Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2018-02

Medborgerlig samling (2010-talet)‎‎

För att undvika redigeringskrig krävs fler ögon på rubricerade artikel. Skall det stå "miljöprofil" eller "tydlig miljöprofil", det senare är en onödig förstärkning och ett värdeomdöme, enligt mig. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.11 (CET)

Jag skrev en kommentar om detta på diskussionen samtidigt som du skrev här. Fler ögon och håll diskussionen under min rubrik på sidan. Adville (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.20 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det står iofs "som beskriver sin ideologi som". Kan man bara belägga att det är det de säger så kan man skriva tydlig och gärna hela citatet inom citattecken. Sedan kan läsaren själv avgöra om det är för många förstärkningar som de använder sig av. Det gör dem i så fall lite överspända.Machatjkala (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.22 (CET)

Håll sakdiskussionen på artikelns diskussionssida. / Reddarn (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.24 (CET)

Jag skapade visst min rubrik samtidigt som rubriken ovanför skapades på diskussionen. Jag raderade därför min rubrik, men inte diskussionen. Adville (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.28 (CET)

SFFR-avslut

(Redigeringskonflikt) För att undvika redigeringskrig önskas fler synpunkter på Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Bröderna Jeppsson. Detta är principiellt viktigt då det handlar om ifall alla meningsyttringar och röster skall räknas eller enbart radera- och behåll-röster. /Ascilto (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.12 (CET)

Då bör även du avhålla dig från att göra återställningar utan stöd av konsensus. / Reddarn (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.15 (CET)

Veckans tävling - Källor 2018

Under vecka 4 pågår Veckans tävling – Källor 2018, som är årets första källtävling och en del av månadens kvalitetsprojekt. Det finns över 32 400 artiklar, som märkts med att de saknar, eller behöver fler, källor. Utöver det finns det många andra källösa artiklar. Hjälp till i det viktiga arbetet med att öka Wikipedias trovärdighet, genom att deltaga i denna tävling. Varmt välkomna!--Historiker (diskussion) 21 januari 2018 kl. 20.07 (CET)

Att tjäna pengar på Wikipedia

Det finns många sätt att tjäna pengar på Wikipedia. Sökmotoroptimering är en, dold reklam är en annan. Företaget Wikiofficer är ytterligare en av flera driftiga företagsidéer, men i mitt tycke ganska osmaklig sådan. De tycks dessutom ta riktigt ordentligt betalt. Riggwelter (diskussion) 22 januari 2018 kl. 15.44 (CET)

– Can I edit the content, by myself?

We would say, that’s a bad idea, because, there are few complex writing rules by Wiki that are not familiar, to all. And, if your editing goes wrong, Wikipedia will be deleting your page. That’s not something we want, do we?

Om man betalar någon som skriver så risig engelska för att få en publicerad artikel måste man vara rätt desperat, va? - Tournesol (diskussion) 22 januari 2018 kl. 15.57 (CET)

Det värsta är att deras testimonials är skrivna i samma kommaupphackade stil. Men det kan ju vara äkta uttalanden som sedan har "korrats" till det skicket ... /Genomlysning (diskussion) 22 januari 2018 kl. 16.33 (CET)

Stort tack @Riggwelter: för dagens underhållning.

Of course, the volunteers thrive hard to protect the reputation of Wikipedia. But not always will they be able to create a Wiki page, for your brand, as you want. When the volunteers create the Wiki pages, chances of this page being helpful for your business is moderate.

--Vesihiisi (diskussion) 23 januari 2018 kl. 10.58 (CET)

Tjäna pengar på Wikipedia på Wikiofficer? Jag hänger inte riktigt med. Annars har jag en riktig bra wikiliknande affärsidé för att håva in en massa pengar. Tror dock inte den här diskussion passar in här. --Vannucci (diskussion) 24 januari 2018 kl. 14.52 (CET)

Fallet Turpin

Hej! Jag har påbörjat en artikel som heter Fallet Turpin. Men jag har mest bara påbörjat lite. Det finns massor av saker att lägga in som jag inte har lagt in ännu. Men jag ville bara att detta uppmärksammas så att fler kan skriva och fylla på lite här--Bruno Rosta (diskussion) 24 januari 2018 kl. 14.40 (CET)

Lite om intressekonflikter

Jag upplever att våra riktlinjer om intressekonflikter ibland används med för hård tolkning mot framför allt ny skribenter. Inte sällan i kombination med frågan om skribentens relation till artikelsubjektet får nya användare ibland en skarp uppmaning att hållas sig borta från vissa ämnen. Jag tror att det finns flera ny skribenter som upplever sig nära på förbjudna att skriva om vissa ämnen med hänvisning till intressekonflikt. Jag upplever även att vi inte sällan drar bedömningen om artiklars relevans till oproportionerliga ytterligheter när en skribent med intressekonflikt är inblandad.

Jag anser att relevansen på varje artikel ska bedömas helt baserat på artikelsubjektets egna meriter, och vid relevansbedömningar ska vi helt bortse ifrån om det finns skribenter med intressekonflikt som bidragit till artikeln. Ett popband blir inte mindre relevant för att det är en av bandmedlemmarna som skapat artikeln. Det kan till och med vara positivt att skribenter med särintressen tillför ”smala” artiklar som kanske annars aldrig skulle skapats. Ibland hävdas argument i stil med ”De ska minsann inte få använda Wikipedia som plattform för …”, men då missas samtidigt att Wikipedia och dess artiklar existerar i första hand för våra läsares skull. Även om en artikel i praktiken ger reklam och höjd status för en intressent kan den fortfarande vara bra och relevant för våra läsare.

Var det gäller nya skribenter med tydlig intressekonflikt som för in vinklad information och/eller information med otillbörlig vikt bör vi inleda kommunikationen med att sakligt förklara hur artiklar bör utformas för att ge ett neutralt perspektiv. Eftersom nya skribenter ofta saknar kunskap om hur Wikipedia fungerar bör vi visa tolerans mot de som ännu inte lärt sig. Dock är jag inte motståndare till att vi ibland tar till hårda restriktioner och åtgärder mot skribenterna som visar tydlig ohörsamhet, men vi ska först ge skribenten en rimlig chans att ta till sig våra direktiv.

Det kan även också vara bra att ibland tänka självkritiskt när man hävdar att andra skribenter har intressekonflikter. Kanske bevakar man själv specifika artiklar extra noga just för att man själv har ett intresse i dess utformning. Själv har jag relativt hård bevakning på artiklar i mitt eget intresseområde, och jag är sannolikt inte ensam. Mvh --Bairuilong (diskussion) 19 januari 2018 kl. 11.29 (CET)

Vår nuvarande praxis kring bemötande av IK-användare fungerar bra som den är. Det är inte fel att fråga om en användares koppling till artikelsubjektet, snarare tvärtom – svaret på denna fråga gör istället att vi ge bättre hjälp till användaren. Det står klart och tydligt i riktlinjen att man bör avhålla sig att bidra till ämnen som man har personlig koppling till, och då bör det även fullt rimligt att tillämpa denna uppmaning i praktiken till IK-användaren. Givetvis skall vi endast bedöma artiklars relevans utifrån artikelsubjektets meriter, men om det är känt att en intressekonflikt föreligger i ett fall, finns det skäl att i det fallet se över artikeln extra noggrant, då sådana artiklar i mycket högre grad tenderar att sakna encyklopedisk relevans. Att Wikipedia ofta utnyttjas som en marknadsföringsplattform är ett reellt problem som inte skall förbises. Sådant måste vi ta krafttag mot! Wikipedia är inte en urskiljningslös samling av allt världens vetande, utan en seriös encyklopedi som endast skall behandla sådant av allmänintresse. Artiklar om smala ämnen med mycket smal läsarkrets kommer alltid vara av reklamkaraktär snarare än encyklopedisk karaktär, och om vi tillåter sådana äventyras vår seriositet och vårt anseende kraftigt. / Reddarn (diskussion) 19 januari 2018 kl. 15.22 (CET)

Jag vet inte om den där rättframma frågan om en enskild användares koppling till artikelsubjektet ("Är du NN?", "Var har du för koppling till NN?") som dyker upp titt som tätt på användarsidor är särskilt konstruktiv. Brukar den ens besvaras? Anonymitet är utgångspunkten för användare på Wikipedia, ibland kanske till och med en förutsättning för att överhuvudtaget bidra, och helt plötsligt blir man ombedd att ge upp den. Det är nog bättre att istället berätta att man tror sig ha skäl att anta en koppling mellan skribenten och ämnet och därifrån informera om hur Wikipedia som gemenskap vill att användare ska agera i sådana situationer. Det är ju ändå det man vill komma till.

Det lär säkert vara av intresse för personer och företag att finnas representerade med "egna" artiklar på Wikipedia, men är det verkligen ett så stort problem? Uppstår inte störst och flest (intresse)konflikter kring artiklar som ligger nära användarnas hjärtan snarare än deras personer? Vad är överhuvudtaget det problematiska med att lägga fokus på relevans, neutralitet och substans, vilket väl också förhindrar marknadsföring? Som Bairuilong snuddar vid kan de jävigaste också vara de kunnigaste.

"Artiklar om smala ämnen med mycket smal läsarkrets kommer alltid vara av reklamkaraktär snarare än encyklopedisk karaktär, och om vi tillåter sådana äventyras vår seriositet och vårt anseende kraftigt." Ett lite väl kategoriskt påstående, väl? Tre klick på "Slumpartikel (−bot)" och jag kommer till Senegals damlandslag i fotboll, Ernst Rietschel och Molindon; smalhet är utan tvekan Wikipedias grej (också). /Genomlysning (diskussion) 19 januari 2018 kl. 16.28 (CET)

Jag håller med om att artiklar ska relevansbedömas efter artikelsubjektet och inte efter författare. Relevansen behöver också framgå av artikeln. Problemet med IK-användare är att de ofta har en uppfattning om relevans som skiljer sig från praxis och det gäller i synnerhet artikeln om deras favortiämne. Höstens diskussioner om Medborgerlig samling (2010-talet) är ett avskräckande exempel. /ℇsquilo 19 januari 2018 kl. 16.55 (CET)

Det finns stor förbättringspotential i hur vi bemöter bidragsgivare med intressekonflikt. Men problemet finns och är reellt. Bara igår och förrgår slet vi många med ättlingen till Iwan Lamby, där inte bara ettrighet och förakt för relevans var en del utan även att wp inte är platsen för originalforskning (och inte heller en genealogidatbas). Vi kan behöva både vässa hur vi bemöter dem och fundera på hur vi kan agera mer tillmötesgående. Men svepande utsagor om att "ik är OK" "ik är jättedåligt" för inte den (behövliga) diskussionen framåt.Yger (diskussion) 19 januari 2018 kl. 17.10 (CET)

Med all respekt för Bairuilong, som är en värdefull medarbetare, så känner jag inte riktigt igen mig i hans beskrivning i det inlägg som startade tråden. Jag kan inte se att vi generellt är för hårda mot användare som skriver om sig själv. Tvärtom har vi flera värdefulla medarbetare, varav minst en administratör, som mlm helt lagt upp artiklar om sig själv och sin verksamhet. Däremot har vi, precis som Yger påpekar, ofta nytillkomna medlemmar som startar sin verksamhet med att lägga upp påfallande okritiska artiklar om sig och vad de åstadkommit (väldigt ofta i form av ett företag eller någon annan, affärsdrivande verksamhet). Det är emm svårt att inte uppfatta det som reklam, och då tycker jag det är fullt rimligt att nämna problemet med intressekonflikter och fråga i vilket förhållande de står till artikelobjektet. / Ternarius_D 19 januari 2018 kl. 17.40 (CET)

När jag kommer tillbaka till projektet med att förenkla Wikipedia för nybörjare kikar jag gärna på den här problematiken. Min återkomst blev lite försenad eftersom jag blivit ordentligt sjuk två gånger i rad under december/januari, men om någon vecka räknar jag med att vara tillbaka på normal kapacitet. Om någon hittar en bra lösning, notera gärna det på Wikipedia:Projekt Wikipedia.//Hannibal (diskussion) 20 januari 2018 kl. 15.32 (CET) (som alltså inte säger att det bara är jag som kan lösa saken, bara att jag gärna funderar på det när jag kommer tillbaka)

