Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-03

Insamlingskampanj på svenska Wikipedia startar 8 februari

Hej,

Jag heter Jessica Robell och jobbar med de globala insamlingskampanjer som drivs av Wikimedia Foundation. Jag skriver till er här för att informera om att vi kommer att starta vår årliga insamlingskampanj på svenska och engelska Wikipedia den 8 februari, för att nå ut till läsare i Sverige. Kampanjen kommer att pågå fram till 7 mars. Banners kommer att visas för alla anonyma läsare på svenska och engelskspråkiga Wikipedia under två veckors tid (8-22 februari) och därefter under ytterligare två veckor med lägre frekvens. Vi skickar även ut e-brev till de givare som skänkt pengar under tidigare insamlingskampanjer. Om ni vill vara delaktiga i kampanjen genom att tex komma med förslag till texter eller design för våra banners eller dela med er av era åsikter och tankar, tveka inte att höra av er till mig på jrobell@wikimedia.org. Ni kan även kontakta mig på min användarsida. Ert engagement uppskattas högt. Tack på förhand för ert stöd. MVH JRobell (WMF) (diskussion) 27 januari 2016 kl. 18.22 (CET)

Dessutom finns ju den lokala dotterorganisationen Wikimedia Sverige som säkert också tar emot pengastöd. --MagnusA 27 januari 2016 kl. 20.54 (CET)

Något år försökte jag påverka hur kampanjen skulle se ut, men blev mycket frustrerad. Min minnesbild är att jag antingen inte hittade rätt forum eller att förslagen och önskemålen ignorerades. Om delaktighet önskas hoppas jag att ni kan vara tydliga med hur man kan dela med sig av sina åsikter och tankar och på vilket sätt de kommer att beaktas. --LPfi (diskussion) 27 januari 2016 kl. 22.36 (CET)

Se i alla fall till att bannern är översatt (de är ju inte alltid det...), det är grundläggande. /Hangsna (diskussion) 27 januari 2016 kl. 22.57 (CET)

Det är inget som WMF gör, utan det är upp till den som vill. Här kan man förbättra texten i bannern. Vem som helst som har ett konto kan göra det, åtminstone ett tag till. /NH 27 januari 2016 kl. 23.56 (CET)

Det måste väl ändå vara avsändarens problem att lösa översättningen på något sätt? Det ansvaret kan inte ligga på projektet där de önskar lägga upp något. /Hangsna (diskussion) 28 januari 2016 kl. 08.26 (CET)

I synnerhet just denna kampanj som tydligen siktar in sig enbart på svwiki (och enwiki). Denna gång kan man inte skylla på 700+ språk... Men även i övrigt borde ju avsändaren göra lite förberedelser och försöka knyta till sig folk som kan översätta till lokalt språk, inte bara "pumpa ut" en stor blaffa och förlita sig på att den lokala communityn lägger ner tid på dessa icke-beständiga annonserna. --MagnusA 28 januari 2016 kl. 09.02 (CET)

Eller så gör man som vanligt, man låter Användare:Densomtrorpåattmaskinöversättningarnakanhanterasvenska överlåta jobbet till Google, och sedan inbillar man sig det är klart att lägga ut. -- Innocent bystander 28 januari 2016 kl. 09.22 (CET)

Jag tror att ni missade att Jessica är svensk (och kanske även i landet under kampanjens första vecka?). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 januari 2016 kl. 09.28 (CET)

Aha. Eftersom det inte framgår av användarsidan, och eftersom hon även koordinerar insamlingar t ex i Spanien, Portugal, Österrike och Polen, så gjorde inte jag antagandet att Jessica talade svenska. Meddelanden från WMF-anställda är ju ofta översatta. Men isåfall underlättar det ju kommunikationen. Dock är det så att bannern och övriga sidor översätts från engelska precis som vanligt, och det kan vem som helst hjälpa till med. /NH 28 januari 2016 kl. 11.07 (CET)

Hej och tack för ert engagemang och för att ni delar med er av era åsikter. Även om jag inte bor i Sverige längre är jag mycket riktigt svensk och har svenska som modersmål. Ledsen om detta inte framgått tidigare. Jag kommer att befinna mig i Stockholm under första veckan av kampanjen och ska då bland annat träffa Wikimedia Sverige. Målet med alla våra är insamlingskampanjer är att de ska kännas så lokaliserad som möjligt, att språket som används ska vara grammatiskt korrekt men också relevant och kulturellt passande. Vi tar tacksamt emot förslag på hur vi kan göra förbättringar i texten, men även designförbättringar osv. Banner texten som kommer att användas är som följer:

"Kära läsare, vi går rakt på sak: Idag ber vi dig hjälpa Wikipedia. För att skydda vårt oberoende kommer vi aldrig att visa reklam. Vi lever på donationer på i genomsnitt 100 kr. Endast några få av våra läsare ger. Nu ber vi om din hjälp. Om alla som läser detta just nu bidrog med 30 kr skulle insamlingen vara klar inom en timme. Det stämmer, priset du betalar för en kopp kaffe är allt vi behöver. Om Wikipedia är användbart för dig, ägna en minut åt att hålla det online och reklamfritt. Vi är en liten ideell organisation med kostnader motsvarande en stor webbplats: servrar, anställda och mjukvara. Vi betjänar miljoner läsare, men har en betydligt lägre budget än de flesta andra stora webbsidor. Wikipedia är något speciellt. Det är som en offentlig park eller ett bibliotek dit vi alla kan gå för att fundera och lära oss. Wikipedia skrivs av volontärer som brinner för att dela med sig av och sprida världens kunskap. Hjälp oss avsluta insamlingen och förbättra Wikipedia. Varmt tack."

Kom gärna med förslag till förbättringar och alternativa budskap. NI kan även kontakta mig direkt per mail på jrobell@wikimedia.org. Vänliga hälsningar, JRobell (WMF) (diskussion) 3 februari 2016 kl. 10.37 (CET)

Jag upplever att rutan blev alldeles för stor - på ett oroväckande sätt - när jag häromdagen tänkte mig besöka svenskspråkiga Wikipedias startsida och först trodde att jag har kommit fel då hela skärmen täcktes av en svart ruta med vit text och ingenstans syntes Wikipedialoggan eller något annat som snabbt kunde tala om för mitt öga att jag inte hamnat fel. //Vätte (diskussion) 11 februari 2016 kl. 16.56 (CET)

Ja, den är för stor och samtidigt lyckas man inte förmedla det tillräckligt bra för att det inte ska bli en massa frågor. Det blir märkligt när gemenskapen ska svarar på olika frågor om donationer till något som faktiskt ligger utanför gemenskapen. Det borde gå att hänvisa dem bättre till ett ställe där de kan få svar på vanliga frågor eller ställa nya. /Hangsna (diskussion) 16 februari 2016 kl. 21.41 (CET)

Det har kommit fem frågor på Wikipedia:Wikipediafrågor (jag har inte lyckats upptäcka några fler on-wiki). Med tanke på att meddelandet har visats för förmodligen miljontals besökare skulle jag inte kalla det för "en massa". Dessutom verkar några av de som har ställt frågorna inte tittat så noga, för i det nedre gråa fältet finns svar på två av dessa (två av frågorna berör mailutskick och inte bannern i sig så egentligen så har bara tre frågor uppstått på grund av den). Intressant nog har de ändå lyckats navigera sig till någonstans att sälla en fråga. Det är väl därifrån uttrycket "one in a million" kommer ifrån.. Gemenskapen behöver inte svara på sakfrågorna, men kan vara till hjälp för de som ställer dem på en så oväntad plats att hitta till rätt plats (det finns ingen länk från bannern till Wikipedia:Wikipediafrågor) att rikta dem. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 16 februari 2016 kl. 23.41 (CET)

Apropå "en massa", hur många frågor bör det vara för att det skall räknas som "en massa"? Är det inte snarare ett klassiskt sätt att förminska problemet? Jämför med något väldigt stort och i vilken realistisk mängd ställda frågor som helst kan viftas bort. --MagnusA 17 februari 2016 kl. 17.08 (CET)

Det är också ett klassiskt sätt att förstora ett problem genom att kalla några få för en massa trots att det kan vara något som kan viftas bort... Jag tycker det är roligt att det kommer lite inlägg av nya användare och att kampanjen uppenbarligen märks. --افيراتير (diskussion) 17 februari 2016 kl. 17.19 (CET)

Postort och distrikt

Det skulle vara bra om informationen i våra geografiska artiklar blev mer precis och detaljerad. Artiklarna om småorter, andra byar, tätorter, stadsdelar samt gator och torg borde kompletteras med uppgifter om distriktstillhörighet och postort, framförallt i faktamallen och distriktsartiklarna borde kompletteras med postort(er). Informationen om postort går att få fram på hitta.se som även visar kartor över postorternas omfattning. Då det inte tycks finnas någon offentlig databas över postorter måste dessa uppgifter dessvärre läggas in manuellt i varje artikel.

Om det inte finns en opinion mot sådana kompletteringar så kommer jag att utöka de aktuella ortsfaktamallarna med posterna Distrikt och Postort (som inte kommer att länkas då vi i allmänhet inte har artiklar om postorter). Sedan kommer jag att börja lägga in uppgifterna i underartiklarna till Ale kommun och Sotenäs kommun, så får vi se vart det leder. Om inte någon framför betungande argument däremot, vill säga. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2016 kl. 14.32 (CET)

Licenser för postnummerdata säljs av Postnummerservice för en massa pengar.[1] Det går även att köpa från SCB.[2] Notera att SCB:s postnummerområden är deras egna som inte stämmer med postens. Postnummerområden kan ha konstig utbredning. Vad vi kan göra är att använda valdistrikt. Valdistrikten är fria, de är den grundläggande demokratiska indelningen, de uppdateras för att fungera i valsystemet. Edaen (diskussion) 14 februari 2016 kl. 14.56 (CET)

@Ascilto: Parametrarna postort, postnummer, distrikt och distriktN (N=1-10) finns redan i mallen {{Ortsfakta Sverige}}. Vilka "ortsfaktamallar" är det som du menar? --Larske (diskussion) 14 februari 2016 kl. 15.10 (CET)

Postort och postnummer (liksom riktnummerområde) finns väl redan i ortsfaktarutorna. Exempel Åkersberga. Det är väl bara så att det inte är ifyllt i så många ännu. När det gäller kommuner så kanske det däremot inte bör ligga i faktarutan utan i löpande text. Gränserna överenstämmer i princip aldrig. Så här har jag gjort i några kommunartiklar: Sollentuna kommun#Indelningar eller Botkyrka kommun#Geografi#Postorter. --Andhanq (diskussion) 14 februari 2016 kl. 15.19 (CET)

Vad bra, då behöver mallarna inte ändras. Inte så konstigt att någon kommit på samma idé tidigare. Om det skall vara någon vits med postorter skall det förstås vara postens indelningar, inte SCB:s. Såklart har jag inga invändningar mot att också valdistrikt läggs in, men dessa följde tidigare församlingstillhörigheten och då är det väl meningen att de i framtiden kommer att följa distrikten, vad jag har förstått. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2016 kl. 15.32 (CET)

Hur menar ni att SCB skulle ha egna postnummer? Det låter helknasigt om det är så. /Hangsna (diskussion) 14 februari 2016 kl. 15.36 (CET)

Enligt SCB:s marknadsprofil:

Postnummerområden skapas av SCB utifrån Postens adress­post­nummer. De grundar sig på fastigheter och överens­stämmer därför inte helt med postens.[3]

Edaen (diskussion) 14 februari 2016 kl. 15.54 (CET)

Intressant! Om de utgår från postens nummer så förstår jag inte vad som kan skilja, postens nummer är ju baserade på just adresser. Vad skulle det bli för skillnad om man baserade postnumren på fastigheter, fastigheter i sig har ju en adress!? Skillnaderna kan inte vara speciellt stora, särskilt inte när vi ska använda dem i detta sammanhang för att beskriva orters postnummerområden, det kan inte göra märkbar skillnad. /Hangsna (diskussion) 14 februari 2016 kl. 16.06 (CET)

Jag tror att postens områden följer gator och att områdena således kan korsa varandra. Edaen (diskussion) 14 februari 2016 kl. 16.19 (CET)

Postnumren och de därmed följande postorterna följer väl i princip de rutter postiljonerna följer? Jag har själv sommarjobbat (för väldigt länge sedan) på en rutt där jag korsade kommungränserna mellan tre olika kommuner åtskilliga gånger. -- Innocent bystander 14 februari 2016 kl. 16.28 (CET)

De senaste dagarna har jag studerat en del postorters utbredning och Innocent bystanders förklaring förefaller vara den rimligaste. Det finns dock oregelbundenheter som kan se märkliga ut; den lilla byn Äskekärr i Starrkärrs distrikt ligger strax söder om tätorten Älvängen som är postort för de norra delarna av distriktet, men har Nol som postort och mellan Nol och Älvängen ligger Alafors (norra delen av tätorten Nödinge-Nol) som är postort för Starrkärrs mellersta och södra delar - dock inte ända ner till Göta älv, där Äskekärr ligger. Nol är postort för den mellersta delen av Nödinge-Nol som ligger i Starrkärr samt en sträcka efter älven upp till Älvängen. Den väg som förbinder Nol med Äskekärr är E45. Ännu märkligare är att Nol också är postort för ett glesbefolkat område i Alefjäll öster om postorten Alafors, som alltså är helt avskilt från centrala Nol med postorten Alafors däremellan. /Ascilto (diskussion) 14 februari 2016 kl. 17.16 (CET)

Och fastigheter kan ha flera olika adresser, om det finns portar åt flera olika gator kan de ha olika adress.FBQ (diskussion) 14 februari 2016 kl. 17.46 (CET)

Ja, då kan det finnas "hus" med olika postnummer eftersom de har olika adresser på olika sidor. Är det alltså i fall som dessa som SCB har sagt "vi säger att hela detta hus får nummer..."?

Ascilto: Ja, att postnummer (och därmed postorter) har enklaver och exklaver är inte alls ovanligt (exempelvis 632 27). /Hangsna (diskussion) 14 februari 2016 kl. 17.50 (CET)

På sikt kan det behövas artiklar om postorterna och deras utbredning. Några få är redan skrivna, t ex Älvsjö (postort), Kista (postort). Vad som verkar vara svårt att hitta är historiken. Inrättandeår och eventuell nedläggning. Kanske finns det info på Postmuseet? --Andhanq (diskussion) 14 februari 2016 kl. 18.54 (CET)

@Hangsna: Det ser ut som man gjort den här lösningen för att Zetterbergsgatan ska ha bara ett enda postnummer och samma sak med Tegelbruksgatan. Större gator måste kanske delas upp, men helst vill man inte det. Det gör sorteringen så mycket knöligare. -- Innocent bystander 15 februari 2016 kl. 08.22 (CET)

Absolut är det så! Men det gör själva arbetet senare rätt ineffektivt då olika brevbärare går på olika distrikt men runt varandra och till och med i samma hus från olika ingångar. Frugan är brevbärare. Jag förstår dock inte varför SCB skulle vilja ändra. /Hangsna (diskussion) 15 februari 2016 kl. 17.34 (CET)

@Hangsna: Är du säker på att det verkligen blir så ineffektivt? Jag har själv arbetat extra med om att dela in områden i trakter, dock för den lokala motsvarigheten till Tidningstjänst och inte för Posten. Det lilla man förlorar på att hålla samman en gata vinner man ofta när man sorterar och justerar sina listor. Dessutom känns det tryggare när man vet att man har arbetskamrater i närheten. I något fall fick jag kritik för att jag delat upp en gata istället för att hålla samman den. När jag påpekade att det var svårt att få bilen uppför trapporna och förbi järngrindarna lät de saken bero. -- Innocent bystander 16 februari 2016 kl. 09.15 (CET)

Haha IB, sant där! Det är ju mest maskiner som sorter så sorterande som så inne tror jag inte man tjänar så mycket på. Visst finns det en vinst med att vara nära men när olika personer går in i samma port men från olika dörrar så är det inte speciellt effekt just i det momentet. /Hangsna (diskussion) 16 februari 2016 kl. 21.30 (CET)

Jag tycker det är tveksamt om postnummer är en relevant uppgift i artiklar om orter och liknande, bland annat eftersom kopplingen mellan "geografiskt objekt" och postnummer är ganska godtycklig, som beskrivs ovan. Dessutom verkar postnumren (och indelningarna) bytas ut ganska ofta. /NH 14 februari 2016 kl. 20.23 (CET)

Man kan naturligtvis alltid diskutera vad som skall vara med i sådana faktarutor. Då är det intressant att se hur man gör i andra språkversioner. Ser man på tyska ortsrutor så finns "höjd över havet" (då måste ju en vis punkt bestämmas, för de flesta orter är ju inte platta), postnummer och riktnummer (har vi också, rätt adekvat i mitt tycke). Däremot saknas "postort". Förmodligen överensstämmer orten med postadresssen på ett annat sätt i Tyskland, så det anses kanske onödigt. De har i stället med registreringsbokstav för motorfordon, vilket ju är totalt överflödigt för oss där sådan koppling saknas. Vi skiljer ju också på fysiska orter (tätort/småort etc) och politiska enheter (kommuner), vilket är nödvändigt med vår kommunstruktur. På engelska finns postcode och area code , men även en massa om politik (som vi skulle ha i kommunartiklarna). Danska wp har med postnummer/postort, dock inte riktnummer eftersom det saknas i landet. Norska wp verkar ha Befolkningsutvecklingen grafiskt i faktarutan. Lite olika lösningar, delvis beroende på olika förhållanden i respektive land. Men nog tycker jag postnummer/postort är motiverat. Ändringar är inte så frekventa. Även om det sker i bland så är nog de flesta oförändrade sedan 1968. --Andhanq (diskussion) 15 februari 2016 kl. 00.53 (CET)

Tack för utblicken! Intressant läsning. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2016 kl. 08.11 (CET)

Det var ju dock en större förändring i slutet av 1980- eller början av 1990-talet då postorten förlorade sin betydelse och samtidigt en rad mindre postnummerområden infördes. Innan dess slutade de flesta postnummer med 00. Jag minns inte längre riktigt alla detaljer, men någon annan kanske har information.FBQ (diskussion) 15 februari 2016 kl. 08.35 (CET)

Det var väl då man började experimentera med OCR-läsning av adresserna. En rad postorter försvann då för att förenkla för datorerna. När OCR-läsarna senare blev bättre återintroducerades en massa postorter igen. Idag klarar dessa maskiner att läsa de mest enfaldiga adresser och de hittar rätt ändå. -- Innocent bystander 15 februari 2016 kl. 08.41 (CET)

På WD motsatte jag mig att den här typen av uppgifter skulle läggas in, med hänvisning till just att det inte är en stabil uppgift och att historiken inte är enkel att följa. Jag fick nästan bara mothugg där och man kunde från flera håll visa att deras koder varit stabila över årtionden, ibland ända sedan de infördes. Själv har jag dock flera gånger varit med om både postnummer- och postadressbyten.

Jag motsätter mig inte att den här typen av uppgift läggs in, men med tanke på katalogskyddet för de svenska uppgifterna så tror jag inte det är en bra idé att låta en bot göra jobbet. Det får nog var och en göra i "sina" artiklar. -- Innocent bystander 15 februari 2016 kl. 08.30 (CET)

För fastigheter uppfattar jag ändringar görs relativt ofta. Själv bor jag i en dubbel säckgata som formellt hör till postort xx, men som fick ändrad postort till yy som det området säckgatan ansluter till. Det är ju en rent praktisk anpassning för att minska jobbet för utdelarna (eller det kanske skulle hanteras utan namnbyte idag?).Yger (diskussion) 15 februari 2016 kl. 08.53 (CET)

Bara ett tiotal postlådor bort byter det här hos mig både ort och nummer. Det är dock samma postis som delar ut både före och efter den gränsen. Jag tror dock inte han är ensam om att dela ut i något av dessa områden. Det finns det inte en chans att han skulle hinna. -- Innocent bystander 15 februari 2016 kl. 09.11 (CET)

Distriktstillhörighet ska finnas i ortsfaktamallen för alla tätorter, småorter och byar, kanske också stadsdelar. Postnummerområden har mycket konstigare gränser än distrikt som man kan se från SCBs karta och därför behövs de inte i mallarna. Om någon behöver postnummer för någon särskild plats, kan man använda postens postnummersök med hjälp av addressen. Beskrivning över postorter som i Botkyrka kommun#Postorter är ändå mycket bra ide. Raksa123 (diskussion) 18 februari 2016 kl. 19.12 (CET)

Kategorierna Konstens historia och Konst efter epok

Jag föreslår sammanslagning av Kategori:Konstens historia och Kategori:Konst efter epok. Se Kategoridiskussion:Konst efter epok för motivering. Är detta OK eller rör det till i kopplingen till syskonprojekten? Jag kan göra jobbet om jag vet att jag inte rör till det för någon annan.--Chandra Varena (diskussion) 14 februari 2016 kl. 18.02 (CET)

Jag beklagar att jag inte lade märke till blänkaren här. Det var en olycklig sammanslagning. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2016 kl. 00.49 (CET)

Naturvård

Biosfärreservatet Kogelberg (just nu förgreningssida) i Sydafrika, Magura nationalpark i Polen, naturskyddsorganisationen Pure Earth med flera saknar svenskspråkiga artiklar. Under nästa veckas tävling kan du vinna ärofulla rosetter när du skapar eller förbättrar artiklar med koppling till naturvård. Välkomna! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 18 februari 2016 kl. 11.33 (CET)

Inloggad som någon annan?

Hej allihop, vi har fått några enstaka rapporter om en allvarlig bugg som vi försöker undvika: ett par användare har blivit inloggade som någon annan än sig själva. Vi försöker få en överblick över hur många som har drabbats. Om ni upplevt eller hört om någonting liknande de senaste veckorna, hör gärna av er hit:

• https://phabricator.wikimedia.org/T126069
• mw:User_talk:Tgr (WMF)/Session pollution
• gtisza@wikimedia.org

Mer information finns på phab:T126069. /Johan (WMF) (diskussion) 8 februari 2016 kl. 12.07 (CET)

Enligt inläggen på Bybrunnen här ovan verkar det vara en hel del som plötsligt inte fungerar som det ska. Själv har jag flera gånger senaste veckorna råkat ut för att jag måste logga in på nytt med några dagars/någon veckas mellanrum, och det är ju inte precis så det ska fungera. Möjligen har något smugit sig in i systemet?--Bemland (diskussion) 9 februari 2016 kl. 08.48 (CET)

Att man behöver logga in på nytt beror nog på att någon på driften rensar gamla sessioner för att undvika just att fel användare råkar få fel session. /ℇsquilo 9 februari 2016 kl. 09.05 (CET)

Någonting i dessa förändringar i sessionshanteringen slår mycket hårt mot botarbete, körningarna avbryts jämt och ständigt med olika felmeddelanden. Att försöka logga in igen under pågående botkörning hjälper inte, boten måste startas om varje gång. @Johan (WMF): jag har försökt tala om detta för utvecklarna på phabricator, utan att mötas av något intresse. Lsj (diskussion) 9 februari 2016 kl. 10.36 (CET)

Alla användare loggades ut i morse av säkerhetsskäl.

Lsj: jag skall understryka saken. /Johan (WMF) (diskussion) 9 februari 2016 kl. 11.44 (CET)

Det låter märkligt att DNWB måste startas om istället för att bara "logga in" igen. Man bör kanske titta lite närmre på hur DNWB's inloggningsrutin fungerar, hur den hanterar session, token och kakor? Finns det vissa saker där som bara hämtas när programmet startas och andra som hämtas när man loggar in? Behöver något flyttas från den ena platsen till den andra? Kan man då fortfarande vara inloggad på flera wikis samtidigt? @GameOn:? -- Innocent bystander 9 februari 2016 kl. 12.20 (CET)

Jag var tvungen att gå in i DNWB och fixa kakhanteringen för att överhuvudtaget kunna logga in efter ändringarna, eftersom Mediawiki började sända ut ogiltiga kakor. Möjligt att det går att göra mer sådant i DNWB. Men om mediawikiprogramvaran ändras så att den levererar synbarligen slumpmässiga felmeddelanden till tidigare stabilt fungerande botkod, så är det en bugg som har introducerats i mediawiki, något som jag tycker borde intressera utvecklarna där. Lsj (diskussion) 9 februari 2016 kl. 13.32 (CET)

@Innocent bystander: Inget jag känner till. Var ju ett tag sedan jag körde något med boten, och jag håller med Lsj (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) att om befintlig kod slutat fungera så beror det inte på DNWB (eller övrig botkod) utan på ett fel i Mediawikiprogramvaran. Kvarstår problemet så här tio dagar senare för er? GameOn (diskussion) 19 februari 2016 kl. 10.53 (CET)

Det kom en ny uppdatering av DotNetWikiBot (3.15) häromdagen, som man måste ha för att alls kunna logga in sedan några dagar tillbaka. Den löser inloggningsproblemen, men inte problemen med slumpmässiga felmeddelanden. De senare verkar dock ha blivit lite mindre frekventa på sistone. Lsj (diskussion) 19 februari 2016 kl. 11.10 (CET)

Har det varit en ny allmän utloggning idag? Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2016 kl. 13.27 (CET)

Inte såvitt jag vet. Däremot kan en uppgradering till Debian 8 på några servrar kanske ha påverkat din session? /Johan (WMF) (diskussion) 12 februari 2016 kl. 14.23 (CET)

Eller också hade jag inte varit inne på just den datorn på några dagar. Jag var fortfarande inloggad på alla andra ställen. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2016 kl. 10.17 (CET)

Omdirigeringar

På sistone har det smugits in en ny praxis, nämligen att uppslagsord raderas med motiveringen att termen saknas i målartikeln. Jag menar att det i de flesta fall är överdrivet. Oftast får man god hjälp även om den exakta formuleringen saknas. Såvitt jag kan se har detta inte diskuterats utan drivits igenom av en flitig användare, vars goda insatser jag på intet sätt förnekar. Vill gemenskapen att detta skall fortgå eller skall vi återgå till en mer generös hållning? Tostarpadius (diskussion) 16 februari 2016 kl. 13.05 (CET)

Man behöver ha riktigt goda skäl för att radera en omdirigering. Vi ska på alla sätt försöka hjälpa läsarna att hitta rätt. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 16 februari 2016 kl. 13.22 (CET)

Kan ni visa exempel på det som raderats? Diskutera luftslott ger bara slag i luften! -- Innocent bystander 16 februari 2016 kl. 14.35 (CET)

Ett aktuellt exempel som låg på BOÅ är Högaltare, som nu dock blivit återställd efter korrigeringar i målartikeln. Jag delar Boivies åsikt - omdirigeringar är till för att hjälpa läsare och skadar i regel inte alls. Frisko ^{(dis.) (bid.)} 16 februari 2016 kl. 15.25 (CET)

Jag tycker också att vi kan vara generösa med omdirigeringar. I just fallet högaltare -> altare fanns det dessutom en verklig poäng att hänvisa till en relevant artikel, även om just det ordet inte nämns där. Omdirigeringen ger åtminstone läsaren informationen att ordet högaltare har en direkt koppling till det mer allmänt kända kyrkobegreppet altare (vilket inte nödvändigtvis står helt klart för alla som stöter på ordet). Lindansaren (diskussion) 16 februari 2016 kl. 15.40 (CET)

Eller så kunde man tro att det är en synonym – vilket det inte är. Här saknades information i målartikeln, och "högaltare" kunde mycket väl vara ett eget uppslagsord. Då är det bättre med en röd länk än en omdirigering. /NH 16 februari 2016 kl. 16.12 (CET)

Att en omdirigering med tiden kan komma att ersättas av en egen artikel under uppslagsordet ser jag inga problem med . Det är tvärtom naturligt att det ofta är så. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2016 kl. 00.44 (CET)

Jo, men när artikeln Altare inte ger mig något som gör att jag bättre förstår ordet Högaltare så ser jag inte poängen med omdirigeringen. Nu sägs det några ord om det, men jag vet fortfarande inte om jag blir klokare... -- Innocent bystander 19 februari 2016 kl. 13.20 (CET)

Det förtjänar helt klart en egen artikel på sikt. Tostarpadius (diskussion) 21 februari 2016 kl. 09.49 (CET)

Avskaffa stubbmärkningarna!

