vi döljer ibland födelsedata, byter fotografier och arbetar om texter efter önskemål från artikelsubjekten, naturligtvis efter att göra ordentliga kollar. Jag ser inga skäl, varken språkliga eller Wikipedia-relaterade till att vi inte skulle kunna likadant här.//Hannibal (diskussion) 29 juli 2018 kl. 14.09 (CEST)

Som Hannibal fast med tillägget att det bara är i de fallen ordet "hen" ska användas. Det är inte en synonym till det allmänna "han/hon". /ℇsquilo 29 juli 2018 kl. 14.43 (CEST)

Min åsikt är densamma som den jag uttryckte på Wikipediadiskussion:Skrivregler: Även jag ser "hen" som det självklara pronominet för ickebinära personer. Att förvägra dem det tilltalet är att osynliggöra dem. Att osynliggöra en person är att behandla hen ovärdigt. Hannibals exempel klargör ju dessutom att använda "hen" som det givna pronominet för sådana personer knappast är någon unik särbehandling. / Ternarius_D 29 juli 2018 kl. 15.19 (CEST)

Jag instämmer helt med Hannibal och Ternarius i denna fråga. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2018 kl. 19.25 (CEST)

Jag minns förra gången, men eftersom vi ganska snart hamnade i ett ganska otrevligt diskussionsklimat där man argumenterade i person och inte i sak, nöjer jag mig med att säga att jag inte ändrat åsikt sedan dess. Riggwelter (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 01.08 (CEST)

I biografier om personer som vill kallas "hen" torde det inte vara särskilt kontroversiellt att skriva hen. Vi har också biografier om personer med oklar/okänd könsidentitet, och där är det antagligen bäst att undvika han/hon/hen. Ovan nämns också situationen där en person omnämnd som hen i biografin nämns i andra artiklar. Att använda han, hon och hen i samma artikel betonar "hen" på ett sätt som kanske inte är lämpligt i artiklar om helt andra frågor. Jag antar att det är användningen i dessa artiklar som är det kontroversiella. --LPfi (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 08.18 (CEST)

Jag tycker som Hannibal, med Esquilos tillägg. Detta eftersom jag har sett försök att ändra i generella artiklar till ordet hen, där jag inte anser det passar. Adville (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 08.45 (CEST)

Raderingsiver

Det händer då och att sidor raderas för att snart föddas på nytt med snarlikt innehåll. Jag tror det handlar om att det åker med av bara farten, då raderingen av dubbletter efter botar är ett mycket stort jobb. Det kan därför vara klokt att gräva lite djupare, då artiklar inte skriker bot skapad dubblett. Voyager85 (diskussion) 30 juli 2018 kl. 20.51 (CEST)

Får jag fråga om du har ett exempel? Om man kollar många botartiklar ser man snart att många är så oprecisa och stelbent formulerade att läsare får en helt felaktig ingång till ämnet och snarare än att få veta något relevant blir man bara förvirrad och i värsta fall missledd. Bättre att sådana artiklar raderas och eventuellt får en nystart än att det ligger kvar och skräpar och sprider förvirring i åratal, tycker jag. Mycket är också inte relevant, då botprojektets urval var för brett och utan tillräcklig urskiljning i respektive kategori.

Läget med botartiklarna är ju som det är, men de användare som orkar ta itu med dem och utföra ett nödvändigt städarbete för att höja kvaliteter på uppslagsverket bör kunna utföra seriös städning, medräknat radering motiverat enligt ovan, utan att det ska kallas raderingsiver, eller förväxlas med det. Påstår man att det råder raderingsiver bör man ha exempel, annars sprider ett sådant påstående bara osäkerhet. Höstblomma (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 10.23 (CEST)

Det handlar om artiklar som vare sig mallats eller kategoriserats som bot skapade. Och då antar jag att 99,9% av alla bot artiklar är bot kategoriserade? I ett extremfall valde en etablerad användare att radera en artikels innehåll totalt, för att sedan bygga upp sidan igen, vilket framgick av redigerings kommentaren. Nu råkade artikeln lämnas helt tom i några dagar och blev då raderad. Voyager85 (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 11.09 (CEST)

Om det inte gällde botskapade artiklar, vilket i alla fall jag uppfattade ditt inlägg som, varför tar du inte upp det på berörd artikels diskussionssida eller med berörd användare? Det du beskriver, att lämna en sida helt tom låter mycket som ett misstag, det kan även etablerade användare begå ibland. Blev den raderad för att den var utan innehåll av misstag, går det att återställa, det kan man begära på BOÅ. Fortfarande, att antyda raderingsiver på Bybrunnen utan underlag om man vill ha en diskussionen tror jag varken är konstruktivt eller kommer leder till någon lösning. Höstblomma (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 11.35 (CEST)

Flygkrasch i Mexiko

Var går gränsen för Wikipedias handlande om eventuell artikel? Mexico plane crash --Christian47 (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 00.34 (CEST)

Oki, vi avvaktar väl; hursomhelst har jag lagt in en passus angående världens allvarliga flygolyckor. --Christian47 (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 00.54 (CEST)

Kvalitetsmätningen augusti för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % 2018-03-01 0 0 1 1 1 522 0,07 % 2018-04-01 0 0 1 1 1 528 0,07 % 2018-05-01 0 0 2 2 1 527 0,13 % 2018-06-01 0 0 1 1 1 530 0,07 % 2018-07-01 0 0 3 3 1 533 0,20 % 2018-08-01 1 3 3 7 1 530 0,46 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Andelen artiklar med kategorisering och flaggning som inte stämmer överens har mer än fördubblats under den senaste månaden.

• Silvertärna flaggas fortarande som Utmärkt i Wikidata trots att den i svwp omkategoriserats som Bra under juli. (Detta fel ingår i mätetalen A och D i tabellen ovan)
• Tretåig hackspett flaggas fortarande som Bra i Wikidata trots att den i svwp tappat denna status under juli. (C)
• Mongolernas invasion av Korea har i svwp kategoriserats som Bra under juli, men saknar flaggning för detta i Wikidata. (D)
• Iliaden och Odysséen flaggas fortarande som Rekommenderad i Wikidata trots att de tappat denna status i svwp under juli. (E)
• Ordstammar i germanska språk har i svwp kategoriserats som Rekommenderad under juli, men saknar flaggning för detta i Wikidata. (F)

--Larske (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 01.10 (CEST)

Nu har jag fixat dem.//Hannibal (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 01.18 (CEST)

Kvalitetsmätningen augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Svagt upp på de flesta utom infogning som minskat.Yger (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 06.58 (CEST)

Månadens artiklar

"Mongolernas invasion av Korea" och "Mongolernas invasion av Japan".
"Mongolernas invasion av Korea" och "Mongolernas invasion av Japan".

Det blev Östasien dubbelt upp när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juni månad. Mongolernas invasion av Korea utsågs till bästa nya artikel och Mongolernas invasion av Japan till den bästa utökningen. Båda artiklarna är (i stort sett) författade av samma användare – Bairuilong. Dessutom utdelades nu pris för de flesta nya artiklarna (62 stycken) respektive utökningarna (13 stycken) under juli.

Nu är det augusti, och vi kan rösta på juli månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 23 nya och 17 utökade artiklar att välja bland. Men du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2018 kl. 20.13 (CEST)

Open Street Map - Hot

HOT-projekt för svenska skogsbränder länk - Salgo60 (diskussion) 24 juli 2018 kl. 16.57 (CEST)

Länk Intressant artikel om frivilligarbete. Artikeln handlar om hur OSM "Humanitarian open street map team" (HOT) gör skillnad med sina frivilliga kartografer plus att Sverige bör förändras och underlätta jobbet för frivilliga genom att aktörer som Lantmäteriet tar bort avgiftsbelagda tjänster. - Salgo60 (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 07.55 (CEST)

Valrörelsen i Sverige 2018

I september 2018 går Sverige till val. Slutspurten närmar sig, och det kan vara bra att veta vilka artiklar som riskerar att vinklas extra mycket. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.52 (CEST)

Lägg till neutralitets-Sä i menyn överst, då ser du alla kontroversiella artiklars redigeringar, även de du ej har på din bevakning. Det är lätt att lägga till arriklar där med. Adville (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 19.28 (CEST)

Jag antar att det är Wikipedia:Projekt neutralitet#SÄ-knapp om neutralitet i menyrad som avses? --Treetear (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 21.21 (CEST)

Jo. Tack för länkningen. Lite knepigt med mobil o kort om tid. Adville (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 23.19 (CEST)

Robotskapade förgreningssidor

Vad krävs för att en förgreningssida ska få av kategoriseras som Kategori:Robotskapade förgreningssidor. Sidan Cassini (olika betydelser) innehöll tidigare ändas geografi avsnittet. Jag har själv lagt till alla länkar under rubrikerna Personer och Astronomi. Jag skulle därför vilja ta bort Kategori:Robotskapade förgreningssidor och Kategori:Robotskapade förgreningar 2015-11. Men då jag inte har någon kunskap om de båda geografiska länkarna tänkte jag lämna kvar Kategori:Robotskapade Angolaförgreningar och Kategori:Robotskapade Guinea-Bissauförgreningar. Voyager85 (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 02.15 (CEST)

Det är så jag också gör. Därtill tar jag bort det land vars geografilänkar jag till fullo kontrollerat/förändrat. Jag tar t ex bort Kategori:Robotskapade Frankrikeförgreningar på de grensidor där jag gått igenom och fixat alla Frankrikelänkar. Om någon rödlänk finns kvar så tar jag inte bort robotkategorin. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 06.32 (CEST)

Jag anser att det bör vara möjligt att ta bort den även om det finns rödlänkar kvar, om dessa har motsvarigheter på fler språk än cebuano. Om det finns artiklar på något större språk borde det i varje fall inte vara något problem. Dessutom borde själva förgreningssidan regelmässigt tas bort om den endast innehåller ort och kommun/församling eller motsvarande och dessa inte lyser rött. Vad som bör äga företräde kan dock skifta från land till land. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 08.03 (CEST)

Fast om du, Voyager85, inte kontrollerar geografilänkarna bör ju robotkategoriseringen ligga kvar. Jag skulle föreslå att vi raderar bifloden i Angola. Varken enwp, dewp eller ptwp har artikel om denna biflod. Rio Cacine blir jag inte riktigt klok på. Det anges vara en flodmynning, men är det inte en hel flod? Om det är en flodmynning kanske den kan slås ihop med Cacine? Hur som helst kan den ju tas bort från "vår" grensida. Sen bör det väl läggas in en omdirigering till grensidan på Giovanni Domenico Cassini, eller kanske ännu bättre att låta grensidan få huvudordet Cassini.--Gotogo (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.52 (CEST)

Jag lade in en topplänk hos astronomen. Han bör behålla företrädet. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 09.13 (CEST)

Skapa robot som återställer vandalism

sv wikipedia kanske behöver en robot som återställer vandalism, och som en wikipedias ClueBot NG, och detta behövs nog, och denna robot ska återställa redigering om den är troligen vandalism eller om något missbruk filter fångar den --46.227.73.53 6 augusti 2018 kl. 17.54 (CEST)

ores.wikimedia.org - Salgo60 (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 18.12 (CEST)

Borde inte denna tråd plockats bort direkt? Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 07.44 (CEST)

Nej, efter att ha sett statistik på hur mycket bra arbete den boten gör på engelska Wikipedia så anser jag att det är ett seriöst förslag. Frågan är bara om det finns någon som kan anpassa den till svenska och orkar underhålla den. Om det gör det är jag definitivt positiv. Någon frivillig? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 augusti 2018 kl. 09.10 (CEST)

Risken för felbedömningar är enligt min mening så stor att detta även fortsättningsvis bör skötas manuellt. Annars är det sannolikt att vi blir mindre vaksamma och sådant som inte kan överlåtas till bot slinker igenom. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 09.15 (CEST)

@Tostarpadius: se det som ett verktyg att snabbare hitta problem. Jag satte igår upp att Svenska församlingar i Wikidata skall ha en viss minsta kvalitet se tweet ==> ett gigantiskt arbete blir helt plötsligt hanterbart.... jag ser i förlängning att vi får igång myndigheterna (se projekt yta) så att vi har koll om församlingskoder/ datum i SBL etc. ändras mha av botar och får varningar om vi har kvalitetsproblem i Wikidata jämfört med trovärdiga källor tweet. Dagens Wikipedia med 270 språk har svårt att "skala"... utan bra verktyg.... - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.01 (CEST)

Boten trimmas till att enbart ta sådant som är absolut uppenbar vandalism, vilket avlastar de som håller på med patrullering. På engelska Wikipedia är den inställd till att max ha 0,1% falska positiva, vilket ändå uppskattas till att fånga 40% av all vandalism. Det är tid som våra patrullerare skulle kunna lägga på att utreda de mer svårare fallen, samtidigt som vi höjer vår trovärdighet genom att i princip ha noll återställningstid på ful vandalism så att ingen ser det (samt att det kan ha en nedkylande effekt genom att inget sådant stannar kvar och minskar lusten hos vandalerna). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 augusti 2018 kl. 09.39 (CEST)

@Ainali: du som var i SA och har koll fanns det inte en stream/video där dom pratar om implementationen av detta dvs. ML/AI för hitta vandalisering / trådar typ Diskussion:Gunnar_D._Hansson som har mönster att det kommer att "balla ur"... (läs Salgo60 nämner ordet Wikidata ;-))? - Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 10.45 (CEST)

@Salgo60: Den här filmade jag på Wikimania: Fil:Using AI to keep Wikipedia open.webm, men jag tror att du menar den här. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 7 augusti 2018 kl. 11.27 (CEST)

Tackar var den första videon som jag sett någonstans och som känns ödmjuk och pedagogisk vad ML kan göra.