Jag tror alla skriver om sådant som ligger en mer eller mindre nära om hjärtat. Intressekonflikter blir bara ett problem om skribenten har brist på kritiskt och vetenskapligt tänkande. Med det sagt så, om jag hade fått diktera praxis för originalforskning så hade alla forskare behövt skriva utförliga resonemang om deras eventuella intressekonflikter (för att öka trovärdigheten för deras forskning faktiskt är så objektiv som den bör vara). Det som är väsentligt är inte om man har intressekonflikt eller ej, det som är väsentligt är om man har förmågan att reflektera över hur ens egna åsikter/värderingar kan påverka metod/urval/resultat. Vad gäller Wikipedia så, bör alla artiklar/artikelbidrag värderas/granskas på samma sätt. IK blir bara ett problem om skribenten saknar kritiskt/vetenskapligt tänkande och förmågan till att granska sig själv och sitt skrivande. Egentligen kan man fråga sig om de som har uttalade "IK-problem" kan skriva vettiga artiklar överhuvudtaget. Om en person som har uttalade problem med IK (d.v.s. att IK:en yttrar sig i POV-pushande artiklar eller dylikt), saknar personen i fråga troligen kapaciteten till vetenskapligt skrivande ändå (d.v.s. kan ej skriva vettiga artiklar överhuvudtaget). Med det sagt så... Kan väl alla göra något. Man behöver inte vara akademiker för att skriva om hockeyspelare, Lasse Stefanz senaste CD eller Farmen... Vi bör fortsätta ha riktlinjer kring IK och rutiner för hur man bemöter "sådana användare". Har för dålig koll på hur IK-användare i regel bemöts, och hoppas Hannibal m.fl. kommer fram till något vettigt sätt att bemöta dessa användare på. Min egen inställning är väl: hellre snälla ord och kanelbullar än hårda tag och betongväggar. Med det sagt så, funkar förstås det inte alltid... Så långt det går bör man sikta på vänliga bemötanden, som respekterar anonymitet/integriteten hos den nye skribenten. /Skottniss (diskussion) 21 januari 2018 kl. 02.53 (CET)

Det har varit uppe tidigare. Den ena sidan som administratörer och patrullanter ofta tar upp är missbruk i samband med misstänkt intressekonflikt. Exempelvis när någon gång på gång försöker skapa samma artikel om sitt band eller sin släkting och det inte är relevant. Alltså när det är missbruksbeteendet som är avgörande. Där är det dock viktigt att vi redan efter första gången upplyser om vad som är fel och hur man ska göra. En frågeställning som "Varför är det här relevant?" är nästan omöjlig att förstå och besvara på ett bra sätt för en nykomling som inte ens känner till att det finns riktlinjer. Har man däremot informerat tidigare och det inte alls har gått fram ska man förstås gå på hårdare och visa att det är allvar.

Den andra sidan är när det är någon som intresserar sig särskilt för en artikel eller har ett användarnamn som direkt kan relateras till artikelämnet, men där den inte har orsakat någon skada. Då bör man inte anklaga eller straffa. Man kan vänligt fråga och informera om intressekonflikt, i upplysande syfte. I förra diskussionen minns jag att en del tyckte att man inte ens skulle göra det, så det är upp till var och en. Det är nog bra att hålla det kort och länka, men att enbart fråga i stil med "Vad har du för relation till X?" kan jag uppfatta som påträngande, likt ett förhör, även om det kanske inte är menat så.

Jag skulle tro att många nybörjare skriver om något som de intresserar sig för och är positiva till. Det gör det förmodligen roligare att bidra och styrker självkänsla och självförtroende. Den känslan bör vi försöka bibehålla hos användarna. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 06.42 (CET)

På en mycket grov nivå kan jag hålla med om det du skriver. Men du missar många mellanvarianter. Och än viktigare att det enligt min mening är ett område där vi lätt reagerar mänskligt offullkomnligt och inte som maskiner. När jag har efter att putsat ett visset alster och tagit bort påfågelord, möts av att dåligheterna läggs tilbaks med kommenteren, "Min chef har sagt det skall stå så" så blir jag arg. Inte så arg att jag behöver skrika men nog för att jag har svårt svara på ett helt artigt sätt. Ternarius nämner något liknande ovan, och vi är nog flera vars tålamod prövas hårt av dessa.Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 13.44 (CET)

Välskrivenhet och saklighet är ingen garanti för att det inte är reklam eller vinklat på annat sätt. POV-pushare har ofta ett kunskapsövertag som gör det väldigt arbetskrävande att slå hål på vinkeln. Mackmyra Svens Whisky kan vara ett exempel på när ett företag lagt lyckats få en reklamtext att se ut som en en ganska bra wikiartikel. Edaen (diskussion) 24 januari 2018 kl. 14.06 (CET)

Ja Yger, jag förstår att det finns andra exempel också. Men i grunden handlar det väl alltid om missbruk, okunskap eller risk. Även i ditt exempel. Det som du beskriver skulle kunna bero på okunskap från användarens sida. Om användaren inte känner till hur Wikipedia fungerar och inte har blivit informerad är det mer förklarligt att den argumenterar utifrån egenintressen, källöst allmänintresse eller något annat irrelevant. Man kan inte ta för givet att alla nykomlingar ska förstå syftet med en återställning eller radering. Jag har sett användare som verkat ha uppfattningen att det är fritt fram och helt individuellt vad man skriver. Att de upplever återställningarna som destruktiva och felaktiga eller tror att raderingar beror på tekniskt fel. Att tänka på är också att nybörjare inte alltid ser redigeringskommentarer. Det är lätt att det uppstår ett missförstånd där en rutinerad användare klandrar en oförstående nybörjare. Då blir det viktigt med kommunikation via diskussionssidan, annars kan ett oavsiktligt redigeringskrig uppstå.

Det kan också vara fråga om missbruk om du har upplyst om riktlinjerna och användaren inte bryr sig, utan börjar bortförklara sig eller liknande. Då kan du blockera användaren tills den är villig att föra en relevant diskussion och är införstådd med riktlinjerna. Diskussioner som handlar om annat behöver du inte ta. Förklara en gång vad som gäller och lägg över ansvaret för fortsättningen på användaren. För i det läget finns det en risk att användaren vill provocera och få dig ur balans som en hämnd, eller att den försöker flytta fokus och övertala dig. Om någon verkar uppretad och stridslysten är det bättre att ta ett steg tillbaka och avvakta än att gå in i strid och riskera förvärra situationen.

Så jag menar att vi inte kan tala generellt om att det ska vara hårda tag eller inställsamt vad gäller intressekonflikt och annat, utan att det måste bero på sammanhanget. Jag kan förstå att det är jobbigt att bli arg hela tiden. Samtidigt viktigt att du gör dig av med ilskan på rätt sätt. Annars finns risken att det får negativa följder som att du överreagerar, hämnas och att irritationen även går ut över användare som vill förstå och göra rätt för sig. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 15.43 (CET)

Jag blir bara arg någon gång i månaden. Och aldrig när jag känner jag hmar med en människa att göra, då går det föra en dialog med denne. Det är när det är ett gäng eller de gör betalt jobb åt sin chef och anser jag skall göra jobbet åt dem (för de tycker det är "jobbigt") som jag surnar till (och dialog inte går då jag inte pratar med den som är den som driver frågan). Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 15.53 (CET)

Redigeringar av det slag som Edaen beskriver är inte välkomna. Om användaren har blivit upplyst om vad som gäller och inte visat bättring bör åtgärder vidtas. Det kan finnas ont uppsåt och en medvetenhet, men det behöver inte finnas det även om det ser ut som det. Det är viktigt att vi inte skuldbelägger alla företag och företagsrepresentanter. En del kanske inte vet att reklam är otillåtet och andra kanske inte själva tänker på att det är reklam eller icke-neutralt, utan bara redigerar utifrån information som någon annan har skrivit. Att det är en företagsrepresentant innebär inte per automatik att det är en rutinerad användare. Jag har sett en del som verkat tro att Wikipedia är tänkt att vara en marknadsföringsplats där företag kan presentera sig själva och skapa som en alternativ webbplats.

Det viktiga är att vi upplyser först och vidtar åtgärder sedan. När vi har upplyst kan företaget eller representanten välja hur de vill gå vidare. Exempelvis välja att bättra sig (det är lättare att bättra sig när man är medveten om problemet), att skriva på artikelns diskussionssida istället eller att avstå från fortsatta redigeringar utan att det behöver uppstå irritation från någon sida. Företag är ofta viktiga bidragsgivare, då de ofta är bra på att upptäcka felaktigheter och brukar ha bra koll på förändringar. Så kan vi få företag att samarbeta och bli bra bidragsgivare kan det förbättra många artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 16.29 (CET)

Yger, var tydlig från början med att det inte är ditt ansvar och ta ett kliv tillbaka. Sedan är det bara att försöka släppa alla personliga värderingar. Det finns många människor som på olika sätt arbetar med människor som gör fel eller skapar problem. Om de är irriterade eller blir för personliga gör de sällan ett bra jobb. Målet bör alltid vara att hantera situationer så smärtfritt och smidigt som möjligt för alla inblandade. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 16.44 (CET)

Jag tog inte fram mitt exempel för att jag behöver råd hur hantera dem. Jag vet både ur bemöta sådan och inte låta min arghet styra mitt beteende. Jag tog fram det för att belysa att vi alla är människor och ibland blir irriterade fast vi kanske inte borde. Och att om vi helt förnekar att vi även har känslor, så blir alla råd bara teoretiska.Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 17.06 (CET)

Det var bara menat som stöttning, inte som att du skulle vara okunnig. Det var bra sagt. Jag instämmer. När man väl dragit sig in i en diskussion kan det vara svårt att dra sig ur. Och det är mycket lättare att exempelvis skriva här hur man borde göra än att alltid efterleva det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 18.58 (CET)

Finns det något sätt, tror ni som är mer aktiva med att bemöta IK-användare på företag, att komma i kontakt med dem som verkligen bestämmer/som jobbar med det och lära dem hur man kan göra? Det jag söker är helt enkelt en kontaktyta som inte belastar Yger mfl med sånt. Inte för att klottersanerare inte skulle kunna göra det, utan för att det är svårt att orka med allt. Då skulle det kanske gå att använda en mall för sådana ämnen, så att vi kan spåra sådana ärenden och lära oss (som grupp). Eller tänker jag fel här?//Hannibal (diskussion) 24 januari 2018 kl. 16.37 (CET)

Hannibal: En bra dialog med företag tror jag är bra, men det är inte vårt ansvar att söka upp för att lära ut. Däremot kan vi ha information för företag som företagen själva kan ta del av. Kanske en särskild företagssupport, företagsverkstad och öppna föreläsningar för företag. Kanske genomföra en undersökning där vi frågar om hur företag upplever Wikipedia. Att många gör samma misstag kan även bero på att Wikipedia har brister. Det kan vara att instruktioner och hjälptexter är för långa, för svåra att förstå eller lätta att missa. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 17.02 (CET)

Om det fanns en basalt vettig motpart skulle dessa situationer inte uppstå (och 19 av 20 förtag agerar helt OK trots IK). Den drivande kraften i dessa fall sk-ter i wikipedia och vill bara via wp få ut sitt budskap. Hantlangaren i dessa dåliga fall vill bara få ut sin lön med minsta möjliga ansträngning oh är totalt ointresserad lära sig något om wikipedia. Det finns vandaler vi vet vi måste behandla hårt och bestämt. Det finns nya och osökra vi vet vi måste behandla stöttande och pedagogiskt. Men dessa IK fall vi har upp är ett mellanting. Den snälla varianten är meningslös här och ett hån för vad vi står för medan den hårda är lite för abrupt.Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 17.06 (CET)

Åtminstone 1/20 som du nämner, är det förmodligen lämpligt med blockering. Det är en åtgärd i sig. Däremot behöver vi inte bli personliga och lägga värderingar i det eller gå in i onödiga diskussioner. Jag har själv upplevt en IK-diskussion som skar i mig att se. Där en användare inte tycktes förstå problemet och flera användare gick in i diskussionen med samma argument om och om igen och användaren tycktes bara bli mer och mer stressad och desperat. Där hade det varit så mycket bättre att vara vänlig och tydlig från början, blockera och sedan lämna. Kanske hade det fått användaren att sova på saken, prata med personer IRL som den litar på och komma på bättre tankar. Vi vet heller ingenting om användaren. Det kan i teorin varit någon som bara hade en dålig dag och överreagerade eller kanske mådde riktigt dåligt och försökte fly verkligheten. Det behöver inte vara värsta bedragaren och problemmakaren. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 18.51 (CET)

Ja om vi med tydligare skrivningar snabbare och bestämdare kunde reagera på de dåliga 1/20, så kunde vi nog också komma fram till att vi för de andra 19/20 kunde bemöta dessa lite bättre/vänligare än idag. IK skrivningarna gjorde ganska nyligen om för at bli mer tillåtande, men resultatet har blivit mer tillåtande men samtidigt grinigare bemötande.Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 19.16 (CET)

Att slentrianmässigt fråga nya användare "Vilken koppling har Du till NN?" är kontraproduktivt. Det måste ske med urskiljning, annars skrämmer vi bort värdefulla bidragsgivare. Endast om artiklarna är av klar POV-karaktär bör det förekomma. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2018 kl. 17.11 (CET)

Kyllo, när man har att göra med uppdragsskrivande så hjälper det inte att försöka förklara hur Wikipedia fungerar – de lyssnar inte. Vi kan knappast förvänta oss att de vänder åter till sin chef och säger: "Ledsen, jag tycker inte vi ska skriva den artikeln, de har övertygat mig att det är fel. Kan vi inte sätta oss ner och gå igenom deras argument?" I stället får vi uppdragsanvändare som hela tiden refererar till sin chef, och det är väldigt frustrerande. / Ternarius_D 24 januari 2018 kl. 17.12 (CET)

Jag tänker att det skulle kunna bero på missförstånd. Att skribenten tror att Wikipedia är något annat, inte är medveten om att det finns riktlinjer eller vad som står och inte förstår vem du är. Jag menar att många som känner sig påhoppade intar försvarsställning instinktivt, även om de inte har något ont syfte. Det i sig kan leda till konflikt på grund av situationen i sig.