Jag tycker stubbmärkningarna, inklusive substubbmärkningarna, har spelat ut sin roll. Det är ofta artiklar utökas men man glömmer ta bort stubbarna. Hela grejen med Wikipediaartiklar är att de alltid kan utökas. I dag är det källor som är viktiga (och där finns ju redan mallar). J 1982 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.09 (CET)

Personligen instämmer jag, men vid senaste diskussionen fanns det inte konsensus för sådan åtgärd. Dock att den bara bör åsättas "allvarligt haltande artiklar" och inte bara korta.Yger (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.19 (CET)

När var senaste diskussionen? J 1982 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.24 (CET)

Jag minns inte när eller var diskussionen var men minns slutsatsen som Yger. Stubbmallar ska endast användas på artiklar där det borde skrivas mer (alltså där betydande delar saknas) och inte bara för att det som står är kort. --افيراتير (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.28 (CET)

Mallarna för stubavsnitt kan gärna finnas kvar (men kanske heta något annat) för delar av artiklar där det bör skrivas mer. J 1982 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.31 (CET)

Nu blev resultatet sist tvärtom, nämligen att mallar för stubasvnitt inte alls skall användas.Yger (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.34 (CET)

I så fall kan vi lika gärna skippa allt som har med stubbmärkningar att göra. J 1982 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.36 (CET)

Hur fungerar det, kan man själv ta bort stubbmärkningen när man har utökat en artikel, eller om man bedömer att den är tillräcklig även om det är kort. Eller är det en fråga för administratörerna?--Chandra Varena (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.41 (CET)

Jadå, det kan alla göra. Administratörerna är inte förmer än de utan adminverktyg. --MagnusA 29 januari 2016 kl. 17.48 (CET)

Allvarligt haltande, men inte bara korta tycker jag är en bra kompromiss. Man kan fortsättningsvis reducera användningen av stubbmallarna utan att avskaffa dem helt och hållet. Prematureburial 29 januari 2016 kl. 17.51 (CET)

Jag har länge tyckt att stubbmärkningen har spelat ut sin roll. Praktiskt taget alla artiklar kan utökas på ett eller annat sätt (med källor förstås). Lite tillspetsat skulle vi kunna införa en ny mall Denna artikel är komplett och kan inte utökas mera och sättas på de artiklar som är det. Den som tittar efter artiklar att utöka är i regel hemmastadda i kategoriträdet i "sina ämnen" och skicket av de artiklar som finns där. Det behövs inte något parallellt kategoriträd med i stort sett samma innehåll för det. --MagnusA 29 januari 2016 kl. 17.54 (CET)

Och när jag patrullerar märker jag stubmall åsätts av ambitiösa skribenter och deras alster är aldrig "allvarligt haltande". Medan de riktigt svaga som är allvarligt haltande som~Cyklobuten skapas av nya som knappt kan wikipedia, än mindre att det finna stubmallar.Yger (diskussion) 29 januari 2016 kl. 18.00 (CET)

Hur som helst finns det även sådana bland oss som tycker om att redigera utanför "sina ämnen" och jag vågar påstå att ibland hittar jag allvarligt haltande artiklar enbart tack vare markeringen. Prematureburial 29 januari 2016 kl. 18.01 (CET)

Redigeringskommentaren "tillfälligt stickspår" blev inte uppskattad. Prematureburial 29 januari 2016 kl. 18.05 (CET)

Jag tror att jag missuppfattade kommentaren, förlåt. Prematureburial 29 januari 2016 kl. 18.07 (CET)

Det vore bra om vi kunde komma till en överenskommelse om att stubbmärkningarna är överflödiga så att någon robot kan sättas på att göra det omfattande arbetet med att rensa. Märkningarna handlar sgs alltid om att artiklar är korta. Det kan man konstatera okulärt. Stubbavsnitt däremot fyller en funktion, för att markera att ett avsnitt inte täcker rubriken - t.ex. fragmentariska listor. Illustrationsbehov kan man också lätt konstatera, men de märkningarna tycks fortfarande fylla en funktion. Där händer det ibland att artiklar kompletteras. /Ascilto (diskussion) 29 januari 2016 kl. 18.09 (CET) (efter den sjunde tålamodsprövande redigeringskonflikten)

Jag håller åtminstone inte med om att de är helt överflödiga. Jag misstänker dessutom att jag inte är den enda som tycker så. Prematureburial 29 januari 2016 kl. 18.14 (CET)

Om stubbmallen endast ska användas i artiklar som är "allvarligt haltande", vad blir skillnaden mot substubbmallen? Det känns överflödigt att ha båda. /Ariam (diskussion) 29 januari 2016 kl. 18.16 (CET)

Substubbar kan raderas direkt om de inte utökas. Den mallen bör inte läggas in i artiklar som har någon som helst substantiell information. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.13 (CET)

Jag känner att Chandra Varena tar upp ett bärande problem. Även "halverfarna" skribenter tvekar inför att ta bort stubbmallen, när de fyllt på i artikeln. Det verkar som att uppfattningen ofta är att någon annan ska bedöma om mallen ska tas bort, än den som utökat. I övrigt ser jag fördelar med båda alternativen, ta bort och behålla, så länge som stubbavsnitt-mallen blir kvar. Men den mallen ogillas av hyfsat många vana användare, så inte heller den frågan är okontroversiell. Deryni (diskussion) 29 januari 2016 kl. 18.36 (CET)

Jag hittade följande diskussion om stubbmallar: WP:Bybrunnen/Arkiv 2015-02#Stubar (igen). Som jag skrev då, kan jag hitta inspiration till utökning i de kategorierna, men håller med om att det är ett problem när de blir kvar i artiklar som utökats och inte längre är stubbar. Där skulle en rensning kunna göras.--Historiker (diskussion) 29 januari 2016 kl. 19.19 (CET)

Jag vet inte om diskussionen denna gång kommer komma fram till att det är dags att ta bort stubmallarna men det faktiska arbetet (praxis) är att det försvinner mer och mer. Så förr eller senare får vi ta en diskussion och komma fram till om de ska vara kvar och vad de i så fall ska representera. Kanske kan vi helt enkelt strunta i att diskutera det och låta det "arbetas fram". /Hangsna (diskussion) 29 januari 2016 kl. 19.41 (CET)

Ja egentligen har användandet av dessa mallar degenererat ordentligt bara sedan senaste diskussionen. Jag tycker de numera används slumpmässigt och inte längre ger en ledning till dåliga artiklar. Och jag ser inte längre någon som metodiskt arbetar med att lägga mallar där de borde finnas. Exemplen hur de "kan vara bra och ha" ser jag som drömbilder som inte längre motsvaras av någon verklighet. Om det även denna gång är för tidigt ta bort dem, så känner jag dock det blir dags nästa gång de kommer upp (om ett år eller så).Yger (diskussion) 29 januari 2016 kl. 20.44 (CET)

Det låter som en bra idé att ta bort stubbmallen. Jag instämmer i att den kan slopas. Det är viktigare att artiklarna är korrekta (d v s källbelagda) än att de är långa. Jag har haft lite svårt att se att den gör så stor nytta. Ibland kan samma artikel till och med ha flera sådana mallar (t ex en för musiker och en för konstnär). / Pontuz (diskussion) 29 januari 2016 kl. 20.58 (CET)

Jag vet inte hur vanligt det är att stubbmallar läggs in i nyskrivna artiklar, men jag kan konstatera att i flera fall återfinns de i gamla artiklar, vilka även har brister i form av avsaknad av källor. Det skulle behöva göras insatser för att förbättra artiklarna, dels genom att utöka dem, men även källbelägga dem. Jag skulle vilja göra ett försök att angripa en del av dem genom att ordna en veckans tävling kring stubb-märkta artiklar.--Historiker (diskussion) 29 januari 2016 kl. 22.02 (CET)

Jag skulle vara väldigt, väldigt nöjd om vi kunde komma fram till ett principbeslut att stubmallarna skall avvecklas, men att vi sedan gör själva genomförande med förnuft och över en tid på ett år eller två. Vi kunde då se över olika ämnesområden och göra veckan tävlingar som Historiker föreslår för att innan de helt tas bort utnyttja mallen på ett bra sätt.Yger (diskussion) 29 januari 2016 kl. 22.10 (CET)

(Redigeringskonflikt)Det låter mycket bra. Man skulle då kunna komma fram till alternativa mallningar som behövs för vissa artiklar och inte bara "kasta bort stubmallen". /Hangsna (diskussion) 29 januari 2016 kl. 22.14 (CET)

Veckans tävling skall inte vara ett kvalitetsprojekt. Det bästa man kan göra är att leta källor och lägga dit själv. Källorna ligger oftast bara en googling bort. När en artikel fått minst en källa är det alltid en bra början. J 1982 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 22.12 (CET)

Jag tycker Ygers förslag är bra, då vi bör nyttja mallarna när de nu finns. I flera fall kan de helt sonika tas bort, och det är bara att vara djärv och ta bort dem, om man anser att artikeln inte längre är en stubb. I andra lägen skall vi arbeta bort dem genom att förbättra artiklarna.

Veckans tävling handlar ofta om kvalitet – källbeläggning är ett typexempel, som brukar vara populärt. Att göra liknande med att utöka stubbartiklar är helt i linje med det.--Historiker (diskussion) 29 januari 2016 kl. 22.25 (CET)

Intresset för veckans tävling sjönk rejält när det alltmer blev ett kvalitetsprojekt i stället för nytt tema (utanför Wikipedia) för några år sedan. När man för 2-3 år sedan började återgå till ämne i stället verkade intresset återkomma. J 1982 (diskussion) 5 februari 2016 kl. 20.06 (CET)

Jag tycker att stubmallarna spelar en viktig roll i kvalitetsarbetet. Men, som det har påpekats, så är det inte uppenbart för den som utökar en artikel när artikeln är såpass fullödig att stubmallen kan tas bort. Lösningen på det tycker jag är att alla stubmallar får en obligatorisk parameter för motivering. /ℇsquilo 30 januari 2016 kl. 08.28 (CET)

Stubbmallar behövs inte. Det finns inte någon klar definition när de ska användas och när artikeln är tillräckligt lång så att man får ta mallen bort. Den som läser artikeln ser själv om den är kort också utan mallen. Om man vill förbättra korta artiklar, hittar man de med CatScan2-verktyg. Raksa123 (diskussion) 30 januari 2016 kl. 09.40 (CET)

När Lsjbot skapade djurartiklar häromåret fanns det konsensus för att stubbmärka alla de djurartiklarna, vilket ledde till skapandet av ett mycket stort antal stubbmallar som tillsammans används i någon miljon artiklar. Finns det någon anledning att ha kvar den dubbla mallningen av botartiklar, med både {{robotskapad}} och {{robotskapad djurstub}}? Lsj (diskussion) 29 januari 2016 kl. 22.33 (CET)

Jag vet inte vad det skulle spela för roll men om jag redigerar (annat än botliknande redigeringar) plockar jag bort {{robotskapad}} men inte {{robotskapad stub om ...}}. Om de senare också plockas bort blir det kanske lite svårare att hitta och med bot redigera de botskapade artiklarna. Det kan ju iof lösas med smartare och eller felsäkrare botscript. --افيراتير (diskussion) 30 januari 2016 kl. 09.48 (CET)

Håller med J1982 och många andra här. Stubbar har spelat ut sin roll. Matanb (diskussion) 30 januari 2016 kl. 09.53 (CET)

Jag är däremot helt emot ett omedelbart avskaffande av detta system. Det bör fasas ut successivt, inte tas bort över en natt. Jag hoppas också att detta samtal får ta sin tid, så att ingen får för sig att genomföra detta med bot mitt under pågående diskussion, på grund av en tillfällig majoritet. Sådant har tyvärr skett förr. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.02 (CET)

Ingen har föreslagit ett omedelbart borttagande, bara ett principbeslut vars genomförande sedan kan ske successivt över ett år eller två.Yger (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.14 (CET)

Att det är Ditt förslag framgår av Dina inlägg. Jag tolkar dock inte alla som yttrat sig så. Jag kan ställa mig bakom två eller tre år. Rom byggdes inte på en dag. Detta är inte ett arbete som bör utföras av robotar av något slag. Det kräver urskiljning. I bästa fall kan de tas bort utan att ersättas av annan märkning, därför att den brister som finns åtgärdas. I några fall torde det dock vara svårare och då bör någon annan markering göras, exempelvis om avsaknad av källor. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2016 kl. 17.30 (CET)

För egen del plockar jag så gott som alltid bort mallarna efter en utökning och har gjort så sedan jag blev aktiv här. Upptäcker jag mallar i artiklar som definitivt inte bör ha dem gör jag likadant. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.12 (CET)

Detta att lägga in källor måste också göras med förnuft. Det är inte bara att slänga dit något. Om möjligt bör man få fram vad som användes vid artikelns upprättande. Det framgår inte sällan av historiken. Tostarpadius (diskussion) 30 januari 2016 kl. 10.10 (CET)

Jag håller med om källorna. En slarvigt källbelagd artikel kan ha getts noter som visserligen stödjer påståenden i artikeln, men där påståendena ändå bara är faktoider som råkar nämnas både i vår artikel och källan. Eller en källa som bygger på samma Wikipedia-artikel (jag har sett ett sådant fall), eller källnoter som bara delvis eller knapphändigt stödjer uppgifterna i artiklarna (dito). Det är vilseledande! (Och givetvis något jag avråder bestämt ifrån, inga källor är i så fall bättre, eftersom vi annars lurar eller i alla fall löper stor risk att lura läsaren.)

Stubbmallen markerar att artikeln är kort sägs det ungefär i diskussionen. Jag vill framhålla att det kan vara mer sofistikerat än så: den bättre användningen av sådana mallar menar jag är för "täckningsgrad". En kort artikel kan beskriva sitt ämne ganska uttömmande, och mallas i så fall inte. En längre artikel kan ändå beskriva sitt ämne ofullständigt, och i ett sådant fall kan en stubb-mall användas. Jag tror att den användningen kommit upp i diskussioner förr, om inte någon redan nämnt den nu, och det är den mest välmotiverade som jag känner till.

Men jag vet inte om sådana fall inte kan lösas på bättre sätt (någon stubbmall 2.0? :) En "ofullständig"-mall?), och jag tycker också för min del att stubbmallarna ofta är onödiga och blaffiga. Det känns som att det förekommer större fel med artiklar som inte har en egen mall, nästan (?). Användningsområdet är dåligt/vagt avgränsat och inte intuitivt (om inte allt kort ska mallas urskillningslöst, men det blir ju fel). flinga 30 januari 2016 kl. 14.25 (CET)

Mallar är ett sätt att kommunicera och de är en påminnelse att något ska åtgärdas. Det bör finnas mallar om att information saknas i artiklar oavsett deras storlek men gärna tydligare i vad som efterfrågas än i stubbmallarna. Närmast nuvarande är kanske brister. De bör också inte ta för stor plats i artikeln. Ta bort stubbmallar ersätt med "information efterfrågas". Maundwiki (diskussion) 30 januari 2016 kl. 15.51 (CET)

Nu förekommer det ju att stubbmarkeringar läggs in i artiklar som medvetet skapas just som stubbar, inte minst av den som själv skapat dem. Jag hoppas t.ex. att inte stubbmarkeringarna i robotskapade artiklar hör till dem man vill ta bort. Utifrån mina egna erfarenheter kan jag konstatera att mitt eget arbete med att utöka humlestubbar hade försvårats betydligt om inte stubbmarkeringarna hade funnits där. / Ternarius_D 30 januari 2016 kl. 17.19 (CET)

Det är kanske så att i ett visste skede av Wikipedias liv, hade de ett värde och då hälls de också efter. För 4-5 år sedan hade jag också nytta av dem. Men de senaste åren har undehållet blivit av dem klart sämre och jag tror vi samtidigt har täppt till en hel del av de allvarligaste luckorna stubbarna signalerade. har du verkligen haft nytta av dem under de senaste året?Yger (diskussion) 30 januari 2016 kl. 20.46 (CET)

Jag tänkte inte ens på robotskapade artiklar men om det behövs något som visar vilka artiklar som är robotskapade kan det få det finnas. J 1982 (diskussion) 30 januari 2016 kl. 18.45 (CET)

Bara vi slipper användandet av substubmallar som snabbraderingsmallar så är jag nöjd. Jo, det fanns en period... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 30 januari 2016 kl. 21.33 (CET)

@Yger: Jag har fortfarande nytta av dem! När jag gått igenom en robotskapad humleartikel och kunnat konstatera att de angivna webbkällorna är ok samt hyfsat till språket, men inte kunnat finna några källor som ger mer kött på benen, har jag gjort så att jag tagit bort varningsmallen om att det är en robotskapad artikel och ersatt "robotstubbmallen" med en vanlig stubbmall (det är ju inte längre en uteslutande robotskapad artikel med den inbyggda osäkerhet en sådan artikel kan ha). Det skrivs ny litteratur om humlor hela tiden, så många av de ursprungliga stubbartiklarna har jag senare lyckats utvidga till "normala" artiklar. Emellertid finns det fortfarande 36 humlestubbar; det skulle ställa till en hel del svårigheter om stubbmallarna på dessa togs bort.

Jag kan mycket väl tänka mig att det finns andra användare i liknande situationer. över huvud taget tycker jag det bruk av stubbar som jag skisserat ovan, att man förser en artikel med väldigt litet fakta med en stubbmall eftersom man har förhoppningar om att det senare ska gå att få fram mer fakta och kunna utöka stubbarna, som en legetim användning av stubbmallar. / Ternarius_D 30 januari 2016 kl. 22.46 (CET)

För något år sedan slutade jag lägga in stubbmallar i korta artiklar som jag skapade. Nu tyckte jag tiden var mogen att ta bort de flesta av dem jag lagt in tidigare. Med benägen robotassistans avlägsnade jag de flesta stubbmallarna i hundträdet och har manuellt tagit bort dem i biografier jag startat. Att starta biografier är roligt och tacksamt, eftersom de påfallande ofta fylls på av andra. Det gäller oavsett om artikeln har stubbmall eller inte. För några år sedan slutade vi länka datum och år. Stubbmallarna kommer att fasas ut på samma sätt. Det gör mig inget om det går fort. Avskaffandet ser jag som en mognadsfråga. Vi är nog en hel del som har mer eller mindre uttalade drag av sorterings- och organiseringsmani (det finns användare som periodvis bara håller till i kategoriträden). Jag inser dock att mallarna kan ha sin funktion i robotskapade artiklar. Att hitta korta artiklar i ett visst katalogträd går lätt med CatScan (som det f.n. tycks vara något problem med.) /Ascilto (diskussion) 30 januari 2016 kl. 23.16 (CET)

Jag har på senare tid alltmer sällan lagt in stubbmallar i korta artiklar, då jag inte anser att de fyller någon funktion, och jag har inte något emot att de tas bort. Man bör dock observera att det finns en hel del biografiska artiklar som är skapade med utgångspunkt i äldre uppslagsverk, som vad gäller vid uppslagsverkets utgivning levande personer inte några kompletteringar gjorts med senare biografiska uppgifter (bortsett från dödsdatum). Detta gäller särskilt de artiklar för vilka Svensk Uppslagsboks 1:a upplaga använts som källa. Dessa biografiska artiklar är därigenom i många fall mycket bristfälliga och i sådana fall är stubbmärkning högst motiverad./Annika (diskussion) 31 januari 2016 kl. 19.37 (CET)

Denna artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den

Jag tycker texten i denna mall är klart vilseledande emot både vad Wikipedia:Stubbar idag säger och emot vad vi idag brukar komma fram till i diskussionerna om den här mallen. Jag föreslår att texten ändras till: "Denna artikel anses vara för kort. Du kan hjälpa till genom att utöka den." -- Innocent bystander 30 januari 2016 kl. 19.27 (CET)

Eller möjligen "Denna artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra den informationen.". --MagnusA 30 januari 2016 kl. 19.30 (CET)

Absolut! Att artikeln är "påbörjad" ser jag inte att någon tycker behöver anmärkas någonstans! -- Innocent bystander 30 januari 2016 kl. 19.32 (CET)

Att en artikel är kort behöver inte betyda att den är ofärdig. Vissa ämnen är såpass snäva att det inte finns särskilt mycket att säga, och när det väl är sagt blir artikeln kanske till och med sämre om man utökar den.--Chandra Varena (diskussion) 30 januari 2016 kl. 19.55 (CET)

Nej, men att en artikel är för kort innefattar att man bedömt längden som varande ett problem. /Hangsna (diskussion) 30 januari 2016 kl. 20.40 (CET)

Min åsikt är att man inte ska vara så rädd för korta artiklar. Vi har haft denna stubbmallningshysteri. Vi har Wikipedia:Månadens nya och utökade artiklar som syftar att få till artiklar över 2000 bytes. Vi har Wikipedia:Veckans tävling eftersom det var för många småartiklar. Vi har statistik som kommer då och då, med bland annat oroande rapporter om hur många korta artiklar vi har. Sanningen är att våra korta artiklar ofta är helt normalt långa i jämförelse med andra uppslagsverk, ibland till och med längre - så vi behöver absolut inte skämmas över dem. Däremot om artikeln skulle sakna väsentlig fakta så är det förstås ett problem. Om det tex står att en person är längdhoppare men inte att han tog OS-guld, det står att någon är konstnär men inte hans nationalitet osv. Jag skulle föreslå att stubmärkning tas bort, men ersätts med det som MagnusA skriver ovan "Denna artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra den informationen.". Gärna med en möjlighet att även ange vilken denna saknade information är om man vill. Denna mall ska då sättas i uppenbara fall där något saknas, inte slentrianmässigt i alla artiklar som är korta. Om man vill hitta korta artiklar så är CatScan mycket bättre.AlphaZeta (diskussion) 30 januari 2016 kl. 21.03 (CET)

Nej, vi behöver inte hetsa fram utökningar. Korta artiklar är minst lika bra. Utökningar är alltid välkomna i alla artiklar så länge det inte är POV, maskinöversatt, trams eller upphovsrättsbrott. Avskaffa stubbarna utan ersättning! J 1982 (diskussion) 31 januari 2016 kl. 16.14 (CET)

Det finns undersökningar som visar att den som söker något på nätet bara skummar den översta 1/3-en av skärmen och sedan går vidare. Google har sina sponsrade länkar där och även sin kunskapsgraf längst ut i högerkanten där olika faktauppgifter från internet sammanställs av en algoritm. Om en Wikipediaartikel inte är sämre än Googles kunskapsgraf behövs inga åtgärdsmallar. Bristen på källhänvisningar är däremot en allvarlig brist. Internet är fullt med felaktigheter och myter och ju färre som slår rot på Wikipedia desto bättre. Hellre en artikel som består av 3 rader välskriven text med en källhänvisning än en utspädd artikel på 3 skärmsidor på tafflig svenska med obefintliga källor av diskutabel kvalité. Jag ser helst att Wikipedia slutar med stubbmallar och lägger krutet på annat. Nasko (✉) 31 januari 2016 kl. 17.34 (CET)

Skulle man inte kunna tänka sig nån form av stubbmall där man pekar på vad som saknas i artikeln? För då kan man tydligt se att när det här och det här är fixat kan stubbmallen tas bort?--Balzac (diskussion) 31 januari 2016 kl. 18.57 (CET)

@Balzac: Det finns inget som hindrar att du lägger in sådan information i de befintliga mallarna. -- Innocent bystander 31 januari 2016 kl. 19.43 (CET)

Jag föredrar MagnusAs förslag. Problemet med stubmärkta artiklar är inte (ska inte vara) att de är korta utan just att de saknar relevant information. Därför tycker jag också att det ska anges i mallen vilken information som saknas så att den som kompletterar artikeln med gott samvete kan ta bort den. /ℇsquilo 31 januari 2016 kl. 19.36 (CET)

Det är det jag också föreslår ovan.--Balzac (diskussion) 31 januari 2016 kl. 22.43 (CET)

Det bör inte läggas in i mallen. Däremot kan det med fördel anges på diskussionssidan. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2016 kl. 18.28 (CET)

I så fall blir det närmast en nödvändighet (när man lägger in en stubmall) att diskutera frågan på diskussionssidan, dvs vilken väsentlig information som anses saknas. Det har kunnat noteras att de mycket korta artiklar vilka saknat stubmall ofta varit de mest bristfälliga. Ibland har inga redigeringar gjorts på fem år eller mer. Man har kunnat anta att personer med ambitioner att utöka artiklar har missat dessa. De som nu söker efter artiklar att utöka kan således vara behjälpta av information om vilken typ av "väsentlig" information som anses behöva tillföras. A6tf3t (diskussion) 9 februari 2016 kl. 06.57 (CET)

Det var det som var lite av poängen med mitt förslag. Nu har det blivit fokus på "väsentlig information saknas" och då "bli tvingad" att nämna vilken typ av information som saknas/utelämnas istället för att slentrianmässigt slänga in "nu får någon annan ta över och fylla på det jag inte orkar"-mall som bara blir liggande år efter år för att ingen vågar ta bort den. Eventuellt n man lägga till något kort om att mallen mycket väl kan tas bort om den inte känns befogad längre (gäller troligen de flesta artiklar där stubbmallen har legat i många år). --MagnusA 9 februari 2016 kl. 07.13 (CET)

Mallen bör endast användas när man ser att något saknas. Om man vet vad artikeln bör kompletteras med är det väl bättre att göra det än att lägga till någon parameter i mallen. Diskussionssidan används generellt för litet. Att kommentera där kan även ersätta långa redigeringskommentarer som annars gömmer sig i historiken. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2016 kl. 21.30 (CET)

Att jag vet att någonting fattas betyder inte att jag klarar att förklara det, än mindre hitta lämplig källa. Själv tycker jag man kort kunde beskriva saken, kort och inom ramen för vad man säkert vet, men många här anser att man överhuvudtaget inte skall lägga in text utan källa. Som motivering i mallen torde det godkännas av de allra flesta. --LPfi (diskussion) 22 februari 2016 kl. 13.51 (CET)

Och det behöver inte vara några avancerade krav på sådana kommenterar i mallen (eller diskussionssidan om man föredrar det). Redigeringskommentarer är ett svårt ställa att söka information. Blir de långa, är det inte ens säkert att de ryms. -- Innocent bystander 22 februari 2016 kl. 14.36 (CET)

Den nya mallen fungerar lika dåligt som den gamla. Kolla: Ignaz Moscheles (permanent länk); tre stub-mallar och ingenting på diskussionsidan, som säger VAD som fattas. Luke (diskussion) 20 februari 2016 kl. 22.08 (CET)

Den nya mallen är samma mall som tidigare, det är bara mallens innehåll som har ändrats, fram till för några dagar sen stod det alltså något annat längst ner i den artikeln. I detta fall är alltså lösningen att plocka bort mallarna. Om någon numera lägger in den mallen så är det dock för att det finns en brist. /Hangsna (diskussion) 20 februari 2016 kl. 22.13 (CET)

För mig som patrullerare är den nya formuleringen en hjälp. det är självklarare att plocka bort dem när artikeln bara är kort, och jag har också noterat de förekommer mindre ofta numera. Historiken för vi ta itu med successivt.Yger (diskussion) 21 februari 2016 kl. 04.59 (CET)

Då förstår jag. Tack! Luke (diskussion) 21 februari 2016 kl. 15.05 (CET)

Liten teknikpool i syd?