• pdf 105 slides - Presentationen Using_artificial_intelligence_to_keep_Wikipedia_open_(Wikimania_2018)
• twitter @halfak
• Using ORES to score your stuff video

- Salgo60 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 12.01 (CEST)

Aaron Halfaker är fantastisk. Intelligent, entusiastisk, ambitiös och förstår Wikipedia. /Julle (disk.) 7 augusti 2018 kl. 23.13 (CEST)

Bakgrund och varför blir fokus punkt istället för Svenskt kulturarv

Det är ingen slump att Diskussion:Gunnar D. Hansson startade däremot kan jag känna en sorg att vuxna människor lägger så mycket energi på denna fråga istället för att ta tag i en större diskussion om hur sv:Wikipedia kan tillgängliggöra Svenskt kulturarv bättre....

Min uppgivna tro är att det är enklare att ha vaga tankar om en punkt och därför engagerar det mer än att diskutera hur sv:Wikipedia kan bli en fantastiks plattform för att hitta svenskt kulturarv...

I veckan fick vi i Wikidata OK för en egenskap för Kungliga bibliotekets nya bibliotekssystem LIBRIS XL se tweet "KB becomes the first national library to fully transition to linked data" dvs. KB tar ett stort steg att enklare knyta sig till andra på nätet som Wikipedia/Wikidata

• mer om KB och sammanlänkad information - Peter Krantz, Kungliga biblioteket
• se även Task T200708

Tidigare i år har vi skapat och lyft in

• Svenskt biografiskt lexikon P3217
• Levande musikarvs kompositörs-ID P4607
• Litteraturbankens författarID P5101
  • Litteraturbankens bokID P5123 - har tyvärr inte gjorts färdigt lite pga av debatter som ovan får mig att tappa tron på den "goda viljan" i sv:Wikipedia
    • i dagsläget finns gratis 2895 verk tillgängliga hos Litteraturbanken länk
• Musikverket P4357
• Svenska Akademin P5325
• Svenskt kvinnobiografiskt lexikon P4963
• Svenskt översättarlexikon P5147
• Riksarkivets Nationella Arkiv Databasen P5324
• Riksarkivets TORA Topografiska registret för Historiska byggnader/platser i Sverige - P4820 - Projektyta WMSE-Riksarkivet-TORA
• ID för stämplar på signaturer.se P5316
• Svenskt porträttarkiv P4819
• Släktforskarföreningens Gravstensinventeringen P5259
• Institutet för språk och folkminnen SOFI namnregister P5536

När aktiviteter som ovan görs has en hel del kontakt i bästa fall med dom man kopplar ihop sig med och då vid en namnkontroll med Litteraturbanken så fick jag input att deras medarbetare Gunnar D Hansson (se HanssonGD) stavar sitt namn på annat sätt sedan satte det självspelandet pianot Wikipedia igång enligt ovan....

Så min fråga är skall Wikipedia likt Don Quijote hålla på att slåss mot väderkvarnar eller kan sv:Wikipedia blir en bättre plattform för Svenskt kulturarv mha exempelvis ovanstående jobb?

Är det några som ser möjligheter och har visioner med sv:Wikipedia? Tekniken finns inom Wikipedia och stor kunskap som skulle kunna göra att Wikipedia tar en "större plats" i den nya Digitala världen.

Det jag ser från min snäva horisont är en stor risk att kultursektorn och museerna själva är urusla/rädda/inkompetenta på teknikomställningar så det finns en enorm möjlighet för en väletablerad plattform som Wikipedia att göra skillnad 2018 - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 06.04 (CEST)

Eftersom hopkopplingen sker via d:Q5618976 så har det i det hänseendet ingen större betydelse vad den svenskspråkiga wikipediaartikeln heter, kopplingen fungerar ändå.

Din hänvisning till Don Quijote vittnar om ganska dålig självinsikt från din sida. Det har aldrig fallit din in att det är Wikipedia som är väderkvarnarna och det är du som är...? /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 09.32 (CEST)

Kan vi sluta med ad hominem-argumenten, och att sätta olika intressen mot varandra (eftersom alla är intresserade av olika områden)? Mitt problem med Salgo60:s inlägg är att jag gillar idén med öppnade länkade data, men att jag, trots att jag varit aktiv här i över ett decennium och känner Peter Krantz mfl och är intresserad av frågan, fortfarande inte vet exakt vad vi skulle kunna göra annorlunda här på Wikipedia. Det är svårt att få folk att agera annorlunda än de redan gör, men om man inte anger några tydliga, enkla steg som andra användare kan ta blir det ännu svårare att få till den sortens förändring. Låt mig ge ett exempel:

"Mitt förslag är att alla nya artiklar får mallen auktoritetsdata. Det gör man så här."

Eftersom de här sakerna är något som de flesta som bidrar till Wikipedia inte förstår utan manualer kanske nästa steg för Salgo60 är att skriva den manual som verkar saknas och därefter att presentera den för andra som inte kan Wikidata flytande för att se om den är förståelig. Efter det kanske vi kan prata mer utförligt här på Bybrunnen.//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 10.07 (CEST)

Det är där det som är den intellektuell utmaningen och jag tror att man måste prova sig fram. Wikidata är ett enormt bra verktyg som jag tyvärr inte tror museerna kommer att ha....

Jag är som sagt inte alls särskilt Wikipedians men var med "hardcore" Yger hos Riksarkivet och lärde oss att dom har ett register TORA med 30 000 bebyggelsepunkter som vi snart nog har i WD video. Och till min förvåning tyckte Yger att han föreslog att man kanske skulle skriva en artikel om varje punkt...

Jag testar runt lite och tror på iden att koppla kulturarv till vardagen ex.

• alla platser i världen som är uppkallade efter en person svenskt biografiskt lexikon eller i SKBL länk
  • platser på månen
  • uppkallade efter personer i Litterturbanken länk etc..
• platser nära mig med museer, motiv avbildade på ex. Nationalmuseet länk
• på Norra Begravningsplatsen har vi kopplat ung. 2000 personer till Wikidata ==> att du kan visa upp alla begravda med Spotify konto etc...
• sökning på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm länk
  • hittar alla konstnärer och deras tavlor
  • hittar alla olympier och deras artikel
  • hittar bilder på gravar
  • artister på Spotify
  • personer på SBL etc....

- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 10.31 (CEST)

Kan du förtydliga var Wikipedia kommer in? Hur förändrar det en artikel?--LittleGun (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 10.36 (CEST)

Det var det som var frågan om det inte är någon som har visioner med Svenskt Kulturarv 2018 på Wikipedia så är det också ett svar.

Yger gav exempel på att skriva om alla Tora punkter.

Har du en plats uppkallad efter en person så kanske det kan vara del av artikel med text och en länk till

• personer
• personens tavlor på Nationalmuseet
• personens böcker upplästa från Litteraturbanken
• skriva om konstnärer på Norra Begravningsplatsen
• skriva om konstnärer som skapat stenar på Norra Begravningsplatsen

Nu finns det 2000 böcker tillgängliga från Litteraturbanken ex. Gunnar D Hansson gissar jag att det skulle kunna kopplas/skrivas artiklar om hans böcker/teman i hans böcker på samma sätt som Offentliga toaletter i Stockholm.

• i WD finns depicted av dvs. vad ett objekt avbildar... boken Gunnar D Hanssons bok Förlusten Av Norge skulle säkert kunna vara med i/tas upp i etc. artiklar om Norge eller andra relaterade saker....

eller inte alls - 9 augusti 2018 kl. 12.02 (CEST)

Jag ger lite mer konkreta exempel. Salge har skapat poster i Wikidata om allã personer som återfinns i SBL. Det innebär att mycket basdata (för faktamall biografi WD) och länk i auktoritetsdata kan fås att peka på SBL artikeln, om man antingen utgått från wikidata posten, alternativt mergat "hans" wd post med den som ändå finns för wp artiklan. (merge funktionen i wikidata är mycket bra och kraftfull, och enkel). Salges lägger nu ner tid på att införa en länk i alla Wd poster för församlingar till RA NAd poser, dvs deras kyrkoarkiv. När det är mer klart möjliggör det efter en wdfieringinsats att läsaren kan hitta kyrkoarkiv och kyrkoböcker direkt från församlingsartiklarna (och i princip från personartiklarna). Tora punkterna är mer invecklat och inte färdigtänkt. men i princip kan det jämföras med BBR referenserna vi nu har mycket av. Vi kunde via en infobox för en gammal herrgård länka till tora posten och då få fram gamla kartor med mera för denna plats/byggnad.Yger (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.17 (CEST)

Yger en spinoff av församlingsstädningen gör att vi

• får församlingar med koordinater ==>
  • att eftersom SBL ofta/(alltid) anger en persons födelse och död i en församling ==>
    • gör vi vårt jobb rätt så kommer för alla dom SBL personer vi lagt upp att ha en markering på kartan se karta född/död/(begravd) från blog

==> att Riksarkivet skulle kunna visa upp kartor och tidslinjer med personer i SBL pga Wikidata

People with P3271 on a map

Kollar du på tidslinjen för SBL så krävs en del data tvätt att fortfarande saknar +2000 "SBL personer" födelseort/land i Wikidata

- Salgo60 (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 08.53 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag tror att vi pratar om varandra lite. Det är inget fel i din entusiasm. Min fråga är: Var i processen att redigera på Wikipedia skulle jag eller någon annan göra annorlunda? Jag söker inte länkar till en massa coola projekt, utan mer handgripliga råd i den stil jag skrev om förut: "när du skapar en artikel, kolla om det finns auktoritetsdata (så här gör du) och lägg i så fall in mallen auktoritetsdata". Ett förslag är att du tittar på den här ämnesguiden om att skriva om litteratur, eller den här guiden för hur man lägger in bilder. Försök att göra en likadan guide. Jag har skrivit flera sådana guider (och också museimärkt gamla guider), men jag förstår inte hur man gör det här, så jag kan inte hjälpa dig.//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.19 (CEST)

Jag tycker nästan du är lite orättvis i ditt inlägg. Salge jobbar i wikidata med kopplingar för att möjliggöra olika bra saker, men är mindre bra beskriva hur dessa kopplingar rent konkret i processerna skall användas. Det är inte annorlunda (men bättre) än hur WMSE skapade WD poster om alla naturreservat, utan att förstå hur den infon skulle användas. I det fallet har jag först behövs lägga ner över 50 timmar för att ogöra felaktigt sammanslagna WD poster och sedn köra ett projekt om några 100 timmar timmar för att ta tillvara infon i WD poser till wp artiklar. (och detta med en process som de som skapade WD posterna inte ens reflekterade över).Yger (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.33 (CEST)

Det har inte varit meningen att vara orättvis. Jag förstår dock inte vad det här handlar om. Och jag har inte varit inblandad i WMSE:s naturreservat-projekt heller så jag vet inte vad det handlar om. Förlåt i förväg om det här låter orättvist, men i brist på mer information om vad jag borde göra annorlunda fortsätter jag som tidigare.//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 12.49 (CEST)

Berätta vad du brinner för så kanske vi kan se möjligheter.

Jag har en Facebook grupp Släktforskning Semantisk Web där finns ett föredrag jag höll på Genealogiska föreningen i år och driver en tes att man skall se tillbaka och fundera på hur svårt det skulle vara att förklara internet för någon 1988. När jag startade 1995 med min första web så var det bara massa bilder på kattor på internet.

Min magkänsla är att vi är på "kattnivån" då det gäller att inse möjligheterna.

• exempelsökning kvinnor med platser uppkallade efter sig i Göteborgs kommun. Eva Rodhe har idag sin artikel att gatan nämns men inte var den finns....
  • ett sätt att sprida kulturarv är att man hjälper folk att upptäcka Eva Rodhe när man är på den gatan Eva Rodhes gata (Q34955945) - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.11 (CEST)

@Hannibal:Det beror på vilka artiklar man är intresserad av om det är en påverkan. För dig som mest skriver om personer, tror jag det mest handlar om kopplingar till SBL och libris, och hur data i Wikidata kan användas som referenser, i infoboxen och i auktoritetsdata. Resten Selge nämner tror jag inte berör hur du arbetar på Wikipedia. I fallen jag nämner tor jag dock det borde kunna vara av värde du fick stöd i hur att använda detta på ett bra sätt, men jag tror inte Salge klarar av beskriva det i termer som du kan utgå från.Yger (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.17 (CEST)

Eller vänd på det hela det blir enklare att länka till Wikipedia artiklar. Med ett verktyg hub kan exempelvis SBL i sin databas på post 18441 länka Wikipedia med URL https://tools.wmflabs.org/hub/P3217:18441?lang=sv

dvs.