Har du varit vänlig och tydlig en gång och det inte ger någon effekt, exempelvis om användaren tycker att riktlinjerna är felaktiga eller ignorerar riktlinjerna, så måste fortsättningen ligga hos företaget och företagsrepresentanten. I det läget ser jag inte någon som helst anledning att argumentera och skriva samma sak flera gånger. Tvärtom tar det bara upp tid och kan förvärra situationen, och vi bör försöka undvika konflikter. Vad representanten säger till sin chef är inte vår sak. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 18.13 (CET)

Väldigt mycket av IK-problematiken handlar om att skribenten helt enkelt inte förstår Wikipedia i ett sammanhang; att det handlar om ett uppslagsverk med redan upparbetade rutiner, riktlinjer och policyer, kvalitetskrav och förväntningar. Den som vet det, och förstår det, torde inte ha sämre möjligheter att lyckas än vilken oerfaren bidragsgivare som helst. Det händer då och då att jag i mitt jobb som kommunikationskonsult har anledning att förklara för företag och andra med "intressen" hur WP fungerar. Jag märker då att de faktiskt tar till sig och förstår grunderna, skillnaden mellan säljande texter och faktaredovisning, samt respekten för att det är WP - inte artikelämnet eller författaren - som avgör vad som är ett (tillräckligt) bra innehåll. En enkel sak är t ex att tipsa om att marknadsförare och reklaminriktade skribenter ska hålla sig från texterna, medan mer utpräglade redaktionella funktioner (informatörer/redaktörer) har bättre möjlighet att förstå vad det handlar om. Mycket är alltså en fråga om kunskap, som leder till förståelse och acceptans. Jag undrar därför om det inte vore lämpligt att formulera en icke förmanande "tipssida" som vänder sig till seriösa bidragsgivare som vill bidra till att deras intresseområde beskrivs på ett korrekt sätt. Lindansaren (diskussion) 24 januari 2018 kl. 19.45 (CET)¨

Det låter bra. En stor del av problematiken är att en del erfarna användare driver detta med intresekonflikter även där det inte verkar finnas någon agenda alls. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2018 kl. 21.51 (CET)

En del erfarna användare är faktiskt ganska griniga och svåra att ha att göra med över lag. Det finns några som borde ta paus ett par månader och komma tillbaka med förnyade krafter. Machatjkala (diskussion) 25 januari 2018 kl. 05.59 (CET)

@Machatjkala: Sådana svepande omdömen är sällan produktiva.

@Lindansaren: Skulle WP:Företag kunna passa in på beskrivningen tipssida? I dagsläget är den inte särskilt välbesökt, men det kanske går att förändra, om vi lägger in den i Mall:Marknadsföring istället för länken till relevanskriterierna, till exempel.//Hannibal (diskussion) 25 januari 2018 kl. 08.33 (CET)

Reklamartade artiklar om företag är en sak. Dem finns det alltid skäl att reagera mot. Det jag ser som problematiskt är när författare av biografier allt som oftast får frågan om koppling trots att det skrivna håller sig till NPOV. Tostarpadius (diskussion) 25 januari 2018 kl. 18.21 (CET)

Jag delar Lindansarens uppfattning om att många som gör fel nog inte förstår hur Wikipedia fungerar, och att en del konflikter som uppstår beror på kommunikationsproblem och missförstånd. Det finns enkla sätt som att undvika svåra ord. En nybörjare uppfattar inte alltid ord som oartikel, bra/dålig artikel, relevans och annat på samma sätt som en rutinerad användare. En hård attityd kan också reta upp eller skrämma bort användare som vill göra rätt för sig.

Jag tror att informationen när man skapar en ny artikel kan förbättras. Det är ett samspel. Syftet är gott, men resultatet kanske inte lika bra. Det står exempelvis "Artiklar som inte verkar passa på Wikipedia kan raderas." med en länk till relevanskriterierna via ordet "passa". Det nämns inte heller varför man ska följa råden/uppmaningarna, utan bara "tänk gärna igenom". Det uppfattas nog som att det är frivilligt att läsa och följa. Den som skapar en ny artikel, inte går genom introduktionen och missuppfattar eller hoppar över den här informationen kan alltså ha noll förkunskaper. Då är det inte underligt om både artikeln blir bristfällig och att den inte förstår sedan vad som är fel. De flesta är förmodligen väldigt sugna på att redigera i den nya artikeln direkt, inte läsa instruktioner och ännu mindre klicka på länkar.

De som redigerar är helt vanliga människor med känslor. Visst kan det finnas människor som är irriterade, men ofta är det temporärt och finns en orsak. En del blir upprörda för att de inte förstår och andra för att de upplever ett dåligt bemötande och svarar på samma sätt. Är någon irriterad är det värsta vi kan göra att tro att personen vill ont, vara irriterade tillbaka eller att skriva kommentarer i syfte att sätta användaren på plats. Hur ofta ser man någon skriva något för att muntra upp användarna och skapa ett bra diskussionsklimat? Ofta får de inte ens ett inledande "hej". Att man själv har det stressigt eller just hanterat vandaler är förklaringar, men inte några ursäkter. Med ett gott humör är det troligare att man får ett gott humör tillbaka. Men även om vi inte alltid får det bör vi som är rutinerade vara bra föredömen. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 26 januari 2018 kl. 18.52 (CET)

Swedish cast of Regnbågsstadens hjälte

Flyttat till Diskussion:Regnbågsstadens hjälte - Tournesol (diskussion) 28 januari 2018 kl. 16.33 (CET)

SFFF

På WP:KAW pågår en diskussion om införandet av en "Sidor föreslagna för flytt" i analogi med "Sidor föreslagna för radering". Konsensus förefaller råda till förmån för förslaget, men fler röster är välkomna! Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2018 kl. 20.08 (CET)

Kvalitetsmätningen februari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Mest sämre siffror.Yger (diskussion) 1 februari 2018 kl. 10.17 (CET)

Visst finns det någon lista någonstans på vilka projekt som varit utvalda som månadens kvalitetsprojekt? Jag försökte leta men hittade den inte, det vore bra att se när vi hade ett visst projekt sist, kan hjälpa till att välja ut vilket vi ska ha härnäst. Icea (diskussion) 1 februari 2018 kl. 11.49 (CET)

Se den utfällbara listan i avsnittet Wikipedia:Projekt_kvalitetskontroll#Månadens_kvalitetsprojekt. --Larske (diskussion) 1 februari 2018 kl. 12.15 (CET)

Kvalitetsmätningen februari för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2017-05-01 15 52 64 131 ~1 500 ~8,73 % 2017-06-01 15 46 40 101 1 538 6,57 % 2017-07-01 0 23 35 58 1 540 3,77 % 2017-08-01 5 0 3 8 1 542 0,52 % 2017-09-01 0 0 0 0 1 535 0,00 % 2017-10-01 1 5 7 13 1 537 0,85 % 2017-11-01 1 3 0 4 1 535 0,26 % 2017-12-01 1 0 0 1 1 532 0,07 % 2018-01-01 0 1 1 2 1 534 0,13 % 2018-02-01 0 0 0 0 1 523 0,00 % Nu A + B C + D E + F 1 782

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Trots att antalet Bra artiklar under månaden minskat med tio, stämmer flaggning i Wikidata och kategoriseringen av artiklarna i svwp helt idag. --Larske (diskussion) 1 februari 2018 kl. 11.44 (CET)

Wikidata och Topografiskt register på Riksarkivet (TORA)

Inte alls insatt i småorter på Wikipedia/Wikidata men var i veckan hos Riksarkivet och där händer mycket map småorter och länkad data dvs. Wikidata . Jag har haft en första kontakt med Olof Karsvall i ett projekt som heter Tora där projektet har som mål att skapa länkat data till orter. Min känsla är att vi Wikidata och Tora projektet bör inte springa iväg åt olika håll utan att vi försöker förstå hur vi bäst kopplar ihop Wikidata med detta projekt och att även Wikipedia drar nytta av detta projekt...

Lite länkar:

• TORA - Topografiskt register på Riksarkivet
• Sveriges ortnamn
• Riksarkivet får forskningsmedel till TORA-projektet
• En case study från TORA-projektet Seminarium om beständiga identifierare 2016-03-07
• TORA Topografsk register på Riksarkivet - Olof Karsvall 2017
  • Etablerar ett koordinatsatt register över Sveriges historiska byar och gårdar.... visar på länkar i LIBRIS till TORA och på sidan 8 länkar till Wikipedia....

Någon som har några tankar om detta? - Salgo60 (diskussion) 25 januari 2018 kl. 13.19 (CET)

Kul du var där och etablerade kontakt. Jag är nog den som varit mest i kontakt med myndigheter (LM, SCB, RAÄ, RA etc) kring platser socknar mm och hur vi på Wikipedia/Wikidata knyter oss mot deras resurser/databaser. (Även @Ainali: har mycket kontakter hs dessa och är själv mycket duktig på kartor och wikidata). Jag bedömer att det inte är realistikt tro de kan "bygga på" wikidata, de brukar vilja ha 100% kontroll på sin egen centrala teknikresurs (jämför Kringla, Regina, BBR etc). Det vi mest gjort är att länka våra artiklar "smart" mot deras databaser, så en läsare kommer direkt till det den är intresserad av. Exempel är från småorter till regina (se längst ner i infoboxen, på tex Dörby) och från socknar till diverse resurser (ortnamnsregister, fornminnesregistret , statens histroriska mueum, digitalt arkiv, ntionell arkivdatabasen, exempel ser du tex i Odensjö socken en bit ner). När jag diskuerat detta med myndigehterna är de mycket glada vi hjälper användare in till rätt plats i deras resurser (och de har också visat ointresse för denna del, att göra fakta lätt tillgärngligt). Vi gör nästan alltid i dessa fall wikipediamallar för att ge anrop till deras databas, i några fall också med hjälp av våra infoboxar, och om det är mycket inressant också föra över deras (nyckel)info till Wikidata. Så jag känner vi säkert kan se till att ge våra läsare tillgång till det som läggs upp i TORA, och att det inte finns behov integrerar oss specillt mycket Om de vill förstå mer om dessa kopplingar ställer jag gärna upp i någon form av möte som väl då blir i Stockholm. Men om det gäller förstå wikidata djupare kan andra detta bättre än jag (och väl även du?). Yger (diskussion) 25 januari 2018 kl. 18.10 (CET)

En lite angränsande fråga - svenskspråkiga wikipedia skulle ju behöva ett projekt för att rätta länkar, idag är majoriteten av alla inlänkarna till småorter felaktiga. Skulle säga att de flesta historiska inlänkar till tätorter är felaktiga. Men det är ett stort arbete att korrigera som skulle behöva ett helhetsgrepp.FBQ (diskussion) 27 januari 2018 kl. 08.13 (CET)

Kan du konkretisera lite mer. Jag håller just nu på att justera samliga artiklar om småorter och komemr senrtera gå igenom alla tätorter. JAg är itne medveten att det är fel iefter jag gått igenom, och all länkar ligger numera i wikdiata och mycket lätt ändra.Yger (diskussion) 27 januari 2018 kl. 08.41 (CET)

Födelseorter är ju en vanlig detalj. Ofta går länkarna till en ort i stället för till församling som uppgiften vanligen avser. Men även i själva biografin är det vanligt att länkarna går fel. Normalt menas ju med ortsamn en församling om det inte även anges församling i texten. Undantaget är ju städer, och enstaka andra välkända platser. Har ju funnits diskussioner om omnämnanden av exempelvis Öregrund bör gå till Öregrunds stad om det är staden som åsyftas och inte orten, det, det ser jag inte som högprioriterat. Men när det handlar om en församling och inte en småort kan skillnaderna vara stora. Sedan finns ju en hel del som går till fel småort/tätort eller till en grensida men de är färre.FBQ (diskussion) 27 januari 2018 kl. 09.16 (CET)

Ja det du nämner är ett riktigt elände. Jag funderar lite då och då om det går åtgärda, men har inte hittat något sätt (inte ens om lite teoretisk lösning).Yger (diskussion) 27 januari 2018 kl. 15.29 (CET)

Min fundering är att ordna det hela i Wikidata

1. Födelseort - den mest specifika kända platsen (t.ex. stad i stället för land) där personen är född gärna med GPS koordinat så att att man kan hitta platsen exakt - finns idag i Wikidata P19
2. Födelseförsamling - den födelsebok som personen finns skriven i - saknas i Wikidata
   1. Äldre tider: För äldre profiler ex. alla SBL kopplade profiler där personen dog innan 1600 se tidslinje saknas församlingsbegreppet ==> endast fördelsort anges
3. Dödsort - den mest specifika platsen (t.ex. stad i stället för land) - finns idag i Wikidata P20
4. Dödsförsamling - saknas i Wikidata

De olika scenarierna jag ser

1. Läsare som vill hitta födelseplatsen/dödsplatsen och besöka den = P19 P20
2. Läsare som vill kunna leta i originalhandlingar ex. kyrkböcker

- Salgo60 (diskussion) 28 januari 2018 kl. 10.44 (CET)

@Salgo60: Det vore kanske bra om en ny property födelsebok kunde skapas i Wikidata. Den skulle då entydigt kopplas till en församling, en församling som fanns vid den aktuella tidpunkten och inte den som idag finns på platsen. Idag finns det en stor mängd olika typer av platser som används som födelseort, allt från landet till sjukhuset där förlossningen skedde.