Hej.

Jag har diskuterat en del med Wikimedia Sverige om att ha en mycket liten teknikpool i Skåne, någon enstaka sak som skulle kunna ligga hemma hos mig (precis vid Södervärns busstation, mitt i Malmö) och kan hämtas ut av alla som till exempel ville ladda upp någonting till Commons (man behöver inte vara medlem i WMSE). Vi var några wikipedianer som samlades på ett fik för några månader sedan. Det som då framfördes var att det förmodligen inte var särskilt nödvändigt med en enklare systemkamera, eftersom det är sådant som folk har hemma, utan att man borde satsa på någonting mer avancerat i fotoväg för att erbjuda någonting vi annars inte har, eller kanske någon annan utrustning. Det som WMSE tänkte på var snarare precis en enklare kamera, så nu försöker vi hitta en bra lösning och se om det är värt att göra alls. Det skall ju vara någonting som används.

Om vi har en budget på 10 000 kronor, vad vore rimligast att köpa, och finns det lokalt intresse för att använda det? /Julle (disk.) 17 februari 2016 kl. 13.21 (CET)

Det beror ju på vad som ska fotograferas. F/2.8-objektiv är bra för porträtt (det är sällan större bländaröppningar gör nytta), likaså kan en bra blixt hjälpa. En uppladdningsbar bygglampa är bra för urban exploration och andra mörka utrymmen. Lightroom är i mina ögon (tyvärr) så mycket bättre än GIMP. "Adobe CC for teams", för flera användare, kostar 220 kr/månad. Annars kanske det kan vara värt att lägga pengar på en workshop med en professionell fotograf? Stativ är också en sån grej som är värt att kolla olika kvalitéer på. Vivo (diskussion) 21 februari 2016 kl. 10.07 (CET)

Det är nog värt att fundera lite extra på vad sakerna kommer användas till och vilka som kommer använda dem. Jag gissar att de med ett lite större fotointresse har egna grejer eller saknar dyrare saker. Då kan det vara bättre med pengar till att hyra de dyrare sakerna när de behövs. För andra kan det vara svårt med avancerade saker eftersom det kan vara besvärligt att hantera, då kan en bättre kit-kamera vara väl så bra. Blixtar och objektiv passar bara ett visst märke vilket gör det svårare att använda. Stativ är väldigt bra. De foton som tas mest gissar jag är byggnader följt av personer och sist saker/prylar/djur/växter. För byggnader klarar man sig långt med en vettig kit-kamera och ett stativ för inomhusbilderna. Blixt är bra inomhus men är svårare. Personer och övrigt beror på situation och hur man gillar att ta bilder. Jag rekommenderar en vettig kamera med ett normal/vidvinkelzoom och ett stativ. --افيراتير (diskussion) 21 februari 2016 kl. 10.30 (CET)

Lightroom och Gimp är två helt olika program som gör olika saker. Ska man jämföra så är det Lightroom vs Darktable eller Photoshop vs Gimp. /ℇsquilo 22 februari 2016 kl. 07.50 (CET)

"Antal sidvisningar" har slutat fungera?

Hej! Är det så att funktionen "Antal sidvisningar" (syns i varje artikels sida för versionshistorik) slutat fungera? Jag får inte upp data för datum efter 21 januari. Och om den slutat fungera, är det något vi – eller WMF – kan göra åt saken? Jag har hört många gånger att det är en funktion som inte hanteras av WMF. Kanske borde det inte behöva vara så…

@Ainali:, vars kommande veckotävling är helt beroende av att det finns sidvisningsstatistik för de olika artiklarna.--Paracel63 (diskussion) 2 februari 2016 kl. 20.46 (CET)

Ja, den är död. Det diskuteras lite kort här: Wikipedia:Wikipediafrågor#Visningsstatistik. //Romulus74 (diskussion) 2 februari 2016 kl. 20.50 (CET)

Ja, se det Romulus74 länkar till. För veckans tävling är det ingen fara, den är numera uppgraderad till det nya API:et och inte beroende av stats.grok. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 2 februari 2016 kl. 20.53 (CET)

 Gillar Kul att det finns en framtid. :-)--Paracel63 (diskussion) 2 februari 2016 kl. 21.03 (CET)

Det finns en fungerande sidvisning på enwp.[4] Och den går ju att använda för svenska artiklar också.[5] Edaen (diskussion) 9 februari 2016 kl. 06.57 (CET)

Trevligt! Och nu ser jag att det verktyget fått ta över sidvisningsfunktionen i menyn. Stort tack! :-)--Paracel63 (diskussion) 22 februari 2016 kl. 23.40 (CET)

Var någon stans i menyn ligger detta verktyg? Luke (diskussion) 24 februari 2016 kl. 21.44 (CET)

På det vanliga stället, pilen uppe till höger och sen "stats". /Hangsna (diskussion) 24 februari 2016 kl. 22.45 (CET)

Det "vanliga stället" finns dock bara om man först i sina personliga inställningar klickat i "Lägg till en flik för att se statistik över antal besök" under "Extrafunktioner".

"Antal sidvisningar" under versionshistorisk, som är det vanliga stället om man inte aktiverat finessen, fungerar alltjämt inte. //Romulus74 (diskussion) 24 februari 2016 kl. 22.59 (CET)

Romulus74: Jag har uppdaterat MediaWiki:Histlegend. Nirmos (diskussion) 25 februari 2016 kl. 00.02 (CET)

Tack! Nu funkar det. Luke (diskussion) 24 februari 2016 kl. 23.22 (CET)

Bra! Funktionen var tidigare i veckan inte länkad till aktuellt projekt och aktuell artikel, så det fick man då skriva in själv. Nu verkar den saken vara löst. Stort tack! :-)--Paracel63 (diskussion) 25 februari 2016 kl. 18.18 (CET)

Slumpartikel -bot fungerar inte?

Det verkar inte som att -bot för slumpartikel fungerar just nu. Någon som vet varför eller vem man bör meddela? //Mippzon (diskussion) 20 februari 2016 kl. 19.30 (CET)

Ja, det verkar ha hakat upp sig. På den här sidan står det att Prolineserver är "Maintainer" av verktyget slumpartikel. --Larske (diskussion) 20 februari 2016 kl. 19.44 (CET)

*Petar på Prolineserver* Nirmos (diskussion) 20 februari 2016 kl. 19.52 (CET)

Jag har fixat en tillfällig lösning som borde duga tills Prolineserver rättat till funktionen. Frisko ^{(dis.) (bid.)} 22 februari 2016 kl. 17.31 (CET)

Det verkar vara ett problem med webservicen, jag har rapportderad det samt lagt till flera ytterligare maintainers till projektet, jag trodde att jag hade det tidigare. --Prolineserver (diskussion) 23 februari 2016 kl. 12.16 (CET)

Nu verkar tools.wmflabs.org/slumpartikel fungera igen, så jag har bytt tillbaka så att länken i menyn pekar dit. Frisko ^{(dis.) (bid.)} 24 februari 2016 kl. 11.28 (CET)

En massa oskapade kategorier

Om man tittar på Special:Önskade kategorier så kan man just nu se massor av oskapade kategorier. En del av dessa är onödiga och bör nog istället bara plockas ur artiklarna, medan andra borde skapas. Men det är ett rätt stort jobb att ordna detta för en person ensam. Men vad sägs om att hjälpas åt att fixa detta? Om vi är några stycken som hjälps åt borde väl detta kunna ordnas?--Bruno Rosta (diskussion) 24 februari 2016 kl. 01.49 (CET)

Anmäler man klotter till tillbakarullare?

Jag tog bort klotter på Ludvig XVI av Frankrike, eftersom att en tillbakarullare inte har hunnit göra det, men jag skulle vilja veta hur det egentligen ska gå till här. 25 februari 2016 kl. 16.10 (CET)Fotiu (diskussion)

Det var helt rätt hanterat. Vem som helst - tillbakarullare eller ej - kan ändra, justera och rätta, och just klotterarbetet är det utmärkt att så många som möjligt är engagerade i. Så, kul att du vill hjälpa till! Lindansaren (diskussion) 25 februari 2016 kl. 16.23 (CET)

Det här är första gången jag har stött på det utan att en tillbakarullare har rättat till det, så jag blev lite osäker. 25 februari 2016 kl. 16.41 (CET)Fotiu (diskussion)

Jag har tagit bort klotter i flera år. Du kan spana in Wikipedia:Klottersanering för vägledning. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 25 februari 2016 kl. 20.30 (CET)

Om man är aktiv klottersanerare är det också möjligt att uttrycka önskemål om att själv bli tillbakarullare på BOÅ. Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2016 kl. 15.30 (CET)

Tack för informationen! 26 februari 2016 kl. 16.22 (CET)Fotiu (diskussion)

Lila Tretikov slutar

Efter en lång och slitsam kontrovers meddelade Patricio Lorente, Wikimedia Foundations Board of Trustees ordförande idag att Lila Tretikov, Wikimedia Foundations VD, lämnat in sin avskedsansökan. Hennes sista dag blir den 31 mars. Hennes avskedsbrev. Det har under de senaste veckorna varit flera långa diskussioner om hur de problem som Wikipedia Foundation står inför ska kunna lösas. För den som är mer nyfiken hänvisar jag till Wikipedia-mailinglistans arkiv, eller för den som har möjlighet till den öppna Facebookgruppen Wikipedia Weekly. har också haft en del att säga om saken.//Hannibal (diskussion) 25 februari 2016 kl. 20.20 (CET)

Den som har kunskap kanske kan uppdatera hennes artikel här. /Hangsna (diskussion) 25 februari 2016 kl. 20.35 (CET)

So endeth our civil war. Hoppas jag innerligt. Det kommer att vara lite kaotiskt även framöver, men förhoppningsvis på ett mindre plågsamt sätt. /Julle (disk.) 26 februari 2016 kl. 13.24 (CET)

Någon som kan ge en ~(kort) sammanfattning om vad det plågsamma bestod av? -- Innocent bystander 26 februari 2016 kl. 13.26 (CET)

Ett försök till neutral sammanfattning av vad andra har skrivit offentligt i väldig korthet: Det rör sig om en ganska långdragen konflikt som handlar om flera olika saker, främst meningsskiljaktigheter kring administration, transparens och ledning inom WMF och dels om transparens där det funnits strategiska planer som inte redogjorts för öppet (men som det sedan inte blivit någonting av), vilket upprört både personal inom WMF och wikimedianer i allmänhet (och ett helt gäng som är både och, förstås). En annan fråga är förstås om så mycket av detta är Lila Tretikovs fel, eller om det är så att hon har gjorts till syndabock för mer än vad som är rimligt. Jag har ingen åsikt i frågan. /Julle (disk.) 26 februari 2016 kl. 13.40 (CET)

WMF:s anställda gjorde en undersökning där en mycket låg andel tyckte att ledningen var transparent, hade en vision, lade resurserna på rätt saker, etc. Allt är inte Tretikovs fel, och jag är säker på att det kommer att leda till en lång period av låg tillit till Wikimedias styrelse, men jag tror ändå att Tretikovs uppsägning är ett steg som visar att saker är på väg åt rätt håll.//Hannibal (diskussion) 26 februari 2016 kl. 14.21 (CET)

Vill man få en liten översikt av vad som har hänt så finns det en tidlinje här. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 februari 2016 kl. 14.44 (CET)

Ehhh, hur många "Senior Managers of X and Y" finns det på det där bygget egentligen? -- Innocent bystander 26 februari 2016 kl. 15.23 (CET)

Här är sidan med alla anställda, bara att kolla själv. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 februari 2016 kl. 19.46 (CET)

Det fina med amerikansk arbetstitelkultur är att den åtminstone är ett steg bort från det här förtvivlade ungdomsidealet vi lätt slänger oss med annars. Ingen vill vara junior. /Julle (disk.) 26 februari 2016 kl. 21.09 (CET)

Min chef sa en gång i telefon att: "Vi delar inte ut en massa titlar här. Det gör bara att folk vill ha betalt." Det gör också att de får mycket känsligare tår. Själv är jag nu solitär i den verksamhet jag jobbar inom. Någon titel har jag inte delat ut till mig. Jag blir det mina klienter gör mig till. Jag har det ungefär som min apotekare som jobbar ensam i sin butik. "Ja, jag är butikschef här. Jag har bara en enda under mig, men det är en riktigt jobbig j-vel." -- Innocent bystander 27 februari 2016 kl. 08.28 (CET)

Lila drev igenom mycket bra och önskvärda verksamhetsändringar, men genomförandet gjordes i otakt med personalen och utan rätt känsla för den Wikipediakultur vi alla är besjälade av. Klagomål och missnöje har pyrt länge men i ett stormöte 9 november stod individer ur personalen upp och önskade rakt att Lila skulle avgå. Sedan har turerna blivit helt absurda med acceleration de senaste två veckorna, där de explicita kraven på avgång exploderat. Styrelsen som mest består av snövita amatörer klarade inte av att hantera den värsta turbulensen på ett professionellt sätt men deras beslut, om än sena, har varit korrekta.Yger (diskussion) 26 februari 2016 kl. 18.44 (CET)

Det intryck jag har fått är att många personer i ledningen kommer från näringslivet och har drivit WMF som ett konkurrensutsatt företag med de krav på sekretess och företagshemligheter som det innebär, vilket har skurit sig ganska duktigt med den tradition av öppenhet som präglar en ideell stiftelse. /ℇsquilo 27 februari 2016 kl. 10.58 (CET)

Tycker du att det är viktigt att Wikipedia drivs med miljöhänsyn?

Wikipedia drivs enligt Greenpeace på ett ur miljöhänsyn dåligt sätt och får ett "D".

Jag snubblade över den här sidan häromdagen och tänkte att det kanske är något som fler wikipedianer än jag tycker är viktigt, och vill skriva under. Jag är inte hundra på om User:Gnom fortfarande försöker att påverka Wikimedia Foundation, men oavsett är det ju vettigt att göra sin röst hörd, och jag har inte sett några andra initiativ liknande detta. Jopparn (diskussion) 21 februari 2016 kl. 19.36 (CET)

Jag instämmer. Wikipedia bör drivas miljövänligt. K9re11 (diskussion) 21 februari 2016 kl. 19.54 (CET)

Instämmer också. --Allexim (diskussion) 22 februari 2016 kl. 15.37 (CET)

Även jag instämmer! --Omnibit (diskussion) 22 februari 2016 kl. 16.34 (CET)

Ja, Wikipedia bör endast skrivas med återanvända elektroner. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 22 februari 2016 kl. 16.38 (CET)

Men gamla slitna elektroner tappar väl sin laddning efter ett tag så det går åt många fler? - Tournesol (diskussion) 22 februari 2016 kl. 16.39 (CET)

Kan instämma även jag, men med två reservationer. Den ena handlar om vad som egentligen är miljövänligt, där jag inte rakt över köper Greenpeaces definition, t.ex. vad gäller kärnkraft. Den andra handlar om innehållet i artiklarna, där Wikipedia ska hålla NPOV även i detta avseende. Lsj (diskussion) 22 februari 2016 kl. 16.42 (CET)

Hur ser man skillnad på en kol- och en uran-elektron? -- Innocent bystander 22 februari 2016 kl. 16.43 (CET)

Det är kopparelektroner i båda fallen. Strömmen kommer från generatorer. /NH 22 februari 2016 kl. 16.49 (CET)

Menar du att WMF kör med egna kraftverk? -- Innocent bystander 22 februari 2016 kl. 16.51 (CET)

Det är kopparelektroner oavsett vem som äger kraftverket. Det hela är en upphandlingsfråga, leverantören förbinder sig att köpa vissa andelar från olika källor. En miljon besserwissrar kommer aldrig kunna komma överens om vad som är mest miljövänligt, den här bessewissern kan leva med det som Gnom kämpar för. Om inte annat för att lyfta frågan så att inte allt energibehov slentrianmässigt täcks på enbart billigaste sätt med hjälp av cyklande barnslavar i tredje världen eller nåt.--LittleGun (diskussion) 22 februari 2016 kl. 17.36 (CET)

En upphandlingsfråga, ren bokföring med andra ord! Det spelar ingen roll om jag köper fiskekorten av OK eller om jag köper dem på Konsum. Det är samma d-a sjö fisken simmar i! -- Innocent bystander 22 februari 2016 kl. 17.55 (CET)

Nu kan man ju lägga upp analogin hur man vill, antingen se de olika typerna av el som olika butiker, eller som olika sjöar. I det senare fallet skulle jag säga att förslaget är att köpa fiskekort i en annan sjö.

Visst är elektronerna desamma, men om köpare beställer el av typen X istället för av typen Y från elbolagen så borde det betyda att efterfrågan på el av typen X ökar, vilket ökar incitamenten för produktion av eltypen X (rent konkret så betalar man ju för produktionen av el av typen X och inget annat, vid en sådan beställing). Men finns det måhända något annat som förtar effekten av den efterfrågan? Jag vet inte, men det vore ju inte omöjligt. Saknas någon sådan invändning så står jag kvar vid att köp av elproduktion av typen X ökar efterfrågan på elproduktion av typen X. flinga 22 februari 2016 kl. 18.40 (CET)

Det miljövänligaste man kan göra är att vara effektiv. Fem personer som samåker i en gammal Volvo (med avgasrening) som drar 1 l/mil är dubbelt så effektiva jämfört med 5 personer åker i varsin Toyota Prius. Ökad effektivitet minskar behovet av all typ av energi. Fram för energisnålare servrar och effektivare kod. Nasko (✉) 22 februari 2016 kl. 19.53 (CET)

Men nu köper ju inte Fortum, Eon mfl el av typen X direkt från kraftverken. De köper el från Nord Pool, där "Cykelkraft från barnslavar" ligger blandat med "Vattenkraft", "Kärnkraft" och "Vindkraft". Det finns där terminer för Mellansverige (SE2) och för den 22 februari. Det är den el jag (och en liten del av Wikipedia) konsumerar just nu. Men det finns inga terminer att köpa på Nord Pool för "Cykelbarnslav-El". -- Innocent bystander 22 februari 2016 kl. 20.20 (CET)

Jag förstår såpass mycket som att det finns något med hur det här fungerar som jag inte förstår. Innebär det ingenting om kunden beställer antingen kärnkrafts, vattenfalls- eller cykelbarnslavs-el? Kommer produktionen av cykelbarnslavsel fortsätta att minska (exempelvis) oavsett hur mycket kunderna (elbolagens kunder) beställer av den? flinga 24 februari 2016 kl. 23.35 (CET)

@Flinga: Men vem beställer "el efter typ" var? Att det finns en opinion för eller emot barnslavscykelel påverkar säkert hur mycket nya cyklar det kopplas till elnätet. Men i beställningskedjan för att köpa el från konsument till producent ser jag inte att det finns en ruta att fylla i vilken typ av el man beställer. Jag vet inte vilken erfarenhet du har av att handla värdepapper på en börs. Det är något jag gör ibland. Om jag vill köpa "H&M"-aktier, så finns möjligheten att jag kan tala om hur mycket, vilken typ och till vilket pris jag vill köpa. Men det finns ingen ruta att fylla i att jag vägrar köpa av en robot. Robotar anses av en del vara marknadsstörande och därför olämpliga att handla med. Det finns också en möjlighet för vissa mäklare att handla anonymt. Det är inte heller populärt i vissa kretsar. Men jag kan inte när jag lägger en köporder välja att handla med en sådan mäklare som motpart. Det går att spåra vems aktier jag köpt, men jag kan inte styra det när jag lägger ordern över börsen. Vissa saker kan jag styra, medan andra är omöjliga att styra. Och jag kan inte se att jag genom beställningsprocessen kan påverka vilken el min leverantör köper in. -- Innocent bystander 27 februari 2016 kl. 09.24 (CET)

@Innocent bystander: När du går in på Vattenfalls webbsidor och tecknar ett elavtal kan du välja "hur du vill att din el ska produceras". Väljer du Vindkraft får du betala 1,9 öre mer per kWh än för andra produktionssätt. --Larske (diskussion) 27 februari 2016 kl. 09.35 (CET)

Var köper Vattenfall sin vindkraft ifrån om de inte köper den från Nord Pool, för där ser jag inte att den finns? Och hur kan Vattenfall sälja Vindkraft när det är storm och alla kraftverken måste stängas av? -- Innocent bystander 27 februari 2016 kl. 09.54 (CET)

Elcertifikaten avser energi (MWh), inte effekt (MW). Det innebär att din MWh "vindkraftsenergi", som du betalar lite extra för, kommer att produceras någon gång under året och det är det som du kan styra/påverka genom att välja ett sådant avtal. Däremot kan du naturligtvis inte få någon garanti att det gäller i varje ögonblick, till exempel av det "stormskäl" som du anger. Någon granne kommer kanske att få några av dina "gröna elektroner" när vindkraftverken inte är stoppade trots att grannen inte har avtalat om vindkraft. I längden jämnar det ut sig. --Larske (diskussion) 27 februari 2016 kl. 10.11 (CET)

Vattenfall köper elcertifikat enligt den "kvotplikt" som gäller. Handeln med elcertifikat kan man följa i CESAR. Där kan man till exempel se att medelpriset för ett elcertifikat (=1 MWh) under det senaste året har varit SEK 172,73. --Larske (diskussion) 27 februari 2016 kl. 10.42 (CET)

Det är ungefär som jag har tänkt mig att det fungerar, fast mer insatt och bättre förklarat än vad jag hade kunnat åstadkomma. flinga 28 februari 2016 kl. 17.34 (CET)

[indrag]
Det finns ett annat problem med "grön" el. Om man betalar mer för grön el blir det lönsammare att göra investeringar på den fronten. Men om kolkraft och kärnkraft inte läggs ner i motsvarande omfattning kommer det totala utbudet att öka, priserna på miljöovänlig el sjunka och totalkonsumtionen öka. Det är knappast vad som är meningen. Huruvida det sker beror på kostnadsstrukturen, hur många som väljer grönt och en rad andra faktorer som inte är lätta att hålla reda på. Därför är det här något som i första hand skall skötas med accis på sämre energikällor, eller auktion/handel med utsläppsrätter. (Och då rätterna blir billiga borde överskottet förstås dras bort från marknaden: tydligen var det tekniskt och ekonomiskt möjligt att minska utsläppen mer än beräknat.)

Det är bra att stöda forskning och etablering av gröna energikällor, men vindkraftstekniken är väl sedan någon tid väletablerad, sol-el håller på att bli billig, flis görs delvis på urskog (i Sverige) och virke (i Finland) och gammal vattenkraft säljs som grön el så att den inte räcker som reglerkraft (i Finland). Det vore dags att se över subventionerna och den övriga prisstrukturen (men åtminstone vi i Finland får vänta till nästa riksdagsval).

För WMF gäller det ju hur den lokala marknaden fungerar: finns det behov av aktörer som köper grön el, vore det miljömässigt bra att flytta servrarna (med eventuellt större behov av resor och andra bieffekter) o.s.v. Det är bra om man kan ta miljöhänsyn; ett program för ändamålet vore på sin plats, men jag vågar inte kräva specifika åtgärder.

--LPfi (diskussion) 22 februari 2016 kl. 21.20 (CET)

Sedan så kan det vara bra att veta att det är skillnad på "grön" el och el märkt med Bra Miljöval (det förra får vem som helt använda hur som helst, det senare har hårda kriterier som följs upp med årliga kontroller). //Vätte (diskussion) 22 februari 2016 kl. 23.20 (CET)

@Alla: För er som håller med om att det vore bra om Wikimedia Foundation i USA hade miljön i åtanke vid upphandlingar av el, servrar, resor m.m. så rekommenderar jag er att skriva upp er på meta:User:Gnom/Environmental impact så att det är tydligt att det finns en hel del aktiva volontärer som tycker att det är relevant. Detaljerna hur fördelningen mellan energikällor skulle vara m.m. är nog lite tidigt att ta nu :-). Jopparn (diskussion) 22 februari 2016 kl. 22.53 (CET)

Hej everyone and sorry for writing in English. This page has been a pet project of Aubrey and me for a little while and I had hoped to slowly expand it and find support for my idea. It was great to read your opinions and I'd love to hear your ideas for improvement. Thanks, --Gnom (diskussion) 23 februari 2016 kl. 17.05 (CET)

För att citera frkn Sofie Liljedotter: "jag förstår inte vad vi ska med kärnkraft till när vi har den utmärkta elektriciteten"... underlig kampanj, emå. Men, var och en blir salig på sin tro Riggwelter (diskussion) 23 februari 2016 kl. 20.46 (CET)

Hehe. Nå, det som jag ser som problematiskt är de 34 procent som kommer från kol(!), samt de 28 som kommer från gas. Det vore ju fint om de siffrorna kunde ändras iaf. Jopparn (diskussion) 25 februari 2016 kl. 23.26 (CET)

Vindkraft är absolut sämst, pga. anläggningarnas korta levnadstid samt dess driftsosäkerhet. Är endast lönsamt pga statliga subventioner. Ingen avvecklingsplanering eller avvecklingansvar finns heller. Så wikipedia bör inte få sin energi från vindkraft. Luke (diskussion) 26 februari 2016 kl. 16.32 (CET)

Jag tycker återcyklad el låter bra så min röst ligger på barncykelslavarna. --افيراتير (diskussion) 26 februari 2016 kl. 16.46 (CET)

Jag håller med Jopparn. Det som jag anser är problematiskt är elektriciteten som kommer från kol och gas. Kärnkraft är oproblematiskt eftersom elektricitetsproduktionen från kärnkraft inte själv genererar växthusgaser (exempelvis koldioxid) till atmosfären. I övrigt förespråkar jag solkraft och vattenkraft som energikällor. Jag är dock skeptisk till vindkraft i enlighet med det som Luke skrev. --Omnibit (diskussion) 27 februari 2016 kl. 08.49 (CET)

Själv jag har blivit skeptisk till vattenkraft sedan jag flyttade till Norrland. Ur systemteknisk synvinkel är vattenkraft perfekt, men det ser bedrövligt ut där kraftverken byggts. Och då tänker jag inte på själva betongkonstruktionen, för den är (oftast) ytterst lokal. -- Innocent bystander 27 februari 2016 kl. 09.00 (CET)

Att spillvärmen återvinns på ett effektivt sätt tycker jag är viktigare än var elektriciteten kommer ifrån. Samma sak med att hårdvaran är tillverkad på ett miljövänligt sätt och återvinns på ett miljövänligt sätt när den är uttjänt. /ℇsquilo 27 februari 2016 kl. 11.06 (CET)

Hedendom

Jag har en diskussion på min sida som tar upp orden Hedendom och hednisk. Jag vet inte om tillräckligt med tongivande personer hittar till den diskussionen, eller om denna diskussion egentligen skulle föras här för att ventileras ordentligt. Ni kan om ni vill gå till min diskussionssida, eller skriva kommentarer direkt här. Frågan var om man ska använda orden hedendom och hednisk när man beskriver en annan religion. Titta på t.ex Uppsala tempel där står t.ex hednatempel eller hedniskt tempel istället för att gå rakt på sak och skriva t.ex fornnordiskt tempel. Hedendom är enligt Svensk Ordbok, som gavs ut av Svenska Akademien år 2009, en, citat: "religiös tro helt utan samband med kristen och judisk (och muslimsk) tradition särsk. om förment lägre religioner (enl. västerländskt synsätt), gärna med inslag av månggudadyrkan". Därför är min ståndpunkt att använda hedendom och hednisk när man beskriver en religion och dess riter är samma sak som att t.ex använda ickeeuropé och ickeeuropeisk när man beskriver en kines och dennes kultur, istället för att gå rakt på sak och använda ordet kines och vad denne gör. Detta är så i grunden fel och strider mot allt om hur ett uppslagverk ska byggas upp. Detta är bl.a diskriminerande och osakligt.Huginomunin (diskussion) 27 februari 2016 kl. 11.08 (CET)