• P3217 är SBL i Wikidata
• lang=sv visa svenska artikel har vi kopplat ihop en institution så tar det dom x antal sekunder att länka Wikipedia.... -
• P1902 ==> Spotify ==> hub/P3217:18441?property=P1902
• P5101 ==> Litteraturbanken ==> hub/P3217:18441?property=P5101
• P3154 ==> Runeberg ==> hub/P3217:18441?property=P3154

- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.29 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Jag ser det så här: Om man skriver en artikel på svwp så behöver man i de flesta fall ändå gå till Wikidata för att lägga till språklänken. När man väl är på Wikidata så tänker man antingen "Oj, här fanns det ju redan massor med information. Den borde jag arbeta in i artikeln på något sätt" eller så tänker man "Här fattas det en massa information som står i artikeln. Det borde gå att modellera i Wikidata också." Det första är ganska enkelt genom att vi har mallar som hämtar information från Wikidata. Det andra är svårare med tanke på att Wikidata har tusentals properties och det sällan är trivialt vilken man ska använda till vad. Trots svårigheten att modellera objekt med de properties som finns tycker jag att Wikidata är ett fantastiskt projekt som har mycket större potential än vad Wikipedia har. Det är därför jag bland annat har skapat och populerat poster om alla fyrar i Sverige och om de flesta gatorna i Stockholm. Jag tycker det är himla synd att Lsj inte satte sin bot i arbete där i stället. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 13.32 (CEST)

Alla fyrar är ett bra exempel jag funderade på att koppla in fyrdatabasen fyr.org/wiki som finns men det har inte gjorts. Jag ringde och pratade med dom men det kändes lite segt - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.49 (CEST)

Problemet är att fyr.org inte har några unika identifierare för sina artiklar vilket MarineTraffic, OnlineListOfLights, ARLHS med flera har. I princip borde fyr.org kunna lägga ner sin wiki och flytta alla artiklar till Wikipedia i stället, men de behöver lära sig ett och annat om upphovsrätt och öppna licenser först. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 14.28 (CEST)

det ser jag inte som ett problem vi kan kolla om sidan finns kvar alt. att dom ha redirekt. Troligen ändras det knappt.

• Special:Statistik
  • 3452 sidor med innehåll
  • Url till alla sidor
• Snygg sida där dom testar kartor

Det som funkat för mig är att skapa en fil som man sedan laddar upp på mix-n-match exempel SBL katalog 528, properties skapar du på d:Wikidata:Property_proposal - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 16.05 (CEST)

- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 16.05 (CEST)

Ett annat problem (som hänger ihop med avsaknaden av unika identifierare) är att fyrwikin inte har något sätt att särskilja fyrar med samma namn. Därför kan en fyr i Finland och en i Norge avhandlas i samma artikel om de råkar hha samma namn. /ℇsquilo 9 augusti 2018 kl. 17.44 (CEST)

Skall du bara länka så kommer ju ändå användaren rätt... vi försöker hålla ordning på församlingskoder och där sker förändringar se T200500 men koden ändras inte dvs. man vet inte vad man pekar på. Målet vi jobbar med att söka samtidigt i Wikidata och i en annan databas dvs. Federated search då känns det bra att ha exact match se T199977. Om vi får igång detta med Libris så skulle vi enkelt kunna jmf namnvalet i Wikidata och Libris enligt ovan. Just när det gäller namn så har Wikidata lyckats samla på sig 48 olika egenskaper för namn vilket jag antar inte KB och Libris har...  ;-) link - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 18.08 (CEST)

Tack, där finns det något att nysta i. Så när man skriver personartiklar, kolla i Wikidata om det finns relaterade Wikidata-objekt. I fallet Eva Rodhe finns inte gatan länkad i Wikidata-objektet (och jag hittar inte någon property för "har gett namn till", alltså det omvända till "uppkallad efter", fast det kan vara jag som bara inte hittat det), men det går att lägga dit en asterisk efter sökningen för att få en lista och se om det finns något angränsande. Det är en början på ett slags instruktioner. Vad kan man sedan göra med Wikidata-objektet Eva Rodhes gata i artikeln om Eva Rodhe? Här är jag lite oklar hur det skulle kunna användas som referenser. Att använda Wikidata för att skapa infoboxar är också något vi skulle behöva skriva någon slags instruktioner för, för jag har inte sett någon sådan, med undantag för lite diskussioner här på Bybrunnen. (Jag skriver inte bara om personer utan om abstrakta saker som litteratur och termer, samt om TV-serier och filmer. Där ska jag försöka lägga till auktoritetsdata, men där kanske det behövs fler databaser, och det kanske det också behövs instruktioner för.)//Hannibal (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.40 (CEST)

Svensk Filmdatabas har jag haft dialog med och dom uppdaterar sin databas mha av engelska wikipedia för hand men det borde gå att göra smartare se "Senast avlidna" - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.49 (CEST)

I Visby har vi lagt in alla fastigheter, kvarter och gator i Visby innerstad (innanför muren). Arbetet kom av sig lite då jag inte riktigt visste hur vi skulle gå vidare. Vi började skriva artiklar och samla in bilder men den stora visionen var ju att knyta ihop en massa objekt som har relationer till fastigehterna och gatorna (byggnadsminnen, utgrävningar, kända personer, målningar, foton, ja allt som bildat historien och som är relevant/intressant). Men arbetet är ju inte förgäves, det har bara avstannat något. Frågan är om det går att "visualisera" denna kunskap på något bra sätt. VisbyStar (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 13.55 (CEST)

• sökning 2 km från centrum skiljer på byggnader med sv:Wikipedia artikel och utan
• samma fråga men skiljer på med bild eller utan bild
  • Wikishootme Visby

- Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 14.36 (CEST)

Res till Lviv på Wikimedias bekostnad

Känner du dig lite öst- eller centraleuropeisk? Är du nyfiken på vad som görs i våra nära grannländer? Då finns det ett resestipendium att söka för att få en gratis resa till Lviv i Ukraina den 13-15 oktober, där man arrangerar årets konferens för Wikimedia in Central and Eastern Europe. Förra året var jag och Bengt Oberger med i Warszawa och det var mycket givande. --LA2 (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 19.17 (CEST)

Sorry for English: during the CEEM we will have a session on facilitation, which should be especially useful at Wikimania. You can select candidates among your community or chapter. Ліонкінг (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 20.55 (CEST)

Hej! Jag känner mig sydöstcentraleuropeisk och jag registrerade mig :) Har någon något ni vill att jag ska ta upp eller tänka på? -- SunshineBanana21000(diskussion) 10 augusti 2018 kl. 14.11 (CEST)

Artiklar om enstaka låtar

För närvarande lägger 213.89.84.232 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) in en strid ström av låtartiklar. Jag vill här bara lyfta om det är OK att skriva separata artiklar om varenda låt på ett album, till exempel Grace Under Pressure. Alltså: Ska vi skriva artiklar om låtar som inte är singlar eller har utmärkt sig på topplistorna? För övrigt lägger användaren in undermåligt översatt/maskinöversatt text. Disembodied Soul (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.17 (CEST)

Vad jag kan se innehåller artiklarna relevant information som är svår att infoga i annan artikel. bbx (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.29 (CEST)

Jag tycker det är singlar eller topplistplaceringar som i regel gäller för låtar om de ska ha egna artiklar. Annars räcker det med att skriva om dem i albumartiklar. De bör utmärka sig på något sätt, också från andra låtar på samma album. Ska inte säga att det inte kan finnas några undantag, men som regel, annars nej för egna artiklar, det blir ovikt. Låttitel kan dock vara en omdirigering till albumet om den är unik, eller en förgreningssida om det finns flera låtar med samma namn. Höstblomma (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)

Enbart singelutgivning och top40 i något land tycker jag är en bra gräns, möjligtvis striktare snarare än tvärtom. Omdirigeringar för alla låtar till albumet i fråga är så klart ok, och undantag kan säkert finnas, exempelvis en prominent artists obemärkta debut. Vill man skriva vad som spelats live får man skapa en artikel om turnén ifråga. Caztorp (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 14.42 (CEST)

Om artiklarna innehåller mer information än att det är en låt av en viss artist på ett visst album kan vi gott vara generösa. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 15.08 (CEST)

Jag skulle vilja säga att det är ok att skriva separata artiklar om alla låtar på en skiva. De är i sig tydligt definierade objekt, med tydlig avgränsning och klara sammanhang. Men jag är ändå emot det, av två skäl: 1/ Enskildheter som är integrerade delar av större helheter hör ihop och bör presenteras i ett samlat sammanhang. 2/ Och den här diskussionen bör vidgas. Den bör istället handa om avsaknaden en grundläggande princip; en avsaknad som bidrar till en ackumulerad inkonsekvens och spretighet där vissa perifera, smala, detaljerade och svaga ämnen bedöms på ett helt annat sätt än andra enskilda och på många sätt likartade ämnen. Så länge som vi inte har lärt oss att väga äpplen och päron på samma våg, utan gör relevansbedömningar till fördel för den ena vågskålen (som innehåller t ex populärkultur, sport och akademiker) och nackdel för den andra vågskålen (med många andra yrkeskategorier, politiker, företag av olika storlek, idrottsklubbar och andra folkrörelser och en massa andra större eller mindre enskildheter) kommer jag dock fortsatt att hävda att WP inte är rätt forum för den här typen av detaljnedbruten information. Den dagen som relevansdiskussionerna bygger på mer principiella bedömningar kommer jag dock helhjärtat att följa en sådan ordning. Lindansaren (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 15.48 (CEST)

Huruvida en enskild låt beskrivs bäst i en egen artikel eller i en annan får avgöras från fall till fall. Normalt skulle jag tycka att det är bättre att skriva om dem i artikeln om albumet, eller kanske till och med i den om artisten, men det är bland annat en fråga om hur mycket material man kan hitta och om det är rimligare att betona samband än enskildheter.

Att hålla på att debattera hur man skall jämföra enskilda låtar med idrottsklubbar ser jag dock som dödfött. Att hålla på och ta fram detaljerade kriterier kommer bara leda till usla artiklar om saker som pekar precis på hur ämnet uppfyller kriteriet, men missar varför någon vill slå upp det i ett uppslagsverk. Kan man skriva en bra artikel om en enskild låt, med oberoende, berättande källor som visar på att det finns ett intresse, så är det mycket, mycket mer värt än en artikel som säger att "NN är riksdagsledamot för partiet Y", eller "Knäckebrohults IK är en idrottsklubb i Knäckebrohult".

andejons (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.15 (CEST)

Låtar från svensktoppen, årslistor och högt på försäljningslistorna tycker jag har relevans så länge man har källor för lite mer än bara det som syn i en lista. Att skriva artiklar om alla låtarna på ett album bör inte vara det vanliga. Ganska få album har så intressanta låtar./Machatjkala (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.31 (CEST)

@Andejons: Kriterierna är uttryck för värderingar. De inte bara avspeglar praxis, utan styr den och synen på vad som är ett lämpligt innehåll i uppslagsverket. De fragmentiserar, mäter relevansen i kvantitativa mått men ger bara stöd för bedömningen av vissa utpekade enskildheter. Men urvalsprinciperna borde gälla de övergripande principerna. Det är det som gör kriterierna så olämpliga som stöd i urvalsprocessen. Om vi vill skapa en konsekvent helhet måste vi därför vara medvetna om varför vi bedömer relevansen för en viss typ av ämnen på ett annat sätt än relevansen för andra ämnen. Och då undrar jag varför enskilda rocklåtar utan andra meriter än att existera bedöms vara ett viktigare innehåll i uppslagsverket än t ex enskilda företag som inte heller sticker ut. Så länge som detta avgörs med stöd av relevanskriterier som beskriver enskildheter utan att ta hänsyn till övergripande principer kommer helhetsprodukten att vara sämre än om vi började tillämpa mer kvalitets- och målinriktade urvalsprinciper. Men jag vet att jag är ganska ensam om detta resonemang, och nöjer mig därför med att konstatera det som diskussionen här handlar om: Det ska ganska mycket till för att enskilda låtar som inte sticker ut p g a topplisteplaceringar, många coverinspelningar eller andra utmärkande egenskaper ska ha egna artiklar. Som sagt – enskildheter som är integrerade delar av större helheter hör ihop och bör därför även presenteras samlat. Lindansaren (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.55 (CEST)

Just vad du skriver i tredje meningen är precis vad jag ogillar med relevanskriterierna. Jag tycker också vi borde fokusera långt mer på kvalitet än enkla kriterier, men jag tycker inte att det på något sätt är kopplat till vilken sorts artiklar vi har, bara hur de artiklar vi har är utformade. En någorlunda analyserande artikel om en poplåt ger läsarna mer än en artikel om en riksdagsledamot där allt som står går att hitta om man googlar och kommer till presentationen på riksdagens hemsida.

I praktiken, för att ta en av de artiklar som diskussionen startade från, så tycker jag t.ex. Red Sector A någorlunda skulle motiverat sin existens om den varit ordentligt källbelagd: det finns trots allt i alla fall en uppgift av tämligen icke-trivial natur i den. Huruvida en låt analyseras bäst enskilt eller utifrån albumet tycker jag det inte finns skäl att generalisera för mycket kring: för konceptalbum likt The Wall är albumet en bättre utgångspunkt, för ett band som Beatles där det finns mängder att skriva kanske det är lika bra att börja med låtarna var för sig direkt.

andejons (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 22.26 (CEST)

I ämnesguiden Wikipedia:Att skriva om musik under avsnittet Album och låtar finns följande specificerat:

Var för sig tillräckliga krav på ett musikstycke/en sång/en singel:

• Om singeln har legat på någon av de 10 översta platserna på en nationell, kvalificerad topplista, till exempel Svensktoppen, Tracks eller ett lands singellista.
• Om sången representerat ett land i Eurovision Song Contest.
• Om sången är ett lands nationalsång, eller används som officiell sång för en region/kommun/ort/delstat/stad/utbrytarstat eller liknande.
• Om sången/stycket är ett standardverk i sin genre (till exempel Längtan till landet) och/eller tolkats i coverversioner av flera andra relevanta artister och grupper (till exempel "Granada"), alternativt är mycket vanlig på liverepertoaren av till exempel coverband och dansband. Delar av ett standardverk (till exempel Papagenos aria från Trollflöjten) bör normalt behandlas i huvudartikeln, men kan brytas ut om det finns tillräckligt material.
• Om stycket fått ett etablerat pris (Grammy, Grammis, Rockbjörnen eller liknande), som "årets låt".
• Gjorts känd genom reklam i till exempel TV, bio och radio.