Det finns tyvärr en del som inte respekterar att födelseort ska vara ett värde, den mest specifika kända platsen, som det står i beskrivningen av denna property. "Värst i klassen" är (Q15140007) som är en rysk man som har hela sex uppgifter om födelseort av, såvitt jag kan förstå, varierande precision från by via kommun, distrikt, oblast och republik ända upp till Sovjetunionen.

• (Q15140007): Vanzevat, Berjozovo rajon, Chantien-Mansien, Tiumen oblast, Ryska SFSR och Sovjetunionen

Om vi begränsar oss till människor med nationalitet Sverige finns det fyra som har tre värden på födelseort:

• Sven Delblanc (Q706445): Swan River
• Josef Frank (Q93847): Baden
• Halle Janemar (Q1571439): Uppsala och Vendels församling
• Ivar Tengbom (Q355090): Vireda socken

Det finns också 90 personer med nationalitet Sverige som har två värden angivna som födelseort.

När det gäller dödsort är Anno Blissenbach (Q17252417) som är värst med fem värden: Berlin, Gesundbrunnen och Wedding

och Björn Berntson (Q20746949) som är den värsta svensken med tre värden: Bromma, Bromma stadsdelsområde och Västerleds församling

Åtminstone för tysken är värdena delvis motstridiga, men för svensken är det bara exempel på att man inte har observerat regeln att det ska vara ett värde.

Det händer naturligtvis att själva dödsfallet inträffar på annan plats än i den församling en person var skriven. De kan till och med vara i helt olika länder, ett exempel är Gösta Nilsson (Q41773672) där du, med SBL som källa, lagt in två helt olika värden.

• Gösta Nilsson (Q41773672): Hamburg

Det finns 49 personer med nationalitet Sverige som har två värden angivna som dödsort.

Enligt propertybeskrivningen för dödsort är det platsen, bara den mest specifika, som ska anges. Om det finns en entydig "dödsbok", som i sin tur är kopplad till en församling, vore det nog bra om det fanns en property även för "dödsbok" i Wikidata. Då kan man låta dödsort vara platsen för dödsfallet, Hamburg för Gösta Nilsson, medan dödsboken är den som gäller för Vantörs församling, hur man nu identifierar en dödsbok för en församling. Det finns säkert andra här som begriper det till skillnad från mig.

• Finns det någon bra källa till alla "födelseböcker/dödsböcker" som låter sig "importeras" till Wikidata?
• Är detta något som bara gäller historiska personer (i Sverige), vad gäller för personer som föds/dör idag?
• @Innocent bystander: Vet du om frågan om property för (svenska?) födelsebok och dödsbok har varit föremål för någon diskussion i Wikidata?

--Larske (diskussion) 28 januari 2018 kl. 13.27 (CET)

Sitter vid mobilen så jag skall försöka kommentera snabbt. Det låter kanske bra med information på wikidata - så länge den på ett vettigt sätt importeras i mallar. Det där med "ort" behöver om det skall användas på wikidata. Ordet ort är tämligen obestämt och kan betyda allt från trakt till befolkningkoglomeration. Födelse- och dödsort betyder normalt församling och bör ju beskrivas som det om det är det som åsyftas. Koordinater på wikidata är jag lite skeptisk till - om koordinaterna pekar på ett hus - är det där personen föddes eller syftar koordinaterna på ett område inom tio mils radie från punkten? Shapefiler med områden som avses vore bättre men det är möjligt att det kanske likaväl kan anges i artiklarna om objekten på wikipedia.FBQ (diskussion) 28 januari 2018 kl. 18.10 (CET)

@FBQ: Koordinaterna på Wikidata anges med precision. Det betyder att när du anger en koordinat där, så anger du samtidigt inom hur stor radie du ska leta. Det är dock inte lätt att ange denna precision, då den antingen anges i grader/minuter/sekunder eller delar därav. Och det är inte uppenbart för alla hur stor en grads osäkerhet är, isht när den är olika i olika delar av världen och dessutom kan vara olika i olika riktningar. Det hade varit bättre att kunna ange en precisionen i meter isf grader. -- 109.228.149.82 28 januari 2018 kl. 20.57 (CET)

@Larske: Nej, jag vet aldrig att frågan om dödsbok har varit uppe för diskussion som egen property. Det har dock diskuterats hur göra i sådana fall, dvs hur man anger att en dödsort egentligen avser var personen är skriven vid dödsfallet. Tankarna var att specificera det med hjälp av qualifiers. Jag tror dock aldrig det funnits något fungerande praxis. -- 109.228.149.82 28 januari 2018 kl. 21.01 (CET)

Här har du en PDF som beskriver Kyrkobokföringshistorik.

>> Finns det någon bra källa till alla "födelseböcker/dödsböcker" som låter sig "importeras" till Wikidata?

Hur tänker du? Det jag ser att Wikipedia är intresserade av är att referera till en kyrkobokssida... och URL till deras elektronisk bild. På sidan finns sedan info om personen. Det jag ser framför mig är att vi refererar rätt arkivsamling/ rätt volym/ rätt sida och kanske del av sida. Register finns men inget jag vet som kan importeras. De register jag vet om är Family Search och Arkiv Digital. SVAR som blir fritt imorgon har antal register men jag har inte funderat på hur dom kan hjälpa oss... Däremot finns NAD Nationella ArkivDatabasen som pekar ut de olika arkiv och arkivsamlingar som finns. Exempel på en arkivsamling är kyrkböckerna för Söderala socken som har beteckning SE/HLA/1010201 ==> den pekar på de böcker som fysiskt finns i Härnösand 31,75 hyllmeter...

>> Är detta något som bara gäller historiska personer (i Sverige), vad gäller för personer som föds/dör idag?

Om jag fattat rätt så upphörde bokföring på papper 1991 se länk. Rent praktiskt så råder personsekretessen ==> att information som är 70 år eller yngre kan vara svårt att få tag på länk

Jag började pratade lite igår med han som skrivit boken "Källkritik och källhänvisningar" Michael Lundholm skall försöka fundera på vad vi vill och hur det blir med SVAR från och med imorgon då dom blir gratis - Salgo60 (diskussion) 31 januari 2018 kl. 14.41 (CET)

FYI: Träffade idag en av utvecklarna bakom själva motorn som TORA projektet använder så jag skapade "property proposal" i Wikidata för ett TORA ID property se länk. Det samma gjordes för ett annat projekt Svenskt porträttarkiv se länk Ge gärna ert support - Salgo60 (diskussion) 1 februari 2018 kl. 21.33 (CET)

Digitala forskarsalen Gratis idag - tidigare SVAR

Nu verkar dom ha öppnat upp och det är gratis att komma åt Riksarkivet och Digitala forskarsalen.

• Exempel
  • Per Andersson Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900 Post Folk_109001528 och Bild
  • Konung Erik förlänar borgarna i Viborg stadsrätt enligt Uppsala stadsbok SDHK-nr: 16161 pdf
  • Älvsborgs lösen 1571, SE/RA/5116/18 18:1. Västerdalarna: Floda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima
  • Kommission ang förfarandet vid trolldomsrannsakningarna SE/RA/310184/1 år 1675
  • Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0007/F I/2 (1854-1860), bildid: 00033279_00024 8 jul 1859 Konung Oscar den Förste, Sveriges, Göthes och Wendes Konung i dödsboken

Jag åker nog förbi Riksarkivet idag och undrar om CC0 på bilder och om vi kan använda bilder på Wikicommon etc. Några andra som har frågor? Jag hittar ingen bra info på deras web om vad som släpps fritt - Salgo60 (diskussion) 1 februari 2018 kl. 08.21 (CET)

Fick detta prel. svar om rättigheter från Riksarkivet länk. Fråga blir vi klokare? Vad saknas? - Salgo60 (diskussion) 1 februari 2018 kl. 10.05 (CET)

Har nu pratat med ansvariga på Riksarkivet idag och det mesta materialet skall ses som CC0 dvs. kan användas utan att Riksarkivet har problem med detta. Undantag är fotografier där det kan finnas anspråk från extern fotograf..... så kyrkböcker och annat material är det fritt fram att använda och bearbeta...

Bra att läsa sidan sok.riksarkivet.se/om-soktjansten där dom beskriver att dom kommer att bli tydligare.... - Salgo60 (diskussion) 1 februari 2018 kl. 15.18 (CET)

Wikidata, vad bör dit och vad ligga kvar i infoboxen

Efter att Innocent bystander arbetat upp wikidata för småorter, och Larske gjort massuppladdning av data från SCB dit, har jag börjat koppla infoboxerna för småorter till att hämta data från Wikidata. Det är i mycket enbart bra, SCB vet kooridaterna bättre än oss och även saker som kommun- och länstillhörigheter, och naturligtvis area och befolkningsdata. De uppgifter jag ansett är bäst ligga kvar i infoboxen är Grundande (saknar källor och är en luddig uppgift), riktnummer (är ju mest av historisk intresse, och kan vara svårt förstå om det skulle dyka upp i andra språkversioner) samt postort och postnummer (finns ibland i wikidata men är inte detta en postintern sak? och källäget oftats oklart). Mitt stora oklarhet är dock bild info. Jag har nu utgått från att wikdiata är normalfallet att hämta från och lagt dit bildtexten. Det gör anropet snyggt och ger stor hjälp till om andra språkversioner vill skapa artiklar om orten. Men det försvårar om någon vill ändra bild, då det är svårare hitta länken i wikidata än i infoboxen. Finns det fler synpuntker på detta än det vi i den mindre gruppen diskuterat? (exempel på fall: utan bild men med postort Fårabäck, utan bild med postort och riktnummer Tannsele, med bild som direktlänkar till wd objektet för kyrkan Vrå, med bild där bildtexten ligger som text i wd Byholma).Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 14.45 (CET)

Postnummer/postort är inte en uppgift jag tror vi kan lägga in en masse på Wikidata, detta pga upphovsrättsskäl. Riktnummer har jag ifrågasatt tidigare, med konsensus att det skulle vara kvar i infoboxarna. Om det ska flyttas till Wikidata? Tveksamt! Det gäller där dessutom att vara uppdaterad. Östergraninge har efter vad jag förstått inte längre några telefoner, varken fast eller mobil. Det är röksignaler och budkavle som gäller där! -- 109.228.149.82 24 januari 2018 kl. 15.10 (CET)

Postnummer och postort kan läggas in en masse på Wikidata om man använder Postnummeruppror som källa (istället för infoboxarna) eftersom att deras data är CC 0. När det är gjort kan vi radera det ur infoboxen och hämta datat från Wikidata. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 januari 2018 kl. 17.47 (CET)

@Ainali: Ehhh, har en seriös upphovsrättsjurist tittat på den lösningen? Hur skiljer den sig från att jag tar godtycklig bild på nätet, återpublicerar den på Flickr under en fri licens och sedan får den kopierad till Commons? -- 109.228.149.82 27 januari 2018 kl. 20.26 (CET)

Projektet kopierar ingen data från någon annan databas, utan varje koordinat samlas in från mobilen. Gränserna är alltså helt nygenererade. En bättre liknelse vore nog att jämföra med OpenStreetMap. PeterKz vet kanske om några jurister har varit inblandade? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 januari 2018 kl. 20.55 (CET)

Det som sätts samman i OSM kommer inte från en enda stadsarkitekt. Det är en salig blandning av mångas arbete, där varje del, varje fastighet är en mycket lite del. Till det kommer det som naturen själv skapat.