Min mening är att uttryck som "hednisk" generellt sett upplevs som alltför (negativt) värdeladdade för ett seriöst uppslagsverk och därför i görligaste mån bör undvikas. /JohanahoJ (diskussion) 27 februari 2016 kl. 11.48 (CET)

Själva syftet med begreppet "hedendom" är att vara nedvärderande från ett kristet, judiskt eller muslimskt perspektiv. Det är inte encyklopediskt och värdeneutralt att använda det som beskrivning av icke abrahamitiska religioner. Dock finns det new age-riktningar som kallar sig själva "new paganism", och för att beskriva dem måste det vara relevant att använda begreppet, dock alltid tillsammans med förledet new/ny-. /Ascilto (diskussion) 27 februari 2016 kl. 11.57 (CET)

Ordet "hednisk" tillkom när det behövdes, d.v.s. när "kristendom" blev ett någorlunda etablerat begrepp. Det finns dock inget som säger att det skulle ha varit kristna som hittat på det. Det används även idag för att beskriva det som olika samfund som Forn sed håller på med, av dem själva, liksom även i akademisk litteratur om ämnet (samfund som kallar sig "hedniska" skulle dock själva ta illa upp av att kalls "nyhedniska"). Jag ser ingen anledning att inte använda det istället för rent negativa konstruktioner som "förkristen", eller när begrepp som "asatro" skulle vara missvisande.

andejons (diskussion) 27 februari 2016 kl. 17.15 (CET)

Det är möjligt att användardiskussionen inte är bästa platsen för samtalet, men det är bra när meningsutbyten hålls samlade. Jag har framfört mina synpunkter där. Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2016 kl. 18.40 (CET)

För mig ser det ut som att en ny användare blir blockerad för att den inte har svarat på en fråga (troligen också för att den arbetar vidare med redigeringar som misstänks sakna konsensus-stöd, men det framgår inte av diskussionen här). Vad har jag missat? Var ställs ultimatum innan blockeringen? flinga 29 februari 2016 kl. 01.46 (CET)

Eehhh, om du syftar på en kort blockering 26 februari av Huginomunin så ser den ut att syfta till att få stopp på pågående massredigeringar som kanske var helt på tvärs mot konsensus. Den typen av blockeringar hoppas jag vi inte tvingas ställa ultimatum före de genomförs! Då faller syftet med blockeringsverktyget, att "skydda uppslagsverket", bort ganska brutalt. -- Innocent bystander 29 februari 2016 kl. 08.57 (CET)

Notera: Det står här ovan att diskussionen förts på Huginomunins diskussionssida, men den är flyttad till Diskussion:Hedendom där den fortsatt. Diskussionen bör hållas där. /Ascilto (diskussion) 29 februari 2016 kl. 11.03 (CET)

Jovisst, fast diskussionen om blockeringar tror jag inte bör hållas där. Blockeringens längd är förstås relevant, det har jag inte kunskap nog att kolla. Stoppa massredigerigar, javisst, men en rak upplysning och ett ultimatum borde ha samma effekt? (Om inte, så är det sedan helt omärkligt att göra det man redan förklarat att man avser.) Det framgår inte av inläggen att användaren gör något otillåtet, man kan kanske förstå det om man är insatt och van vid projektet, men varför inte säga det? Kommunikationen nu blir att en användare underlåter att svara på en fråga från en annan användare, och blir sedan blockerad med förklaringen att den inte har svarat på frågan (!). (Och att delge ett ultimatum går bra att göra utan att för den skull vara otrevlig, så man är inte hindrad på så vis.) flinga 29 februari 2016 kl. 17.48 (CET)

Tack för påpekandet. Det fick mig att kolla redigeringshistoriken och blockeringsloggen. Det finns anledning att ta upp frågan på KAW, vilket jag gör strax. /Ascilto (diskussion) 29 februari 2016 kl. 18.01 (CET)

Inlägg på Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia#Riggwelter vs Huginomunin. /Ascilto (diskussion) 29 februari 2016 kl. 18.22 (CET)

Att använda citerade källor

I denna redigering, anser en användare att Sveriges officiella syn på Karl X Gustavs bortgång i Göteborg inte är av allmänt intresse på Wikipedia. Det tycker jag är synd, speciellt då så många andra versioner kring hans död förekommer. Tacksam för synpunkter. Ymer (diskussion) 27 februari 2016 kl. 17.57 (CET)

Jag håller med om att det är synd om citatet försvinner helt. Samtidigt är det kanske väl långt för att platsa i artikeln. Kanske kan man lägga det på Wikisource i stället och hänvisa dit under externa länkar? /FredrikT (diskussion) 27 februari 2016 kl. 18.18 (CET)

Det förslaget framförde jag i artikeldiskussionen. Fortsätt gärna samtalet där! Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2016 kl. 18.42 (CET)

Om citatet inte tillför något nytt jämfört med beskrivningen ovanför finns det ingen anledning att infoga citatet här. Om det finns många andra versioner kring hans död vore det mer intressant att berätta om det. Wvs (diskussion) 27 februari 2016 kl. 18.43 (CET)

Citatet ger in extenso kungamaktens syn på kungens död i Göteborg. Om inte det är av intresse för en besökare, blir jag bekymrad. Upplever allt mer (efter tio aktiva år på Wikipedia) att artiklarna hackas upp eller smalnas av, då de angrips av "de tärande" (mitt uttryck för de som oftast inte bidrar med något nettomaterial i artiklarna). Tycker faktiskt att det är en allvarlig utveckling. Nej! låt artiklarna bli fylligare och därmed intressantare. Ville lyfta frågan, men kommer inte att följa upp den ytterligare: waste of energy. Ymer (diskussion) 27 februari 2016 kl. 19.04 (CET)

Jag anser att citat ur historiska källor främst bör användas när exakta formuleringar kan vara av intresse, eller, om de även anses ha litterärt värde, för att ge en känsla för språket. Ingetdera verkar föreligga i det här fallet, varför det eventuellt bör räcka med en sammanfattning. Hela dödskampen är här knappast heller av särdeles intresse, till skillnad från exempelvis Gustav III:s, och förloppet täcks redan i betydligt större detalj än t.ex. hans uppväxt eller trontillträde. Vill man göra artikeln fylligare är det snarare de områdena som är i behov av påfyllning.

andejons (diskussion) 27 februari 2016 kl. 19.26 (CET)

Minst sagt grumligt. Men, vad anser församlingen om att istället lägga in en not med informationen enl. ovan? då "drabbar"(?) den inte artikeln utan utgör endast tilläggsinfo. som dessutom kräver en aktiv åtgärd för att visa. Ymer (diskussion) 27 februari 2016 kl. 20.05 (CET)

En not med hänvisning till texten på Wikisource vore en utmärkt lösning. Tostarpadius (diskussion) 27 februari 2016 kl. 20.09 (CET)

En not till Wikisource blir som att hänvisa till ett supplement i den tryckta världen. Varför denna rädsla till att innefatta all info. till huvudartikeln - utrymmesbrist? Ymer (diskussion) 27 februari 2016 kl. 23.59 (CET)

Var sak på sin plats. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2016 kl. 00.40 (CET)

Använd åtminstone mallen {{citat}} om en så där stor textklump ska citeras. Sedan är jag tveksam till vilken nytta citatet gör i artikeln. Den gammaldags stavningen är ganska svårläst och andemeningen har redan redovisats på modern svenska. /ℇsquilo 28 februari 2016 kl. 08.22 (CET)

Det tillför möjligen tidsfärg, men citatet är alldeles för långt in extenso. Någon mening kan anföras i artikeln. Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2016 kl. 08.26 (CET)

Jag tycker definitivt att citat likt detta gör artiklar mer färgstarka och intressanta. Som tidigare sagts är det aktuella citatet kanske lite långt, och det skulle blir vackrare om mallen {{citat}} används. --Bairuilong (diskussion) 28 februari 2016 kl. 13.20 (CET)

Vi kan göra WP än mer färgstarkt genom att infoga kopia av hela Riksarkivet – varför bara just detta citat. Wvs (diskussion) 28 februari 2016 kl. 13.45 (CET)

Vi kan också göra Wikipedia mindre färgstarkt genom att radera allt innehåll – varför bara just detta citat. --افيراتير (diskussion) 28 februari 2016 kl. 13.49 (CET)

(Avindenterar): Citatet var verkligen intressant och tillförde som diskussionen är inne på färg (även om jag befarar att jag riskerar att tillhöra den tärande delen av användarna, eftersom jag bland annat tar bort felaktigheter illa skriven text, osv, i högre utsträckning än jag lägger till). Jag håller nog ändå med om att det inte bör vara i brödtexten, även om jag nästan hade kunnat tänka mig det som ett intressant citat (se nedan), men tycker för min del att det skulle vara okej att ha i en kommentarnot.

Argumenten för varför citatet inte riktigt platsade i brödtexten tycker jag framkommit ovan redan, det är inte riktigt av särskilt intresse i sig (om man inte är väldigt generös, men det finns just väldigt mycket på motsvarande nivå är min tanke), och tillför som jag förstått det inget som inte redan fanns i artikeln. Men lite annorlunda formulerat:

Om en person som Karl X finns hur mycket som helst skrivet i primärkällor och sekundärkällor. För att en artikel ska gå att läsa, bli begriplig och ge en bra bild av sitt ämne krävs det där att man sållar. Många citat om Karl X:s liv och i detta fallet frånfälle finns som skulle kunna vara med, men för att få en välavvägd artikel så får vi sålla bland informationen som ska vara med. Andra menar att citatet inte tillförde något unikt, därmed faller det i så fall på det. Men som sagt, intressant är det och jag tycker inte att det vore något egentligt problem med att ha det i en kommentarnot. Averaters resonemang i diskussionen är också vettigt i sig. flinga 29 februari 2016 kl. 18.11 (CET)

Wikimania 2016: call for posters, discussions and trainings

Hi people,
the calls for posters, discussions and trainings for Wikimania 2016 are officially opened, you can find all the relevant links on the conference wiki:

https://wikimania2016.wikimedia.org/wiki/Submissions

The calls will be closed on March 20.

Posters will be reviewed just to make sure that there aren't things which are too much out of scope. Since we have a whole village we will surely find places to attach them, even if we they will be a lot!

Discussions will be managed by a guiding committee who will work on the wiki to meld all the proposals and suggestions.

Trainings will be reviewed by the programme committee. Please note that we request that each training has at least 3-5 interested attendees in order to be put in the programme.

By the beginning of April we will have a first list of all the accepted proposals.

If you have questions we suggest you to ask them on the discussion pages on wiki, so that everyone will be able to see them (and their answers, of course).

We are looking forward to read your ideas! --Yiyi (diskussion) 29 februari 2016 kl. 17.06 (CET)

Nobelpriset eller nobelpriset?

Ska ett ord som nobelpriset skrivas med inledande versal eller inte, mitt i en mening? När jag gick i skolan, fick jag lära mig att ord som har satts ihop med ett namn, såsom nobelpriset, stockholmsutställningen, berlinblockaden och så vidare, inte ska inledas med versal när de är mitt i en mening. Det är dock möjligt att det allmänna språkbruket har ändrat sig på den punkten. Jag kan konstatera att i en artikel som exempelvis Nobelpriset i litteratur, så förekommer inkonsekvent båda varianterna. Jag skulle gärna vilja få era synpunkter på detta. Stigfinnare (diskussion) 28 februari 2016 kl. 14.06 (CET)

Det skall skrivas med versal begynnelsebokstav enligt Svenska skrivregler §8.7.1 eftersom suffixet efter egennamnet utgör ett eget ord. --Omnibit (diskussion) 28 februari 2016 kl. 14.15 (CET)

Så är det ju inte alltid, och jag antar att Svenska skrivregler inte slutar där. Till exempel skrivs dieselmotor med liten bokstav. /NH 29 februari 2016 kl. 21.43 (CET)

Nej, på samma sätt som nedan skriver de också att det bara gäller när kopplingen till egennamnet fortfarande är tydlig.

andejons (diskussion) 29 februari 2016 kl. 22.10 (CET)

Min googling blev inte lika entydig: Språkrådets grundregel är att när kopplingen till egennamnet är tydlig ska det vara versal inledning men inte annars. De exemplifierar med "eriksgata" och "falukorv" med liten bokstav samt Nobelfest och Nobelpris med stor. Men, i överförd bemärkelse eller i sammanhang utanför den riktiga Nobelfesten så blir det gemen. Där är exemplen "Hon borde få nobelpris i snällhet" och "Vi har en egen nobelfest hos grannen". Dessutom menar finlandssvenska språkrådet att "nobelpristagare" möjligen har tillräckligt lös koppling till namnet Nobel för att skrivas med gemen.[6],[7] och [8]. Inga solklara svar alltså...--LittleGun (diskussion) 28 februari 2016 kl. 14.23 (CET)

(Redigeringskonflikt och hinner inte omformulera mig) Språkrekommendationerna går något isär. TT anger angående ord bildade av namn att dessa normalt får stor begynnelsebokstav men att liten bokstav används om förledens karaktär av egennamn har försvagats. De skriver uttryckligen "skriver vi Nobelpris och Nobelfest.". Enligt Språkrådet däremot så beror det på hur ordet används: "När det handlar om det bestämda priset, där kopplingen till personen Nobel är tydlig, bör det skrivas med stor bokstav, till exempel ”Hur många Nobelpris fick USA förra året?” [...] I överförd betydelse, där namnkaraktären är mer försvagad, är liten begynnelsebokstav mer naturligt, till exempel i ”Hon borde få nobelpris i vänlighet”"[9]. //Vätte (diskussion) 28 februari 2016 kl. 14.32 (CET)

SAOL tar upp båda formerna, så båda kan användas på Wikipedia. Vi vill gärna vara konsekventa inom en och samma artikel, och eftersom många artiklar där ordet nobelpris ingår även innehåller en mall med anknytning till priset så får man ta hänsyn till det också. /NH 29 februari 2016 kl. 21.40 (CET)

From English to Svenska

Hello. Sorry for my English. Please, translate this text from English to Svenska: "Welcome to Ukrainian Wikiversity!". I would be very grateful! — Green Zero обг 1 mars 2016 kl. 09.53 (CET)

Do you by Ukrainian mean pertaining to the nation of Ukraine or pertaining to the Ukrainian language? - Tournesol (diskussion) 1 mars 2016 kl. 09.55 (CET)

I mean pertaining to the Ukrainian language. — Green Zero обг 1 mars 2016 kl. 14.11 (CET)

"Välkommen till ukrainskspråkiga Wikiversity!", meaning "Welcome to [the] Ukrainian-language Wikiversity!" --Pipetricker (diskussion) 1 mars 2016 kl. 17.38 (CET)

Bugg i Visual Editor

Jag vet inte om detta är rätt ställe att skriva det här, men jag upptäckte precis en bugg i VisualEditor.

Jag skapade en ny artikel med hjälp av wikitext. Sidan var inte sparad. Jag växlade till VisualEditor för att enklare göra vissa saker. När jag sedan växlade tillbaka till wikitext (och valde "behåll ändringar") Kom jag till en sida som sa "Artikeln ... finns inte på svenskspråkiga Wikipedia" och allt jag hade skrivit var borta. Som tur var kunde jag gå bakåt i webbläsaren till senaste wikitextversionen där texten fanns kvar, men alla ändringar var jag hade gjort i VisualEditor var borta. -abbedabb^disk 2 mars 2016 kl. 10.32 (CET)

Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling tror jag är rätt plats, då borde någon som har koll se det. /Hangsna (diskussion) 2 mars 2016 kl. 10.51 (CET)

User:Henrik, stats.grok.se

Dear swedish Wikipedian(a)s, I hope you speak English? (oder Deutsch, ou Français?) I am looking for anyone who is able to find out the whereabouts of Henrik, who hasn't been openly active anymore since August 2014 and does not respond to e-mails. And perhaps why his great tool http://stats.grok.se isn't working anymore without notice. Or do you have any idea how to get contact to Henrik? Or to the owners of the domain http://grok.se? (See also en:Wikipedia:Web statistics tool and en:User talk:Henrik). Thanks in advance and & best regards, --.js^{[democracy needed]} 25 februari 2016 kl. 23.14 (CET)

.js: You can use tools.wmflabs.org/pageviews/ – which uses the official api – like this. Nirmos (diskussion) 26 februari 2016 kl. 10.46 (CET)

Och den ser ut att lida av samma problem som det förra verktyget. Besök via omdirigeringar ser inte ut att inkluderas ... -- Innocent bystander 26 februari 2016 kl. 11.18 (CET)

Vi (Community Tech) pratade om att åtgärda det tidigare i veckan, så förhoppningsvis skall det komma åtminstone något verktyg som fixar det. /Johan (WMF) (diskussion) 3 mars 2016 kl. 01.00 (CET)

Are you interested in the stats, or would like to make sure Henrik is OK? If you're assuming he's happily gone on to deal with other things, it might be worth knowing that there's a number of stats tools being developed by different persons (one of them linked by Nirmos above). See phab:T120497. /Julle (disk.) 26 februari 2016 kl. 13.22 (CET)

@Julle|Nirmos: Thank you for taking time. We are thinking about freezing Henrik's English talk page because people keep coming there to ask why stats.grok.se aren't running. I collected most of the infos on that and the new tools for en:WP:stats.grok.se but it would be nice to have information from Henrik himself of his future plans, if he will be coming back; or if it would be possible for somebody else to restart and care about stats.grok.se? And certainly I hope that Henrik is well! --.js^{[democracy needed]} 28 februari 2016 kl. 03.37 (CET)

Hur hantera omkategoriseringar inom Konst - färg - måleri?

Jag håller på att försöka sortera befintliga artiklar som på ett eller annat sätt handlar om "mitt" område, alltså färg och måleri. Det finns en snårskog av kategorier som dubblerar varandra eller som är över- och underordnade varandra i cirklar och spiraler. Det finns också intressanta artiklar som är instoppade i udda kategorier där man inte hittar dem, och det finns artiklar som skulle vinna på att slås ihop men som just nu sitter under olika kategorier.

Ett förslag till hopslagning av kategorier presenterar jag ovan (Konstens historia och Konst efter epok) men det finns en mängd likartade problem. Det som just nu är mest akut för mig är kategorierna Kategori:Konstnärsfärger och Kategori:Målningsfärger. Jag vill slå ihop dem till en kategori, som skulle kunna kallas Färg (målningsmaterial) eller Färg (målerimaterial). Som jag ser det går det inte att göra någon klar distinktion mellan de färgmaterial som används inom konstmåleri och de som används inom hantverksmåleri (även om enskilda produkter har mer begränsad och specifik användning). Jag föreslår därför en gemensam kategori med ett namn som kan innefatta båda de tidigare kategorierna. Den kan sedan göras till underkategori under både Kategori:Målarkonst och Kategori:Måleri (hantverk). Är detta OK?

Om jag fortsätter mitt sorteringsarbete så kommer jag säkert att behöva ställa mängder av liknande frågor igen, frågor som kanske egentligen inte platsar på Bybrunnen. Jag tycker att det vore jättebra om vi kunde bilda en liten diskussionsgrupp med inriktning på Färg - måleri - målarkonst, och att den gruppen sedan skulle kunna komma överens om vad som är OK vad gäller omkategorisering inom detta område. Hoppas att några av er vill vara med - och att resten av kollektivet kan överlåta ansvaret för detta arbete till den gruppen.--Chandra Varena (diskussion) 15 februari 2016 kl. 09.17 (CET)

Kategoriträden har vuxit fram mer eller mindre slumpvis och irrationellt och kan innehålla många ologiska oregelbundenheter med överlappningar och rundgång. Det krävs att någon kunnig tar ett helhetsgrepp på en sektor och skapar en rationell struktur. Eftersom ditt område varit försummat och inte hanterat av någon med överblick och sakkunskap, så tror jag att du lugnt kan jobba på tills du är nöjd. Överblivna kategorier kan du begära snabbradering av och när du döper om en kategori kan du begära robothjälp för att namnändringen skall slå igenom i alla berörda artiklar. /Ascilto (diskussion) 15 februari 2016 kl. 09.52 (CET)

Jag delar inte Asciltos uppfattning. Det har ägt rum en medveten systematisering inom området som inte bör brytas ned, i varje fall inte utan diskussion. Det går för fort just nu. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2016 kl. 00.47 (CET)

Jag svarade generellt, utan att ta ställning till situationen i den aktuella sektorn av kategoriträdet. Jag har dock inga invändningar mot Chandra Varenas resonemang ovan. Däremot reagerar jag på att kategorin Svenska kyrkomålare blivit kompletterande kategoriserad under Måleri (hantverk). Det finns kanske även annat som inte blivit så bra och som borde ha diskuterats först. /Ascilto (diskussion) 18 februari 2016 kl. 07.00 (CET)

@Tostarpadius: Jag är ledsen om jag har gått för fort fram. Jag har sett att ni som varit engagerade i området har följt mitt arbete och ibland korrigerat mina missar, och jag har tolkat det som att jag hade stöd för mitt arbete. Jag har hittat väldigt konstiga kategorier, till exempel Bild som innehöll (om jag minns rätt) en artikel om testbild på TV, en om kontorsmöbeln ritbord och en om kursplaner för bildundervisning i svensk gymnasieskola. Men jag vill definitivt inte förstöra andras arbete, och om wp-kollektivet menar att mina ändringar ska göras ogjorda så gör jag det. @Ascilto:Jag satte Svenska kyrkomålare som underkategori under Kategori: Måleri (hantverk) eftersom det fram till 1700-talet inte fanns någon tydlig skillnad mellan hantverksmålare och konstnärer. Andra omkategoriseringar som kan tyckas märkliga är provisoriska eftersom jag fortfarande håller på med arbetet.--Chandra Varena (diskussion) 18 februari 2016 kl. 08.49 (CET)

Jag förnekar inte att det funnits konstiga kategorier kvar från Wikipedias barndom. Jag är positiv till Ditt förslag om en grupp som arbetar med frågan och deltar gärna i den. Tostarpadius (diskussion) 18 februari 2016 kl. 12.30 (CET)

Jättefint, Jag ser fram emot ett samarbete kring dessa saker. Nu gör jag ingenting mera tills vi har diskuterat det.--Chandra Varena (diskussion) 18 februari 2016 kl. 12.52 (CET)

Jag gav mitt stöd till att genomföra förändringar i katalogträdet som rör färger, pigment och målerimaterial, där Chandra Varena framfört genomtänkta synpunkter, men när väl etablerade och väl planerade kategorier som Konst efter sekel och Konstnärer under 1300-talet raderas så har det gått överstyr. Stopp och belägg. Gör om och gör rätt. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2016 kl. 19.56 (CET)

Jag är ledsen att jag tog i för mycket - bra att ni har återställt!--Chandra Varena (diskussion) 4 mars 2016 kl. 17.24 (CET)

Kategorier som till exempel Albanskspråkiga författare och Albanska författare?

Vad är idén med överflödet av kategorier som Albanskspråkiga författare och Albanska författare? Förutom att jag inte fattar grejen vill jag helst att alla albanska författare hamnar i en kategori och inte i två. Känner mig girig att veta svaret. Tack på förhand! --Vannucci (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.49 (CET)

En albansk författare kanske skriver på engelska och är då en engelskspråkig författare. Jag kan vara en svensk författare som är en albanskspråkig författare om jag skriver texter på albanska. /Hangsna (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.51 (CET)

Den ena hör alltså till Kategori:Författare efter nationalitet och den andra till Kategori:Författare efter språk. /Hangsna (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.53 (CET)

Underlättar även en hel del för länder som Finland och Schweiz. J 1982 (diskussion) 4 mars 2016 kl. 11.11 (CET)

Månadens nya och utökade artiklar

Sous le signe du Capricorne och Mensskydd.

Sous le signe du Capricorne utsågs till januari månads bästa nya artikel. Samtidigt har Mensskydd framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 262 nya och 79 utökade februariartiklar har 27 respektive 19 blivit nominerade till den nu påbörjade omröstningen. Välkomna att bidra med röster eller lista artikelbidrag.

Även under februari kom en stor del av de listade artikelbidragen från Riostafetten. Till nästa vecka har denna etapptävling tagit sig ytterligare en bit österut, så det riskerar att bli mer av den österländska varan även under mars. Jag hoppas att det kan ursäktas. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 mars 2016 kl. 20.22 (CET)

Urvalskriterier för "födda det här datumet"

Rätt många artiklar om datum listar i ett manuellt skapat avsnitt en ynklig bråkdel av de encyklopediskt relevanta personer som fötts eller dött det datumet.

Hur skall det avgöras vilka som platsar? Finns det superrelevanskriterier som jag missat?