Om vi ger denna ämnesguide tyngd så talar det mot artiklar om ej utmärkande låtar. Mvh --Bairuilong (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.39 (CEST)

Utifrån de aktuella exemplen måste man åtminstone ställa krav på att det skall finnas källor som berättar om själva produktionen av låten, hur man kom fram till vissa idéer och lösningar osv, som i SVT:s Hitlåtens historia. I de aktuella fallen finns endast ointressanta statistiska uppgifter. Ta upp en av artiklarna på SFFR är mitt förslag. Kriterierna borde kanske också ses över, de är ganska spretiga. /Ascilto (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.54 (CEST)

Går inte att kräva, eftersom den informationen inte alltid är lika lättåtkomlig. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 16.59 (CEST)

Vi har alltid ett krav att skriva vad som går att hitta i källorna, finns det inget att hitta där så finns det inget att skriva, alltså inget underlag för artiklar. /Ascilto (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 17.05 (CEST)

En kort artikel med källor är att föredra framför så kallade samlingsartiklar, i praktiken, artiklar staplade på varandra. J 1982 (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 17.09 (CEST)

Ytterligare en sak att ha med i beräkningen: artiklar om artister och grupper organiseras ju vanligtvis i navboxar, för att ge översikt och navigeringsmöjlighet. Boxarna riskerar att bli jättestora om samtliga låtar ska ha artiklar och länkar i navboxen, och om låtartiklarna utelämnas från boxen kommer majoriteten av artiklarna relaterade till artisten/gruppen inte att ingå i navigeringsöversikten. Nu ska väl inte mallar styra vilka ämnen som ska ges egna artiklar och inte, men eftersom gemenskapen har valt att använda en sådan översiktsmetod tänkte jag att det kunde vara värt att ta upp att det kan bli rörigt med en alltför finfördelad artikelindelning. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 2 augusti 2018 kl. 18.02 (CEST)

Går visserligen att kompensera genom att alltid vara noga med att aktuella artister/grupper har en egen huvudkategori och underkategorin Kategori:Låtar av NN. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 2 augusti 2018 kl. 18.07 (CEST)

Efter att ha kollat på en del av artiklarna som den oinloggade användaren skapat, så tycker jag de är OK och kan behållas. Åtminstone de jag har sett innehåller mer information än vad man kan ta med i en artikel om ett album där låten finns med. T ex tar de här artiklarna upp vilka turnéer som låtarna spelats på, etc. Wikipedia är ganska bra på att samla den typen av information. /NH 2 augusti 2018 kl. 19.00 (CEST)

Jag har patrullerat flertalet av dessa och varken raderar eller märkt för relevans kontroll. Mina skäl är snarlika de som NH för fram. Men primärt för de är varken skämmiga eller riskerar innehålla felaktig info. Jag mer och mer lutar åt att kärnan i relevans är att inte riskera vår tillförlitlighet. Om jag skriver om min granne är risken stor att de inte kommer stämma det som står, eller någon kontrollerar det. Här liksom med 110 åringarna finns inte den risken. Många känner till och "kontrollerar" riktigheten, och fakta kommer stå sig över tiden. Yger (diskussion) 2 augusti 2018 kl. 19.16 (CEST)

Men i viss mån tycker jag det kan vara intressant att "veta" i hur små "bitar" man rimligtvis kan dela in något och ändå behålla relevans för uppslagsverk. Urskiljning i någon mån är och har alltid varit en grund för uppslagsverk, och vi är generösa, men någonstans behöver man dra en gräs, därför har vi relevanskriterier och de handlar inte bara om korrekt information. Varför kan man inte skriva mer än grundinfo om låtar som inte utmärkt sig på något särskilt sätt på en albumsida, när det finns källor och det oftast inte handlar om om mer än ett par meningar för att täcka det? De flesta albumsidor är mycket korta idag. Då kan man dessutom jämföra göra mellan låtarna etc i sammanhang. Låtar är kanske den "minsta" beståndsdelen i detta fall, som en del kanske säger automatisk ok till, andra säger ok i vissa fall men inte automatiskt ok, och albumsidan den överordnade artikeln. Råkade som en jämförelse just på Fredrik Schiller (Solsidan), som är märk med infoga. En karaktär i en TV-serie. TV-serien är den överordnade artikeln och karaktärerna den "minsta" beståndsdelen. Ska karaktärer i TV-serier kunna ha egna artiklar? Jag svarar ja. Ska alla karaktärer i alla TV-serier ha egna artiklar? Mitt svar blir nej. Ska alla karaktärer i en och samma TV-serie ha var sin egen artikel? Är de lika viktiga? Det tycker jag inte. Huvudkaraktärer kan ha egna artiklar, men någonstans måste man dra en gräns, tycker jag. Annars blir det inte uppslagsverk, utan en slags databas utan logik. I den månen håller jag med Lindansaren, då borde t.ex. varenda lokalpolitiker i ett kommunfullmäktige kunna ha egen artikel. Men detta är inte vad Wikipedia var eller är avsett att vara och vi har sett att gå emot grundprincipen om att vi är ett uppslagsverk inte fungerar i och med botprojektet. Det skapar slitningar mellan de användare som bidrar då man plötsligt inte vet vart man är på väg med projektet och det hjälper inte läsarna. Höstblomma (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 08.23 (CEST)

För min del handlar sakfrågan (den om de aktuella artiklarna) mest om att enskilda låtar kan behöva beskrivas utifrån flera aspekter än vad man kan göra i en artikel om ett album. Knockin' on Heaven's Door är ett exempel på en enskild låt som det finns mycket mer att säga om än vad man kan göra i sammanhanget med albumet den ursprungligen förekom på (eller snarare filmen den ursprungligen förekom i!). Jag tycker de aktuella artiklarna lutar åt samma håll (även om det kanske också skulle gå att samla dem). /NH 3 augusti 2018 kl. 11.34 (CEST)

Men den låten har både Bilboardplaceringar och släpptes som singel, och är mycket känd, den är ett fall där nog alla här tycker en egen artikel är motiverat. Diskussionen handlar om när en egen artikel inte är motiverat, dvs när inget utmärkande eller mycket lite skiljer låten från andra låtar på samma album. Höstblomma (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 12.05 (CEST)

Det som går förlorat är dessutom återigen översikten, dels i navigeringen (navboxen), dels i läsningen: vill man t.ex. läsa ingående om ett album får man hoppa fram och tillbaka mellan småartiklar med hjälp av webbläsarpilar eller -flikar, istället för att bara skrolla i en något fylligare albumartikel med samlad information ordnad i avsnitt. $Genomlysning$ (disk. bidr.) 3 augusti 2018 kl. 12.14 (CEST)

Nej, enskilda låtar från ett album ska infogas i artikeln om albumet. Vi har inte separata artiklar om första och andra delen av Fänrik Ståls sägner eller Röde Orm heller trots att "Sjöfarare i västerled" och "Hemma och i österled" är två olika verk. /ℇsquilo 3 augusti 2018 kl. 12.24 (CEST)

@Höstblomma: Nja, jag tycker samma argument har bärighet på de aktuella artiklarna: De innehåller information som är meningsfull att ha med på Wikipedia, men som inte platsar i artiklarna om albumen. Samma sak gäller inte för Fredrik Schiller (Solsidan). I den artikeln finns egentligen inget som inte platsar i artikeln om TV-serien. Däremot kanske det kan finnas en fördel att bryta ut den ändå, så att man kan hitta (artikeln om) rollfiguren i kategorier, så att TV-serieartikeln inte sväller ut alltför mycket, etc. Men det är isåfall en annan typ av argument. /NH 3 augusti 2018 kl. 12.21 (CEST)

Vad är det som inte passar i albumartikel? Om man tar ett exempel, säg The Stars Look Down så får vi veta i inledningen att "The Stars Look Down är en låt av den kanadensiska progrockbandet Rush. Låten släpptes på albumet Vapor Trails släppt 14 maj 2002." Allt detta framgår av albumartikeln. Sedan kommer infoboxen, allt där går också att ha albumartikeln, t.ex med hjälp av mallen låtlista. Sedan kommer två meningar brödtext, "Låtens titel "The Stars Look Down,” kommer från titeln på en novell av A. J. Cronin, men trummisen Neil Peart (som valde titeln och skrev texten) har sagt att han inte har läst den. Anledningen till att han valde titeln var för att den “seemed to express a fitting view of an uncaring universe.” (verkade uttrycka en passande bild av ett oroande universum)". Det är mer unikt, men det passar i en albumartikel i ett avsnitt "Låttexter" eller "Om låtarna" eller liknande som också kan ha underrubriker med låttitlarna. Till sist får man veta att "Rush spelade aldrig "The Stars Look Down" live". Det passar t.ex under rubriken "Anmärkningar", eller i förut nämnda avsnitt. Och man kan kategorisera omdirigeringar om det är kategorier man vill ha. Då kan man bygga ut albumartiklarna och i bästa fall få något liknande Americana (musikalbum). Direkt i albumartikeln kan man då t.ex få en översikt över vilka låtar från albumet som aldrig spelades live, istället för att klicka sig runt mellan 7-10 olika sidor. Det är tillräckligt generösa relevanskriterier som det är för låtar, det är ovikt i ett uppslagsverket att inte ha några andra relevanskriterier än "existerar". Höstblomma (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 18.07 (CEST)

Esquilo: Jämförelsen med Fänrik Ståls sägner är intressant. Jag hävdar dock att den relevanta parallellen snarare är låt till dikt än låt till enskilt utgiven del; såväl enskilda låtar som enskilda dikter kan återkomma i andra samlingar. Vi har ju också i alla fall en artikel om en enskild dikt ur Fänrik Ståls sägner, och jag kan mycket väl tänka mig att det är möjligt att skapa fler.

andejons (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 18.58 (CEST)

För att inte tala om psalmer, där alla psalmer som publicerats i någon utgiven psalmbok/sångbok platsar.Yger (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.03 (CEST)

Psalmer har i alla fall i många fall lång historia och har sjungits och "levt" i generationer. Då var det inte heller samma enorma produktion av musik som nu. Det är inte som låtar som bara är några år gamla. Mitt specifika exempel var 16 år, det är visserligen inte ingenting, men kommer den vara ihågkommen och sjungen eller spelad i större omfattning om ytterligare 50-100 år, så som många psalmer blivit? När den inte spelats live en enda gång av bandet under 16 år? Det är rätt svårt att jämföra och relevansen utfaller till psalmernas fördel, tycker jag. Höstblomma (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 09.38 (CEST)

Vi har 1343 psalmer i Kategori:Svenska psalmer (tunna eländiga) där bara 1/3 är använda på det sätt du skriver, resten har använts betydligt mer sporadiskt.Yger (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 10.53 (CEST)

Tillägg, att det är just Rush-låtar som skapas i stor skala just nu har troligen ett samband med att bandet meddelat att de slutar i år. Det är alltså antagligen ett fan som välvilligt gör detta, att skriva om alla deras låtar. Höstblomma (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 09.43 (CEST)

Något som stör mig, vilket också är ett skäl att jag ofta återkommer till frågan i den här typen av diskussioner, är att det inom vissa områden har utvecklats en "låt-gå-praxis" som skiljer sig betydligt från de riktlinjer och kriterier som finns formulerade och som vi förväntas ta stöd av. Inom vissa områden bedöms kriterierna och ämnesguiderna vara viktiga. Inom andra har de uppenbarligen mycket ringa värde. Notera att kriterierna för enskilda låtar t ex talar om utgivningar som legat på någon av de tio översta platserna på kvalificerade topplistor, om ESC-representation, om nationalsånger, standardverk, Grammy och andra etablerade pris, etc. Då befinner vi oss mycket långt från enskilda rocklåtar som finns med på någon skiva med Rush. Om vi då tycker att det är rimligt att frångå "tröskelvärdena" för just denna typ av ämnen så måste vi också vara beredda att behandla andra ämnen på samma sätt. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte bara en samling enskilda artiklar. Om vi har ett regelverk måste det, oavsett hur det ser ut, bygga på tydliga principer för relevansbedömningar 'oavsett ämne (dvs något annat än de spretiga ämneskriterierna). Annars ökar obalansen. Inkonsekvensen och godtyckligheten påverkar helheten. Lindansaren (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 18.44 (CEST)

Min bild är att när det gäller vad som inte platsar (utifrån tillförlitlighets krav) är vi inte så oense och det är inte så spretigt om man ser denna gränslinje. Frågan vi oftare fastnar på är sedan nästa ribba, vad som platsar. I början störde det mig hur mycket från studentlivet som platsade, men all försök till diskussion om detta dog snabbt då det är många aktiva wikipedian med det intresseområdet. (medan det är få intresserade företagsfreaks, därför har kraven för dessa blivit högre). Och här ser jag det är spretigt och inkonsekvent. Men i detta blir diskussion mycket ett tyckande. Ta diskussionen om 110-åringar, har det inte enbart varit tyckande i den frågan och att de kalenderbitare som är roade av dessa ting, inte deltagit? Är det inte lite hårt mot de som har det specialintresset? Så jag letar inte efter en logisk princip utan hur vi undviker att våra egna subjektiva (o)intressen för olika ämnen blir det som styr (av det som klarar basribban).Yger (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.16 (CEST)

Jag tycker problemet snarare är det motsatta: det skapas alldeles för många artiklar som uppfyller kriterierna men som uppenbart ingen egentligen bryr sig om. Jag tog fem låtar på slump ur ESC 2016 och hittade Slow Down (låt av Douwe Bob), Hear Them Calling, I Stand, Icebreaker och I've Been Waiting for This Night. Alla uppfyller alltså de formella kraven, men det är i stort sett allt. Ingen av dem innehåller den allra minsta analys av innehåll, instrumentering, genre etc. Tre(!) av de fem har formuleringar i stil med "kommer framföras under delfinalen". Jämfört med dessa framstår de ovan nämnda låtarna av Rush som föredömliga.