Men det som trillar ur de här mobilerna kommer ju i slutändan från en enda källa, eller hur?

På samma sätt tror jag inte du hävdar att varje bild är fri bara för att varje enskild pixel i dem är det. Summan av dem är fortfarande ofri. -- 109.228.149.82 27 januari 2018 kl. 21.22 (CET)

Du får nog förklara mer vad som skiljer en mappning med GPS-spår i OSM med mappning av punktkoordinater i denna app för att göra det tydligt vad du menar. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 januari 2018 kl. 22.11 (CET)

En film är upphovsrättskyddad, men kanske inte nödvändigtvis varje enskild filmruta i filmen. Att pussla ihop en film genom att låta folk ta skärmdumpar på olika ställen i filmen gör knappast slutresultatet fritt. Slutresultatet är ju i vilket fall detsamma som det ursprungliga, på samma sätt som med postnumren. I fallet med OSM har ingen upphovsrätten till hela Grönköpings statsbild, även om det kanske finns det för enskilda byggnader. Tar du en ruta från varje film som producerats under 2017 och sätter ihop det till en (märklig) film, kommer inte slutresultatet att bli likt något som redan har upphovsrätt. -- 109.228.149.82 28 januari 2018 kl. 09.14 (CET)

Så fungerar inte upphovsrätten. Någonting blir upphovsrättsskyddat när det uppnår verkshöjd. För att använda ditt eget exempel: En stillbildsruta från en rörlig film uppnår verkshöjd och därmed är det upphovsrättsskyddat. En kombination av fem siffror uppnår inte verkshöjd och kan således inte hamna under upphovsrätten. Om det däremot finns andra skyddsmekanismer som kan åberopas är mer än vad jag känner till (när det kommer till postnummer). //Vätte (diskussion) 2 februari 2018 kl. 22.27 (CET)

Månadens artiklar

"Svenska kvinnliga TV-pionjärer" och "For the Time Being".

En brittisk dikt och en artikel om TV-historia blev premierade i tävlingen om bästa nya artikel respektive utökning under december månad. Svenska kvinnliga TV-pionjärer utsågs till bästa nya artikel och For the Time Being till den bästa utökningen. Dessutom utdelades pris för de flesta nya artiklarna (192 stycken) och utökningarna (24 stycken) under januari.

Den prisbelönta nya artikeln har författats på tisdagsskrivstugorna i Göteborg. Där skrivs nu bland annat artiklar om svensk radio- och TV-historia med hjälp av en liten guldgruva som vi hittat på ur.se. Kanske är fler intresserade av de här upptäckterna? Artikeln som fick pris som bästa utökning belönades månaden innan som bästa nya artikel. Den har även blivit rekommenderad och är nu föremål för granskning inför en möjlig nominering till utvald artikel.

Nu är det februari, och vi kan rösta på januari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 28 nya och 19 utökade artiklar att välja bland. Du är lika välkommen att lista dina eller andras nya artikelbidrag. Eller att bara titta in. Möjligen hittar du en och annan trevlig artikel som förtjänar att läsas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 februari 2018 kl. 23.33 (CET)

En fråga om upphovsrätt

Jag tänkte återanvända texter om Albanien som jag har skrivit på svenskspråkiga Wikipedia till ett eget projekt. Kan jag slippa att hänvisa till Wikipedia vad gäller texterna? --Vannucci (diskussion) 31 januari 2018 kl. 10.17 (CET)

Ja. Författaren äger upphovsrätten till det han skriver. När man lägger ut på Wikipedia ger man även alla andra rättigheten att använda texterna i enlighet med licensvillkoren, men din egna rätt till texterna ändras inte. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 31 januari 2018 kl. 11.15 (CET)

Så man behöver inte hänvisa till Wikipedia alltså? --Vannucci (diskussion) 31 januari 2018 kl. 11.28 (CET)

Nej! Det är du som äger texten, du kan göra vad du vill med den på andra ställen. Du kan dock inte återkalla rätten att den fortsätter användas på Wikipedia eller hindra någon annan från att ändra i den. -- 109.228.149.82 31 januari 2018 kl. 11.54 (CET)

Av praktiska skäl kan det ändå vara bra att göra det. Det händer då och då att förekomsten av samma text på flera ställen på nätet tas till intäkt för att vår artikel är plagiat av den andra. Edaen (diskussion) 31 januari 2018 kl. 12.26 (CET)

Värt att notera är dock att det måste vara du som skrivit texten, om någon annan redigerat sidan får du inte använda det de har tillfört utan att hänvisa till wikipedia eller fråga användaren om tillstånd. Kolurpen (diskussion) 31 januari 2018 kl. 14.27 (CET)

Det bör kanske nämnas i det egna projektet att man i egenskap som användare på svenskspråkiga Wikipedia är upphovsman av just texten i fråga? Att texten ändras lite grann såsom genom korrektur bör inte ändra situationen (om inte texten skrivs om) och rättigheten tillfaller således Wikipedia och ursprunglig upphovsman? Och av nyfikenhet vad utövar jag för makt mot sajter som använder sig av mina texter publicerade på Wikipedia? --Vannucci (diskussion) 31 januari 2018 kl. 22.08 (CET)

Rättigheterna tillfaller aldrig Wikipedia. Wikipedia har ingen specifik rätt till texten. Sajten får använda den – men det får jag också, om jag följer licensens villkor. Du har vänligt nog delat med dig till världen, och Wikipedia får ta del av detta på samma sätt som alla andra. Om en artikel har redigerats av andra kan det förstås vara så att det förekommer att deras redigeringar uppnår verkshöjd. För att undvika det kan man alltid gå tillbaka i historiken till en version man själv författat, för säkerhets skull.

Om andra sajter använder sig av texten och inte uppfyller licenskraven (samma licens, måste hänvisa tillbaka för uphovsrätt) är det precis som om de stulit den från vilken sida som helst. Det är ett upphovsrättsbrott. De får använda – men bara om de följer villkoren.

Det är nog inte en dum idé att i förbigående nämna att din texter bär stor likhet med texterna på Wikipedia p.g.a. av det är du som har skrivit dem. /Julle (disk.) 1 februari 2018 kl. 01.32 (CET)

Att byta ut några ord här och där i en artikel gör inte så mycket. På den punkten förstår jag. Dock förstår jag inte "rättigheterna tillfaller aldrig Wikipedia". Vem äger rättigheterna? Hur måste sajter uppfylla licenskraven? Hänvisa till vem om "rättigheterna tillfaller aldrig Wikipedia"? Det börjar bli mer rörigt. --Vannucci (diskussion) 1 februari 2018 kl. 18.14 (CET)

Rättigheterna tillhör alltid författaren. De "tillfaller" aldrig någon annan, i alla fall inte innan författaren avlider. När du skriver text på Wikipedia publicerar du den under en licens som tillåter vem som helst att använda den, inklusive Wikipedia. /ℇsquilo 1 februari 2018 kl. 21.13 (CET)

Okej nu tror jag att jag har fattat och det låter bra i mina öron för mig som bidragsgivare. --Vannucci (diskussion) 1 februari 2018 kl. 21.43 (CET)

Du kan i princip stämma den som använt din bild, text, och få ekonomisk kompensation. Men, du ska kunna visa skada, och det är väl klokt att bara jaga de som har pengar, och kan identifieras. Du har ju svårt att stämma någon i Långtbortistan som dessutom är anonym, rent praktiskt. --Janwikifoto (diskussion) 4 februari 2018 kl. 01.41 (CET)

Fråga inför att skriva en artikel på engelska

En artikel jag skrivit vill jag även skriva på engelska. Hittar ingen bra information om det enklaste sättet att gå tillväga. Om man helt enkelt duplicerar artikeln till sandlådan, översätter och sedan publicerar som en ny artikel eller är det mer att tänka på. Therealmrbliss (diskussion) 3 februari 2018 kl. 09.52 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Genomlysning.)

Att man bara (?) kan redigera i wikitext, så om du inte kan bör du lära dig att sätta in källor genom wikitext, någonting som jag inte behärskar. Lantgård (diskussion) 3 februari 2018 kl. 13.49 (CET)

Jag kan välja mellan wikitext (Edit source) och Visual editor (Edit). Precis som här. Jag tror inte jag harnågra specialinställaningar.LittleGun (diskussion) 3 februari 2018 kl. 15.49 (CET)

Som svar på frågan: Jag har aldrig översatt till engelska, men bortsett från kulturskillnader, som man kan reda ut är hoc, så är det som här. Skriv direkt i artikelnamnrymden om det är rimligt att du får ihop något publicerat inom vettig tid eller använd sandlådan om du vet att du kommer fila länge. Du kan ju alltid ändra dig innan du publicerar första. Wp:var djärv helt enkelt.LittleGun (diskussion) 3 februari 2018 kl. 15.56 (CET)

Ja, i princip är det samma. En skillnad är att enwiki har en speciell namnrymd, drafts, för nya artiklar under arbete. Du kan läsa om det på en:Wikipedia:Drafts. Jag har i och för sig inte använt den själv utan har lagt de få artiklar jag skapat i huvudnamnrymden direkt.Sjö (diskussion) 3 februari 2018 kl. 23.02 (CET)

Det finns lite andra skillnader också som den som skapar nya artiklar kan komma i kontakt med. En är deras mellanting mellan snabbradering och SFFR, proposed deletion eller PROD (en:Wikipedia:Proposed deletion). I korthet betyder den att om en artikel prod-taggats och taggen blir kvar i en vecka kan artikeln raderas. Vem som helst kan ta bort taggen med vilket skäl som helst, även artikelskaparen. Undantaget är artiklar om nu levande personer som prod-taggats för att de saknar källor, där taggen bara får tas bort om det läggs till en källa. Engelska Wikipedia är strikta med källor i NLP-artiklar.

Skulle artikeln (mot förmodan) bli märkt med snabbradering (en:Wikipedia:Criteria for speedy deletion) får artikelskaparen inte själv ta bort taggen, men kan ifrågasätta raderingen på artikeldiskussionen. Det kan vara bra att tänka på att relevanskriterierna kan vara andra än på svenska Wikipedia, och de är ofta mer detaljerade. Du kan till exempel se raderingskommentarer som "Fails NSOCCER", alltså en hänvisning till kriterier som gäller specifikt fotbollsspelare. General notability guideline (en:WP:GNG) är det övergripande kriteriet, och motsvarar vårt kriterium om att ämnet för artikeln uppmärksammats i ett flertal pålitliga och oberoende andrahandskällor.Sjö (diskussion) 4 februari 2018 kl. 10.05 (CET)

I eller på Island?

Artiklarna Motorvägsliknande vägar på Island och Språk på Island har fått "på" utbytt mot "i" (och säkert fler artiklar som jag inte har sett). Så vitt jag kan se har detta inte föregåtts av en diskussion. I artikeln I eller på finns det bland annat en referens som hävdar att "det alltid heter på Island". Jag vet inte om det här passar i Bybrunnen, annars kan gärna diskussionen flyttas. -Blåmes ^[d] 2 februari 2018 kl. 22.36 (CET)

Här hittar du en diskussion på WP och här hittar du Institutet för språk och folkminnens svar på frågan. Hoppas det kan vara till hjälp! //Vätte (diskussion) 2 februari 2018 kl. 22.51 (CET)

När den administrativa aspekten åsyftas skall alltid prepositionen "i" användas, enligt Språkrådet. Flyttningen av de länkade artiklarna var därmed helt korrekt. / Reddarn (diskussion) 2 februari 2018 kl. 23.30 (CET)

Vet inte hur det är med Island. Men det du nämner är en princip som Wikipedia som ensam institution i världen använder om Åland. bbx (diskussion) 3 februari 2018 kl. 00.17 (CET)

@Bbx: Det talas många språk i den här världen (på den här planeten ). Så det påståendet ser jag gärna en källa på… --Paracel63 (diskussion) 3 februari 2018 kl. 00.33 (CET)

Visst, men grejen är att Landskapsregeringen skriver på, åländsk media skriver på, fastländsk media skriver på, rikssvensk media skriver på, Institutet för de inhemska språken rekommenderar på. Men av nån anledning ska vi ändå ha i här på Wikipedia. Det övergår mitt förstånd. bbx (diskussion) 3 februari 2018 kl. 00.45 (CET)

"I Island" låter visserligen underligt, men verkar vedertaget när det handlar om landet. För Ålands del verkar "på" dominera, och ska man säga "i" om något skulle det kanske behöva vara om allt, då "Åland" just inte avser någon särskild av öarna så mycket mer än någon annan, kanske. Mariehamn ligger på Åland eller på fasta Åland, beroende på vad man vill ha sagt. Noterar meningen "Den lokala färjetrafiken på Åland är gratis för resenärer utan fordon" utan att det talas om några grundstötningar. Ligger Fårö och Stora Karlsö på Gotland? Har svårt att tänka mig att jag skulle använda "i" spontant i alla fall. (För ölänningar ligger Nybro i alla fall utan tvekan på Småland!) Taxelson (diskussion) 3 februari 2018 kl. 12.34 (CET)