Borde avsnitten helt raderas till förmån för kategorier som "födda den 16 september" som kan botskapas? - Tournesol (diskussion) 3 mars 2016 kl. 08.54 (CET)

För ett halvt år sedan märkte jag att avsnittet om avlidna i 2015 kryllar med svenskar, vilket i sig inte är dåligt, men kan knappast antas ge en objektiv bild av de mest relevanta personerna som avlidit då. Också i övrigt gavs Sverige mycket mera utrymme än andra länder. Jag lade till mallen global/Sverige, som dock togs bort, med motiveringen att artikeln allteftersom fylls på med ny information. Så det är väl meningen att det såsmåningom läggs till nya personer, och med tidens lopp blir det mer och mer representativt för de mest relevanta personerna. Jag vågar dock påstå att detta leder till en förvisso bra, men oläsligt lång lista över personer. Men denna bild fick jag av diskussionen på 2015:s diskussionssida. K9re11 (diskussion) 3 mars 2016 kl. 09.58 (CET)

För en mer komplett lista se här en lista på 14280 personer på Wikidata som dog 2015. -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 13.54 (CET)

Sådant innehåll är väl snarast kalenderbiteri. Det behöver inte vara helt fel, men bör ifrågasättas om det hamnar inom syftet med ett uppslagsverk. Vill vi verkligen ha kategorier som rimligen borde innehålla tusentals artiklar (Vi har ca 200 000 artiklar om kvinnor eller män)?

andejons (diskussion) 3 mars 2016 kl. 11.21 (CET)

Det här känns som att det lättast görs på Wikidata, inte här, så att vi slipper dubbelarbete över språkversionsgränserna.//Hannibal (diskussion) 3 mars 2016 kl. 15.33 (CET)

I mina ögon är detta definitivt inte något för Wikidata. Det bör avgöras lokalt. Variation mellan språkversioner är en rikedom. Däremot är jag positiv till kategorier, en fråga jag väckt tidigare. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 15.46 (CET)

Jag angav skälet att vi slipper dubbelarbete som ett argument för att ta det på Wikidata. Jag kan lägga till att det enligt ovan blir mer neutralt vad gäller länder. Vad finns det för skäl till att vi ska göra det här?//Hannibal (diskussion) 3 mars 2016 kl. 15.53 (CET)

Det här går att göra på flera sätt som drar fördel av Wikidata. Man kunde göra en botkörning som kategoriserar alla biografier efter födelse- och dödsdatum, baserat antingen på vad som står i Wikidata eller vad som står i faktamallen. Man kunde också skapa en mall/modul som läggs in i alla biografier, och som plockar uppgifter från WD om de finns där och kategoriserar artikeln utifrån dessa. Samma mall borde egentligen också kunna ersätta den manuella könskategoriseringen. Lsj (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.13 (CET)

Jag angav ett tydligt skäl att det inte bör göras centralt: vi bör inte sträva efter likriktning. Dubbelarbete är när det gäller urval av fakta enbart positivt. Fördelen med Wikidata är att allt kan samlas där. All kategorisering, även den av män och kvinnor, bör likaledes skötas lokalt. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.20 (CET)

För på vissa språk är någon en man och på andra språk en kvinna? - Tournesol (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.21 (CET)

Skulle förvåna mig om alla språkversioner är överens om Chelsea Mannings könskategorisering. Lsj (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.42 (CET)

@Tostarpadius: Ett av de alternativ jag föreslog var en botkategorisering baserad på lokala data i infoboxen. Lsj (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.42 (CET)

@Lsj: & @Tournesol: Jag är ingen vän av kategorisering genom mallar. För att få kategorierna i en god ordning bör de läggas in manuellt. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.53 (CET)

@Tostarpadius: Läste du hela Lsj's inlägg? -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 17.17 (CET)

Ja, jag uppfattade det som stöd för kategorisering som görs av bot, något jag är helt emot. Den bör skötas manuellt. Det finns undantag redan nu och dem är jag inte helt nöjda med, trots att jag bidrag med dylika mallar själv. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 17.26 (CET)

För att få en konsekvent "god ordning" mellan kategorierna, så är botredigering överlägset manuella redigeringar av 2 968 olika användare. -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 17.30 (CET)

Det låter synnerligen sårbart. En enda användare kan förstöra allting. Visserligen är det lätt att återställa, men varför skall vi bli fråntagna allt roligt arbete här? Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 17.37 (CET)

@Tostarpadius: Det Lsj föreslår är i princip att boten sveper igenom alla artiklar och kompletterar där det behövs. Det är ingen "kategorisering med hjälp av mallar" inblandade! Det blir inte sårbarare än vad det redan är! (Och kategorierna har vi nog inte för att de är roliga, utan för att de är nyttiga. ) -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 17.44 (CET)

Ja, så länge manuell kategorisering är möjlig och tillåten har jag inga invändningar. Jag får dock ofta intrycket att vi lokala användare snart kommer att bli helt överkörda av Wikidata och att variationen mellan språkversionerna inte ses som den tillgång den är utan som ett problem. Det är självständigheten jag slår vakt om. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 17.48 (CET)

Skulle man kunna skriva ett filter mot Wikidata av typen "personer födda det här datumet, som det finns en artikel på minst K av denna uppsättning av N språkversioner av Wikipedia"? Jag säger inte att "finns på K språkversioner av Wikipedia" är ett perfekt kriterium, men bättre än att en individ bemödat sig om att lägga till det i en manuellt skapad och underhållen lista borde det ju bli, och kanske inspiration till skapande av nya artiklar om SVWP saknar någon av dem. - Tournesol (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.21 (CET)

NB! Ett problem just nu är att Wikidatas modell för tid inte är så väl genomtänkt. Det går helt enkelt inte att fullt ut lita på något datum inlagt före Kristi födelse eller ens ngt datum inlagt med någon annan kalendermodell än den Gregorianska. -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 16.34 (CET)

Listorna bör reserveras för de allra mest kända, annars förlorar de sitt encyklopediska värde. Detta måste skötas manuellt. Om vi skall ha jättekategorier med alla födda ett visst datum eller ett visst år tar jag inte ställning till. Men jag ser inget fel i att ta hjälp av Wikidata om det skulle göras, det verkar tvärtom vara en bra sak att använda Wikidata till. Dock är det många biografier som inte är mallade och som inte har basfakta på Wikidata. Hur skulle vi göra med alla dessa? Kan en bot ändå känna igen och välja ut de relevanta uppgifterna och lägga in dem på Wikidata? /Ascilto (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.39 (CET)

Om biografierna inte (på något projekt) har en faktamall, så är det betydligt svårare att med robot lyfta över datan till Wikidata. Men egentligen bör inte Wikidata fyllas med data från Wikipedia, det bör istället fyllas med data från externa källor. Annars blir det bara en självreferenade rundgång mellan dessa två projekt. Och jag har inga synpunkter på listorna, men jag tycker absolut inte vi ska några ha kategorier likt "Kategori:Födda 3 mars". -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 16.50 (CET)

Jo, just sådana kategorier vore synnerligen värdefulla. De finns på en del andra språkversioner. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 16.55 (CET)

Just när det gäller vilka som presenteras lokalt, tror jag att det går att ordna framöver med hjälp av besöksstatistik, antal interwikilänkar, antal källor i Wikidata, etc, och då anpassas efter vilka man vill ha lokalt. Och jag konstaterar att jag och Tostarpadius ser väldigt olika på det här. Jag håller med Innocent angående källhänvisningar.//Hannibal (diskussion) 3 mars 2016 kl. 17.35 (CET)

När har jag sagt att vi inte bör samla uppgifter med källhänvisningar i Wikidata? Jag värdesätter projektet som kunskapsbank. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 17.38 (CET)

@Tournesol: Här är ett exempel på en bot-genererad lista av personer födda tredje mars med artikel på svenska Wikipedia och minst en annan språkversion. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 mars 2016 kl. 01.48 (CET)

@Ainali:  Gillar En del bilder är väldigt höga. Kan man maximera höjden på bildvisningen genom lämpligt värde på parametern thumb, kanske | thumb = 120x160 eller nåt liknande? --Larske (diskussion) 4 mars 2016 kl. 09.00 (CET)

@Larske: Jag testade, men boten verkar strunta i x160. Om det verkligen är önskvärt får man nog be Magnus Manske om den funktionen. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 mars 2016 kl. 09.17 (CET)

@Ainali: I väntan på den utökade funktionaliteten hos Listeriabot kan man använda parametern row_template och en hjälpmall för att begränsa bilderna i höjdled. Se exempel här. --Larske (diskussion) 4 mars 2016 kl. 14.18 (CET)

@Larske: Ja just det, jag hade glömt bort radmallen. Det där blev ju riktigt snyggt. Men kanske skulle vi egentligen ska strunta i bild och gör något som Mall:Wikidatalista/Lista (som typ motsvarar Mall:Wikidatalista/Galleri) som verkligen försöker formatera om det så att det ser ut som dagens listor istället för en tabell? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 mars 2016 kl. 14.35 (CET)

Snyggt! Det kanske inte är moget för att produktionssättas, men att generera förslagslistor till meta-sidor enligt liknande principer ("personer födda ett datum i nästa vecka och som finns på ett hyggligt stort antal språkversioner av Wikipedia men inte på svenska, än") kanske? - Tournesol (diskussion) 4 mars 2016 kl. 10.42 (CET)

Det ser snyggt ut. Fint att vi kunde få ett snabbt förslag. Eftersom de allra flesta är okända för någon som är hyfsat allmänbildad borde alla namn ha en förklaring typ "amerikansk politiker". Jag håller med om att bildstorleken bör standardiseras. /Ascilto (diskussion) 4 mars 2016 kl. 11.19 (CET)

@Ascilto, mfl: Förklaringen kan själv du lägga in i respektive objekt på Wikidata: d:Q7331 för Ibn Battuta tex. -- Innocent bystander 4 mars 2016 kl. 11.24 (CET)

Jo jag är införstådd med problemen som kan uppstå med automatisk databehandling. /Ascilto (diskussion) 4 mars 2016 kl. 11.27 (CET)

@Ascilto: Nu la jag till alternativet så att de som inte har en manuellt angiven beskrivning får en automatiskt genererad sådan. Fast det verkar behövs en insats med att översätta lite för att den ska bli användbar. Som sagt, bildstorlekarna är standardiserade i bredd, men höjden kan inte jag fixa till. @Tournesol: Ja, det är ju också ett användningsområde. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 mars 2016 kl. 11.53 (CET)

Tack! Listan blev genast mycket mer läsvärd. Fantastisk insats. /Ascilto (diskussion) 4 mars 2016 kl. 13.17 (CET)

Diskussionstråden började med en diskussion om att det var för få, eller snedvridet nationalistiskt, utvalda personer omnämnda under datumartiklarna, och om möjliga kriterier för urval. Som jag ser det är det en omöjlig diskussion. Om man ska gå utöver en kuriosaaspekt på ett sådant avsnitt i en datumartikel, blir artikeln med varje rimligt kriterium hur som helst oläslig genom en orimligt stor volym. Och till vilken glädje skulle en artikel över tusentals födda på en vissa dag vara? Utom till någon enstaka enstaka kalenderbitare, som skulle vara lika väl betjänt av att kunna göra en egen sökning i Wikidata.

Diskussionstråden har sedan gått vidare till frågan om allt mer finkalibriga, specialiserade kategorier. En sådan möjlig långt gående kategorispecialisering äör enligt min uppfattning en tokig väg att vandra, inte bara ifråga om "Kategori: Födda den 3 februari på eftermiddagen" utan också inom andra områden. Jag håller helt med Innocent bystander i den frågan. Det vore intressant att höra närmare vad Tostarpadius menar med att datumkategorier skulle vara "synnerligen värdefulla". På vilket sätt? och För vem?. Boberger (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.01 (CET)

Visst kan de ses som kuriosa, men Dcastor har argumenterat för dem tidigare. De kan rent faktiskt vara till nytta för den som vill ha någon att tala om en viss dag under året. Själv håller jag ofta föredrag där ämnet valts på grundvalen av den typen av uppgifter. Jag är bestämt emot extremt små och specialiserade kategorier, vilket jag uttalat i många sammanhang. Varje artikel bör ingå i flera olika och inte ha egna. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.06 (CET)

Om syftet är att "ha någon att tala om en viss dag under året" så låter det som en helt ok anledning i sig. Men jag ser inte varför en lista lik min lista över dödda 2015 ovan inte skulle kunna tillfredsställa dylika behov? -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 18.15 (CET)

Radioprogrammet Spanarna inleds nästan alltid med att man går igenom litet sådana här vad-hände-den-här-dagen-i-historien-uppgifter och det finns liknande dagliga små listor i många dagstidningar. Jag tror definitivt att det finns en efterfrågan på den här typen av kalenderbitarsammanställningar. Själv använder jag dem ibland när vi skall förbereda utställningar på min arbetsplats för att hitta saker som kan kopplas till vissa givna jubileumsår eller -datum. /FredrikT (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.18 (CET)

Jag föreslog ovan att listorna över specifika födelse- och dödsdatum bör skötas manuellt så att de kan förbehållas de allra mest kända. Jag tycker dock att Hannibals förslag att listorna skulle kunna botfyllas utifrån "besöksstatistik, antal interwikilänkar" är värt att beakta. Det låter intressant som objektiva kriterier. /Ascilto (diskussion) 3 mars 2016 kl. 18.29 (CET)

Det låter värt att testa! -- Innocent bystander 3 mars 2016 kl. 18.30 (CET)

@Innocentbystander: Det är just sammanställningen under datum som poängen. Jag föredrar kategorier framför listor, även om nackdelen är att man inte kan ha rödlänkar. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 19.29 (CET)

Att botfylla listorna utifrån besöksstatistik är nog inte en bra idé. Med tanke på den geografiskt begränsade läsarkretsen skulle det knappast ge en alls objektiv bild av de viktigaste personerna födda ett visst datum. K9re11 (diskussion) 3 mars 2016 kl. 20.41 (CET)

Problemet med att manuellt fylla listorna för att de skall innehålla de viktigaste är att det inte fungerar. Givetvis kunde man enligt Hannibals förslag fylla listorna utifrån besökstatistik och interwikilänkar, men det finns ett litet problem där - artiklar med många inlänkar och många besökare hamnar högt på besökstatistiken trots att de egentligen inte är de mest kända eller kanske ens de artikar som personerna som sökte avsåg att komma till. Om de då dessutom väljs ut här hamnar de troligen än högre på besöksstatistiken som en självförstärkande mekanik. För mer flitigt besökta skulle det möjligen fungera. Jag tycker listorna mest är kuriosa, men visst kan även sådant få vara med på wikipedia om det finns intresse. Att svenskar i första hand listas på svenskspråkiga wikipedia ser jag som ett mindre problem, däremot är det vanligt att exempelvis lokalkonstnärer finns med medan internationellt kända svenskar saknas och liknande och relevanskriterier saknas. Tror för övrigt att de skulle vara svåra att införa. Jag har också reagerat på diverse årtalsartikar som i stort sett varit fyllda med födda och döda och i stort sett inte alls handlat om det aktuella året.FBQ (diskussion) 3 mars 2016 kl. 23.06 (CET)

Att bygga det delvis på antal iw-länkar gör att sådana som Josefin Nilsson sannolikt hamnar oskäligt långt ner. Vi har en godkänd POV här, och det berör det svenska språket. Att svenskspråkiga artister, författare inkluderas mer än långtbortistanskspråkiga är helt ok. Men svenskspråkiga bestsellers har inte nödvändigtvis så mycket iw-länkar. -- Innocent bystander 4 mars 2016 kl. 10.12 (CET)

Kan man använda antalet INTER INTRA-wikilänkar (i stället för INTRA INTER-wikilänkar), det vill säga antalet sidor på svwp som länkar till en viss sida vore det kanske intressant som en parameter för "viktighet". Här är sidorna som länkar till Josefin Nilsson. --Larske (diskussion) 4 mars 2016 kl. 11.16 (CET)

Du menar kanske tvärtom med INTRA och INTER? Men annars är det en god idé. Går bra att söka ut och sortera med bot. En tänkbar arbetsgång: gå igenom alla biografier med bot, kategorisera efter dag och år för födelse och död. Gå sedan igenom kategorierna med bot, och för varje kategori skapa en arbetssida med en "viktighetslista". Sedan får människor ta ställning till om och var och hur viktighetslistorna ska användas. Lsj (diskussion) 4 mars 2016 kl. 11.25 (CET)

Jag upplever tyvärr att intrawikilänkar inte heller är särskilt användbara. Jag har åtminstone tidigare konstaterat att många betydande namn helt saknar länkar här på svenskspråkiga wikipedia. Däremot är alla filmskådespelare exempelvis länkade från de filmer de medverkat i så de kommer naturligt att få många inlänkar. Vissa skivinspelningar har egna artiklar, och här kan vissa få många länkar, men urvalet av inspelningar som har artiklar har tyvärr sällan med betydelsen att göra och hjälper därför inte. Har någon lagt in dem i födda år och döda år och födda datum får de därigenom tre inlänkar oavsett betydelse. Har de dessutom lagts in som födda år och döda år i exempelvis konst-, politik- eller ekonomiår kan de få ytterligare en mängd inlänkar. Har de då varit verksamma inom flera olika genrer gynnas de av det. Har de lagts in i personer från X i en orts- eller kommunartikel ytterligare några. Finns de då också med i släkt- eller grensidor finns det ytterligare några inlänkar. Vad gäller Josefin Nilsson så konstaterar jag också att majoriteten av de här länkarna verkar vara användarsidor, det kan ju knappast räknas in. I det här fallet främst genom att huvudsidan där hon funnits med som nyligen avliden sparats. Jag tror egentligen bara att det finns tre alternativ:

* Listorna rymmer alla namn eller potentiellt alla namn. Det är fritt fram att fylla på med namn så länge de är relevanta för wikipedia. I vissa fall kommer det dock att vara omöjligt.

* Listorna rymmer ett urval som är baserat på externa källors urval med källhänvisning. Här kan man då givetvis ifrågasätta utvalet, om det är representativt eller objektivt, men det behandlas på samma sätt som andra källor. Det skall alltså krävas en källa på att personen i fråga valts ut som särskilt betydelsefull inom sin genre kontra andra namn.

* Att vi sätter upp relevanskriterier för listorna. Det kräver mycket manuellt arbete för det kräver också att relevanskriterierna tar hänsyn till en rad faktorer och varje lista inom varje område måste ha sina egna kriterier.FBQ (diskussion) 4 mars 2016 kl. 15.17 (CET)

Vad gäller intra-länkar så kan en robot lätt gallra bort länkar från användar- och projektsidor. Vad jag däremot upplever som ett problem är kanske våra navigationsrutor. De skapar en j-a massa inlänkar till vissa sidor, utan att de alltid känns motiverade. Just i biografier så är problem sannolikt mindre. Att det finns inlänkar från sådant som årsartiklar och ortsartiklar visar väl snarare att någon har ansett dem vara relevanta att nämna.

Vad gäller iw-länkar så är det dock svårare att sortera bort dylika länkar till omdirigeringar.

-- Innocent bystander 4 mars 2016 kl. 15.24 (CET)

En annan aspekt är att intrawiki-länkar kommer att göra biologer överrepresenterade. Tack vare Lsjbot är det en mängd biologer som har en oherrans massa länkar från en miljon olika art-artiklar. Lsj (diskussion) 4 mars 2016 kl. 18.07 (CET)

Ja, den listan toppas av Carl Ernst Otto Kuntze med hela 13 925 länkar till sig. Linné har "bara" 10 121 länkar. Den här listan är en bra utgångspunkt för den som vill skriva nya artiklar som åtgärdar maximalt antal rödlänkar, de flesta på robotskapade sidor. --Larske (diskussion) 4 mars 2016 kl. 18.30 (CET)

Absolut, och då finns det ju faktiskt många kända biologer som inte sysslat med att upptäcka nya arter utan att forska kring redan kända och därför i stället kommer att saknas i en sådan lista.FBQ (diskussion) 4 mars 2016 kl. 22.19 (CET)

I en sådan botkörning som jag föreslår är det nog bäst att boten producerar en "viktighetslista" utan att själv värdera. Istället kan den skapa en tabell med flera olika nyckeltal för varje person, som människor sedan kan värdera. Lsj (diskussion) 4 mars 2016 kl. 18.08 (CET)

Jag förespråkar FBQ:s första alternativ, alltså att vi fortsätter som hittills. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2016 kl. 18.42 (CET)

(Svarar inte direkt på ovanstående) Jag skulle gärna se någon slags "röstningsmetod", så att Wikidata ger oss kompletta listor, sorterat på sådana kriterier som antal interwikilänkar och antal interna länkar och besökssiffror (kombinerat), samt kanske artikellängd/artikeldjup, men att vi sedan kan "putta upp" personer som vi tycker borde finnas med högre upp. På varje datums sida skulle i så fall de kanske 100 "viktigaste" personerna finnas med, och sedan en länk med "Fler personer som föddes detta datum" och "Fler personer som avled detta datum" längst ner. Jag vet inte om det här är görbart, utan jag spekulerar bara.

Jag deltar i veckovisa pubquiz och där använder både vi och frågeställaren dagsartiklarna, så jag tycker också att de har en poäng.

Angående Tostarpadius förra kommentar till mig: Jag kommenterade inte din inställning, utan konstaterade bara att jag håller med Innocents ståndpunkt. Vad du tyckte i den frågan hade jag inte någon aning om, men tack för klargörandet.//Hannibal (diskussion) 4 mars 2016 kl. 19.40 (CET)

Kan väl bara tillägga att jag tycker att om det handlar om kompletta listor där antal interwikilänkar och antal interna länkar bara avgör ordningen är ju snedvridning ändå ett mindre problem. Det går ju dessutom lättare att upptäcka snedfördelningen om namnen faktiskt finns med på listan.FBQ (diskussion) 6 mars 2016 kl. 00.15 (CET)

Eventuellt döda

Diskussionerna ovan om personer födda ett visst datum fick mig att tänka på en numera insomnad funktion som jag verkligen saknar, uppdateringen av Eventuellt avlidna. Som jag fattade det var det en bot som scannade av andra språkversioner och sedan listade personer som markerats som avlidna på andra språkversioner. Då jag fann funktionen väldigt användbar undrar jag om det är någon som känner till om det finns något likvärdigt projekt/bot/funktion för att underlätta att identifiera bortgångna personer. /Ariam (diskussion) 4 mars 2016 kl. 16.25 (CET)

Den listan vet jag att jag också hade nytta av. Användaren var aktiv förra månaden så kanske en fråga på de:Benutzer Diskussion:Merlissimo kan vara ett sätt? /Hangsna (diskussion) 4 mars 2016 kl. 16.28 (CET)

Jo jag har också varit inne och kikat där men noterat att när användare från andra språkversioner ställt samma fråga har de inte fått något svar. T.ex här: de:Benutzer_Diskussion:Merlissimo#Death_Anomalies. Det är möjligt att hen svarat på tyska någonstans, men jag har varken spåkkunskapen eller tålamodet för att kontrollera det. :) /Ariam (diskussion) 4 mars 2016 kl. 16.34 (CET)

Nej, Merlissimo har tyvärr inte svarat. Senaste aktiviteten verkar ha varit 1 februari och därefter undras det från flera håll vart användaren ifråga tagit vägen... JohanahoJ (diskussion) 4 mars 2016 kl. 17.07 (CET)

Sant, sen september 2014 har det tydligen inte körts några sådana listor på några språkversioner. /Hangsna (diskussion) 4 mars 2016 kl. 17.18 (CET)

Inte en direkt ersättare, men den här listan gör i alla fall att man får upp de som har fått dödsdatum på Wikidata, och så kan man då kolla här manuellt (jag gör det helt enkelt med betafunktionen hovercard och hovrar bara över de nya namnen i listan), det är inte så många nya per dag. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 4 mars 2016 kl. 17.32 (CET)

Denna lista innehåller de som har dödsdatum på Wikidata och som finns i Kategori:Levande personer. -- Innocent bystander 4 mars 2016 kl. 17.47 (CET)

Tack! /Ariam (diskussion) 4 mars 2016 kl. 18.13 (CET)

Den verkar inte perfekt dock. https://www.wikidata.org/wiki/Q931009 anges exempelvis som död året efter han föddes... /Grillo (diskussion) 5 mars 2016 kl. 13.03 (CET)

Och här verkar någon ha lagt in dödsdatum utan källhänvisning: https://www.wikidata.org/w/index.php?title=Q707991&type=revision&diff=195951641&oldid=195951574 /Grillo (diskussion) 5 mars 2016 kl. 13.06 (CET)

Nej, det är inte perfekt, det är en wiki precis som här. Hittar du en icke källbelagd uppgift som ser fel ut kan du helt enkelt ta bort den. Och frågar du mig kan du i sådana fall ta bort den även om den har en källa och den enda källan är Wikipedia. Om uppgiften har en seriös källa, men den visar sig fel, kan du göra som Ariam gjorde här. Den datan importeras då normalt inte hit. -- Innocent bystander 5 mars 2016 kl. 16.17 (CET)

Jo, jag vet vad en wiki är vid det här laget :) Ville mest påpeka att det verkar finnas en hel del märkliga persondatauppgifter på Wikidata. /Grillo (diskussion) 6 mars 2016 kl. 07.45 (CET)

"Leiðarvísir og borgarskipan"

I apologize but I do not speak Swedish. I am hoping someone can help me with finding quotations in the text "Leiðarvísir og borgarskipan". The following two English translated quotations are supposed to exist in the text. Do they and if so can you please provide the page numbers and the original language text?

Jag ber om ursäkt men jag talar inte svenska. Jag hoppas någon kan hjälpa mig med att hitta citat i texten "Leiðarvísir og borgarskipan". Följande två engelska översatta citat är tänkt att existera i texten. Har de och i så fall kan du ange sidnummer och originalspråket text?

• Götaland (Gautland) is east of the River Göta (Gautelfi), and closest to it is Sweden (Svíþjóð), then closest is Hälsingland (Helsingaland), then Finland (Finnland); then come the borders of Russia (Garðaríki), which we mentioned earlier. But on the other side of Götaland is Denmark.

• Closest to Denmark is little Sweden (Svíþjóð), there is Öland (Eyland); then is Gotland (Gotland); then Hälsingland (Helsingaland); then Värmland (Vermaland); then two Kvenlands (Kvenlönd), and they extend to north of Bjarmia (Bjarmaland). From Bjarmia, uninhabited lands stretch in the north to the borders of Greenland (Grænland).

Thank you/Tack. Koala Tea Of Mercy (diskussion) 4 mars 2016 kl. 21.56 (CET)

Är det någon som vet var man kan läsa "Leiðarvísir og borgarskipan"? Det verkar vara en gammal bok så den lär ju i alla fall vara fri om den nu finns scannad nånstans. /Hangsna (diskussion) 4 mars 2016 kl. 22.18 (CET)

The quotations that seems to be the ones you're after in Leiðarvísir reads as follows:

"Gautland er fyrir austan Gautelfi, enn þar næst Helsingaland, þa Finnland, þa er talit till motz vid Gardariki sem fyrr er (sagt). Enn ödrum megin hia Gautlandi er Danmörk."

"Næst Danmörk er Sviþiod hin minni, þat er Eyland, þa er Gotland, þa Helsingaland, þa Vermaland, þa Kuenlönd n ok ero þau nordr fra Biarmalandi. Af Biarmalandi ganga lönd obygd of Nordrætt unz vidtekr Grænland."