andejons (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.08 (CEST)

Jag är helt enig med Användare:Höstblomma och Användare:Lindansaren. Visst, Wikipedia är en sammanställning av en stor mängd individuella specialintressen, men för att inte hamna i fragmentisering och total futilisering måste vi eftersträva någon sorts struktur, det är vad våra diskussioner och vårt samarbete går ut på. Annars blir vi som sagt en slumpartad databas över allt möjligt som är möjligt att veta istället för ett genomarbetat uppslagsverk. Det är därför vi har relevanskriterier och i det här fallet kan jag inte tycka annat än att de dels är överdrivet generösa, dels är spretiga och inkonsekventa. För att ett ämne skall kvalificera sig för en artikel måste det finnas mer att skriva om än att företeelsen över huvud taget existerar och det gör det inte i de aktuella fallen. Jag läser gärna artiklar om enskilda låtar om det finns något att berätta. Tyvärr blir jag oftast besviken för det man får sig till livs är kalenderbiteri och inget av det man vill veta, hur själva produktionen gått till och hur idéer och samarbeten vuxit fram. Artister uttalar sig hela tiden om sin musik och det finns mycket att leta reda på i dags- och fackpressartiklar för den som är intresserad av att leta. De aktuella artiklarna har alldeles för låg ambitionsnivå. Har man inte mer att säga om något kan man lika gärna låta bli. /Ascilto (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.40 (CEST)

@Andejons: Du har en klar poäng. Om detta är vi överens. Det är den andra sidan av myntet. Jag tänker t ex på alla "docentartiklar" som får plats här bara för att vi har satt upp den gränsen, inte för att de i någon verklig mening är relevanta artikelobjekt. Tänker också på alla konstnärsartiklar som finns bara för att det råkar finnas uppslagsverk som beskriver/nämner dem. Tänk om det fanns motsvarande uppslagsverk för alla VD-ar, textförfattare, rockgitarrister eller vilken grupp som helst. Nej, det är alltså den formaliserade godtyckligheten och inkonsekvensen jag vänder mig mot. Alla bedömningar man gör bör ses i ett större, jämförande perspektiv.

@Yger: Ja, det blir mycket tyckande, just beroende på att relevanskriterierna är så spretiga och inkonsekventa. För om man ser 110-åringarna som enskilda, i övrigt "omeriterade", individer kan man ställa dem mot andra likaledes "omeriterade" som är speciella av andra rekordartade orsaker än just hög ålder. Och då är vi alla individer med egna unika egenskaper. Men var går då gränsen, för vi alla kan väl ända inte bli relevanta i detta sammanhang? Är det då skribenternas specialintressen ska ska styra? Varför har inte folkvalda politiker samma relevansprinciper som enskilda fotbollsspelare? Varför har inte företagsledare relevansprinciper som konstnärer? Varför har inte orkestermusiker samma relevansprinciper som poeter med diktsamlingar som ingen läst? Man måste kunna göra den typen av jämförelser. Visst – de ägnar sig åt olika saker. Men det är inte den skillnaden som avgör i praktiken, utan bedömningen att vissa saker helt enkelt uppfattas som viktigare (mer "relevanta") än andra. Därför – om man har enskilda artiklar om Rush-låtar måste man ha ett gott argument för att inte ha samma relevanssyn för i stort sett hela STIM-katalogen (eller motsvarande i alla andra länder). Och det får konsekvenser. Thore Skogman har visst 1300-låtar registrerade... Lindansaren (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 19.49 (CEST)

Ascilto: Jag håller med om målet. Men jag tycker att metoden med detaljerade relevanskriterier snarare driver oss från det. Du har helt rätt i att uppslagsverk är något annat än en databas. Sättet relevanskriterierna är utformade på driver dock artiklarna mot att innehålla databasuppgifter, eftersom de också vanligen är enkelt kvantifierbara. Ett pris, en placering på en lista, en viss typ av tjänst, ett visst innevånarantal. Jätteenkelt att avgöra, jätteenkelt att skriva in i en artikel, jätteenkelt att gå vidare och skapa nästa artikel.

Lindansaren: Hur menar du att politiker skall ha samma kriterier som idrottare? Jag misstänker att du inte menar att vi skall bedöma fotbollsspelare utifrån om de blivit invalda till riksdagen, eller politiker utifrån om de tagit OS-medalj. Och om vi nu skulle ha en rimligt fyllig artikel om varenda låt i STIM-katalogen (säg, på nivå med Lucy in the Sky with Diamonds, inklusive källor och allt), skulle det vara ett problem?

andejons (diskussion) 3 augusti 2018 kl. 22.01 (CEST)

Som jag uppfattar essensen i kriterierna i vår ämnesguide så blir album med automatik relevanta om artisten är relevant, medans enskilda låtar har en tydligt högre kravbild. Dessa kriterier är som jag ser det anpassade mot att musik distribueras och förpackas i form av album. Med risk att jag går utanför mitt kompetensområde; Är vi inte i dessa Spotify-tider på väg mot att musik mer släpps som enskilda låtar, och inte nödvändigtvis grupperade i vad som förr kallades "album". Om så är fallet så krävs rimmligen att vi lättar upp kriterierna för enskilda låtar/singlar.
Till den generella debatten är min åsikt att vi bör ha, och i stora drag följa, kriterier även för enskilda låtar. Exakt hur kriterierna är utformade ska naturligtvis vara en levande diskussion. Jag håller även med om att det råder stor, eller till och med ibland mycket stor, obalans mellan relevanskriterier i olika ämnesområden. Mvh --Bairuilong (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 07.29 (CEST)

@Andejons: Nej, jag menar inte att politiker ska ha samma kriterier som idrottare. Och det är just det som är problemet med det nuvarande kriteriesystemet. Det är ett undermåligt stöd för relevansbedömningar och bör ersättas av helt andra principer. Olika delar av vår komplicerade värld får med det nuvarande relevanssystemet "nyckelvärden" baserade på några för ämnet specifika egenskaper. Andra ämnen får helt andra nyckelvärden, och vissa – de allra flesta – får inga alls. Sen avgörs relevansen med stöd av dessa kriterier, trots att de inte i sig är jämförbara eller kompatibla med varandra. De är t o m, som Bairuilong påpekar, kanske inte ens anpassade till samhällsutvecklingen.

Jag har inget svar, men efterlyser diskussionen. För alla, både "positiva" och "negativa" innehållsbeslut får konsekvenser för helheten. Om man generellt säger att alla (t ex) docenter eller konstnärer är mer angelägna än alla (t ex) politiker eller företagsledare leder detta ställningstagande till en skevhet.

Vad gäller huvudfrågan i denna diskussion – enskilda musikstycken – är det dels en fråga om disposition (egna artiklar eller delar av huvudartiklar, där jag alltså anser att man så långt som möjligt bör hålla samman ett ämne), dels en fråga om relevans. Exemplet Lucy in the sky borde enligt min mening mycket väl kvalificera sig som en egen artikel, med tanke på styckets plats i både Beatles och andra artisters produktion. Och det gäller väl antagligen det mesta av just Beatles utgivning. Men varför skulle gränsen gå just där? Varför inte vid den antagligen "högre rankade" Yesterday (en gång i tiden världens mest spelade låt), eller den (i mitt tycke i alla fall) lägre rankade I'm a walrus? Eller platsar hela Beatles produktion? Hur är det då med t ex Herman's Hermits? Är det bara det faktum att ingen har skrivit några artiklar än som avgör att vi inte har enskilda artiklar om hela deras utgivning? Skulle verkligen hela deras produktion tillåtas få egna artiklar. Nej, jag tror inte det. Om inte (och utan jämförelser i övrigt, men de är ju ändå inte Beatles): Varför Rush?

I många fall "känns" det kanske i ryggmärgen. Men eftersom vi alla (och inte minst läsarna) har våra specialintressen – inte bara inom musik, utan även om mängder av andra ämnesområden – klarar inte vårt kriteriesystem att fånga upp alla de nyanser som skulle kunna blomma upp i uppslagsverket. För min egen del anser jag alltså att många politiker och näringslivspersoner borde kunna betraktas som betydligt mer angelägna ämnen än enskilda musikstycken av Rush eller avlidna 114-åriga japaner. Lindansaren (diskussion) 4 augusti 2018 kl. 10.38 (CEST)

Det bör också påpekas att relevanskriterierna inte är satta i sten. Dessa ska reflektera praxis och konsensus vid relevansbedömningar på Wikipedia. Utkomsten av en diskussion som denna ska alltså styra hur relevanskriterierna ska se ut och inte tvärtom. -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 augusti 2018 kl. 08.48 (CEST)

Lindansaren: precis som du skriver är skevheten huvudsak en produkt av skribenternas intresse. Att sätta upp strängare krav för enskilda låtar kommer möjligen påverka vilka låtar som kommer täckas in, men det är långt ifrån troligt att det påverkar beståndet av artiklar om politik. Balanserat artikelbestånd kan man bara få genom centralstyrning, där det finns såväl principer för urval som metoder för att skapa de artiklar som saknas. Vi saknar i stort sett det senare, så det är närmast en självklarhet att resultatet kommer bli spretigt. Vi har artiklar folk intresserat sig för att skriva, och inte så mycket mer.

Du frågar varför Rush? Min fråga är: varför inte? Frågan om Lucy in the sky gällde inte den artikeln. Den gällde om en liknande artiklar om andra låtar skulle vara ett problem.

För att uttrycka det på ett annat sätt: vad är kostnaden för att ha en viss artikel, givet att den är i bra skick? Förtjänsten är uppenbar: den som söker finner, och uppslagsverket kan då förhoppningsvis tjäna sitt syfte. Vad kan då nackdelarna vara? Jag kan komma på två: en är sökbarheten. Finns det ett par hundra orter som heter Santa Maria, då är det naturligtvis svårt att hitta precis den man är ute efter. Den andra är att det finns ännu en artikel att klottra i.

Ovan har också nämnts ämnen splittras upp och möjligheten att ge överblick och sammanhang minskar. Det kan man dock ha olika åsikter om, och i slutändan tycker jag inte det spelar så stor roll om en viss låt behandlas i en egen artikel eller en artikel om albumet: den kommer ändå vara en del av uppslagsverket, och läsaren skall ges möjlighet att hitta till den. Kostnaden är alltså liknande.

Notera att ovanstående resonemang alltså bygger på att artiklarnas vara eller inte vara i hög grad avgörs av kvalitet. För mig borde frågan vi ställer oss oftare vara: "hjälper den här artikeln läsarna?" snarare än "är det här ett ämne ett uppslagsverk borde behandla". Egentligen är det inte så stort skillnad på informationen i [1] och Ann-Charlotte_Hammar_Johnsson. Jag säger inte att vår artikel bör raderas, men värdet av den artikeln för någon som undrar om henne är betydligt mindre än Have You Ever? är för den som vill läsa om just den låten.

andejons (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 11.18 (CEST)

@Andejons: Jag är uppenbarligen otydlig. Men... Min syfte med den här diskussionen är inte att ifrågasätta artiklar (annat än att jag alltså anser att man så långt som möjligt bör hålla ihop ett ämnes olika aspekter), utan ifrågasätta inkonsekvensen; inte den inkonsekvens som uppstår därför att skribenter har specialintressen som låtar av Rush eller Thore Skogman, utan den inkonsekvens som gör att vissa "autorelevanta" ämnen har begåvats med lite högre status än andra och behandlas på ett sätt (bl a beroende på att det för finns beskrivna kriterier för dem), medan andra ämnen behandlas på helt annat sätt.

Så som svar på frågan varför/varför inte Rush: Det gör egentligen detsamma för mig. Men om man "släpper igenom" alla låtar av Rush utan andra urvalskriterier än att någon vill skriva artiklarna och att de är korrekt utformade så måste man nog också vara beredd att hantera i stort sett all värdens musikutbud på samma sätt, om det finns intresserade skribenter. Det vore kanske bra för uppslagsverket. Men, i konsekvensens namn (vi vet ju aldrig vad våra läsare är intresserade av i det enskilda fallet) vad har vi i så fall relevanskriterier och -bedömningar till?