För Irland har detta diskuterats mycket, där det ockå är en reell skillnad i omfattning mellan ön Irland och staten Irland. Vad jag förstår "på" är OK när den geografiskaã ön avses, medan "i" är det korrekta när staten avses. Detta blir sedan i den praktiska tillämpningen rörigt. Avser jag med x-stad ett antal byggander (=på) eller ej juridisk enhet (=i). Och för Åland blir det än krångligare då ju någon stat Åland inte finns, så där är det naturligt det blir på Åland (men i Finland). Så en islänning är medborgare i /staten/ Island och bor på /ön/ Island.Yger (diskussion) 3 februari 2018 kl. 12.42 (CET)

Inte för att det spelar någon roll i sakfrågan men Åland är per definition en autonom region som har egen representation i vissa mellanstatliga organisationer, såsom Nordiska rådet. Att skilja på geografiska och administrativa enheter är en tydlig princip att följa i valet mellan på och i och vi bör sträva efter att vara konsekventa i detta, det gäller både Island, Åland och Gotland. - När det gäller stadsdelar blir det knivigare för där skiljer sig bruket från stad till stad och även inom städer, i Vasastan men på Norrmalm. /Ascilto (diskussion) 3 februari 2018 kl. 13.46 (CET)

När det gäller just vägarna så ligger de ju på ön Island. Vad jag vet så finns det inga motorvägar på Grímsey eller Surtsey. De ligger alla på det geografiska objektet Island. Vi kanske borde städa framför egen dörr i stället med tanke på hur lätt det är att saker på Gotska Sandön och Fårö som benämns som varande PÅ Gotland. /ℇsquilo 3 februari 2018 kl. 15.22 (CET)

Jag måste säga att jag blev lite förvånad över den utveckling den här diskussionen tog efter mitt svar. Den källa jag angav (och som Språkrådet är en del av) svarar just på frågan "Heter det på Island eller i Island?" och svarar där klart och tydligt "på Island". (De är väldigt tydliga.) Irland är något av ett undantag eftersom det på ön finns en stat, som numera heter samma sak som ön men inte alltid gjort det (och statens yta och öns yta sammanfaller heller inte). Den som vill gå emot Institutet för språk och folkminnens språkrådgivning kanske kan komma med en källa på att något annat rekommenderas någon annanstans? Att det i folkmun finns en förvirring borde inte vara något vi ska överföra till uppslagsverket. //Vätte (diskussion) 3 februari 2018 kl. 15.33 (CET)

@Vätte: Vad är det som är så förbonkat entydigt? Läser du hela texten i din källa så säger de "på Ön" när det avses en ö! De säger "i Landet" när det är ett land som avses. Alla islänningar bor inte på ön, även om Islands mindre öar, som Esquilo säger, nog inte har mycket till motorvägar. Irland är också knepig på det viset att det finns ett historiskt land som en gång omfattade hela ön (och lite till). -- 109.228.149.82 3 februari 2018 kl. 18.04 (CET)

Tack för ping! :) Men nej, på frågan om det heter i eller på Island är svaret "Det heter på Island. Huvudregeln är att man har på vid namn på öar." Sedan nämns en del undantag (att det heter "i Japan" är pga att det består av flera öar). Språkvårdaren Catharina Grünbaum har försökt reda ut det här i en lite längre text i en språkspalt hos DN, där hon bland annat skriver "Av tradition använder man på för många öar och ö-områden, trots att de samtidigt är länder eller självständiga områden" och där tas "på Island" upp som första exempel på just detta. Grünbaum fortsätter därefter med "I andra fall är bruket vacklande, beroende på perspektivet" och där tas Irland upp som exempel - men Island hör alltså inte till detta "i andra fall". //Vätte (diskussion) 3 februari 2018 kl. 18.55 (CET)

Tycker hon att Västmannaöarna också ligger på Island? Och ligger Gotska Sandöns kapell på Gotland. Och hur gör vi med Visby stift, ska det också behandlas som en landform? -- 109.228.149.82 3 februari 2018 kl. 19.06 (CET)

Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, reder ut det hela här och sammanfattar: "Perspektivet avgör alltså valet av preposition – öperspektiv eller statsperspektiv". Lindansaren (diskussion) 3 februari 2018 kl. 19.16 (CET)

(Redigeringskonflikt)Jag har ingen aning om vad hon tycker om Västmannaöarna, men själv undrar jag vad som är fel med att säga att de ligger utanför Islands sydkust? När det gäller kapellet skulle jag säga att det ligger på Gotska Sandön och att själva sandön vare sig ligger i eller på Gotland, däremot kan man säga att Gotska Sandön är en ö i Gotlands län, men att själva ön ligger i Östersjön. Visby stift är ett stift och ingen ö, så där handlar det om huruvida vi stoppar saker i eller på stift. (Vi säger alltså "i Visby stift", precis som vi säger "i Gotlands län".) //Vätte (diskussion) 3 februari 2018 kl. 19.30 (CET)

Gotland är också namnet på ett landskap och landskapet är inte en landform. Jag vågar inte uttala mig till hundra procent vad gäller Sandön, men många öar utom huvudön ligger definitivt inom landskapet Gotland. Ligger platser på dessa öar i eller på Gotland? -- 109.228.149.82 3 februari 2018 kl. 20.47 (CET)

Landskapet Gotland --Larske (diskussion) 3 februari 2018 kl. 20.50 (CET)

Håller med Lindansarens hittade språkforskare. På Island. Jag förslår ändra tillbaka, svenskar kommer att tycka att det är en invandrare som skrivit artikel-rubriken. Alltså svår-förståeligt. Man ska göra som den stora massan. Även om det kan vara i, ibland. --Janwikifoto (diskussion) 4 februari 2018 kl. 01.38 (CET)

För enkelhetens skull kan man helt enkelt ge upp tanken på att använda "i" om ställen som i teorin är "i", t.ex. nationen Island och kommunen/landskapet Gotland, och t.ex. hålla sig till "på Island" eller knyta i:et till ett relevant huvudord, t.ex. "i Gotlands kommun". Man kan tänka sig att prepositionen på används i konkret bemärkelse om öar ("[up]på") och har uppkommit organiskt i språket. Detta krockar med bilden av administrativa indelningar i form av platta, avgränsade områden (= "i[nom]"), som ju ligger där de ligger oberoende av hur den fysiska omgivningen och det etablerade språkbruket ser ut. Och när saker och ting krockar bör man inte tvinga ihop dem. /Genomlysning (diskussion) 4 februari 2018 kl. 12.59 (CET)

Likaså får man formulera om "Västmannaöarna ligger på Island" till "Västmannaöarna tillhör Island" och så vidare. /Genomlysning (diskussion) 4 februari 2018 kl. 13.44 (CET)

Som så ofta på Wikipedia har diskussionerna en tendens att bli aningen skruvade. Som nu angående öar som tillhör ett visst land/geografisk enhet (det här är inte riktat till dig, Genomlysning, jag vet att det inte var du som startade upp det): Vad har det för relevans till diskussionen? Man säger väl varken "Gotland ligger i Sverige" eller "Gotland ligger på Sverige"? / Ternarius_D 4 februari 2018 kl. 13.58 (CET)

Det underliggande temat är fortfarande krocken mellan prepositioners konkreta betydelse och det bitvis ologiska men konventionella bruket av dem. När konvention och betydelse inte kan hålla sams får man hålla isär dem, dvs skriva som man brukar så långt det går och formulera om när det behövs. Artikelflyttar från ett konventionellt på till ett strikt betydelseorienterat i är nog mer än bara på gränsen till hyperkorrektion och innebär inga direkta fördelar. (Men Ternarius, en parentes: att "Gotland ligger i Sverige" kan man väl säga? Tack förresten för att du påpekar vem du vänder dig till.) /Genomlysning (diskussion) 5 februari 2018 kl. 10.13 (CET)

Jubileumsskrivstuga den 13 mars i Göteborg

På skrivstugan den 13 mars kommer Wikimedia Sverige att bjuda på tårta, eftersom det är (en dag ifrån) fyra år sedan vi hade vår första veckovisa skrivstuga och det också är (en mer än) den 200:e tisdagsskrivstugan. Så vi hoppas på att riktigt många kommer! Mer information i länken.//Hannibal (diskussion) 4 februari 2018 kl. 23.33 (CET)

Tidy has been replaced by RemexHtml on your wiki

Tidy has been replaced by RemexHtml for your wiki a few minutes back. Tracked in https://phabricator.wikimedia.org/T185945 - if you noticed any problems please post there or leave a message on mw:Help_talk:Extension:Linter. Thanks! mw:User:SSastry (WMF), 6 februari 2018 kl. 15.33 (CET)

It seems like all images in any kind of box, table or template, have been framed or possibly been reduced in size. Example: Wikipedia:Projekt Flyg Hayabusa (rymdsond) Lista över rymdsonder som skickats ut i solsystemet. Can background color on [redigera] links, in Wikipedia:Projekt järnvägar, have to do with it too? Voyager85 (diskussion) 7 februari 2018 kl. 01.02 (CET)

I don't see any of those effects; to me, using a Safari browser, those pages look the same with Remex as with Tidy. --JohanahoJ (diskussion) 7 februari 2018 kl. 01.57 (CET)

I've seen it in Google Chrome and Internet Explorer. In the article Lista över rymdsonder som skickats ut i solsystemet, the width of the table cell is set to 50px, even the width of the picture is set to 50px, but now there is a space between the cell and the image. Voyager85 (diskussion) 7 februari 2018 kl. 10.19 (CET)

It seems to be associated with high display resolution. Voyager85 (diskussion) 7 februari 2018 kl. 10.47 (CET)

The gap is the padding inserted by the table's wikitable class, so I too see it, both with Remex and viewing it through Tidy. That particular gap could be removed by adding style="padding:0" to those table cells, unless you want to change an entire table. JohanahoJ (diskussion) 7 februari 2018 kl. 10.53 (CET)

Konsekutivt klotter från olika IP-adresser

Det händer alltför ofta att det kommer konsekutivt klotter i samma artikel från olika IP-adresser. Det här är svårt för människor att upptäcka, vilket också märks, eftersom det ofta är någon annan än den som gjorde den "felaktiga" tillbakarullningen som gör en korrekt återställning av artikeln. Det har nog dels att göra med att man inte förväntar sig detta, dels kan det nog vara svårt att se om en adress faktiskt skiljer sig från en annan. Datorer – å andra sidan – har inga problem med att se skillnad på ‎2A04:AE04:CC02:8500:B456:F626:44D6:7FA och ‎2A04:AE04:CC02:8500:B456:F626:44D6:7FB. Därför ligger det nära till hands att dra nytta av skript som lyfter fram den här informationen.

Det jag har gjort kan kryssas i här. Vid lyckad tillbakarullning varnar finessen om användaren har rullat tillbaka till en version av en IP-adress. Mer specifikt lägger den till ett meddelande (med utropstecken och röda kanter så att det omöjligen kan missas) under MediaWiki:Rollback-success. Det här är just nu ganska trubbigt. Finessen tar just nu ingen hänsyn till hur gammal versionen man rullat tillbaka till är, vilket betyder att det inte alls måste finnas någon koppling mellan redigeringarna. Jag kommer troligen försöka kräva att redigeringarna är gjorda samma dag, så att träffsäkerheten på den här varningen går upp, men användare är välkomna att testa och lämna feedback redan nu. Nirmos (diskussion) 7 februari 2018 kl. 07.40 (CET)

Jag fick möljligheten att testa detta nu. Fungerar bra. Bra varning. Bättre sedan när det är redigeringar inom ex 12 timmar. Tack. Adville (diskussion) 7 februari 2018 kl. 08.11 (CET)

Ett användbart verktyg för mallredigerare

Hej!

Readers-teamet på Wikimedia Foundation skulle vilja aktivera TemplateStyles på den här wikin. Nirmos startade en diskussion i September om det här verktyget.

TemplateStyles är ett verktyg som tillåter icke-administratörer att skriva CSS för mallar. Det tillåter användare som redigerar mallar att separera innehåll och presentation – en god sed på webben som gör det enklare att hantera mallars layout.

TemplateStyles är användbart av flera skäl.

• Det gör det möjligt att få mallar att fungera bättre på mobila enheter.
• Det gör det tydligare var CSS-regler ska skrivas.
• Att redigera CSS är just nu begränsat till administratörer, vilket är stort hinder för att delta.
• Alla stilmallar måste laddas på alla sidor (oavsett om de används eller inte), vilket slösar bandbredd och gör det svårare att felsöka stilregler.