There are a few differences as you may notice. Can't really give you a pagenumber, cause there are no pages in my source. Will see if I can find some. //Romulus74 (diskussion) 4 mars 2016 kl. 22.36 (CET)

Found a version online. Page 13: here //Romulus74 (diskussion) 4 mars 2016 kl. 23.25 (CET)

As I now noticed that this had been under debate on enwiki, I might point out that a notable difference between what the translation says, and what the source says is the "then two Kvenlands, and they extend to north of Bjarmia". The source rather claims they extend north from Biarmalandi. (Och ja Hangsna, upphovsrättsskyddat material från 1100–talet är det ont om :) ) //Romulus74 (diskussion) 5 mars 2016 kl. 01.31 (CET)

Tack alla! Som Romulus74 noterade detta har diskuterats på enwiki och jag är en icke-involverad 3: e parts försöker bekräfta källan. Jag uppskattar mycket arbete du gjorde för att hjälpa mig att undersöka denna källa. Thank you everyone! As Romulus74 noted this has been under discussion on enwiki and I am a non-involved 3rd party trying to confirm the source. I very much appreciate the effort you made to help me investigate this source. Koala Tea Of Mercy (diskussion) 5 mars 2016 kl. 09.24 (CET)

@Koala Tea Of Mercy: I do not know how old this text is or who has written it and I have not seen any discussions on enwp. But you have to be aware of that such things as Hälsingland had other borders in history than it has today. And sometimes the term Finnland can apply to very different things. Into very recent time Finland often applied only to Egentliga Finland. But other places could also be referred to as Finland, like Finnveden and Sapmi, the land of the Finns. -- Innocent bystander 5 mars 2016 kl. 16.30 (CET)

I understand @Innocent bystander:. I am seeking to validate the existence of the quotation, not the accuracy or significance of it (that is something for editors who are more expert on the topic, certainly not a guy who can't read the language), ... however ... on the enwiki article for Kvenland these two quotes were completely removed with the edit summary: "Correcting falsified quote; I have checked the source, and according to the source the original text places Kvenland in central Finland...) ". That edit broke the wikicode and when I went to fix that problem I realized the edit was very sloppy, not only because of the broken code but also because the deleted quotations were preceded by an unchanged paragraph that referenced the (now missing) quotations. When I read the edit summary and saw the term "falsified quote" I had to know if that was true, and apparently it was not. Perhaps the interpretation is subject to dispute, but the quote was definitely not "falsified" as this discussion and the source provided have shown. That now concerns me since the "sloppy" editor has removed almost 20,000 characters from the article in the past couple of months with edit summaries containing words like "speculation", "improperly sourced", "entirely fake", "odd sources", and "almost impossible to verify" among others. I would like to assume the editor is doing good work, I do not know, but these edits have raised a red flag and I have a hard time letting go until I have more information. I will discuss this one edit with him/her shortly to see how to proceed. Koala Tea Of Mercy (diskussion) 5 mars 2016 kl. 20.38 (CET)

Kvänland is a very hard subject, yes. Prepare yourself for some hard edit-wars! I know from papers I have read that even professional archaeologists in Swedish Norrbotten avoids the subject, since their finds every time by different groups are used as evidence for their opinion. Archaeologists can almost never by certainty verify which ethnic group a find comes from. The culture-groups used by archaeologists normally do not corresponds very well with the ethnic groups we talk about today. I live in mid-Sweden and we have a similar problem here, but with fewer competitors. I wrote a report myself in a course about one of these mid-Swedish culture groups. My conclusion was that we do not have enough proofs which group(s) this people is related to, since you 1. have very few finds, 2. we see influences from almost every direction, Trönderlag, Uppland, Torneå, Småland, Satakunta and even Lithuania. 3. The archaeologists of the 20th century have maybe been to eager to choose only between Scandinavian and Sami culture, and maybe do not see that there can be other alternatives. 4. We cannot even be sure if this people is really a culture group of it own, or if we only have found the summer camps of another group. -- Innocent bystander 5 mars 2016 kl. 21.16 (CET)

Highly sensitive person

Fler som tittar på den nya texten önskas. Jag uppfattar att den vill beskriva ett ifrågasatt fenomen till en realitet, dvs kraftig POV.Yger (diskussion) 5 mars 2016 kl. 22.14 (CET)

Jag rensade en del i den. Att det är ett spektrum av hur känsliga olika individer är för stimuli verkar självklart och är väl källbelagt men det var också mycket fluff och pov. --افيراتير (diskussion) 5 mars 2016 kl. 23.23 (CET)

Google Translator

Vad tror ni därute om Google Translator, är det en accepterad form för översättningar av wikipediaartiklar? Hur ska vi integrera Google Translator i vårt wikipediaarbete? Kan vi rentav skapa en guide om hur vi bör använda Google Translator i wikipediaarbetet. Det måste i så fall vara en evidensbaserad guide. Allas åsikter förväntas. --Vannucci (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.00 (CET)

Nej. Maskinöversättningar ger fortfarande ett oerhört dåligt språk och raderas rutinmässigt. Användare som inte kan språket men som ändå trycker ut maskinöversätta "artiklar" blockeras nästan lika rutinmässigt. --MagnusA 28 januari 2016 kl. 20.04 (CET)

Vi bör inte rekommendera det till användning. Själv har jag någon gång tagit till det för att ha en text att utgå ifrån, men oftast är det enklare att översätta direkt än att bearbeta dylika maskinprodukter. Tostarpadius (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.14 (CET)

Själv brukar jag oftast använda dylika hjälpmedel på samma sätt som ett vanligt tryckt lexikon, dvs slå upp enstaka ord. Vill man få ut vad en text på "utrikiska" handlar om är det också bra, men aldrig att författa en text med. --MagnusA 28 januari 2016 kl. 20.18 (CET)

Men visst, att enbart översätta i Google Translator och ladda upp översättningen på Wikipedia bara sådär blir inte så bra. Men det måste finnas förstås en tanke bakom Google Translator även om tjänsten inte är fulländad. Finns det knep och knåp, rentav forskning, hur man använder Google Translator på ett optimalt sätt i sitt arbete och därav minskar arbetsbördan. Kan förresten tipsa om: http://www.linguee.se/svensk-engelsk/ och http://sv.bab.la/ --Vannucci (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.35 (CET)

Kanske, men din ursprungsfråga gällde wikipediaartiklar och där är svaret nej. För att kunna skriva wikipediaartiklar på ett visst språk måste man själv kunna språket. För enstaka ord är det säkert lika bra som tryckta lexikon, men inte för att få en hel text språkligt bra skick. --MagnusA 28 januari 2016 kl. 20.46 (CET)

NEJ! /Hangsna (diskussion) 28 januari 2016 kl. 20.52 (CET)

@MagnusA: Det var min ursprungsfråga, om hur vi bör använda Google Translator i wikipediaarbetet, en evidensbaserad guide osv. @Hangsna:, tack för ditt inlägg. Kan du förklara närmare varför du "röstar" nej på frågan? Eventuella för- och nackdelar? --Vannucci (diskussion) 28 januari 2016 kl. 21.37 (CET)

"är det en accepterad form för översättningar av wikipediaartiklar? Hur ska vi integrera Google Translator i vårt wikipediaarbete?" Nej på första och nej på andra. Om någon vill använda det för att kunna läsa och förstå en källa på annat språk och det är en enkel okontroversiell text så går väl det bra men det ska aldrig användas för text som ska in i uppslagsverket. /Hangsna (diskussion) 29 januari 2016 kl. 05.26 (CET)

Hur det ska användas? Inte alls. Eller möjligen på det sätt jag redan har beskrivit, dvs ytterst försiktigt. --MagnusA 28 januari 2016 kl. 21.42 (CET)

Man kan visserligen ifrågasätta om Google Translates resultat har verkshöjd (det har mig veterligen inte testats i Sverige än), och vem som har upphovsrätten till den i så fall, men om den har det ligger den inte under en fri licens. Ytterligare ett skäl till att iakta försiktighet. Däremot har ett stipendium för att ta fram maskinöversättning mellan några av de skandinaviska språken i den fria mjukvaran en:Apertium delats ut av Wikimedia Foundation. När den är klar kommer den att finnas tillgänglig via Special:Innehållsöversättning. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 januari 2016 kl. 21.50 (CET)

Hur blir det språkliga resultatet då? Blir det språkligt bättre för att det är en fri licens/mjukvara? --MagnusA 28 januari 2016 kl. 22.01 (CET)

1) Det är oklart. 2) Nej, det är inte nödvändigtvis så. (Men där går det i alla fall att återkoppla för förbättringar.) Den fria mjukvaran är inget skäl att lätta på kvalitetskraven. Men däremot kanske det ska vara helstopp på Google Translate oavsett översättningskvaliteten... ♥Ainali ^diskussion_bidrag 28 januari 2016 kl. 22.17 (CET)

Me har enno ikkje evaluert kvaliteten av Apertium mot Google Translate på svensk<->norsk, men i det minste vil me gi ut nye versjonar av apertium-swe-nor basert på kommentarar frå Wikipedia-brukarar. Apertium har òg ein fullstendig forskjellig metode frå GT; Apertium er hovudsakleg regelbasert (og involverer ein del manuelt arbeid), og ordbøkene er ikkje baserte på kryssing via engelsk. Så det er mindre sjanse for feil av typen «den finst ikkje»→«den existerar» (negasjonen blei borte pga. lågare frekvens for negasjon i den statistiske språkmodellen) eller «Dublin»→«Stockholm» (ord som lett kan opptre i lik kontekst i treningsmaterialet); men større sjanse for uidiomatiske ordval («andsynes»→«ovanfor» vs «angående») og at ord manglar frå ordbøkene. --Unhammer (diskussion) 20 juni 2016 kl. 11.13 (CEST)

Ett generellt problem vid översättning är att terminologin i t.ex. tekniska frågor kan skilja sig mellan olika språk. Med ett exempel från mitt specialområde syftar engelskans emerald green på ett annat pigment än det som på svenska heter smaragdgrönt. Det räcker alltså inte att kunna få fram en artikel på hyfsat språk, man bör också ha egen förståelse av ämnet för att kunna undvika sådana missar.--Chandra Varena (diskussion) 29 januari 2016 kl. 08.37 (CET)

Det krävs idag mer arbete att bearbeta en maskinöversatt text än att översätta själv från grunden. Och anser man sig inte klara översätta från grunden, så klarar man med all säkerhet inte att bearbeta en maskinöversättning. Så, NEJ, det är inget vi har någon nytta av i skapandet av artiklar idag. -- Innocent bystander 29 januari 2016 kl. 10.02 (CET)

Visst kan var och en som skriver en artikel ta stöd av automatiserade översättningsprogram som ett stöd i sitt arbete, på samma sätt som man använder andra hjälpmedel och egen språkkunskap. Men - min grundinställning är att det mycket sällan, om ens någonsin, är lämpligt att direktöversäta en artikel utan ordentlig bearbetning (fakta- och terminologikontroll, disposition, relevansbedömningar o s v). Varje språkversion är unik, och därmed bör även de enskilda artiklarna hanteras som unika enheter. Mitt svar är alltså: Undvik översättningar utan egen redaktionell bearbetning, och lita absolut inte på att Google hanterar språkanpassningarna bättre än en klok wp-skribent. Lindansaren (diskussion) 29 januari 2016 kl. 10.33 (CET)

Min erfarenhet är att från engelska till svenska fungerar google translate någorlunda, men då är ju vanligen språkkunskapen så pass god hos de flesta att de översättningarna inte behövs. Från finska till svenska är den däremot ganska bedrövlig, artiklarna blev obegripliga och närmast komiska. De verkar ha korrigerat det nu men till för några veckor sedan översattes källor med fontäner. En närstående skulle nyligen försöka hitta lite i artikeln om textilkeramik på finskspråkiga wikipedia eftersom information tyvärr saknades på svenska. Keramik textil är en textil mögel eller på annat sätt görs på samma sätt som stenålders keramik. och Finland tekstiilipainanteita har varit jjonkin utsträckning i de sträng keramik upptäckter och Kiukainen kultur keramik, som inte omfattas av den faktiska textil och keramik är av ett tidigare datum. Sträng keramik är länkat och syftar uppenbarligen på snörkeramik. De här botarna klarar ju inte alls av att förstå sammanhanget och det gör vanligen fackspråkliga texter närmast obegripliga. FBQ (diskussion) 29 januari 2016 kl. 13.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hur användbart GT är beror på både språk och kontext. På svenska WP har vi många duktiga skribenter som också kan andra språk och kan hålla en hög språklig standard i översättningarna. Här står sig GT slätt. Andra språkversioner är inte lika lyckligt lottade. På cebwp håller de handskrivna artiklarna mycket varierande kvalitet, och de flitigaste medarbetarna har inte cebuano som modersmål. Där står sig GT bättre i konkurrensen, och jag använder det en del själv som bas för vidare handbearbetning. Min fru, som har cebuano som modersmål, säger att resultatet är helt ok . Lsj (diskussion) 29 januari 2016 kl. 14.23 (CET)

Ytterligare en aspekt är att cebwp, till skillnad från svwp, fortfarande saknar även ganska basala och allmänna artiklar, och där funkar GT bättre än det gör för mer specialiserade fackspråkliga texter. Det går fortfarande inte att använda rakt av, men det ger en hygglig grund att utgå från. Lsj (diskussion) 29 januari 2016 kl. 15.38 (CET)

Använda Google Translate för att i alla fall förstå lite vad en text på ett språk man inte kan är OK. Maskinöversätta och kopiera = nej tack. J 1982 (diskussion) 29 januari 2016 kl. 17.10 (CET)

Jag prövade en gång när jag översatte några artiklar från tyskspråkiga Wikipedia och fann resultatet oanvändbart. Översättningen blev bättre med min skoltyska, lexikon, samt Google Translate för att översätta vissa ord och fundera över om det var en korrekt översättning. Det viktiga är att den som översätter behärskar målspråket (i mitt exempel svenska), så att det blir grammatiskt korrekt och riktiga ordval. Mitt svar är också nej.--Historiker (diskussion) 29 januari 2016 kl. 19.29 (CET)

Till Google translates försvar ska sägas att det är bättre ju större data-underlagen är för respektive språk i översättningsparet (och att det är mycket bättre än 90-talets generation av översättningsprogram, om inte annat så genom att det faktiskt delvis utgår från sammanhang, vad jag vet). Engelska till och från vissa stora språk (som Google har stort databasunderlag på, böcker och andra texter där man har par som programvaran kan jämföra mellan två språk) ska vara de som fungerar bäst (svenska har kanske relativt stort underlag i förhållande till sitt antal talare, men tillhör förstås inte de största). Det är även möjligt, i alla fall för den som har konto (är inte säker på om det krävs eller ej, för mindre rättningar, t ex) att ge feedback till Google translate, välja bättre översättningar eller komma med översättningsförslag. (Lsj-botartiklar på olika mindre språk skulle kunna hjälpa Google translate som databas-underlag, förresten.. (?)). Att vi inte använder Google translate för att i sig skriva artikeltext finns det nog sedan länge konsensus om, för att man riskerar både tokiga formuleringar och än värre rena faktafel (ett tag gav den ett resultat i stil med Kenny Rogers → Lasse Berghagen, eller vilka det nu var).

För den som är nyfiken på projektet för maskinöversättning mellan de skandinaviska språken så finns det en sida som går att bevaka för att få uppdateringar om projektet här, och själva projektsidan på meta återfinns här. Såvitt jag förstår är tanken att översätta mellan (närbesläktade) språk med liknande grammatik, vilket underlättar för att åstadkomma bra översättningar. Programvaran i nuvarande skick finns att testa på apertium.org. Kanske har användare:Unhammer något att lägga till? :) (Jag undrar förresten hur man gör, om det går, om man vill hjälpa till med översättnings-ordlistan?) flinga 2 februari 2016 kl. 19.28 (CET)

För översättning av enstaka ord finns ordböcker. Google Translator är i en viss bemärkelse mer tillförlitlig för översättning av fraser än enstaka ord. --Vannucci (diskussion) 11 februari 2016 kl. 20.45 (CET)

Min erfarenhet är att översättningen av fraser misslyckas totalt i de flesta fall. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2016 kl. 11.52 (CET)

Oavsett om man gillar verktyget eller inte, och hur/om man väljer att använda det, så kan vi komma överens om att det heter Google Translate! Inte Translator. Det stör mig lika mycket som när någon förkortar Wikipedia till Wiki.// Myskoxen 22 februari 2016 kl. 00.30 (CET)

Egentligen heter verktyget Google översätt på svenska. Google Translate är dess engelska namn, men Google Translator däremot är lika mycket fel som att förkorta Wikipedia till Wiki. --Omnibit (diskussion) 28 februari 2016 kl. 08.54 (CET)

Viss du vil hjelpa til med meta:Skanwiki/Skanwikiprojekt MT så er nok det beste du kan gjera no å testa apertium.org med dansk→svensk og finna noko som blir feil, og gi tilbakemelding om det (gjerne på brukarsida mi). Till exempel: "han er død" blev till "han er dött", men borde vara "han er död". Eller: saknar orden ostemasse (ostmassa), … --Unhammer (diskussion) 7 mars 2016 kl. 15.31 (CET)

Några frågor

Frågorna flyttade till WP:Wikipediafrågor#Några frågor. @Eric Bengtsson. --Pipetricker (diskussion) 7 mars 2016 kl. 15.14 (CET)

Artiklar om enstaka matcher (motsv) i mästerskap

Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en databas. Är det då rimligt med separata, nästan löptextlösa artiklar över separata matcher (och motsvarande deltävlingar inom en sport inom ett sportevenemang), källbelagda bara i rena tabeller? Som exempel på något jag betraktar som rent tabellbitande utan rimligt encyklopediskt värde kan vi ta Damernas stafett i längdskidåkning vid olympiska vinterspelen 1994 som jag ser som något som borde vara ett delavsnitt i avsnittet om längdskidåkning i artikeln om vinter-OS 1994.

Om det är rimligt - var drar vi gränsen? Alpina världscupens andra åk 21 december 2014? Jag förstår att de flesta som skapar sådana artiklar inte gör det för Wikipedias läsares skull utan för sin egen, men någonstans leder ju snuttifieringen till en sämre encyklopedi än om man infogade kärnan i datat i en artikel och nöjde sig med att länka till källorna.

Naturligtvis förstår jag att enstaka "matcher" kan uppnå encyklopedisk relevans, men i de fallen lär det inte vara några problem att hitta artiklar som faktiskt omtalar dem. - Tournesol (diskussion) 7 mars 2016 kl. 16.24 (CET)

Faller inte Damernas 470 i segling vid olympiska sommarspelen 1988 under samma? Maundwiki (diskussion) 7 mars 2016 kl. 16.35 (CET)

Wikipedia är ett uppslagsverk och inte en databas har bara med hur informationen presenteras att göra, inte vilken information det handlar om och definitivt inte hur den sparas. --افيراتير (diskussion) 7 mars 2016 kl. 16.38 (CET)

Jag anser definitivt att vi bör ha denna typ av artiklar. Jag förstår för övrigt inte vad Tournesol menar med att "de flesta som skapar sådana artiklar inte gör det för Wikipedias läsares skull utan för sin egen". Jag utgår från att alla artiklar här skapas av altruistiska skäl. Varför skulle vi annars ägna oss åt uppslagsverket? Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2016 kl. 16.41 (CET)

() @Tostarpadius: Man kan vara här för att lära sig själv också, det är mitt skäl. Ett annat kan vara att man vill "bli läst". Fokuseringen på visningsstatistik ser jag som ett uttryck för just det. Det behöver alltså inte ha med altruism att göra. -- Innocent bystander 7 mars 2016 kl. 18.27 (CET)

Skidstafetten i OS är på samma sätt som t.ex. den olympiska ishockeyturneringen en tävlingsgren där det utses en vinnare och tre medaljörer. Skillnaden är bara att ishockeyn avgörs i flera matcher medan stafetten är ett enda lopp. Så OS-stafetten är inte att jämställa med "en match" och den är inte en deltävling. Att dra gränsen mot andra åket är lätt eftersom ett åk bara är ett delmoment av en skidtävling.

Vad gäller exemplet OS-stafett: Personligen skulle jag så länge innehållet är måttligt stort gärna se att dam- och herrstafetterna avhandlades i en enda artikel, Stafetterna i längdskidåkning vid olympiska vinterspelen 1994. --Pipetricker (diskussion) 7 mars 2016 kl. 17.51 (CET)

Tycker inte om att lägga mig i sådana här diskussioner egentligen, men ingenting hindrar att du skriver om tävlingarna i löpande text utöver tabeller, Maundwiki. Se till exempel herrarnas linjelopp i landsvägscykling vid olympiska sommarspelen 2008. Om du tycker att artiklarna innehåller för lite text, så går det bra att skriva i textform. / Hålslaget (diskussion) 7 mars 2016 kl. 18.49 (CET)

Visst kan man ha mer brödtext, men att all information i tabellerna också presenteras på det sättet ser jag som helt onödigt, precis som exempelvis dubbla bibliografier i våra biografier. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2016 kl. 19.12 (CET)

Jag säger inte att du har fel, Tostarpadius, men ovan framfördes det som ett argument att "nästan löptextlösa artiklar över separata matcher" skulle sakna värde. Jag sätter nu allt mitt redigerande på paus i väntan på att ni kommit överens om huruvida sportresultat är välkomna att skrivas om, och i så fall i vilken form. / Hålslaget (diskussion) 7 mars 2016 kl. 19.30 (CET)

Du har ingen anledning att sätta det på paus, eftersom det är en uttalad minoritetsståndpunkt som framförts ovan. Jag kan inte tänka mig att den har gemenskapens stöd. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2016 kl. 19.39 (CET)

Jag delar absolut inte Pipetrickers i mina ögon märkliga uppfattning att slå ihop stafetterna. Det handlar om separata tävlingar. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2016 kl. 19.40 (CET)

På vilket sätt är det ett problem att dess "smala" artiklar existerar? Om man har energi är det ju bara att skriva en övergripande artikel och slå ihop dem. Tills dess skade det väl inte att de existerar. --Bairuilong (diskussion) 7 mars 2016 kl. 20.08 (CET)

Oavsett om någon har energi eller inte ánser jag i de flesta fall att det är olämpligt med sammanslagningar. Oöverskådliga artiklar med dolda tabeller har vi redan för många av. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2016 kl. 20.12 (CET)

Mitt exempel var för att titta på en liknande artikel av en etablerad användare och inte ett bidrag från en nybörjare. Artiklarna innehåller tillräckligt med information och bör finnas kvar som fristående artiklar. Maundwiki (diskussion) 7 mars 2016 kl. 21.15 (CET)

Updates to wiki search auto completion are arriving 10 March

Hello!

Hjälp till att översätta till ditt språk. Tack!

The completion suggester beta feature will become the default at the first group of wikis on Thursday, 10 March. This initial rollout will start with some of the smaller wikis to ensure the change happens in an organized way. The remaining wikis will receive the update on Wednesday, 16 March. This update brings three major improvements to search. Improved search result ordering, a tolerance for a small number of spelling errors, and suggests fewer typos.

Since December 2015, 19,000 editors have already opted into the completion suggester beta feature. Contributors are encouraged to try out the feature ahead of the release. Please share any comments on the Completion Suggester discussion page in any language.

To learn more about the work of the Discovery department and other improvements to search, please check out the Wikimedia blog. Read about CirrusSearch, the MediaWiki extension that makes wiki search possible.

- User:CKoerner (WMF) (talk) 7 mars 2016 kl. 23.09 (CET)

Hallå där!

Hjälp till med att översätta till ditt språk, tack!

Torsdagen den 10 mars kommer KOMPLETTERINGSFÖRESLAGAREN börja aktiveras. I första omgången sker det på några av de mindre wikierna, för att säkerställa att införandet sker på ett ordnat sätt. Uppdateringen innebär tre större förbättringar vid sökning, nämligen att sökresultaten ordnas bättre, en viss tolerans för stavfel, och att den föreslår färre skrivfel.

Sedan december 2015 är det redan kring 19 000 användare som har valt att prova KOMPLETTERINGSFÖRESLAGAREN frivilligt. Ni andra uppmanas också att göra det. Framför gärna förslag och kommentarer kring KOMPLETTERINGSFÖRESLAGAREN på dess diskussionssida, alla språk går bra.

För att få veta mer om UPPTÄCKTSAVDELNINGEN och andra förbättringar vad gäller sökfunktionen, kolla in Wikimediabloggen. Läs om CIRRUSSEARCH – Mediawikitillägget som gör det möjligt att söka.

User:CKoerner (WMF) (talk) 7 mars 2016 kl. 23.09 (CET) (Översättning av NH 7 mars 2016 kl. 23.24 (CET))

Artikeln Makedonien (historisk region)

Artikeln Makedonien (historisk region) har under en mycket lång tid haft en POV-mall. Detta berodde på att det på den tiden fanns en del redigeringskonflikter kring begreppet Makedonien och dess historia. Men situationen är en annan idag. Det har lugnat ned sig och det är sällan det kommer in skribenter eller enfrågeanvändare för att hålla på att vinkla just de Makedonienrelaterade artiklarna åt sitt håll. När jag tittar på den här artikeln så tycker jag i alla fall inte att den ser så värst vinklad ut längre. Kanske vi äntligen kunde ta bort denna Wikipedias allra äldsta ännu existerande POV-mall? Det vore kanske på tiden?--Bruno Rosta (diskussion) 8 mars 2016 kl. 01.28 (CET)

Du nämnde själv på diskussionssidan i januari att artikeln borde belysa "båda sätt att se på saken". Gör den det nu, har du i alla fall min välsignelse att ta bort mallen.--Paracel63 (diskussion) 8 mars 2016 kl. 03.46 (CET)

Jag vågar inte ta bort mallen ännu. Tog nu däremot bort i början av artikeln några ord som "ultranationalism" och liknande. Tyckte de orden verkade mest inriktat också på de som har den grekiska synen på frågan. Jag har inte tid att granska mer ännu, men om ingen annan gör det så kommer jag fortsätta granska. Givetvis måste artikeln vara neutral och belysa de olika sätten att se på de kontroversiella frågorna i den här saken. Och givetvis måste allt detta belysas på ett balanserat sätt så det inte tar ställning åt det ena eller det andra hållet--Bruno Rosta (diskussion) 8 mars 2016 kl. 04.14 (CET)

Hon har dejtat...