Ett konkret aktuellt exempel: Just nu finns en relevanskontroll för en artikel om en näringslivskvinna som heter Lena Hofsberger. Relevanskontrollen i sig är inte på något sätt orimlig, sett till praxis och kriterier. Jag anser det självklart att hon ska kunna bedömas som relevant, bland annat med stöd av många höga poster inom näringslivet. Och om hon vid sidan om dessa meriter hade ställt ut ett par konstutställningar eller skaffat sig en docenttitel hade saken varit avgjord, trots att detta knappast hade varit huvudanledningen till att hon skulle kunna vara intressant för läsarna/relevant. Ett konstnärslexikon ger en inträdesbiljett oavsett andra meriter, men en vd- eller ordföranderoll (eller en text i ett lexikon över mer eller mindre framträdande svenska kvinnor) gör det uppenbarligen inte. Detta bidrar till spretigheten, minst lika mycket som skribenternas specialintresse gör det. Jag har alltså inget färdigt svar på frågan, men den nuvarande situationen är problematisk om man ser det ur ett kvalitetsperspektiv. Och jag tycker att vi i alla fall inte ska låsa in oss i fler detaljerade kriterier, som t ex listplaceringar och singelutgivningar, som ger stöd fler enskildheter men inte men inte helheter. Lindansaren (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 21.50 (CEST)

Jag undrar också varför vi egentligen skjall ha relevanskriterier till. Alltför ofta ger de annat resultat än man skull önska. De inkonsekvenser och märkligheter du beskriver kommer vi aldrig undan helt, men vi kan i alla fall försöka minimera dem genom att antingen ta bort relevanskriterierna helt eller sätta dem betydligt högre. (Vad gäller frågan om uppslagsverk så undrar jag lite över denna fokusering på konstnärer. Normalt anser vi att alla ämnen man hittar i någorlunda allmänna uppslagsverk är relevanta; den nyliga SFFR:en om en historisk kvinna gällde ju om detta verkligen var rimligt även i fall när det inte verkade finnas mycket att säga om personen).

andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.03 (CEST)

Jag har mycket lätt att förstå varför vi har relevanskriterier. Utan dessa skulle administratörsarbetet bli allt för godtyckligt. Dock är jag stor förespråkare för att vi aktivt hela tiden ska utveckla och anpassa kriterierna. Jag önskar t ex att denna diskussionen skulle vara mer saklig och föreslå konkreta förslag på nya formuleringar av kriterierna. Diskussioner bör ha som syfte att nå fram till resultat som förbättrar Wikipedia. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.40 (CEST)

Hade vi inte kriterier skulle vi som är aktiva behöva lägga ner mer tid på diskussioner än på själva artiklarna (redan nu finns den risken, har jag märkt exempelvis denna morgon). De krävs för att avgöra vad som självklart platsar. Däremot bör inte allt för mycken tid läggas ned på detaljutformningen. Jag betraktar mig inte längre som inklusionist på grund av de avarter som det tänkandet kan leda till men min grundhållning är ändå: hellre tusen artiklar för mycket än en enda för litet. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.52 (CEST)

Bairuilong efterlyser "förslag på nya formuleringar av kriterierna". Det är dock lite besvärligt för den som, likt mig, är övertygad om att relevanskriterierna i sig är olämpliga och bidrar till kvalitetsbrister. Relevanskriterier förutsätter att man har klar bild av vad vilket innehåll som bör/kan passa i uppslagsverket. Det är först när man vet det som det blir möjligt att formulera avgränsningarna. Men det finns alternativa sätt att avgöra vad som är lämpligt innehåll i ett uppslagsverk: Strävans- och målformuleringar, kvalitetskriterier, ämnesindelningar, källkrav o s v. Visst, det är ett nytt sätt att tänka, men knappast omöjligt. Och jag är helt säker på att det skapar förutsättningar för en mer homogen kvalitet. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 17.22 (CEST)

@Lindansaren: Om du har för avsikt att driva frågan att Wikipedia bör lämna systemet med relevanskriterier så är min uppfattning att den frågan är så stor och radikal att den förtjänar ett eget avsnitt, och inte bör vara en sub-diskussion i denna tråd. Mvh --Bairuilong (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 18.04 (CEST)

@Bairuilong: Jo, jag har nog försökt under mina nästan 10 år här, och inser naturligtvis att kriteriesystemet är så ingrott att det antagligen inte går att förändra. Men samtidigt tror jag att det är viktigt att man för kvalitetsdiskussionerna på ett principiellt plan även vid de tillfällen som frågorna kommer upp. Det är det enda sättet komma ur det som jag ser som en mycket olycklig utveckling, där delar av vår komplicerade värld utan något helhetstänkande delas upp i fragmentiserade småbitar som särbehandlas oberoende av varandra, medan andra delar överhuvud taget inte får något stöd i relevansbedömningarna. Relevanskriterierna beskriver hanteringen av ämnen, inte hanteringen av den samlade produkten – uppslagsverket. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 18.39 (CEST)

Förslag på kriterier för låtar

För ett en artikel om låtar skall platsa, krävs förutom baskrav på källor etc

• Låten är utgiven och blivit rimligt uppmärksammad.
• Det skall finnas mer substans om låten än vad som står i en gruppartikel (albumartikel), eller enkelt kan tillföras denna.

Detta skulle innebära att snuttartiklar omdirigeras medan lite mer fylliga kan behållas om det finns unik info och/eller mycket stor uppmärksamhet.Yger (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 10.13 (CEST)

Det låter bra. JohanahoJ (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 10.25 (CEST)

Av diskussionen ovan framgår det dock att åsikterna går isär om vilken låtinfo som lika gärna hade kunnat platsa i albumartikeln, så jag är osäker på om den andra punkten ger någon vägledning i praktiken. Andra vaga relevanskriterier konkretiseras behjälpligt av exempel som lägger ribban, t.ex. i ett möjligt kriterium för relevanta författare baserat på utmärkelser: "Har vunnit ett kvalificerat pris, till exempel Augustpriset." $Genomlysning$ (disk. bidr.) 7 augusti 2018 kl. 10.50 (CEST)

Jag tycker det första kriteriet är i stort sett bra. Det skulle i princip kunna gälla samtliga artiklar: ämnet har blivit såpass uppmärksammat att det finns oberoende, någorlunda utförliga källor.

Vad som kan och bör omdirigeras är en fråga om fingertoppskänsla. Det är något vi får leva med, och det är knappast ett stort problem om vi ibland har sammanfattande artiklar och ibland har fristående, så länge läsaren lätt hittar det som sökes.

andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.20 (CEST)

Bra förslag - dock ganska öppet för tolkningar. Ett försök att specificera det en aning:

• Låten är speciellt uppmärksammad genom t ex listplaceringar, etablerade priser, officiella framföranden eller som filmmusik etc.
• Låten har encyklopediskt relevant substans utöver grundläggande metadata. (dvs utöver namn, upphovsman etc)

Mvh, --Bairuilong (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.54 (CEST)

Jag ser inget behov av en utvidgning av kriterierna, men om andra gör det stöder jag Ygers ursprungliga förslag. Preciseringarna gör mer skada än nytta. Det finns inte stöd för dem i samtalet ovan.Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 13.53 (CEST)

Kriterier så som Användare:Bairuilong uttrycker dem ligger nära de tankegångar jag framfört i diskussionen ovan. Sådan precisering är välgörande. Jag är rädd för formuleringar som "rimligt uppmärksammad", det kan leda till fruktlösa evighetsdiskussioner. /Ascilto (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 17.14 (CEST)

Ygers tanke är god, men jag befarar att den inte löser frågan. För kriterierna är egentligen ett stöd för automatisk inkludering, och inte minimikrav för att något "ska platsa". Det kan alltid finnas skäl som ger relevans även för artiklar som inte klarar kriterierna. Problemet är dock att kriterierna alltför ofta används som en ribba som motiverar exkludering. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 17.22 (CEST)

Dessa artiklar har varit del av Wikipedia sedan början, och kommer fortsätta vara. Ointresserade behöver inte läsa, då som nu. Alla dessa försök att begränsa skulle bara leda till en hel del bråk, ibland med grovt och otrevligt språk (när vissa nykomlingar får se artikeln raderas eller infogas), och när det väl är över slutar det med att användare lämnar projektet. Det har vi redan sett så det räcker. J 1982 (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 23.33 (CEST)

Alla låtar som legat på en erkänd nationell topplista bör kunna få en artikel om det finns källmaterial och något att skriva. Det är ganska generöst och det tycker jag vi kan tillåta oss. Titel, artist, längd, kompositör, skivbolag och genre får plats på en albumsida. Flera utgivningar, information om covers och olika versioner, singelutgivning, listplaceringar i olika länder är sådant som kan tillföras i en egen artikel. Vi ska inte ha substubbar med låtnamn och på de flesta album är inte alla låtar värda en artikel, vi ska inte heller ha artiklar om olika versioner eller remixar av låtarna även om de har ett eget spår på ett album. Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.54 (CEST)

I detta fall instämmer jag helt med J 1982. Det är artiklarnas utformning som bör regleras. Vi bör inte uppmuntra till enskilda artiklar när de inte tillför något. I övrigt kan vi vara hur generösa som helst. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.51 (CEST)

@Machatjkala: Varför skall vi inte ha artiklar om olika versioner? Jag är egentligen helt ointresserad av populärmusik, men den informationen ser jag som värdefull och den kan inte så lätt inför i artikeln om ett vid ett album. Vilka artister eller grupper som gjort covers är verkligen ett fullgott innehåll som motiverar en egen sida. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 18.56 (CEST)

@Tostarpadius:För att det är onödigt. Om vi har en artikel om en låt så rymmer den möjlighet att lägga in information om remixar och olika versioner av samma låt. Givetvis blir det en gränsdragning när det är en ny låt. Samma melodi med en ny text skulle jag se som en ny låt. / Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 19.32 (CEST)

Då missförstod jag Dig helt. Jag uppfattade det som att Du inte ville se den typen av information här. Att det räcker med en artikel för varje låt håller jag helt med om. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 20.35 (CEST)

Jag är fortfarande inte för lägre relevanskrav för just låtar. Wikipedia ska inte göra mer reklam för musik, än för något annat. Relevanskraven inom musik borde åtminstone ligga i fas med filmer och dataspel och liknande. Jag tycker Janders har poänger, och att relevans behöver en diskussion utifrån vad Wikipedia är. Specifika kriterier kan bli för fixerande, men å andra sidan kan de också behövas just för att snabbare kunna avgöra ett fall, eller i alla fall avgöra varåt det lutar. Wikipedia är ett uppslagsverk, vi ska samla kunskap, men vi är bland annat också inte ett reklammedium, och vad är det annat än reklam att ge otillbörligt stor vikt åt inte speciellt noterbara låtar? I vissa fall behöver man faktiskt urskiljning för att framhäva det viktiga och sortera bort det som är "brus". Det är vad för smått nedbrutet blir, må det vara musik eller geografi. Innan någon tror att jag inte gillar musik så vill jag säga att det gör jag, men jag vill ändå inte ha ett uppslagsverk utan kriterier. I viss mån kanske praktiska argument vara gångbara för egna artiklar, det är ju i princip redan av praktiska eller utseendemässiga skäl accepterat för albumartiklar att så länge artisten är relevant så är en egen artikel för albumen, i alla fall om det finns fler än ett, också ok, även om albumen inte utmärkt sig. men att dra det ner till låtar känns som att gå för långt. Kända låtar kan ha egna artiklar, men alla låtar ska inte ha det. Många låtar av mycket kända artister eller band som t.ex Beatles kan vara sådana låtar som också bör ha egna artiklar. Många låtar av mindre kända artister eller mindre kända band är sådana låtar som inte heller bör ha egna artiklar. De har ändå inte potential för att bli något mer än stubbar på några hundra byte, oräknat en mall som i princip bara blir en upprepning av albuminfo. De kan presenteras lika bra eller bättre i sitt ända generöst tilltagna sammanhang, det vill säga i en albumartikel, utan än mer onödig uppsplittring och fragmentisering. Höstblomma (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 08.15 (CEST)

Wikilänkar till andra språkversioner

Jag har för mig att vi inte ska ha wikilänkar till andra språkversioner i artiklars brödtext. Nu upptäckte jag en mall med namnet ILL som kan användas för just detta. Ett exempel på denna användning är denna diff: [2] Nu är frågan om jag har missat något och vi ska godkänna eller till och med uppmuntra wikilänkar till andra språkversioner när artiklar saknas på svenska? Är ILL-mallen på något sätt saktionerad (konsensusbeslut?) eller har den bara slunkit in på något sätt? Stigfinnare (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 11.01 (CEST)

Nej. Det är sådant vi har rödlänkar för. /Julle (disk.) 5 augusti 2018 kl. 11.41 (CEST)

Jag instämmer helt med Julle. Det är ett oskick med länkar i brödtext som går till andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 12.27 (CEST)

Detta är dock en intressant variant som används av flera wikipedia-projekt. Länken är röd, men inom parentes anges det språk som en artikel finns på. Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra till översättningar. Om den svenska artikeln skapas försvinner språket inom parentes. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 15.06 (CEST)

De flesta mallar som skapas slinker nog bara igenom utan diskussion. Om någon användare (som du här) råkar se mallen och ifrågasätter den kan det bli diskussion som kan leda till konsensus för radera eller behåll, eller att mallen blir kvar för att konsensus saknas. Den här mallen diskuterades och raderades för 5 år sedan under namnet Mall:Länk-interwiki. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 21.43 (CEST)

Den här sökningen borde ungefär motsvara sidor med wikilänkar till andra språkversioner. Det är inte perfekt eftersom en del saker (till exempel länkar till kategorisidor) råkar följa samma mönster ([[:kategori: ser likadant ut som [[:en:), men det borde vara tillräckligt bra för den som vill hitta sidor med sådana länkar. Nirmos (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 15.27 (CEST)

Hmmm... [[:en: är ett otyg som jag inte vill se om inte särskild anledning finns. Där håller jag med Julle och Tostarpadius. ILL-mallen är något annat, det är lite som att äta kakan och ha den kvar. Jag gillar den och skulle gärna ersätta alla [[:en: med den. Men innan nåt sånt görs krävs konsensus. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 15.53 (CEST)

Detta verkar ha blivit två olika frågor i en, plötsligt. Jag håller med Kitayama och vill att alla IW-länkar raderas. Det skall inte finnas. Dock så tycker jag att ILL behöver få en egen underrubrik och diskuteras där avskilt från IW. Därför skapar jag det nu. Adville (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 16.06 (CEST)

Jag är motståndare till wikilänkar till andra språkversioner. Dels minskar sannolikheten att någon triggas att skapa en svenskspråkig artikel då man inte ser den röda länken och dels så är det en risk att länken till andra språkversioner lever kvar även efter att den svenskspråkiga artikeln skapats. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 18.46 (CEST)

Hur upptäcker man eländet? Jag hittade en idag av en ren tillfällighet. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.12 (CEST)