Du kan lära dig mer om TemplateStyles på MediaWiki.org. Teknisk dokumentation är också tillgänglig.

Det här är ett valfritt verktyg och ingen måste använda det, men vi uppmanar mallredigerare att använda det! Diskutera gärna och låt oss få veta om ni har några problem med detta. Om det inte finns några invändningar kommer vi sjösätta denna vecka.

Tack. CKoerner (WMF) (diskussion) 7 februari 2018 kl. 22.34 (CET)

Neutalt...?

Skulle någon kunna titta på artikeln EcoBride? Den känns som en "blänkare" till företaget (och saknar dessutom källor). Kanske ska artikeln tas bort? Men det bör nog wp-skribenter med mer erfarenhet avgöra. // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 11.42 (CET)

Raderad som reklam. Edaen (diskussion) 8 februari 2018 kl. 11.45 (CET)

@Edaen: Stort tack för snabb hjälp!!  Gillar // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 12.01 (CET)

Ta bort en viss omredigering?

Går det att ta bort Epithalamium (som är en omdirigering till Epithalamium aziola), för att på så sätt lämna namnet fritt åt en svensk text om bröllopsrelaterade en:Epithalamium? Det skulle vara bra inför nästa veckas tävling, då artikeln skulle passa i temat. // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 13.06 (CET)

Jag vet inte om jag tycker det är en bra idé att ta bort förhand. Men att skapa den bröllopsrelaterade artikeln och göra en top-hänvisning till insekten borde inte vara några problem. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 8 februari 2018 kl. 13.40 (CET)

@Boivie: Tack för tipset! :-) // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 13.57 (CET)

@Zquid: Tänk på att tar bort länken i Wikidata innan du ersätter med den nya texten som motsvarar den engelska artikeln och länka sedan till rätt Wikidata-sida. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 februari 2018 kl. 14.03 (CET)

@Nordelch: Hmmm, det är mycket att veta och tänka på i redigeringsvärlden... Nu fick jag lära mig nåt nytt igen. Just Epithalamium är inte länkad till någon annan språkversion, men det finns ju andra tillfällen man måste fixa borttagning också. Tack! :-) // Zquid (diskussion) 8 februari 2018 kl. 14.08 (CET)

Kartposition

Vad har hänt med kartan på Allsvenskan_i_ishockey_2002/2003 (och flera andra säsonger). Ortnamnen har sjunkit flera pixlar och nu ser det konstigt ut. Någon som vet vad det är som händer? Machatjkala (diskussion) 9 februari 2018 kl. 06.01 (CET)

Vet inte vad som har hänt, men det verkar som om <div...>...</div> inte längre fungerar som tidigare. Om man ersätter "div" med "span" ser det bra ut igen, men innan vi ändrar i övriga drabbade artiklar vore det bra om någon kunde förklara/bekräfta

1. varför "div" inte längre fungerar?
2. om "span" är en korrekt lösning?

@Nirmos, JohanahoJ: Vet ni om detta är ett tillfälligt "fel" eller om det har med några bestående ändringar i programvaran att göra?

Här är en länk till ovan nämnda artikel innan jag ändrade div till span.

--Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 08.18 (CET)

Det verkar vara en effekt av bytet till Remex. Span ser rätt ut här, då det är tänkt att vara på samma rad. Div-element lägger sig däremot gärna på en egen rad. Tidy fixade till sådana detaljer men Remex är inte lika förlåtande när det gäller syntaxen. Med andra ord verkar bytet till span som du gjorde här vara den riktiga lösningen. --JohanahoJ (diskussion) 9 februari 2018 kl. 08.50 (CET)

OK, tack. Jag har gjort detta byte nu för berörda artiklar i Kategori:Säsonger av Hockeyallsvenskan. --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 09.29 (CET)

Ytterligare 225 artiklar som hade denna kod är nu ändrade. --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 10.54 (CET)

De flesta, uppskattningsvis mer än 75 procent, av dessa artiklar hade ännu inte renderats om med "Remex" så de såg fortfarande bra ut. Det var bra att Machatjkala upptäckte problemet så snabbt och tog upp det här. @JohanahoJ: Hur länge har "Remex" varit aktivt på svwp? --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.05 (CET)

Det var bara tre dagar sedan bytet till Remex gjordes. Många s.k. lint-fel har korrigerats inför detta, men jag antar att det kommer dyka upp liknande lite då och då ett tag framöver. --JohanahoJ (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.17 (CET)

Oj vad snabba ni är. Tack för hjälpen!Machatjkala (diskussion) 9 februari 2018 kl. 13.12 (CET)

Flytthjälp till Wikimedia Sverige

Vi ska flytta, och i den fysiska världen är det ju inte lika enkelt som här. Om någon här kan hjälpa till genom att förvara, ta hand om eller flytta saker tas det tacksamt emot. Här finns en lista på saker vi ska göra oss av med, och behöver någon en skärm eller ett skrivbord är det läge att kolla och paxa. Annan flytthjälp på plats är också välkommen. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.45 (CET)

Sexton färdiga alternativ för blockeringslängd?

I skrivande stund får man i blockeringsinterfacet upp inte mindre än sexton färdiga alternativ för blockeringslängd, från "1 minut" till "tills vidare" och dessutom möjligheten att definiera en specifik tid.

Jag tycker att det är lite opraktiskt mycket, främst då två av de mest användbara alternativen ("tills vidare" och "till läsårets slut") kommer sist och ibland under bildskärmens kant.

Vore det rimligt att ta bort ett par av alternativen, exempelvis "6 månader" och "9 månader" (som jag antar kan ha varit mer användbara innan vi fick upp alternativet "till läsårets slut" och kanske något mer? - Tournesol (diskussion) 24 januari 2018 kl. 10.28 (CET)

1 minut och nio månader använder jag själv aldrig och kan inte se nyttan med.Yger (diskussion) 24 januari 2018 kl. 11.15 (CET)

Jag har vagt för mig att 1 minut kan användas för att få stopp på robotar. - Tournesol (diskussion) 24 januari 2018 kl. 11.21 (CET)

Nio månader kan saklöst strykas. Tostarpadius (diskussion) 24 januari 2018 kl. 17.14 (CET)

Av tabellen nedan framgår vilka längder på blockeringar som har använts under vart och ett av åren 2008–2017 och sammanlagt under de tio åren. Totalt mer än 90 000 blockeringar ingår i statistiken. Förra året (2017) var det fem av alternativen som tillsammans stod för mer än tre fjärdedelar av de drygt 10 000 blockeringarna. Läsårsblockering har tagit över från 1-, 3- och 6-månadersblockeringarna och 6-timmarblockering har tagit över en stor del av 2-timmarsblockeringarna jämfört med tidigare år. En fjärdedel av blockeringarna under 2017 var tillsvidareblockeringar.

Fördelning av blockeringstider för 10 309 blockeringar lagda för svwp under 2017.

Tills vidare (25 %)

Läsår (15 %)

6 timmar (15 %)

2 timmar (11 %)

30 minuter (10 %)

Övrigt (24 %)

Blockeringstid (andel i %)	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2008– 2017	Antal
30 min	0	14	10	7	8	3	4	11	13	10	8	7 504
2 timmar	29	30	31	37	30	30	23	24	19	11	26	23 999
6 timmar	0	0	0	0	0	0	5	7	9	15	4	3 828
1 dag	12	8	8	13	12	15	10	7	5	4	9	8 408
3 dagar	4	5	3	4	5	6	5	3	3	3	4	3 676
1 vecka	4	4	4	4	7	10	10	7	7	4	6	5 356
2 veckor	2	3	3	3	2	2	3	2	3	2	2	2 158
1 månad	3	3	5	7	6	5	8	5	6	2	5	4 645
3 månader	2	2	3	3	5	3	5	6	6	2	4	3 575
6 månader	2	1	2	2	3	3	3	4	5	2	3	2 609
Läsår	0	0	0	0	0	0	0	0	0	15	2	1 542
1 år	10	4	3	1	2	2	1	1	2	1	2	2 273
3 år	1	3	6	2	1	1	1	1	0	1	2	1 408
Tills vidare	21	19	22	17	19	21	23	22	21	25	21	19 522
Övriga tider	10	3	1	1	1	1	0	1	2	2	2	1 815
Antal	8 312	7 744	9 110	9 923	8 970	8 287	8 023	10 705	10 944	10 309	92 327	92 327

--Larske (diskussion) 28 januari 2018 kl. 00.57 (CET)

Läsårsblockeringen har tydligen slagit igenom på bred front och även ersatt en del kortare blockeringar. Det poängterades dock när den infördes att det skulle ske som en möjlighet. Jag menar att det fortfarande kan ha en funktion i vissa fall att trappa upp avstängningarna. Att gå direkt från 30 minuter till ett läsår som ofta sker är i mina ögon väl drastiskt. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2018 kl. 01.03 (CET)

Läsårsblockeringen är antagligen den mest effektiva lösningaen för att bekämpa skolklottret. IP-adresser med en lång problematisk historik tillhör nästan alltid offentliga datorer som nyttjas av skolelever, så i sådana fall stöder jag läsårsblockering som första åtgärd. Det är i regel olika personer som klottrar vid varje givet tillfälle, så jag ser inte vad det skulle tjäna för syfte att trappa upp blockeringarna. I övrigt borde alternativen "30 minuter" och "2 timmar" med fördel kunna sammanvägas i 1 timme. / Reddarn (diskussion) 28 januari 2018 kl. 01.16 (CET)

Det bör vara möjligt att blockera skolor längre än ett läsår också. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2018 kl. 01.20 (CET)

Två timmar brukar jag använda på kvällen, med resonemanget "Då hinner de gå och lägga sig". Men det kan naturligtvis ersättas med 6 timmar.--Historiker (diskussion) 30 januari 2018 kl. 19.23 (CET)

Jag instämmer med Tostarpadius att nio månader kan strykas direkt. Inte minst när statistiken visar att alternativet inte används kan det vara en bra början. Det skulle också vara bra att rensa i de kortare tiderna och slå samman ett par av alternativen kortare än ett dygn. Sjö (diskussion) 5 februari 2018 kl. 10.28 (CET)

För att hantera och beskriva tal som både kan vara väldigt stora och väldigt små används ofta en logaritmisk skala. Det skulle se ut så här:

1. 1 minut
2. 10 minuter
3. 100 minuter (1,6 timmar)
4. 1000 minuter (16,6 timmar)
5. 10000 minuter (6,94 dygn)
6. 100000 minuter (69,4 dygn)
7. 1000000 minuter (694 dygn)

Sju alternativ täcker då in allt mellan 1 minut och två år. Nirmos (diskussion) 10 februari 2018 kl. 01.30 (CET)

Geonames tillförlitlighet

Hej, ursäkta en inte helt wikipediarelaterad fråga. Geonames tillförlitlighet har ju diskuterats här i samband med de geografiska LSJbot-artiklarna, men jag hittar inte någon sammanfattning av diskussionen. Jag skulle vilja ta del av diskussionen iom att vi i ett annat sammanhang diskuterar att använda Geonames som auktoritetsposter för geografiska platser. Är det någon som kan peka mig i rätt riktning? mvh Aron Ambrosiani 9 februari 2018 kl. 10.18 (CET)

Det finns väldigt mycket att läsa på Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning. Ingen riktig sammanfattning, men det bör gå att få en uppfattning om några av de problem vi funnit genom att titta på trådar som verkar intressanta.

andejons (diskussion) 9 februari 2018 kl. 10.28 (CET)

Stort tack, jag börjar där! mvh Aron Ambrosiani 9 februari 2018 kl. 10.53 (CET)

Då genames data skapas av frivilliga krafter varierar kvaliteten kraftigt. Det finns geografiska områden där data inte har acceptabel kvalitet, och ej bör användas, medan det finns andra områden där datat är helt OK. Föreslår du gör stickprov inom de områden du funderar på att använda Geonames.Yger (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.07 (CET)

Även inom områden kan kvaliteten variera kraftigt mellan objekttyperna. I många fall har källan haft koordinater endast på minutnivå, vilket gör att koordinaterna kan peka upp till ca 2 km fel. (Baserat på erfarenhet, inte på beräkning). En annan iakttagelse är att man ibland använt källor med föråldrat data, vilket påverkar t ex namn på flygplatser, administrativ indelning m m.Kitayama (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.16 (CET)

Man bör också komma ihåg att många men inte alla koordinater i en del områden (Sverige, Finland, Kanada t.ex) hämtats från kartor/databaser med andra koordinatsystem som med mycket undermåliga algoritmer konverterats och sedan avrundats för att "dölja" felen. Men exempelvis finländska öar, som jag arbetat en del med, består av blandade data där somligt har helt adekvata både namn koordinater (särskilt obetydliga öar), medan andra, (främst större eller av andra skäl betydelsefulla öar) har föråldrade eller feltolkade namn och ofta undermåliga koordinater. Taxelson (diskussion) 9 februari 2018 kl. 11.31 (CET)