Skall vi verkligen redovisa alla andra berömdheter som en person har träffat? Tostarpadius (diskussion) 29 februari 2016 kl. 00.29 (CET)

Om det är i betydelsen "haft ett förhållande med" beror det i mitt tycke på förhållandets längd och hur pass etablerat det var. Om det är dejtat i betydelsen "gått på dejt med" så nej, det tycker jag inte. /Ariam (diskussion) 29 februari 2016 kl. 17.26 (CET)

I det första fallet bör man välja en tydligare formulering på bättre svenska. I sig är uttrycket synnerligen oprecist. Tostarpadius (diskussion) 1 mars 2016 kl. 22.02 (CET)

Instämmer. Problemet uppstår nog för att man i bland annat USA ofta säger att man "dejtar" fram tills en eventuell förlovning medan dejt i Sverige har en annan innebörd. /Ariam (diskussion) 1 mars 2016 kl. 22.47 (CET)

"Tidigt 2016 inledde X ett förhållande med Y" (= "Early 2016, X started dating Y") – funkar det?--Paracel63 (diskussion) 3 mars 2016 kl. 20.01 (CET)

Utmärkt, även om jag kan tycka att en sådan relation bör ha varat litet längre än så för att höra hemma i en artikel... :-) Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2016 kl. 20.12 (CET)

Nja, jag tog inte ställning till relevansen här. Men jag ser ofta sådana uppgifter i enwp-artiklar om diverse miljardärer/Oscarspristagare. Där är det ofta lätt att hitta ovedersägliga källor.--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2016 kl. 01.36 (CET)

Formuleringen ger ett infantilt intryck i en encyklopedi. Menar man att de legat med varandra eller har de bara ätit middag tillsammans? Hur som helst är då WP nere på en ganska låg nivå. 78.70.156.204 9 mars 2016 kl. 00.50 (CET)

Jag måste hålla med det senaste inlägget. Infantilt är det – och ett synnerligen oencyklopediskt språk. Vem man har legat med eller ätit middag med hör inte hemma här utan tillhör skvallerpressen. I en encyklopedi ska varaktiga relationer anges och då finns det vedertaget språkbruk för det såsom gift, förlovad, sambo, partner, livskamrat, etc. Rex Sueciæ (disk) 9 mars 2016 kl. 01.02 (CET) 

Att ett par dejtar är som sagt ofta en svengelsk översättning av att ha ett förhållande med. Att två individer träffats ett par gånger för att äta middag etc är nog de flesta överens om inte är encyklopediskt relevant. /Ariam (diskussion) 9 mars 2016 kl. 01.20 (CET)

Ändringar med AWB

Myskoxen har med hjälp av AWB ändrat "båda könen" till "oavsett kön" eller "alla kön" med motiveringen "felaktig formulering pga inte självklart att det bara skulle finnas två kön". Jag vet att biologer inte håller med (om vi nu inte talar om andra arter) och att ändringen ffa är politisk. Jag har själv inte tid att sätta mig in i saken eller göra något.Klementin (diskussion) 23 februari 2016 kl. 06.42 (CET)

Jag tycker nog detta är på gränsen till missbruk av AWB. Det står tydligt denna typ av verktyg bara skall avse okontroversiella ändringar.Yger (diskussion) 23 februari 2016 kl. 07.15 (CET)

Och det har lett till mycket märkliga formuleringar i vissa fall. Återställ, en masse! -- Innocent bystander 23 februari 2016 kl. 08.38 (CET)

Instämmer med Yger. Detta synes mig vara en POV-åtgärd. /FredrikT (diskussion) 23 februari 2016 kl. 08.42 (CET)

Instämmer med ovanstående, återställ. Pingar Myskoxen också. --افيراتير (diskussion) 23 februari 2016 kl. 09.22 (CET)

Inte för att det engentligen behövs, men även jag instämmer föregående talare. Denna typ av ändringar måste vi reagera mot. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2016 kl. 10.09 (CET)

Det förekommer att barn föds med odefinierbara eller ofullgångna kön. Dessa opereras rutinmässigt till kvinnor, vilket under senare år blivit omdiskuterat. Det finns människor som genomgår könskorrigering och av olika skäl avbryter denna i förväg. Det finns också ångrare. Dessutom finns det människor som inte identifierar sig med det kön de fötts som, men som av olika skäl inte påbörjat könskorrigering. Detta har vi diskuterat ifråga om kategoriseringar och om jag minns rätt kom vi fram till att alla inte måste definieras som antingen män eller kvinnor. "Oavsett kön" ser jag som en neutral och diplomatisk formulering. - Sen är det en annan fråga om AWB - som jag inte är bekant med - är rätt verktyg. /Ascilto (diskussion) 23 februari 2016 kl. 10.52 (CET)

Går det att formulera någon generaliserad lärdom som kan dokumenteras på Wikipedia:AutoWikiBrowser så att det finns sparat för framtiden och så att det blir lätt för nya AWB-användare att hitta? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 februari 2016 kl. 11.00 (CET)

@Ainali: Är inte "Gör ingenting kontroversiellt med programmet." tydligt nog? Kanske ska stå med större stil överst? @Ascilto: Denna diskussion rör enligt mig inte främst om hur det ska stå utan om att massredigeringar ska inte göras för kontroversiella ämnen utan konsensus. --افيراتير (diskussion) 23 februari 2016 kl. 11.06 (CET)

Ja. Det är fullt möjligt att vissa ändringar var till det bättre, men automatiserade ändringar bör endast ske om det finns klar konsensus, och så länge det inte handlar om stavfel så kan man inte anta sådan.

andejons (diskussion) 23 februari 2016 kl. 11.11 (CET)

Jag håller med om att verktyg typ AWB inte skall användas till något som kan vara kontroversiellt. Det finns fler skäl att vara försiktig med verktyget. Ändringarna måste planeras noga. Häromdagen ändrades felskrivningen ISBn till ISB:n istället för till ISBN. Jag brukar i princip aldrig kolla ändringar som gjorts med bot eller AWB, det var en ren slump att jag såg det. /Ascilto (diskussion) 23 februari 2016 kl. 11.17 (CET)

Jag vill kommentera att jag inte anser att människor skall kategoriseras som antingen män eller kvinnor - men att vissa av dessa redigeringar ledde till något konstiga formuleringar. Och med AWB skall man i varje fall inte göra sådana. K9re11 (diskussion) 23 februari 2016 kl. 11.35 (CET)

Det blir väldigt avigt när ordval utformade för 2000-talets genus-politik används i 1700- och 1800-talssammanhang. Då kategoriserades människor antingen som män eller kvinnor. Det betyder inte att det inte fanns fler kön. När något då gick från att inkludera en enda kategori till att inkludera alla, så beskrevs det då i termer att inkludera det andra könet också. Man propagerade då för "kvinnlig rösträtt", inte för att tillåta "rösträtt oavsett kön". -- Innocent bystander 23 februari 2016 kl. 13.24 (CET)

@Averater: Det funkar, förutom när användaren inte tycker att det är kontroversiellt utan bara en uppenbar fix av ett slarvfel. Det kanske inte var fallet den här gången, men med det breda spektrum av användare vi har kan vi vara tämligen säkra på att vi inte alla har exakt samma uppfattning av vad som är kontroversiellt. Kan man formulera det på ett sätt som inte är så subjektivt?♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 februari 2016 kl. 12.58 (CET)

@Ainali: Jag tycker nog det är bra att formuleringen är vag i det avseendet. Vi ska uppmana till djärvhet. Men formuleringen får inte vara för svag. Om man när man gissar att någon kan tycka att det man gör är kontroversiellt är restriktiv med automatiska redigeringar borde det inte vara något problem. I detta fallet tror jag inte det var fallet, det var inte slarvfel och det har varit flera diskussioner både här och på andra ställen kring användande av hen, sångerska och andra genusrelaterade frågor så frågan är uppenbart kontroversiell. Man kanske borde betona att vad som räknas som kontroversiellt inte är upp till en själv? --افيراتير (diskussion) 24 februari 2016 kl. 08.36 (CET)

@Averater: Jag förstår din poäng, och den är rätt bra. Det jag menar är att det kan bli problem för nya användare som inte har varit här när dessa diskussioner har pågått. Ska det finnas en instruktion om att man ska söka igenom alla Bybrunnens arkiv (och liknande sidor) så att nya användare har en aning om vad som kan ha varit uppe för diskussion tidigare? Eller ska vi underlätta på något sätt och föra bok över fall som uppstår så att det 1) blir enkelt att inte göra exakt samma misstag igen, 2) enklare att få en aning av gemenskapen bedömer vara kontroversiella frågor? Eller ska vi fortsätta hoppas att den uppenbarligen otydliga instruktionen inte skapar alltför många sådana här fall och att någon orkar städa upp då? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 24 februari 2016 kl. 09.29 (CET)

Jag tror det sällan är problem att veta vad som är (eller skulle kunna vara) kontroversiellt. Man kan ju ställa en fråga på lämpligt ställe om man är osäker och vill göra någon större körning. Så jag tror det inte behöver förtydligas. Absolut inte med exempel men i så fall med uppmaning till restriktivitet. --افيراتير (diskussion) 24 februari 2016 kl. 12.27 (CET)

Jag håller med Klementin, Yger m.fl. Av Användardiskussion:Myskoxen att döma är det heller inte första gången som denna användare använt AWB för kontroversiella redigeringar. Tomas e (diskussion) 23 februari 2016 kl. 16.35 (CET)

Även jag håller med Klementin med flera. //Romulus74 (diskussion) 24 februari 2016 kl. 17.35 (CET)

Obestämbart kön hos människor är inte biologiskt sett ett annat kön, det är en anomali. Människan har definitionsmässigt två ben, även fastän vissa människor bara har ett eller inget, människan är definitionsmässigt en intelligent tänkande varelse även fastän vissa ligger i koma - anomalierna ändrar inte den allmänna sanningen. Samma sak är det med kön, något tredje kön finns inte, biologiskt sett. Människan är en tvåkönad art.Klementin (diskussion) 23 februari 2016 kl. 16.36 (CET)

Jo, har man som undertecknad studerat biologi är det svårt att inte bli lite förbluffad över en del i den allmänna debatten i Sverige. Förekomsten av kromosomala avvikelser ändrar ju inte på hur mekanismerna för könsbestämning eller antal kön hos däggdjur ser ut (även om det ser annorlunda ut på annat håll i livets träd). Människor är ju som bekant djur, och mer specifikt däggdjur. :-) Begreppet som det hela gällde är ju just kön och inte genus eller könsidentitet eller något annat som med gängse definition kan vara upp till personens egen upplevelse eller åsikt. Tomas e (diskussion) 23 februari 2016 kl. 16.50 (CET)

Det är väl det som är problemet här. AWB tar inte hänsyn till om det är kön, genus eller könsidentitet texten handlar om. Den tar ett textstycke och byter ut mot ett annat, inget mer. -- Innocent bystander 23 februari 2016 kl. 17.54 (CET)

Nu kanske det delvis handlar om just AWB och att ändringarna skett utan mänsklig kontroll. Rent generellt är könsfrågan stor och svaret kan skifta beroende på vilken art som avses, vilket sammanhang det rör och vem som tillfrågas. Det är viktigt att artiklar är tydliga och att det framgår vad som avses. Wikipedia ska heller inte ta egen ställning vad gäller exempelvis forskning och politik. Artiklar ska även vara välskrivna och följa gällande språkråd. Att på egen hand gå in och ändra i många artiklar utan att det finns ett starkt stöd brukar inte vara uppskattat, än mindre om man använder en motivering som kan uppfattas som osaklig eller provocerande. När kön nämns i artiklar kan det nog finnas skäl att ifrågasätta om det är relevant att ha med öht. Går det att skriva om meningen utan att nämna "kön"? "Oavsett kön" är ändå en neutral formulering som syftar på fler än ett men inte säger något om antal. Sedan kan det finnas ämnen som är uppdelade i just två kön. Finns det bara en dam- och en herrklass bör man skriva det istället för en klass för varje kön eller liknande. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 23 februari 2016 kl. 18.16 (CET)

Varför skulle kön vara kontroversiellt att nämna (om det i sammanhanget är relevant)? Prioriteras inte forskning och vetenskap långt mycket mer än politik ("Wikipedia ska heller inte ta egen ställning vad gäller exempelvis forskning och politik")? Klementin (diskussion) 23 februari 2016 kl. 19.38 (CET)

@Klementin: Jag håller med dig om att kön bör nämnas om det är relevant. "Prioriteras inte forskning och vetenskap långt mycket mer än politik", skriver du. Det jag menade är att Wikipedia inte ska ta egen ställning oavsett. Att basera artiklar på källor är inte att ta egen ställning. Sedan beror det på vilket ämne och sammanhang det gäller. Biologisk forskning behöver inte säga någonting alls om den faktiska verkligheten. Forskarna kan möjligen påverka utvecklingen men inte styra den. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 25 februari 2016 kl. 21.04 (CET)

Jo men en politisk källa väger ju i sammanhanget inte lika tungt som en vetenskaplig, om frågan huruvida homo sapiens är en tvåkönad art eller om vi inte längre ska räknas till däggdjuren.Klementin (diskussion) 27 februari 2016 kl. 02.15 (CET)

Jag anser att vetenskapliga källor är tyngre än politiska sådana i alla sammanhang. --Omnibit (diskussion) 27 februari 2016 kl. 08.13 (CET)

Dito! /ℇsquilo 27 februari 2016 kl. 10.59 (CET)

Ursäkta, men missförstånd eller halmdocke-spår. Kyllo sa att vi inte tar ställning gällande forskning eller politik. Ingen har sagt att vi ska använda politiska resonemang som källor. flinga 28 februari 2016 kl. 17.23 (CET)

Sant, flinga. Vi ska inte ta ställning, utan bör spegla och redovisa olika typer av relevanta källor när det är möjligt. Så sker också rent generellt på Wikipedia. Väljer man däremot bort relevanta källor tar man aktivt ställning. Att använda olika typer av källor på Wikipedia handlar heller inte om att misstro eller dölja forskning. Med politisk källa menar jag t.ex. en lagtext och givetvis inte lösa färgade åsikter eller liknande. Även politiska resonemang skulle kunna användas som källa, exempelvis till hur ett politiskt beslut har fattats eller liknande. Jag menar bara att vi inte ska ta ställning för eller emot olika typer av källor förrän vi vet vad som ska källbeläggas och i vilket sammanhang. Kön säger inget om sammanhanget. Kön nämns inte enbart i biologiska artiklar. Att jag nämnde politik är för att det ligger till grund för mycket i samhället rent generellt och inte bara politiker eller politiska partier. Fråga helst vad jag menar om något är oklart. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 10 mars 2016 kl. 00.06 (CET)

Diskussionen fortsätter trots att alla är överens om att AWB inte skall användas till ändringar som andra kan uppfatta som kontroversiella. De flesta som uttalat sig har också menat att "oavsett kön" är en värdeneutral formulering.

Att det föds människor med obestämbara kön, att det finns människor som är mitt i en könskorrigering och att andra inte vill identifiera sig med endera könet kan inte bortförklaras med att det är avvikelser ("anomalier" - det är en simpel truism), inte heller med att det skulle vara "politiskt". För alla tre specialfallen finns det vetenskapliga källor. Det går heller inte att bortförklara med insinuanta överdrifter; obestämbara kön förekommer även hos andra däggdjur. I naturen överlever de inte och husdjur avlivas. /Ascilto (diskussion) 27 februari 2016 kl. 11.50 (CET)

Var det svar på något som jag skrev? I så fall har du (eller den som tror det) missuppfattat mitt budskap fullständigt. Vem här vill bortförklara forskning? Jag har inte ens ifrågasatt forskning här, bara nämnt det. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 10 mars 2016 kl. 00.06 (CET)

Hej allihop! Nu ska jag förklara mig och förtydliga några saker.

1. Redigeringarna gjordes inte automatiskt. Jag stannade och kontrollerade varje redigering, och formulerade så att det passade i sammanhanget. Jag skulle säga att jag använde AWB främst som ett sökverktyg. Skulle jag inte använt AWB så skulle jag använt vanliga sökfunktionen istället, men AWB är snabbare och smidigare.
2. Artiklar som handlade om biologi (både människor och andra djur) hoppade jag över och redigerade inte. Historiska artiklar var jag också särskilt försiktig med.
3. Jag är fullt medveten om att man inte ska använda AWB till kontroversiella ändringar, men jag såg inte att redigeringarna var särskilt kontroversiella. Tanken bakom verkar tydligen vara kontroversiell (att det inte är självklart att det bara finns två kön), men att ändra "båda könen" till "oavsett kön" eller "både män och kvinnor", ser jag inte riktigt varför någon skulle vara särskilt mycket emot. I redigeringskommentaren stod tydligt vad jag ändrat, så jag försökte inte dölja något.
4. Det är inte relevant att bara fokusera på biologiskt kön. Kön är ett begrepp som innefattar både biologiskt kön, socialt kön, juridiskt kön, mentalt kön osv. Sedan har olika grupper olika åsikter om vilken aspekt av kön som har störst betydelse, och vad det får för konsekvenser. I Sverige tror jag de flesta ser att om en person vid födseln tilldelats könet man och sedan genomgår en könskorrigering till att bli kvinna, så är hon en kvinna. Katolska kyrkan säger att hon fortfarande är en man, trots könskorrigering. Många tycker att det är upp till en själv att bestämma vilket kön en är, och då är det i det perspektivet även rimligt att folk inte bara tvingas välja på man och kvinna. Att skriva att det bara finns två kön är inte korrekt enligt min mening, men framför allt är det inte neutralt. Därför bör vi inte skriva "båda könen" utan använda andra formuleringar.
5. Jag försökte få till redigeringar som lät språkligt bra. Jag fick till det ganska bra de flesta gånger, men erkänner att alla kanske inte blev helt perfekta. Ni är varmt välkomna att föreslå formuleringar som skulle passa!

Tack för respons. Fråga om ni undrar över något mer. // Myskoxen 28 februari 2016 kl. 02.30 (CET)

Ursäkta jag låter lite hård, men "din mening" är inte intressant, utan vad källorna säger. Människan är rent biologiskt inte trekönad, och det finns det gott om källor på. Biologiska uppslagsverk. Sedan finns det nog ganska ny genusvetenskap som säger annat, men de tar upp "sociala kön". Så vitt jag dt kan jag inte gå in i damomklädesrummet på ett badhus och byta om och hänvisa till att jag känner mig som en kvinna... (Är man med skägg) då spelar inte genusvetenskapeb någon roll, eller vad jag tycker. Vi måste hålla oss till vedertagna källor och hålla oss borta från politiken. Adville (diskussion) 28 februari 2016 kl. 03.00‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tycker inte det är själva verktyget som gör det problematiskt, utan det är att systematiskt gå igenom en mängd artiklar och göra samma typ av ändring. Så att använda sökfunktionen och göra samma redigeringar helt manuellt skulle inte gjort ändrandet mer okej enligt mig. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 28 februari 2016 kl. 08.40 (CET)

Även om det handlar om något helt okontroversiellt som rättelse av stavfel? Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2016 kl. 22.05 (CET)

Att göra okontroversiella ändringar är lika okej oavsett AWB eller annat systematiskt sätt. Att göra kontroversiella ändringar är lika fel oavsett AWB eller annat systematiskt sätt. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 29 februari 2016 kl. 10.25 (CET)

Omdirigeringar mellan namnrymder

André Costa väckte en fråga på min diskussionssida kring en omdirigering jag raderat. Jag har uppfattat praxis vara att omdirigeringar mellan användare/artikel åt båda hållen bör raderas. Jag har arbetat så och tror jag har sett andra göra likadant men kan ha fel där. Sidorna Wikipedia:Raderingsförklaringar#Felaktig/olämplig omdirigering och Wikipedia:Omdirigeringar#Omdirigeringar mellan namnrymder håller med André Costa och kanske speglar praxis och då får jag ju förändra mitt arbetssätt. Annars får vi diskutera hur vi ska agera med dessa omdirigeringar och sen uppdatera sidorna. /Hangsna (diskussion) 8 mars 2016 kl. 18.33 (CET)

Frågan uppkom alltså angående en omdirigering från en användarsida – rättelse: användarundersida – till Wikipedia-namnrymden (vilket inte är ett av exemplen i tabellen). Vad skulle problemet med en sådan omdirigering vara? --Pipetricker (diskussion) 8 mars 2016 kl. 19.25 (CET)

Vad är fördelen med en sådan omdirigering? Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2016 kl. 04.23 (CET)

Man bör få omdirigera ens användarsida (eller användarundersida) vart man vill. I övrigt bör dock namnrymdsbrytande omdirigeringar generellt undvikas. --Omnibit (diskussion) 9 mars 2016 kl. 07.21 (CET)

Omdirigeringar från robotars användardiskar torde också vara okontroversiellt. -- Innocent bystander 9 mars 2016 kl. 07.40 (CET)

De omdirigeringar Innocent bystander nämner är verkligen okontroversiella. Däremot bör en användarsida inte kunna hanteras hur som helst. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2016 kl. 11.25 (CET)

Håller med Innocent bystander. Omdirigering av undersida till användarsidan kan jag inte se något problem med. Däremot tycker jag inte att vi bör tillåta omdirigering av själva användarsida till någon annan namnrymd. Användarsidan ska vara en presentation av användaren och det kan nog vara mycket förvirrande för ovana wikipedianer om de går till en användarsida och istället hamnar på en artikel. AlphaZeta (diskussion) 9 mars 2016 kl. 11.32 (CET)

Precis – användarsidorna (användarnamnen) finns länkade i artikelhistoriker etc. Det är tänkt att de länkarna ska leda till någon slags "beskrivning" av den som gjort respektive bidrag. Om användarsidan är röd så ges ändå information i form av blockeringslogg etc. Därför är det inte lämpligt att dirigera om till artiklar eller t ex sidor i Wikipedianamnrymden. /NH 10 mars 2016 kl. 07.56 (CET)

Håller helt med Tostarpadius, AlphaZeta och NH. Tomas e (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.33 (CET)

Automatskapade artiklar om öar i Ålands hav

För andra gången har jag sett att det ligger en snabbraderingsbegäran på en artikel om en ö, eller i detta fall en samling öar, som har automatskapats. Denna gång gäller det artikeln Björkklobbarna. Motiveringen är att ön/ögruppen inte existerar! Det får mig att undra två saker. För det första, är den källa som Lsjbot använder tillförlitlig? Borde vi inte stoppa Lsjbots skapande av dessa artiklar tills vi har utvärderat källan? För det andra, är varenda kobbe och skär relevant nog för en egen artikel i WP? Borde vi inte fastställa några relevanskriterier innan Lsjbot tillåts fortsätta sitt arbete med öar? @Lsj: Stigfinnare (diskussion) 9 mars 2016 kl. 11.23 (CET)

Såväl källans tillförlitlighet som olika platstypers relevans var föremål för diskussion redan när projektet initierades, både här på bybrunnen och på projektsidan Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser. Boten kör enligt konsensus. Lsj (diskussion) 9 mars 2016 kl. 13.50 (CET)

Jag instämmer med Lsj. Konsensus finns sedan länge. Men om det faktiskt har skapats artiklar om icke-existerande saker bör det diskuteras. Men vad man än anser om det har projektet skett med gemenskapens stöd. K9re11 (diskussion) 9 mars 2016 kl. 13.55 (CET)

Geonames är inte helt tillförlitlig. Därför behövs en manuell genomgång av de skapade artiklarna, och det är precis det jag håller på med. Dessutom så finns långt ifrån "varenda" kobbe och skär med i Geonames. Det finns t.ex. fler Börsskär och Gåsskär i Åland än vad Geonames känner till, något som ställer till det för särskiljningen. När det gäller relevansen för öar så tycker jag nog att de flesta artiklar som botten skapar är om öar stora nog att vara relevanta, men det finns förstås tveksamma fall som t.ex. Benkobben. /ℇsquilo 10 mars 2016 kl. 10.12 (CET)

Det verkar som om den kontroll som Stigfinnare vill ha redan finns, utifrån vad jag ser på Esquilos svar, vilket väl bekräftas av att det kommer upp artiklar som Lsjbot skapat på snabbraderingssidan... Det är bra. Adville (diskussion) 10 mars 2016 kl. 11.24 (CET)

En annan fråga utifrån Esquilos inlägg: Varför blir Gåsskär rosa (dvs markerat som förgreningssida) men inte Börsskär? Båda är ju förgreningar när man tittar på respektive sida, och det står det längst ner med på sidan. Adville (diskussion) 10 mars 2016 kl. 11.26 (CET)

För mig blir båda två rosa i Esquilos inlägg här ovan. Lsj (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.55 (CET)

Det blir de för mig också. Nu. I förmiddags så lade jag märke till samma sak som Adville, men först efter att jag hade sparat. I förhandsgranskningen så var båda markerade som förgreningssidor (vilket för mig är grönt). /ℇsquilo 10 mars 2016 kl. 18.43 (CET)

För mig med nu är de båda rosa... Måste kolla på dator hur det ser ut... Adville (diskussion) 10 mars 2016 kl. 18.51 (CET)

Båda är rosa för mig nu också – det var de inte när Adville noterade problemet... Null-edit-problem med det också kanske? //Romulus74 (diskussion) 10 mars 2016 kl. 22.51 (CET)

Rosafrågan. Det verkar att finnas problem med funktionen. Ibland tror jag det inte kommer upp om artikeln finns öppen i ett annat fönster.

Geonames som källa. Geonames är en andrahands eller tredjehands källa. Jag tro att för varje geografiskt område det bör förklaras vad som är källan till geonames och det är hur bra den är bör avgöra om det geografiska området ska få artiklar via geonames. Ja det finns konsensus att geonames gör det lätt att hämta data eftersom gränssnittet är samma. I Bara (olika betydelser)#SVERIGE infogad från botskapad Bara (olika betydelser 2) där enbart Bara (ort i Sverige) som ligger utanför Stockholm fanns men inte Bara. Nu vet jag inte om det var källan eller botkod som gjorde att inte Bara i Skåne kom med i den botskapade förgreningssida. Maundwiki (diskussion) 11 mars 2016 kl. 14.10 (CET)

Sidstatistik

Denna funktion fungerar ju nu igen, bättre än tidigare, men bara med data från oktober 2015 och framåt. Jag har sedan flera år kollat på statistiken för Olof Lagercrantz och blev mycket förvånad över vad jag såg. siffrorna visar en topp en dag med 13500 träff, långt över något som skådats tidigare. Och även om det var något på TV/radio den dagen om honom så har det förekommit förut men aldrig resulterat i dessa höga siffror, inte ens 1/10 av dessa förr. Är det ett tecken att det ligger närmare att slå upp en artikel på svwp när något i media dyker upp? Att det är mer självklart även för äldre (yngre kan knappast intressera sig för en Olof L.Yger (diskussion) 10 mars 2016 kl. 15.52 (CET)

Hm, jag tänkte först att det kan ha varit hans son, David Lagercrantz som spökade, men hans spik samma dag är mycket mindre. Dock finns det en spik samma dag. Dottern Marika hade också en spik samma dag.//Hannibal (diskussion) 10 mars 2016 kl. 16.07 (CET)

(Redigeringskonflikt) Både David och Marika Lagercrantz har ju varit aktuella i SVT under vintern (På spåret respektive Stjärnorna på slottet), kan det ha med det att göra? /Ariam (diskussion) 10 mars 2016 kl. 16.10 (CET)

Datumet verkar stämma med Marika Lagercrantz avsnitt av Stjärnorna på slottet, där hon verkar talat om sin far [10]. /Ariam (diskussion) 10 mars 2016 kl. 16.12 (CET)

Ja nära 60000 för Marika är nog så imponerande. Om man antar att det var cirka 300000 som aktivt såg på programmet så har 20% av dem slagit upp henne på wp och över 5% Olof L.Yger (diskussion) 10 mars 2016 kl. 16.30 (CET)

Enligt MMS var det 1,3 miljoner tittare: [11].--LittleGun (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.27 (CET)

Men de flesta slötittar väl bara, har det som bakgrundsskval eller sömnpiller?Yger (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.30 (CET)

De flesta vet jag inte och jag tror mätningarna tar viss hänsyn till det. Jag tror inte man måste vara särskilt aktiv för att vilja slå upp och 1 miljon som bara har teven på låter konstigt. Men alla har vi olika tevevanor.--LittleGun (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.47 (CET)

Slötittande på SVT bör ha minskat betydligt de senaste tjugo åren, även proportionellt, i och med det utökade utbudet. Finns det inga undersökningar om det? Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.52 (CET)

Hemma hos mig har det inte hänt sedan jag flyttade hemifrån för 25 år sedan, men jag får fortfarande ofta överrösta en TV när jag gör hembesök hos mina klienter! -- Innocent bystander 10 mars 2016 kl. 18.37 (CET)

Prime-time tv har ett enormt genomslag för vilka artiklar som får stort antal besökare på WP. Det beror definitivt på att folk googlar och jag tror inte det är mest yngre, tvärtom. Här är en annan statisitksida som visar top 100 besökta artiklar dagligen, i det här fallet för fredag 22 januari: [12]. På tv den kvällen: Skavlan, På spåret och fångarna på fortet. På top 100 har minst 60-70 artiklar anknytning till detta: Lill Lindfors och Gunde Svan var på Skavlan, alla tävlande i På spåret den kvällen, de flesta frågor (ciklider, Botswana, damernas detektivbyrå), de tävlande i fångarna på fortet, Fort Bayard, La rochelle etc.

Att det är via google förutsätter jag eftersom Kimberley Motley, som inte har någon artikel på svWP, fick 5000+ besök på enWP mot normalt några hundra:[13].

Ett par veckor senare var jag med i tävlingen Veckans tävling/Ny och populär 5 som går ut på att få flest besökare till de artiklar man nyskapat. På fredagen skrev jag artikeln om Alan Carr som skulle delta i Skavlan 12 februari. Den svenska artikeln kom inte upp högst på google förrän några dagar senare. Det ledde till att enWPs artikel fick tio gånger fler träffar än normalt den kvällen och att Allen Carr fick tio gånger fler besök på svWP än normalt, svWP-artikeln Allen Carr låg som trea fyra på google för mig.

Kul va? Eller tragiskt?--LittleGun (diskussion) 10 mars 2016 kl. 16.55 (CET)

Det borde synas även under de närmsta veckorna efter sändningen i tablå-TV. Själv ser jag numera oftast programmen i efterhand på SVT-play och det är jag knappast ensam om. Tostarpadius (diskussion) 10 mars 2016 kl. 17.40 (CET)

Det märks lite, men det är fortfarande den tablåbelagda tiden som har överlägset störst genomslag. Jämför Joanna Perera som var med i Så ska det låta och vars svenska artikel Google noterade samma dag: [14]. De populäraste programmen och tävlingsprogram vill tittarna kanske inte vänta se i efterhand i samma utsträckning eftersom de avhandlas vid kaffeautomaten.--LittleGun (diskussion) 10 mars 2016 kl. 20.49 (CET)

Hur får man fram statistiken över visningar av enskilda sidor? Undrar --Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2016 kl. 21.50 (CET)

Här är en länk till defaultsidan: [15]. Byt till önskat språk och uppslagsord (enWP samt "cat" och "dog" är förvalt, kryssa bort). Du kan skriva ett eller flera uppslagsord och få jämförelser.