@Tostarpadius: Duger inte den söklänk som Nirmos bidrog med för några dagar sedan, se ovan? --Larske (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.32 (CEST)

Den tänkte jag inte på. Om de nu är så lätta att upptäcka, varför rensas de inte regelmässigt bort? Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.58 (CEST)

Hur är det med länkar till andra språkversioner under "Se även"? // Zquid (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.44 (CEST)

Även dem ser jag som olämpliga. Möjligen hör de hemma i notsystemet. Tostarpadius (diskussion) 8 augusti 2018 kl. 10.58 (CEST)

ILL

Rubrik för fortsatt diskussion om ILL-länkar. Citat från ovan av Kitayama: "Länken är röd, men inom parentes anges det språk som en artikel finns på. Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra till översättningar." Exempel finns här

Jag tycker det verkar vara en intressant länktyp, vilket även Kitayama skriver. Fler åsikter? Adville (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 16.06 (CEST)

I önskelistor och vid andra tips på artikelskapande kan den mallen användas, tycker jag. Jag tycker inte det ser så bra ut i brödtexten i själva artikeln. En sådan mall är kanske inte så störande, men en sådan mall vid varje tänkbar rödlänk där den kan användas? Nej, det tror jag att jag skulle tycka vara mer störande än praktiskt. Höstblomma (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 16.42 (CEST)

Om mallen ska användas på det sättet så bör den ändras så att den bara fungerar i diskussions- och Wikipedia-namnrymderna. Om den förekommer i en artikel ska artikeln automatiskt hamna i en åtgärdskategori. /ℇsquilo 5 augusti 2018 kl. 17.00 (CEST)

Jag upplever ILL som en intressant mall, väl värd att pröva. Som Kitayama tycker jag nog att det är ett sätt att både äta kakan och ha den kvar: Någon risk för irriterande [[:en:-länkar finns inte, själva länken är röd, men den främmande wp-versionen anges som ett suffix; till skillnad från [[:en:-länkarna går inte incitamentet med rödlänkar (att de uppmanar till artikelskapande) förlorat. Man ser tydligt att artikeln inte finns på svwp, men man får ändå en hjälpande länk till en främmande wp-version. / Ternarius_D 5 augusti 2018 kl. 17.16 (CEST)

Det är bra med hjälp att hitta artiklar att översätta från, men varför direkt i brödtexten? Det blir en parentes efter rödlänken som inte har en uppenbar funktion förrän man klickar på den, tycker jag. Det som står inom parentes efter ett ord borde vara förklaringar och förtydligar, inte länkar till andra språkversioner. Kommer också troligen vara godtyckligt till vilken språkversion man hänvisas, i exemplet råkar det vara italienska den länkar till, fast samma artikeln även finns på t.ex. engelska. Varför ska man välja eller "rekommendera" att översätta just den italienska, kan man då fråga sig? Detta framgår inte? Höstblomma (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 17.35 (CEST)

Den typen av länkar direkt i brödtexten är absolut inte lämpliga. Dessutom är översättning en nödlösning och inte det bästa sättet att få bort rödlänkar. Tostarpadius (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 17.43 (CEST)

I stället för "uppmuntra till översättningar" föredrar jag formuleringen "uppmuntra till att skapa svenskspråkig artikel". Med det sagt tror jag inte att vi får så många fler artiklar skapade bara för att vi med ILL-mallen informerar om att artikeln redan finns på något annat språk, men kan det trigga någon så är det naturligtvis bra.

Dock kan det finnas nackdelar. Om vi t ex tittar på exemplet som länkas till ovan tror jag det finns en risk att när en läsare ser texten "Ferrante & Teicher (it)" så kan formuleringen t ex tolkas som att "Ferrante & Teicher" är italienare. Även om intentionen med mallen är välment tror jag det är en risk att den kan göra att artikeltexten missförstås. Min spontant åsikt om ILL är att jag är motståndare till att vi ska rekommendera att använda den. Mvh --Bairuilong (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 18.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Jag har aldrig föreslagit att vi måste översätta den artikel ILL-mallen pekar på, jag ser iw-länken snarare som en hjälp åt läsarna: "När det nu tyvärr inte finns någon artikel på svenska, kanske den här kan vara till hjälp?" Att en italiensk artikel kanske inte är det bästa valet, speciellt om det finns en engelsk, är något jag kan hålla med om, men det ovanstående exemplet var ju just det, ett exempel. Det är väl ingenting som säger att det måste vara så varje gång vi använder ILL? Jag försöker absolut inte vara sarkastisk, men jag förstår faktiskt inte kritiken i det fallet. / Ternarius_D 5 augusti 2018 kl. 19.01 (CEST)

Jag ber om ursäkt: Jag såg inte förrän nu kommentaren "Det kan vara ett bra sätt att uppmuntra till översättningar" i inledningen till den här tråden. / Ternarius_D 6 augusti 2018 kl. 08.36 (CEST)

Jag ser en uppenbar risk för inkonsekvens och otydlighet vid användandet av ILL. Förstår läsarna vad avsikten med språkkoden inom parentes är? I vilka lägen kommer sådana länkar att läggas in – när det finns en omfattande artikel på den angivna språkversionen, eller räcker det att det finns en artikel på den andra språkversionen? Varför just den valda språkversionen?--Historiker (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 20.31 (CEST)

Jag sällar mig till skeptikerna. Lite för krångligt enligt min mening både för läsare och skribenter. jag tror mer på att avvakta utvecklingen av Wikidata så att den röda länken då blir halv röd och om man klickar på den kommer lite basdata från Wikidata upp inklusive länkar till artiklar på olika språkversioner.Yger (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 20.37 (CEST)

Nu har jag läst argumenten här. Att ha den i artiklar är jag med skeptisk till, men att den läggs in i önskelistorna så man lättare kan hitta iw och där se källor man kan använda tycker jag verkar bra. (Jag är inte så glad i att man översätter artiklar, då fel från ursprungsartikeln kan komma med, dock kan man använda deras källor). Adville (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 20.43 (CEST)

Kan man inte göra som med Mall:Faktamall_biografi_WD att funktionen att visa språk och länk kan bli ett val på inställningar för inloggade användare. Folk som inte är intresserade av att enkelt hitta mer information behöver inte logga in och aktivera den - Salgo60 (diskussion) 5 augusti 2018 kl. 21.06 (CEST)

Det Yger efterfrågar, eller åtminstone en del av det, finns redan idag. Om länken inom parentes för Mushroom, som finns i infoboxen i artikeln Nikka Costa, leder till hit (istället för till den italienska artikeln) så får man tillgång till "basdata samt länkar till artiklar på andra språkversioner". Frågan är vad det borde vara för länktext inom parentesen, istället för it alltså, för att den ska vara begriplig men ändå inte störande. Den beskrivande "mouse over-text" som jag la in i exemplet kanske inte alla hittar till. Att göra så att länken färgmässigt "sticker ut" på något sätt, det Yger kallar "halvröd", men leder till samma Resonator-sida som ovan, går naturligtvis att åstadkomma, men det är också något som artikelläsarna behöver lära sig och därmed ett rätt stort steg. --Larske (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 06.26 (CEST)

Stiligt, precis vad jag var ute efter skulle visas upp. Och formen hur man lotsas dit är värt att klura på.Yger (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 07.31 (CEST)

Mycket bättre, Larske, än ILL. För övrigt verkar det som om ILL redan har diskuterats och raderats, om jag tolkar F.d. 82.212.68.183 rätt. Självklart skall vi använda oss av wikidata och ej andra wikipedior. Adville (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 08.11 (CEST)

ArticlePlaceholder

Larske: Det jag tror att Yger egentligen är ute efter är att vi slår på mw:Extension:ArticlePlaceholder som gör en specialsida på vår språkversion med data från Wikidata. Detta finns redan på nynorska och här kan man se hur det kan se ut för till exempel en droppsköldpadda. Personligen tycker jag att detta är bättre än både en länk till det externa verktyget Reasonator (som visserligen är lite snyggare och fylligare) och länkar till andra språkversioner eftersom att de som besöker länken både får se grunddata och länkar till andra språk, men också uppmuntras att skapa artikeln (istället för att bara vara en passiv läsare). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 augusti 2018 kl. 09.46 (CEST)

@Ainali: Jag ser ArticlePlaceholder och Resonator som innehållsmässigt ganska likvärdiga, men ArticlePlaceholder är nog att föredra om man därmed minskar risken för att verktyget helt plötsligt upphör att underhållas/fungera. Knappen för att skapa en lokal artikel är naturligtvis också en fördel. (När det gäller länkar till andra språkversioner finns det också i Reasonator, men du får leta i rutan Wikimediaprojekt till höger i stället för i vänsterkolumnen). --Larske (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 10.30 (CEST)

Under förutsättning att länkarna till icke-existerande artiklar förblir röda tycker jag att ArticlePlaceholder verkar vara en utmärkt idé. /ℇsquilo 6 augusti 2018 kl. 11.17 (CEST)

Även jag tycker det verkar mycket intressant och väl värt undersöka om det är görbart föra in den.Yger (diskussion) 6 augusti 2018 kl. 12.24 (CEST)

Jag är definitivt för att vi aktiverar ArticlePlaceholder här. Den täcker upp där vi saknar artiklar men uppmanar uttryckligen den som kikar förbi att skriva en artikel. /Julle (disk.) 6 augusti 2018 kl. 20.40 (CEST)

Jag föredrar att vi avstår. Risken finns annars att detta kopieras rakt av och lägga in som en artikel. Men jag är ingen avgjord motståndare. Jag kan tänka mig en försöksperiod med utvärdering innan det eventuellt införs permanent. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 07.50 (CEST)

Jag tycker det bör införas, och att vi dessutom bör överväga om det är bra nog att ersätta Lsjbot-artiklar, eller om det kan bli det. I princip är det ju ingen skillnad, förutom att det nya verktyget gör att inte vi behöver bekymra oss om att underhålla uppgifterna lokalt.

andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.09 (CEST)

Att låta det ersätta botartiklar är jag helt emot. De kan bearbetas och förbättras när de är relevanta. De som inte är det bör raderas helt (även felaktiga data som kan ha smugit in på Wikidata). Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 08.42 (CEST)

De skulle inte ersätta botartiklarna i evighet, utan ligga där tills någon kommer som faktiskt vill skriva en artikel själv. Skillnaden mot idag vore väldigt liten, förutom att "antalet artiklar" skulle ändras: vi skulle ha färre unika artiklar, men långt fler uppslagsord.

andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 11.13 (CEST)

Jag menar att skillnaden är stor: botartiklarna går att bearbeta direkt. Dessutom skulle det än mer accentuera den stora brist på tacksamhet mot Lsj som just nu råder. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 13.50 (CEST)

Det vore inte svårare att automatgenerera den wikikod som krävs för att kunna börja redigera direkt än vad det är att ta fram själva sidan.

andejons (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 14.25 (CEST)

Eftersom jag ser placeholderrollen som viktig för att låta lsjbot artiklarna om geografi vara kvar, så tycker jag Andejons resonmang är intressant. Men då i en annan ordning. För först in~ArticlePlaceholder så det används för geografiobjekt som saknar lsjbotartiklar. Om och när detta blivit bra och naturligt sätt arbeta kan det vara dags ersätta (ta bort) många Lsjbot artiklar.Yger (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 14.40 (CEST)

Även det arbetssättet anser jag vara alldeles bakvänt. Endast uppenbart irrelevanta botartiklar bör tas bort. Alla andra bör få finnas kvar för all framtid. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2018 kl. 15.25 (CEST)

Den här diskussionen hade åtminstone jag missat helt, och då har jag inte varit borta från Bybrunnen särskilt länge. Den har helt enkelt en lite kryptisk rubrik. Ändringar som den här får gärna läggas meddelanden om på Aktuella diskussioner och på KAW, eftersom det potentiellt kan få stora effekter på allt ifrån klottersanering till besöksstatistik och allmänhetens bild av Wikipedia. Men som sagt är jag positiv till själva tillägget.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 17.07 (CEST)

Gå vidare

Alla i diskussionen förutom Tostarpadius verkar vara för att införa ArticlePlaceholder, så jag föreslår att vi går vidare med det.

Eventuell påverkan på robotskapade artiklar är en separat fråga. /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 16.39 (CEST)

Det var kanske lite kort tid att besluta en sådan här sak på. Men jag gillar idén att testa, förutsatt att vi sätter upp lite "regler" för hur det testet skulle se ut. Vad skulle betraktas som en framgång? Att vi får fler som skapar vettiga artiklar? Att besöksstatistiken går upp markant? Att kvaliteten på artiklarna höjs på ett hittills ospecifierat mätbart sätt? Innan testet börjar skulle vi behöva gå igenom vad som innebär a) att vi bör fortsätta ha ArticlePlaceholder påslaget, eller b) att vi stänger av ArticlePlaceholder.

Jag har dock en serie frågor som handlar om funktionaliteter på ArticlePlaceholder:

• Jag testade att påbörja en artikel genom att klicka på knappen i den norska artikeln. Därifrån kan man antingen översätta artikeln eller skapa den från början. Man får ingen hjälp med att föra in informationen som finns i Wikidata. Är det någon funktion som är på gång eller som skulle kunna utvecklas? Med tanke på diskussionen längre upp kring Wikidatas roll i att hjälpa till att fylla i innehåll i artiklar känns det som en naturlig följdfråga.
• Kommer de här platshållarartiklarna att finnas kategoriserade eller listade någonstans (det finns ingen kategori i den norska artikeln)?
• Kommer nyskapade artiklar utifrån ArticlePlaceholder att märkas upp på något sätt i Senaste ändringarna/Bevakningslistor? Varför/varför inte? Är det möjligt?
• Finns det något sätt att bevaka ifall någon skapar en artikel utifrån en ArticlePlaceholder-artikel? Låt säga att jag vill veta om någon håller på en artikel som jag har tänkt att göra (säg om ett par dagar), finns den möjligheten?
• I dagsläget har dessa artiklar rätt speciella URL:er, till exempel "Spesial:AboutTopic/Q845189". Hur blir det när artikeln skapats? Kommer den URL:en att omdirigera till den skapade artikeln, eller ligger den kvar som en dubblett? Och finns i så fall liknande dubblettartiklar till alla artiklar vi redan har som det finns Wikidata-objekt för? (Det senare ser jag som ett verktyg som vi kanske skulle kunna utnyttja.)