Det finns många exempel på där typen av objekt har misstolkats och där data avseende ett objekt uppenbarligen använder data som egentligen avser en annan plats med samma namn. -- 109.228.149.82 10 februari 2018 kl. 12.21 (CET)

Wikimania 2019

Så ble vinneren Gothenburg or Stockholm, Sweden! [1] Det ser nesten ut som om dette er en hemmelighet som ingen tørr å kommentere, men GRATULERER til WMSE og resten av folket i nettsamfunnet her inne! Jeblad (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.01 (CET)
The winner is Gothenburg or Stockholm, Sweden! [2] It almost looks like this is a secret that nobody dares to comment on, but CONGRATULATIONS to WMSE and the rest of the people in the comunity at thjis site! Jeblad (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.01 (CET)

congratulations :) --ThurnerRupert (diskussion) 10 februari 2018 kl. 05.14 (CET)

When the time comes to start the Wikimania 2019 website, contact Ellie at WMF, and please feel welcome to comment and assist on the Wikimania Cape Town 2018 website, as it would be nice if the developers could set things up so they will also be useful to sv: after we are done instead of the wasteful tradition of starting from a bare wiki each time. If you have good coders who are interested they can help get your site started by helping on ours. It is the wiki way. Cheers, and good luck, Pbsouthwood (diskussion) 10 februari 2018 kl. 07.02 (CET)

Många tack Jeblad! Det blir oerhört spännande det här! Vi återkommer med information när vi vet mer om var eventet blir m.m. John Andersson (WMSE) (diskussion) 10 februari 2018 kl. 20.12 (CET)

Kapning av artiklar ett reellt problem

Varför går det inte att tala klarspråk om artiklar om främlingsfientliga organisationer av olika slag utan att bli attackerat? Främst är det ett jätteproblem för artiklarna i sig. Ska vi diskutera hur saker och ting rör sig på Wikipedia i olika språkversioner så är det inte osant (inte heller kontroversiellt att påstå) att artiklar kapas av vissa grupper eller individer. Vi måste kunna prata om att rackartyg även sker på Wikipedia och inte bara utanför i vår värld. Ska man blunda för detta så kommer det fortsätta och det skadar neutralitetsprincipen och grunden för källor och källkritik. --Vannucci (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.04 (CET)

Du formulerar din frågeställning som om det vore ett nu existerande problem, men mig veterligen efterföljs neutralitetsprincipen bra på Wikipedia. Skulle du därför kunna ge några konkreta exempel på var du anser att problemet förekommer? Givetvis skall ingen tillåtas att använda Wikipedia som ett propagandamedium, och i de fall det sker måste administrativa åtgärder vidtas. / Reddarn (diskussion) 10 februari 2018 kl. 00.31 (CET)

Det låter allvarligt. Har du några exempel Vannucci? /Machatjkala (diskussion) 10 februari 2018 kl. 11.21 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Förlovning och bröllop

		Vecka 7 handlar veckans tävling om förlovning, bröllop och mycket mer.
Vecka 7 handlar veckans tävling om förlovning, bröllop och mycket mer.

På måndag den 12 februari kl 00.00 startar tävlingen. Tävlingen handlar, namnet till trots, även om trolovning, partnerskap, lysning, svensexa, brudnäbbar, (bröllops)kläder och andra saker på området. Det finns många artiklar som behöver utökas, få källor, foton eller globalt & historiskt perspektiv. Och andra artiklar väntar på att bli skapade. Välkomna att tävla och/eller lämna förslag på artiklar som behöver skapas eller utökas. :-) // Zquid (diskussion) 10 februari 2018 kl. 13.07 (CET)

Wikishop?

Hej kollegor. Jag undrar helt sonika om det finns någon wikishop, där man kan beställa produkter, typ t-shirts eller märken? Hade varit kul om sådant funnits. Lantgård (diskussion) 9 februari 2018 kl. 22.16 (CET)

Se https://store.wikimedia.org/ --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 22.38 (CET)

Tack för det. Lantgård (diskussion) 9 februari 2018 kl. 22.44 (CET)

Tack för länken! Detta hade jag inte sett tidigare. Kanske borde man infoga länken på någon allmän sida eller dylikt? / Reddarn (diskussion) 9 februari 2018 kl. 23.19 (CET)

Och på https://shop.spreadshirt.se/wikimediasverige/ verkar det finnas svenskspråkiga artiklar. --Larske (diskussion) 9 februari 2018 kl. 23.32 (CET)

Fler länkar finns här.--Paracel63 (diskussion) 11 februari 2018 kl. 16.07 (CET)

Märkliga meddelanden från andra språks wikipedia-versioner

Jag placerar denna fråga här i samband med ovanstående kapningsfråga, utan samband i övrigt. Jag har senaste dagarna fått långa internmeddelanden från arabiska resp. lettiska Wikipedia, sidor som jag aldrig haft något att göra med och på för mig okända språk. Jag har inte orkat översätta dem ännu, för jag tänkte först det var något misstag, men är det fler som har fått sådana senaste tiden? Jag vet inte vad syftet skulle vara. Kan det vara någon form av "kapning"? Här är det lettiska exemplet: [3].--Bemland (diskussion) 10 februari 2018 kl. 16.29 (CET)

Det är nog bara de språkversionernas varianter av {{intro}}. Jag har också fått en massa sådana meddelanden skrivna med tecken jag inte kan tyda och vet inte varför de dyker upp just nu. Du kan nog lugnt ignorera dem om du inte ser att det finns någon bidragshistorik från dig (eller någon som utgett sig för att vara du) på den aktuella språkversionen. --Larske (diskussion) 10 februari 2018 kl. 16.36 (CET)

Det ser ut som välkomstmeddelande som arabiska och lettiska Wikipedia set ut att lägga dit per automatik när ett konto skapas lokalt. -- Tegel _(disk) 10 februari 2018 kl. 16.36 (CET)

Fått välkommen från Rumänien för några timmar sedan (minns inte om jag besökt rumänska wiki) och några sekunder efter att jag tittat på Bemlands exempel fick jag ett från Lettland. Det är väl inte farligt men det känns ju lite mysko. /KlasHass (diskussion) 10 februari 2018 kl. 21.31 (CET)

Jag tror inte att det är något som du behöver oroa dig för. Jag gör ju en hel del namnändringar, och varje gång brukar någon för mig okänd Wikipediaversion lägga upp ett välkomstmeddelande om de på något sätt berörts av ändringen. Tidigare brukade jag alltid lägga upp en förklaring på engelska om att jag inte var aktiv på deras version, men nu bryr jag mig inte längre. Det är ju ändå bara avsett som en vänlighet – knappast någon fara om de får sväva i den falska tron att jag hade litet mer nytta av meddelandet än jag verkligen hade. / Ternarius_D 10 februari 2018 kl. 21.43 (CET)

Sannolikt har ett antal underbemannade språkområden samordnat en kampanj för att försöka få fler skribenter till deras versioner. Ett fiske på vinst och förlust. Men rimligen borde de väl då skicka ut till samtliga användare, tycker man gärna. Märkligt är det i alla fall. Kan inte låta bli att associera till återkommande telefonuppringare från utlandet med syfte att "reparera ens trasiga dator" etc.. Men men...--Bemland (diskussion) 11 februari 2018 kl. 00.07 (CET)

Möjligheten att de bara vill vara vänliga är alltså utesluten menar du? / Ternarius_D 11 februari 2018 kl. 00.17 (CET)

Nej, alls inte. Som jag skriver kan det ju finnas flera olika anledningar, bland annat önskan om fler skribenter, men lite udda är det trots allt. Men det är inte mer med det, ingen skada skedd.--Bemland (diskussion) 11 februari 2018 kl. 02.56 (CET)

Jag tycker det verkar mer sannolikt att utvecklarna, i sin outgrundliga vishet, har gjort någon ändring som på något sätt gjort att lokala konton skapats på vissa språkversioner - kanske versioner som man besökt någon gång för länge sedan, innan det automatskapades lokala konton? Jag har i alla fall fått meddelanden på afrikaans, serbiska och vad jag tror är bulgariska, så det verkar variera lite vilka språk man får från.

andejons (diskussion) 11 februari 2018 kl. 09.18 (CET)

Det här är ingen "kampanj för att försöka få fler skribenter", utan databasarbete i phab:T181731 som har fått oväntade sidoeffekter. phab:T186977 och phab:T186945 handlar om detta. Nirmos (diskussion) 11 februari 2018 kl. 09.21 (CET)

Jag har också fått en massa konton skapade mot min vilja på språkversioner jag aldrig har besökt. Prematureburial 11 februari 2018 kl. 09.30 (CET)

Ja, det verkar vara en "världsvida bug", vars upphov ännu uppenbarligen inte har helt identifierats. Tack för klargörandet, Nirmos! --Bemland (diskussion) 11 februari 2018 kl. 15.18 (CET)

Har spurt om dette for en tid siden, Wikimedia-l – Welcome messages at arwiki. Virker sannsynlig at det er utløst av endringene Nirmos viser til. Jeblad (diskussion) 11 februari 2018 kl. 23.38 (CET)

Stöd Wikipedia-länkar, IRC

Hej! Nu verkar WMF ha dragit igång en ny donationskampanj. I alla fall har jag börjat se mejl med folk som undrar hur de kan ge pengar till Wikipedia. Och för dem som undrar var man hittar informationen…

• "Stöd Wikipedia"-länken i vänsterspalten (anpassad för kort- och PayPal-användare)
• Avsnitt på "Vanliga sidor"-sidan (listar Sverige/Finland-anpassade betalningsalternativ)
• "Kontakta Wikipedia"-sidan (ny rubrik, länkar till ovanstående avsnitt)
• Hjälp-sidan (ny länk sist under "Kontakta Wikipedia"-rubriken, länkar till "Vanliga sidor"-sidans avsnitt)

Apropå det… På "Hjälp"-sidan listas IRC som en av flera kontaktmetoder. Är det någon som vet hur mycket den funktionen utnyttjas? Och vilka här är aktiva i den chatten? Kan det till och med vara så att funktionen inte längre används?--Paracel63 (diskussion) 11 februari 2018 kl. 15.33 (CET)

IRC-kanalen finns kvar men den sjuder inte av aktivitet. För tillfället är det 12 användare i den. bbx (diskussion) 12 februari 2018 kl. 08.29 (CET)

OK. Då används den i alla fall.--Paracel63 (diskussion) 13 februari 2018 kl. 19.43 (CET)

Skrivstuga WikiGap i Stockholm

WikiGap 2018 video

8 mars kommer vi tillsammans med UD anordna skrivstugan WikiGap i Stockholm, och samtidigt kommer det vara liknande skrivstugor runt om i världen. Skrivstugan i Stockholm hålls på KTHs bibliotek, och pågår från 14.00 till 19.00 med lite mingel och skaffning på slutet. Intresserade av att vara med får gärna skriva upp sig på skrivstugesidan eller wikiträffen. Dom som vill vara med och hjälpa till med något av det som är listat på volontärssidan får gärna skriva upp sig där också, och för volontärer som håller i stationer under skrivstugan finns möjlighet att söka resebidrag för att vara med på plats. Kontakta i så fall sara.mortsellwikimedia.se så snart som möjligt för beviljande av resebidrag. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 februari 2018 kl. 15.06 (CET)

Särskilda användares redigeringar i bevakningslistan

Det vore önskvärt om man kunde bevaka alla redigeringar som görs av en specifik användare. De jag har i åtanke är nyupptäckta klottrare och POV-pushare, så att man får insyn i alla deras redigeringar innan de eventuellt blir blockerade. - Detta skulle visserligen också kunna missbrukas av användare som av en eller annan anledning hyser agg till någon annan användare som isåfall skulle kunna punktmarkeras, men jag tycker att fördelarna överväger. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2018 kl. 12.21 (CET)

Detta föreslogs i 2015 års önskelista men WMF beslutade att de inte skulle göra en sådan funktion, det skulle som du säger kunna missbrukas. Se deras motivering här meta:Community Tech/Add a user watchlist. Kolurpen (diskussion) 14 februari 2018 kl. 14.44 (CET)

Artikeln Alla hjärtans dag...

...verkar, som vissa tidigare år runt den 14 februari, drabbas av klotter. Bör den skrivskyddas ett dygn? (Men i så fall önskvärt att inloggade kan redigera i artikeln då den igår i Veckans tävling). // Zquid (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.19 (CET)

Det är hittills bara en klottrare som varit aktiv i artikeln idag. Jag tycker därför att vi avvaktar med låsning. --Larske (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.27 (CET)

@Larske: Ni mer erfarna får avgöra. Men om ni låser den, kan ni lämna möjlighet för inloggade att redigera? :-) // Zquid (diskussion) 14 februari 2018 kl. 15.41 (CET)