Under dina personliga inställningar högst upp vid användarnamnet kan du gå till fliken "Finesser", gå ner till rubriken "Extra funktioner" och bocka för "Visa statistik". Då visas statistiken på den sida du är på genom att klicka på menyvalet under ner-pilen "Mer". Lycka till!--LittleGun (diskussion) 10 mars 2016 kl. 22.34 (CET)

Trakasseriworkshop

Hej alla,

Det här är ett meddelande för att fästa er uppmärksamhet på en trakasseriworkshop som just nu pågår på Meta. Workshopen är en plats för att diskutera hur vi kan förbättra vår hantering av trakasserier på Wikimediaprojekten. Hoppas att du kan vara med!

Hälsningar, Wikimedia Foundations stöd- och säkerhetsteam via MediaWiki message delivery (diskussion) 11 mars 2016 kl. 18.09 (CET)

Svenska Dagbladets årsbok

Svenska Dagbladets årsbok i Projekt Runeberg har nu kompletterats med årgångarna för 1942 och 1944 (1923–1941 fanns tidigare), vilket bör vara användbart både för svensk historia och beskrivningen av andra världskriget. Om någon har årgång 1943 och kan donera ett exemplar, så ska jag scanna den också. Senare årgångar har jag på hyllan och scannar när 70 år har passerat. --LA2 (diskussion) 13 mars 2016 kl. 00.44 (CET)

Kan köpas på Bokbörsen för 20 spänn + frakt http://www.bokborsen.se/page-start?issearch=1&sall=1&scat=0&maincat=1&extendedsearch=0&mediatype=0&sallstr=svenska+dagbladets+%C3%A5rsbok&screator=&stitle= /Annika (diskussion) 13 mars 2016 kl. 00.53 (CET)

@LA2: Hur gör man för att donera dom?--LittleGun (diskussion) 13 mars 2016 kl. 12.50 (CET)

Bör vi ha en ny finess – felmeddelanden om parametrar vid förhandsgranskning?

För närvarande finns (åtminstone) nio mallar som lägger artiklarna som de förekommer i i en speciell dold kategori om felaktiga parametrar används i mallen. (Jag tänker på kategorierna "Artiklar med bristermall som har en okänd parameter", "Bäst före med felaktig parameter", "DBL utan parametrar", "Kulturarvsdatamallar med felaktiga parametrar", "Okänd parameter i Webbref", "Salmonsens utan parametrar", "SBH utan parametrar", "Singellistan använd med felaktiga parametrar" och "Ugglan utan parametrar".)

På engelskspråkiga Wikipedia används detta ännu mer och där finns även finessen i flera mallar att det vid förhandsgranskning av en artikel visas felmeddelanden om felaktiga parametrar finns. Kanske borde vi överväga att också vid förhandsgranskning visa tydliga felmeddelanden då fel finns i mallar? För ett exempel på hur det ser ut, se artikeln Wamba, Kenya på engelskspråkiga Wikipedia, som för närvarande innehåller mallparameterfel. (Klicka på "Edit" och "Show preview".) För att åstadkomma detta används bl.a. en:Module:Check for unknown parameters. Svensson1 (diskussion) 13 mars 2016 kl. 14.13 (CET)

En valbar finess får man gärna skapa, men den bör aktivt slås på. Effekten blir ju den att felmeddelandena visas vid alla redigeringar, alltså även där inget vad gäller mallparametrarna ändras. Det tror jag stör mer än det hjälper för 99% av användarna. /NH 14 mars 2016 kl. 19.24 (CET)

Veckans tävling Källor 2016 II

Vid midnatt startar en ny Veckans tävling Källor 2016 II. Det viktiga arbetet med källbeläggning behöver uppmuntras och nu finns det över 27 200 artiklar, som är uppmärkta med att källor saknas. Lycka till i tävlingen!--Historiker (diskussion) 13 mars 2016 kl. 20.54 (CET)

 Gillar //Vätte (diskussion) 14 mars 2016 kl. 01.22 (CET)

Who is Joey Feek?

You don't know, as it seems :) Prethor (diskussion) 14 mars 2016 kl. 13.39 (CET)

På engelskspråkiga Wikipedia finns det mer information: en:Joey + Rory ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 14 mars 2016 kl. 13.45 (CET)

Well, now she is dead, anyway Prethor (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.34 (CET)

Orättvisor

Diskussion hitflyttad från Wikipedia:Faktafrågor. --Pipetricker (diskussion) 7 mars 2016 kl. 10.00 (CET)

Hälften av oss får varannan gång Krona när vi singlar slant, övriga får nöja sig med att få varannan gång Klave. Ska vi verkligen ha det på det viset? -- Innocent bystander 6 mars 2016 kl. 13.13 (CET)

Antagligen. Om det är en filosofisk fråga, kan du här få ett filosofiskt svar… Du kan ju glädja dig med att du som wikipedian omger dig med ett av världens mest magiska experiment. Vi tillverkar nämligen filosofi. Testa att klicka på den första länken i första meningen i varje artikel (oräknat topplänkar och parenteslänkar). Förr eller senare hamnar du på filosofi. Är det rättvist eller orättvist? Tja, det beror nog från vilken sida du ser på myntet…--Paracel63 (diskussion) 7 mars 2016 kl. 00.11 (CET)

Haha! Det där var ju kul. Från en slumpartikel tog det mig 10 klick att komma till filosofi :) Jag tycker annars det är hemskt orättvist att jag jämt får halvtomma glas, när sambon alltid lyckas få halvfulla. //Romulus74 (diskussion) 7 mars 2016 kl. 00.23 (CET)

@Romulus74: det där med glasen är dock inte i orättvist för dig. Glaset är halvtomt om man druckit ur hälften och halvfullt om man bara fått hälften ifyllt :P Klementin (diskussion) 7 mars 2016 kl. 02.00 (CET)

Om en så ofta hamnar i artikeln filosofi är det synd att den inte är utförligare och bättre källbelagd. Något för en veckans tävling? (Känns lite för stort för ett Månadens uppdrag.)//Vätte (diskussion) 7 mars 2016 kl. 03.36 (CET)

Tamejkatsingen, mig tog det också tio klick att hamna på filosofi. Jag började i artikeln pudel. "Förr eller senare" förefaller lite oprecist. Ställ gärna upp en djärvare hypotes! /Ascilto (diskussion) 7 mars 2016 kl. 16.44 (CET)

En djärvare hypotes är att det gäller på alla språk. Jag har bara provat på svwp och enwp och alltid lyckats. --افيراتير (diskussion) 7 mars 2016 kl. 16.54 (CET)

Ett riktigt partytrick! Tog mig 10 klick från slumpartikeln Oenanthe carviformis till Filosofi. Finns det något namn för det här fenomenet? Annars föreslår jag "10 grader av filosofi". --Pipetricker (diskussion) 7 mars 2016 kl. 17.08 (CET)

Redan på 7 klick var jag på Filosofi. Grejen är väl att första meningen ofta innehåller sådant som "... är en teori om...", ".. läran om..." o.s.v. När jag testade att klicka på motsvarande sätt bakifrån, alltså artiklarnas sista länk, hamnade jag på Innebandy... /JohanahoJ (diskussion) 7 mars 2016 kl. 18.09 (CET)

Tre gånger - med helt olika startartiklar - hamnade jag i rundgång mellan Vetenskap och Vetenskaplig metod. Men den fjärde gången nådde jag filosofi på 10 klick!--Chandra Varena (diskussion) 7 mars 2016 kl. 18.17 (CET)

Här är en mer mekanisk variant. Då ska man klicka på första länken som inleds med gemen. Den leder också till filosofi, med lite fler klick och nästan alltid: en:Wikipedia:Getting to Philosophy.--LittleGun (diskussion) 7 mars 2016 kl. 18.22 (CET)

Från Christopher O'Neill lyckade jag inte ta mig fram, men från Genista scythica tog det exakt 10 klick. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2016 kl. 19.46 (CET)

Jag lyckades med Christopher O'Neill. Beror nog på vad man räknar som "riktiga" länkar. --افيراتير (diskussion) 7 mars 2016 kl. 22.19 (CET)

Ja, jag utgick från finansman och fastnade i juridik. Men från 27 juni gick det ju faktiskt. Där ser man vikten av att länka datumen i inledningen. Tostarpadius (diskussion) 8 mars 2016 kl. 06.31 (CET)

Erasmus (olika betydelser) krävde 18 länksteg. Men jag kom i mål. Lindansaren (diskussion) 7 mars 2016 kl. 22.33‎ (CET)

 Gillar Hej! Kul att fler haft trevligt med det här "länkfenomenet" (som jag tipsades om av Hannibal). Det känns som att det är relaterat till Six degrees of Kevin Bacon. Att man så ofta kommer till filosofi och att artikeln om densamma inte är bättre beror nog lite på samma sak: det är väldigt enkelt att skriva om tydligt avgränsade, faktabaserade saker. Därför finns det ofta myriader små artiklar om enskilda verk inuti en litterär tradition, medan artikeln om själva traditionen ofta är usel eller saknas helt (exempel: isländsk litteratur [skapad i höstas], där artiklar om sagalitteraturens olika delar räknas i hundratal).

Filosofi är typexemplet på ett "flummigt" ämne som det är svårt att få ett riktigt bra grepp om. De som ägnar sig åt filosofiska resonemang är också sällan skrivande typer (exempel: aktiva inom Föreningen Vetenskap och Folkbildning, egen erfarenhet här i Göteborg). Filosofi nås snabbt från alla artiklar eftersom det är ett ämne som kommer allt närmare när man rör sig mot universums största och minsta, historiens ändpunkter etc. Dvs. det är ett ämne som ligger nära Kategori:Topp. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.39 (CET)

Alltså, Kevin Bacon-leken är en lite taffligare variant av six degrees of separation som går ut på att det är högst sex kontaktsteg mellan två slumpvisa nu levande människor var som helst på jorden. Jag lovar, det funkar. Imdb tycks ha tagit bort funktionen att man kan söka vilka skådespelare som jobbat med varandra, men jag skulle tro att du själv har mindre än sex steg av förbindelser till Kevin Bacon. /Ascilto (diskussion) 16 mars 2016 kl. 18.19 (CET)

Tävlingen "Kvinnor & Indialand"

Veckans tävling nästa denna vecka har dubbelt fokus – både kvinnor och "Indialand".

Hej! Vid midnatt startar ytterligare en etapp av "Riostafetten", tävlingen där vi tar oss från Olympia till Olympiska sommarspelen 2016. Den här veckan har vi hunnit fram till Främre Indien. Eftersom det är Internationella kvinnodagen på tisdag, handlar veckans tävling också om kvinnor. Så oavsett om du vill skriva om indiska ting eller om kvinnor, är du varmt välkommen till vår tävling. --Paracel63 (diskussion) 6 mars 2016 kl. 20.45 (CET)

Det blev 15 deltagare denna gång, och sammanlagt skrevs det i ungefär 176 artiklar. Aciram vann etappen, Nordelch blev tvåa och Thoasp trea. Alla priser har nu delats ut, inklusive 15 deltagarpriser. Deltagarpriserna den här gång var kvinnliga pionjärer från Sydasien. Sju av dessa hade ännu inte artikel på svenska. Sedan dess har en av dem fått artikel. Kanske vill någon mer hjälpa till att fixa resten? Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.24 (CET)

Grå språklänk till engelskspråkiga Wikipedia

Jag har märkt att artiklar på svenskspråkiga Wikipedia, som inte existerar på engelskspråkiga Wikipedia, ändå har en grå språklänk till engelskspråkiga Wikipedia, där man kan översätta artikeln. Jag anser dock att denna länk bör avlägsnas, alternativt bör den göras till en frivillig inställning (deaktiverad per standard). För det första saknas sådana länkar till andra språkversioner, och för det andra finns inte motsvarande länkar heller på andra språkversioner. --Omnibit (diskussion) 13 mars 2016 kl. 08.39 (CET)

Du kan ta bort länken genom att ta bort krysset för "Innehållsöversättning" längst ner på sidan Betafunktioner. --Larske (diskussion) 13 mars 2016 kl. 08.51 (CET)

OK – men då försvann även länkarna från Special:Mina bidrag. --Omnibit (diskussion) 13 mars 2016 kl. 08.55 (CET)

Vilka länkar är det som försvinner på Mina bidrag? --Larske (diskussion) 13 mars 2016 kl. 08.57 (CET)

"Innehållsöversättning" skapar en rubrik med tre ikoner för: Skapa artikel, ladda upp filer och översätt. De ikonerna försvinner.

Jag har för mig att man i "Innehållsöversättning" på nåt sätt kan välja vilka språk man oftast vill få översätt från och att det är de språken som syns. Kanske måste man inte ha något förvalt språk?

Är man van att alltid skapa en artikel och ladda upp filer från "Mina Bidrag"-sidan är det såklart svårt att vänja om sig så då kanske det är lättare att vänja sig vid den gråade språklänken.--LittleGun (diskussion) 13 mars 2016 kl. 12.41 (CET)

Hur kan man skapa artiklar därifrån? Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.05 (CET)

Som det står ovan: Bockar man för "Innehållsöversättning" längst ner på sidan Betafunktioner i Inställningar skapas en rubrik med tre ikoner längst upp i Mina bidrag. Dessa ikoner, "Skapa artikel", "Ladda upp filer" och "Översätt", är var och en klickbara.--LittleGun (diskussion) 16 mars 2016 kl. 06.54 (CET)

Tack för upplysningen! Då förstår jag, det är betafunktioner. Förmodligen fungerar de inte ens tillsammans med Monobook. Jag har alltid i första hand utgått från rödlänkar, i andra hand från sökningar, och det lär jag fortsätta med. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2016 kl. 07.22 (CET)

Visa ramar?

När man gör en sökning i SAOB, SAOL, Språkrådets frågelåda, m.fl. ställen öppnas svaret i en ram, men url-en förblir densamma. När jag använde Firefox kunde jag ctrl-klicka (Mac) på svaret och få upp en popup-meny dör det stod ungefär "öppna (eller kanske visa) denna ram" och då fick man upp bara den ramen med sökningen i och med en egen url som kunde användas som referens. Nu använder jag Chrome och hittar ingen sådan funktion och inte heller i Safari. Nån som vet hur man ska bära sig åt? Rex Sueciæ (disk) 15 mars 2016 kl. 23.01 (CET) 

Installera detta tillägg så kan du sedan högerklicka på ramen och öppna i ny flik [16], i alla fall fungerar det på PC. AlphaZeta (diskussion) 15 mars 2016 kl. 23.54 (CET)

Tack! Rex Sueciæ (disk) 16 mars 2016 kl. 00.36 (CET) 

Tack!--LittleGun (diskussion) 16 mars 2016 kl. 06.47 (CET)

Jag kör sällan Chrome. Så jag brukar göra en separat googling, som då brukar hitta den specifika SAOB-ramen med dess url.--Paracel63 (diskussion) 16 mars 2016 kl. 17.10 (CET)

Bilder från Ms. Magazine

I ett flertal biografiska artiklar har en användare lagt in tidningsomslag från Ms. Magazine som porträttbild, t.ex. här. Vad anser vi om det? Jag tycker det ser konstigt ut och framstår mer som reklam för tidningen än något annat. Jag har beskurit några bilder för att åtminstone slippa rubrikerna, men i vissa av fallen undrar jag om det inte är bättre att helt återställa även om inte bilden är "professionellt" tagen. /Ariam (diskussion) 13 mars 2016 kl. 10.37 (CET)

I brist på annan bild är det en förbättring och kanske även om den tidigare bilden skulle vara väldigt undermålig, annars är det inte optimal. /Hangsna (diskussion) 13 mars 2016 kl. 10.41 (CET)

Nej, det är inte seriöst att ha tidningsomslag som ersättning för porträttbilder, inte ens där det saknas en annan bild. /NH 13 mars 2016 kl. 10.54 (CET)

Instämmer, ser ut som wp finansieras av reklam, bör tas bort (när man inte orkar beskära som ju blir tungt).Yger (diskussion) 13 mars 2016 kl. 11.21 (CET)

Jag visste inte ens att det var tillåtet. Under alla omständigheter ger det, som andra redan påpekat, klara reklamvibbar. Ta bort, emm. / Ternarius_D 13 mars 2016 kl. 11.28 (CET)

Jag tycker inte att man behöver vara så kategoriskt avvisande. Bortsett från att en omslagsbild är bättre än ingen bild alls så finns det också en poäng i att visa att "den här personen är/var känd nog för att bli omslagsbild på tidningen X", vilket i sig kan bidra till en förståelse av personens inflytande/kändisskap/genomslag. Nämnas kan att även ett tryckt uppslagsverk som Myggans nöjeslexikon har illustrerat en hel del av sina artiklar med porträtt just på tidnings- eller bokomslag, affischer o dyl. /FredrikT (diskussion) 13 mars 2016 kl. 11.37 (CET)

På Myggans tid hade inte den här "krypto-annonserings"-kulturen (med dold reklam via bloggar och betalda recensioner, m.m.) utvecklats. Idag finns den, och blir det vanligt här med bilder som utgörs av omslag från kommersiella tidskrifter finns det, emm, risken att vi misstänks för något liknande. / Ternarius_D 13 mars 2016 kl. 11.45 (CET)

Tilläggas bör att ingen av artiklarna saknade bild innan. /Ariam (diskussion) 13 mars 2016 kl. 11.47 (CET)

Så länge omslaget/löpet är fritt är det tillåtet och även en komersiell tidning kan släppa bilder, löp och artikel fria. Jag håller med FredrikT i att inte kategoriskt avvisa. Tidningsomslag skapar också en tidsfärg. Det får naturligtvis inte vara genomgående ändringar av en användare att bara använda bilder från en tidning och som genomgående ersätter befintliga bra. Så därför tycker jag gott vi kan begränsa användandet av Ms Magazines omslag rejält. Sen ska vinte underskatta äldre tiders agenter att veta vem eller vilka som skulle smörjas för att få klienter att synas även på Myggans tid.--LittleGun (diskussion) 13 mars 2016 kl. 12.05 (CET)

Tidningsomslag som illustrationer är ju heller ingen fullständig nyhet här på svwp. Se exempelvis artiklarna om Peter Rasmussen (trombonist) och Ernst Blomberg (ja, jag erkänner mig "skyldig" till att ha lagt in bådadera). /FredrikT (diskussion) 13 mars 2016 kl. 12.45 (CET)

Jag är inte emot att använda fria omslag som illustrationer i en artikel, till exempel för att visa att en person varit just "omslagsvärdig". Däremot är jag emot att använda ett tidningsomslag som enda presentation av en person i en biografisk artikel - särskilt om det finns andra bilder att tillgå. När det enda som finns i en artikel är ett tidningsomslag kan personen artikeln handlar om lätt tolkas som en talesperson/företrädare för varumärket, något som ger en skevhet i artikeln. //Vätte (diskussion) 13 mars 2016 kl. 12.54 (CET)

Tillägg: efter att nu ha tittat på ett antal av bildinläggningarna i sig får jag ju dock hålla med om att det hela dels har litet karaktär av "bildspamning", dels att de bilder som fanns tidigare åtminstone i vissa fall var bättre. Det sistnämnda är förstås subjektivt, men nog är livebilden av Beyoncé under konsert t ex att föredra framför det här ganska menlösa studioporträttet? /FredrikT (diskussion) 13 mars 2016 kl. 13.34 (CET)

Om det inte finns andra bilder, bör en omslagsbild kunna användas. Men det är definitivt fel att byta ut en tidigare fullgod bild till en omslagsbild, som i fallet med Beyoncé. /Ascilto (diskussion) 13 mars 2016 kl. 15.17 (CET)

Håller med. I det fallet har jag återställt till tidigare bild. Överväger att göra det även på Janeane Garofalo, fast där är den tidigare bilden inte av riktigt lika god kvalitet. /FredrikT (diskussion) 13 mars 2016 kl. 16.07 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag testade att beskära bilden på Beyoncé, vad tycker ni? [17] Oavsett borde det finnas både en livebild och en ansiktsbild i artikeln. /Ariam (diskussion) 13 mars 2016 kl. 16.09 (CET)

@FredrikT: Jag tycker nog att du kan rulla tillbaka bilden på Janeane Garofalo med. Även om kvaliteten kanske är något sämre (svårt att se på min PC) så är bilden 9 år modernare, och inte till 1/3 täckt av en gigantisk megafon.

@Ariam: Klart bätte än Missvains inlagda bild, med alla sina glossiga reflexioner, även om jag tyckte att den ursprungliga bilden gav mer närvarokänsla. / Ternarius_D 13 mars 2016 kl. 16.52 (CET)

Ja, det håller jag med om. Jag funderade på om man skulle byta ut bilden på henne i gul överdel från 2011 som fungerar som ansiktsbild, men även den har ju i ärlighetens namn mer närvarokänsla än Ms-bilden. Ms-bilderna har för övrigt relativt låg upplösning vilket är trist. /Ariam (diskussion) 13 mars 2016 kl. 17.18 (CET)

Jo, jag upptäckte det också (alltså den dåliga upplösningen). FredrikT tyckte ju att den tidigare bilden på Janeane Garofalo inte var av lika god kvalitet som den nyinlagda från Ms., och visst, den var litet oskarp, men när jag skrev ut båda i ungefär A4-format på min laserskrivare kunde man märka tendenser till pixelisering i konturkanterna på Ms-bilden, medan den gamla fortfarande var hel i konturerna. / Ternarius_D 13 mars 2016 kl. 17.30 (CET)

Självklart är dessa bilderna bättre än ingen bild. Om de är bättre än andra bilder måste givetvis som alltid tas fall för fall eftersom det beror på hur bilderna ser ut. --افيراتير (diskussion) 13 mars 2016 kl. 17.49 (CET)

Jag instämmer i FredrikT:s och LittleGuns argumentation med Asciltos och Averaters preciseringar. Tostarpadius (diskussion) 14 mars 2016 kl. 19.02 (CET)

Tidningen

Jag noterar att vi inte har någon artikel om denna tidning, är den stor? (För mig kan det ha betydelse då det är stor skillnad mellan att hamna på framsidan på olika tidningar.) /Hangsna (diskussion) 13 mars 2016 kl. 13.15 (CET)

Den har nog varit ganska inflytelserik. Men jag har bara hört Ms. Det är även så den benämns i eng WP. 78.70.156.204 13 mars 2016 kl. 13.19 (CET)

Den får nog sägas vara stor, eller i varje fall inflytelserik, även om jag tyvärr inte har några upplagssiffror. Den var i litet blåsväder under 1990-talet då den anklagades för bristande objektivitet i samband med rapporter om satanistiska barnoffer, men i allmänhet betraktas den nog som en seriös tidskrift, inte minst är den ofta refererad. Tidvis har deras vägran att ta in annonser (en policy som man numera verkar att ha övergett) påtagligt ansträngt deras ekonomi. Den verkar på senare tid att ha kritiserats av vissa för sina påstådda svårigheter att fånga upp den senaste generationen feminister, men jag har inte tillgång till några detaljer i den frågan. / Ternarius_D 13 mars 2016 kl. 16.41 (CET)

Upplaga? 110 000 exemplar står nämnt och källbelagt här.--Paracel63 (diskussion) 17 mars 2016 kl. 01.56 (CET)

Säpos rapport om det ryska spionaget

Idag har Säpo rapporterat om det ryska spionaget mot Sverige. Enligt Säpo ägnar sig Ryssland även åt omfattande desinformation. Det finns indikationer på att det även omfattar svwp. Nu har det varit lugnt ett tag, men under en period var några IP-nummer väldigt aktiva i artikeln om Krim och relaterade artiklar och kategorier. IP-numren var väldigt angelägna att framställa Krim som ett ryskt område. Det kändes ett tag hopplöst att hålla informationen inom det internationella samfundets ståndpunkt, och jag är inte säker på att all information verkligen är NPOV. Jag tycker att vi skall vara extra vaksamma när det gäller artiklar som har anknytning till ryska intressen. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2016 kl. 16.52 (CET)

Kan du länka? Adville (diskussion) 17 mars 2016 kl. 17.42 (CET)

Länk till rapporten. Sammanfattning finns på sidan och rapporten finns i sin helhet att ladda ner för den som vill. Indianarrow (diskussion) 17 mars 2016 kl. 18.57 (CET)

Bra att du tog upp detta, Ascilto. Frågan är hur vi skall hantera det? Det kommer att krävas ett ordentligt och omfattande arbete med att granska använda källor och kritiskt granska formuleringar, som kan tyda på NPOV.--Historiker (diskussion) 17 mars 2016 kl. 20.01 (CET)

Ascilto, jag ser inget i rapporten om det. Varifrån kommer de indikationerna? Dock så tror jag på vad du skriver, eftersom det var ganska hätskt ett tag i Krim-Ukraina-artiklar. Att de behöver kollas igenom av kunniga personer tvivlar jag inte på för ett ögonblick. Adville (diskussion) 17 mars 2016 kl. 22.58 (CET)

Jag uttryckte mig nog lite otydligt. Jag har inte läst rapporten utan hörde om den i Studio ett, P1. De sa inget om Wikipedia. Indikationerna är mina egna iakttagelser av redigeringar i främst Krim-artikeln. /Ascilto (diskussion) 18 mars 2016 kl. 06.17 (CET)

Gjorde en liten sanbb koll på google och hittade en gamla artikel från UNT som tog upp desinformation på Wikipedia (22/3-13) i artikeln Transnistrien. Tyvärr verkar det inte som om allt är fixat ännu (och inget fixades dagarna efter artikeln skrev). Så ett krafttag i artiklar om de områdena är nog önskvärt. @Bothnia: du är ju väl insatt i de områdena. KAnske du har något att tillägga? Adville (diskussion) 17 mars 2016 kl. 23.14 (CET)

Jag har också reagerat på att vi har såpass jämförelsevis utförliga artiklar om just Transnistrien, Abchazien och Sydossetien. Abchasien-artikeln bör kanske tas upp för omgranskning på Artikelnomineringar. /Ascilto (diskussion) 18 mars 2016 kl. 06.23 (CET)

Ryska IP-adresser har ju även "korrigerat" artiklar om krig och fältslag som utspelade sig för hundratals år sedan, över ett flertal språkversioner. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 17 mars 2016 kl. 23.17 (CET)

Du har säkert rätt, Användare:Le Lapin Vert. Ser man på denna artikel, Rosneft, så är jag tveksam om det stämmer att det blev världens största börsnoterade oljebolag. Kollar man på Forbes så är det det 15:e största.Källan i artikeln är RT.com. Med det vill ja inte säga att Användare:Bair175 lägger in desinformation med vilje (pingar dig eftersom det var du som lade in det för tre år sedan), utan det är lätt hänt att vem som helst gör det. Det blev förvånandsvärt få träffar på en sökning på rt.com här på wiki, 43 sidor. KAnske skulle vara värt att kolla igenom alla och se om det verkar rimligt eller inte vad som står vid den källan. Det var så jag hittade detta exemplet. Adville (diskussion) 17 mars 2016 kl. 23.41 (CET)

@Adville: Forbes siffror är från 2012, dvs före den affär som gjorde Rosneft störst i antal fat medräknat naturgas omvandlat till fat. (De var fortfarande störst i november 2015).//Romulus74 (diskussion) 18 mars 2016 kl. 05.29 (CET) Nytimes t ex Romulus74 (diskussion) 18 mars 2016 kl. 05.41 (CET)

Ok. Jag räknade ihop de två bolagens fat i forves artikel och då blev de ändå inte störst. Men de största är säkert inte aktiebolag, som saudioil, och då stämmer det. Adville (diskussion) 18 mars 2016 kl. 06.40 (CET)

Det finns mer än ett sätt att mäta storlek. Oljebolag brukar man ofta jämföra genom att uppskatta hur stora oljereserver de sitter på. Det är bland annat det som gjort Lundins bolag så spektakulära. De sitter på nästan ingenting. De har istället skapat sina värden genom prospektering. -- Innocent bystander 18 mars 2016 kl. 07.16 (CET)