Spännande tider vi lever i när vi kan fundera över sådana här saker.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 16.59 (CEST)

När ingen har sagt någonting på tre dagar i en diskussion på Bybrunnen brukar det inte komma särskilt många fler kommentarer. Se det som ett sätt att antingen gå vidare eller sparka igång mer diskussion. /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 17.02 (CEST)

Gällande brist på kategorisering: Jag tror att det är ett misstag att betrakta dem som artiklar som skall in i systemet. Det är de inte. De är ett substitut som ibland kan dyka upp där en artikel inte finns, men som vi inte aktivt leder trafik till (genom att till exempel kunna navigera sig till från en kategori). /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 17.06 (CEST)

Den här diskussionen hade åtminstone jag missat helt, och då har jag inte varit borta från Bybrunnen särskilt länge. Den har helt enkelt en lite kryptisk rubrik. Ändringar som den här får gärna läggas meddelanden om på Aktuella diskussioner och på KAW, eftersom det potentiellt kan få stora effekter på allt ifrån klottersanering till besöksstatistik och allmänhetens bild av Wikipedia. Men som sagt är jag positiv till själva tillägget.//Hannibal (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 17.07 (CEST)

Rimligt. Jag har lagt till i aktuella diskussioner. /Julle (disk.) 10 augusti 2018 kl. 17.37 (CEST)

Jag är osäker på om jag förstår vad det handlar om. Ska vi ha en ny hierarki med automatgenererade sidor under Special? De nås via vanliga rödlänkar? Det nynorska resultatet såg hur som helt bra ut, men det handlar som vanligt om att ha bra data in. Förstår jag det rätt så har wikidata har inga källor viket jag ser som ett litet problem. Ett större problem är att wikidata är tråkigt att redigera, fult och rent allmänt tar livslusten ur en. Ni kan nog inte räkna med några större bidrag från min sida om jag uttrycker mig försiktigt. Jag hade gillat att enkelt kunna exportera fakta till wikidata och inte bara importera, men det är en annan diskussion. Sammanfattningsvis är jag svagt negativ, men tänker inte sätta mig i vägen för er andra. / Machatjkala (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 18.17 (CEST) man kan välja att visa upp dem här också. Om du tittade på det nynorska exemplet hade du sett en massa källor där.

Du verkar ha missuppfattat något. Källor används på Wikidata, och kan visas upp här. Om du hade tittat på det nynorska exemplet hade du sett en massa källor där. Det finns några sätt att enkelt föra över data från infoboxar till wikidata, bland annat harvest templates (som jag själv har använt för över hundra tusen redigeringar). Om du inte gillar gränssnittet, har du testat några av de alternativ verktygen här? Jag kan speciellt rekommendera Wikidataspelen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 augusti 2018 kl. 23.30 (CEST)

Det stämmer att det är förberett i Wikidata för att härbärgera referenser till vartenda statement (påstående/uttalande/fakta/...), men tyvärr förekommer det alldeles för mycket automatiska uppladdningar av data till Wikidata där man försummar det där med källor. Jag vet inte hur det är med de "harvest templates" och andra "spel" som Ainali pratar om, men vid en hastig blick ser det inte ut som om det erbjuder något annat än det förhatliga importerat från Wikimediaprojekt (P143), dvs "importerat från x-språkiga Wikipedia". Åtminstone verkar referenser inte användas av många "spelare". Det tycker jag är trist. Själv har jag mest använt Quickstatements för att skapa Wikidataobjekt och fylla på med statements och försöker då alltid att få med en källa till varje statement (som inte är självdefinierande) som till exempel folkmängder och areor för småorter och tätorter där källan är en SCB-rapport, samt nu senast arealer med mera för (nya) naturreservat i Sverige där källan är naturvårdsregistret hos Naturvårdsverket, se till exempel Örnsätraskogen (Q55693533) som ännu inte har någon artikel i svwp eller Fredshög-Stavstensudde (Q55693478) där motsvarande svwp-artikel är Fredshög-Stavstensudde. --Larske (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 00.06 (CEST)

Jag vill hävda att det är snarare är tvärtom att Wikidata är den ideala platsen att lägga källor i (eller jobba på ett liknande sätt). En sak jag upprörs över är hur amatörmässigt Riksarkivets Svenskt biografiskt lexikon och även nu Svenskt kvinnobiografiskt lexikon presenterar sitt resultat utan källor kopplade till fakta. Jag skrev en blog post om hur Wikidata kan göra det möjligt att från Kungliga Biblioteket med bara en auktoritetspost i LIBRIS kunna direkt hoppa via källa i Wikidata till Riksarkivets SVAR länk

Exempel Wikidata sökning där kvinnor i SKBL presenteras med deras LIBRIS nummer och källor från Riksarkivets SVAR]

Skulle SKBL och SBL jobba på detta datadrivna sätt så skulle enormt mycket dubbelarbete sparas. KB har ett uppdrag att se till att vissa delar blir likt WIkidata dvs. datadrivet enl. fairprinciples - Salgo60 (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 10.11 (CEST)

Några svar till Hannibal:

• Ja, det jobbas på en sådan funktion. Det kluriga verkar vara att göra något som passar alla språkversioner, när vi historiskt har utvecklat våra infoboxar ganska spretigt.
• Det är ju en specialsida som kan generera en platshållarartikel om alla Wikidataobjekt, så man kan säga att ja, det finns en lista och det är hela Wikidata (minus alla som vi redan har artiklar om).
• Bra fråga! Jag vet inte. Är det önskvärt? I så fall kan jag luska lite i det, och om det finns behov, skapa en funktionsönskan till utvecklarna.
• På sätt och vis. Man kan ju bevaka artiklar som inte är skapade än så att det är bara att lägga in det troliga artikelnamnet i din bevakningslista.:*Den omdirigerar, se exempelvis nn:Spesial:AboutTopic/Q34.

Hoppas att det hjälper något. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 augusti 2018 kl. 23.23 (CEST)

Överbelastning?

Wikipedia ger mig felmeddelanden ikväll. Överbelastat verkar det som. Är det någon mer som är drabbad? Machatjkala (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 20.29 (CEST)

kommer lite då och då, jag tor det kom i morse också.Yger (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 20.30 (CEST)

Jag fick så igår med, och nu idag för några minuter sedan. Adville (diskussion) 10 augusti 2018 kl. 20.31 (CEST)

Sjöar i fel landskap

En stor del av Los socken ligger ju i Dalarna. Det verkar som att när sjöartiklar botskapades så blev alla sjöar i Los socken klassade som Hälsingland. Exempel på en rättad sjö: Digertjärnen (Los socken). Exempel på en orättad sjö: Sundtjärnen (Los socken, Hälsingland). Det är ju ett antal sjöar, kanske några hundra, i aktuellt område. Hur förfar vi bäst med att identifiera och rätta dessa artiklar? Kitayama (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 16.49 (CEST)

Det finns säkert samma problem med Ångermanland och Strömsunds kommun/Jämtland.Yger (diskussion) 11 augusti 2018 kl. 17.16 (CEST)

Veckans tävling-efterlysning

Denna vecka får vinnaren en specialrosett.

Hej! Denna vecka pågår Veckans tävling: Väder och vind. I tävlingen om detta heta (och kalla och blåsiga och regniga och torra) ämne får vinnaren motta en specialtillverkad rosett av strålande slag. Fler får gärna hoppa in och ge ett bidrag, innan tävlingen går i mål om ett knappt dygn.

Och fler får jättegärna också ta chansen att arrangera sin egen tävling. Veckotävlande är en tradition här på svwp som pågått sedan 2005. Det är inte alla veckor som det arrangeras tävlingar, men de flesta. Och sedan hösten 2016 är faktiskt alla veckor tävlingsveckor, i de mest skiftande ämnen. Det är för det mesta hyfsat många deltagare i tävlingarna, men antalet olika tävlingsarrangörer har på sistone sett en vikande trend.

Så du som inte arrangerat någon tävling förr – och du som inte gjort det på länge – gör gärna slag i saken och skriv in din tävling i tävlingslistan. Vill du ha hjälp med att sätta upp din tävlingssida, kan du få assistans från undertecknad. Och behöver du idéer till lämpligt ämne står den här tipssidan till hands. Välkommen! --Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 00.48 (CEST) )

Jag har nu lagt upp en ny källtävling – den fjärde i år. Det brukar vara populärt, och dessutom är det viktigt för Wikipedias trovärdighet att våra artiklar är väl källbelagda. Välkomna att deltaga!--Historiker (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 19.07 (CEST)

Även en tävling på temat världens länder blev planerad.. :) Denna blir vecka 36 35, men den som vill öka på spänningen redan nu kan dela ut 1 000 bonuspoäng till någon påpasslig deltagare genom att tipsa om en artikel som behöver förbättras eller skrivas! Höstblomma (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 20.38 (CEST)

Tack @Höstblomma: för det – det var en bra tävling!--Historiker (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 20.42 (CEST)

 Gillar Tack, båda två! Ju fler vi är som arrangerar (och tävlar), desto mer blir gjort (och desto bättre blir Wikipedia, är tanken). Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 23.33 (CEST)

@Höstblomma: Vecka 35, inte vecka 36, ser jag… :-)--Paracel63 (diskussion) 12 augusti 2018 kl. 23.33 (CEST)

Färgkoder/parametrar

Skulle gärna vilja veta var man kan finna mall för samtliga färgkoder; hittar inte bland de mallar jag sökt. Vill dessutom veta om parametrar för t.ex. fotbollsställ som används är fullständiga. Man ska väl t.ex. kunna ange mönster som revärer på byxor och tröjor? Tacksam för lite feedback.--Christian47 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 22.46 (CEST)

Se artikeln HTML-färger för några färgkoder. Samtliga färgkoder är för många för att lista, men med mallen {{Färglåda}} kan du genom att stoppa in färgkoder för bakgrund och text se hur det blir för olika värden.

När det gäller frågan om fobollsställ vet jag inte vad du menar med att "parametrarna är fullständiga". Det finns massor av bilder på delarna till fotbollsställ som bilder i Commons. När ett nytt mönster dyker upp måste någon göra en bild med det motivet för att det ska gå att använda i mallarna.

Här är en länk till alla strumpbilder på Commons som kan användas av mallen {{Fotbollkit}}. Och här är AIK:s strumpor och GAIS tröjor.

--Larske (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 23.14 (CEST)

Tack för delvis hjälp. Men AIK och GAIS ger jag f-n i. :) Med ev. fullständiga parameterar menar jag just det som du följer upp med, alltså delar och mönster, alltså om det finns parametrar kopplat till mer detaljerade inslag på tröjor och brallor. --Christian47 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 23.23 (CEST)

Jag ska göra så här: På Helsingborgs IF vill jag lägga in röda band på axlar och röda band på byxorna (revär) (lagets bortaställ). jag har ett minne av att på internationella lag i internationella mästerskapsmatcher där man visar dräkterna att man ska kunna mer precisera dräktens delar med olika parametrar. --Christian47 (diskussion) 14 augusti 2018 kl. 23.27 (CEST)

Helsingborgs IF (exempel)

Hemmaställ Bortaställ

Om det är mallen {{Fotbollkit}} som du använder (via mallen {{Lagfakta}}) kan du se på malldokumentationssidan vilka delar det är som går att variera. Det är mönster (pattern) och färger för vänster arm, torso, höger arm, kortbyxor och strumpor. Om du lägger in "_red_stripes" som värde för parametrarna pattern_la2, pattern_ra2, och pattern_shorts2 blir det följande resultat.

--Larske (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 00.03 (CEST)

Man tackar. Värdefull hjälp! --Christian47 (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 01.00 (CEST)

Stort tack till Nasko och Taxelsson

När jag nu arbetar med att skapa artiklar om naturreservat så är det mycket ofta en mindre sjö eller tjärn berörs. Och det är så tillfredsställande att då kunna länka till en artikel om sjön/tjärnen. Jag tänker då med tacksamhet på Naskos insats skapa artiklarna och Taxelsson att "sortera" dem så det går hitta "rätt" sjö bland många med samma namn. Yger (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 08.08 (CEST)

Autocorrect

Vilken användarinställning är det som envisas med att ändra ae till ä. Det sker både när man söker artiklar och när man redigerar artiklar eller diskussioner. Men det sker bara när man är inloggad. Det händer både med Internet Explorer och Google Chrome. Voyager85 (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.03 (CEST)

Tryck på CTRL och m. Se till exempel Wikipedia:Wikipediafrågor/Arkiv_2018#Böing_707 om du vill veta mer.--Larske (diskussion) 17 augusti 2018 kl. 12.15 (CEST)

Ny grupp för att redigera CSS och JavaScript – igen

Lite fler användare får gärna kommentera WP:KM#Ny grupp för att redigera CSS och JavaScript, eftersom det berör en fråga vi måste reda ut innan månadsskiftet. /NH 17 augusti 2018 kl. 13.45 (CEST)