Marika Lagercrantz
Marika Karen Louise Bergared Lagercrantz, född 12 juli 1954 i Solna, Stockholms län, är en svensk skådespelare och regissör.[1]
Marika Lagercrantz | |
Marika Lagercrantz på Bokmässan i Göteborg 2015. | |
Född | Marika Karen Louise Lagercrantz 12 juli 1954 Solna, Stockholms län |
---|---|
Andra namn | Marika Bergared Lagercrantz |
Aktiva år | 1967– |
Make | Chris Torch (skilda) Peter Bergared |
IMDb SFDb |
BiografiRedigera
Lagercrantz började med barnteater i sexårsåldern vid Vår Teater och dansade under tonåren. 1967 hade hon en roll i TV-serien Modiga mindre män (vilken klipptes ihop till en film 1968). På gymnasiet gick hon naturvetenskaplig linje och efter studierna tog skådespelarintresset över. Hon försökte komma in på Scenskolan, men misslyckades och sökte sig i början av 1970-talet i stället till Malmö där hon kom i kontakt med Studioteatern och Mimteatern. Via Malmö kom Lagercrantz även i kontakt med andra experimentscener som Odinteatret i Danmark.[1]
Efter en tid återvände hon till Stockholm och träffade där den amerikanske skådespelaren Chris Torch, som hon kom att gifta sig med. Tillsammans med honom och några andra skådespelare bildade Lagercrantz teaterkollektivet Jordcirkus 1977, där hon var både skådespelare och regissör. Genom kollektivet blev hon även involverad i husockupationen av kvarteret Mullvaden i Stockholm, en händelse som bland annat kom att generera gatumusikalen Mullvadsoperan (1978). Jordcirkus uppträdde flitigt på olika platser i Sverige men även på turnéer i Europa och USA. Hon var även med och startade den fria gruppen Teater Schahrazad.[1] Lagercrantz har även varit verksam vid bland annat Stockholms stadsteater[2] och Dramaten.[3]
Som filmskådespelare har Lagercrantz medverkat i en mängd svenska långfilmer och TV-dramer. Bland de roller hon gjort kan nämnas rollen som miljöaktivist i TV-serien Blueprint (1992), huvudrollen som Rita i Drömmen om Rita (1993), rollen som lärarinna i Bo Widerbergs Lust och fägring stor (1995) och rollen som åklagare i TV-serien Emma åklagare (1997). Hon har senare även medverkat i bland annat Män som hatar kvinnor (2009).[1]
Under sin karriär har Lagercrantz belönats med och nominerats till flera priser. 1993 mottog hon filmtidskriften Chaplins pris för sina stridbara kvinnoroller och 1994 nominerades Lagercrantz till en Guldbagge i kategorin Bästa skådespelerska för sina insatser i filmerna Drömmen om Rita och Morfars resa. För sina insatser i Lust och fägring stor belönades hon med en Silverdelfin vid en filmfestival i Troia och nominerades även till en Guldbagge för samma rollprestation.[1]
Marika Lagercrantz var 2011–2014 kulturråd på Sveriges ambassad i Berlin.[4] Sedan 2015 är hon ordförande för KLYS.
FamiljRedigera
Hon är dotter till Olof Lagercrantz och dotterdotter till Hans Ruin, syster till David Lagercrantz och kusin till Lars och Johan Lönnroth. Hon var tidigare gift med den amerikanske skådespelaren Chris Torch, men är numera gift med Peter Bergared och bosatt i Stockholmsförorten Bagarmossen. Hon är mor till ambassadkonsuln och tidigare skådespelerskan Moa Lagercrantz.
FilmografiRedigera
- 1968 – Modiga mindre män
- 1980 – Ett drömspel
- 1981 – Dödsvirveln
- 1986 – Hummerkriget
- 1987 – Hjärtat
- 1987 – Hockeybilder
- 1989 – S.O.S. Condor
- 1989 – Kronvittnet
- 1989 – Landstrykere
- 1991 – Mord och passion (TV-serie)
- 1992 – Hassel – Botgörarna (TV-serie)
- 1992 – Barnens detektivbyrå (TV-serie)
- 1992 – Blueprint (TV-serie)
- 1993 – Drömmen om Rita
- 1993 – Morfars resa
- 1993 – Svart höst
- 1994 – Läckan
- 1994 – Rapport till himlen (TV-serie)
- 1995 – Älskar, älskar inte
- 1995 – Vendetta
- 1995 – Lust och fägring stor
- 1996 – Nu är pappa trött igen
- 1997 – Den siste vikingen
- 1997 – Emma åklagare (TV-serie)
- 1997 – Hitler och vi på Klamparegatan
- 1998 – Bert
- 1998 – Lithivm
- 1998 – Längtans blåa blomma (TV-serie)
- 1998 – Vem kysser dig nu?
- 1999 – Rackelhane
- 1999 – Sherdil
- 2000 – Gossip
- 2000 – Judith (TV-serie)
- 2000 – Järngänget
- 2000 – Miraklernas man
- 2002 – Hot Dog
- 2002 – Love Boogie
- 2002 – När djävulen håller ljuset
- 2003 – Gunnar Govin - en man, en röst, en resa
- 2003 – Älskade Poona (TV-serie)
- 2004 – Barnavännen
- 2004 – Bedragaren
- 2004 – Maison
- 2004 – Strings
- 2006 – Hvis jeg faller
- 2006 – Min frus förste älskare
- 2007 – Predikanten
- 2009 – Kommissarien och havet - Den döende dandyn (TV-serie)
- 2009 – Lyckliga familjen
- 2009 – Män som hatar kvinnor
- 2010 – Pax
- 2010 – Sweaty Beards
- 2011 – Maria Wern - Drömmar ur snö
- 2011 – Soffan
- 2011 – Umeå4ever
- 2012 – Jävla pojkar
- 2012 – Kommissarien och havet (TV-serie)
- 2015 – Flaket
- 2017 – Modus (TV-serie)
- 2019 – Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet (TV-serie)
Teater (urval)Redigera
Roller (ej komplett)Redigera
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1996 | Merlin | Stockholms stadsteater | ||
2000 | Fadern | Teater Plaza | ||
2002 | Jerka | Göta Lejon | ||
2003 | Jerka | Storan | ||
Sabina | Riksteatern | |||
2006 | Flickan som ville rädda Gud | Stockholms stadsteater | ||
2008 | Gustaf III | Dramaten | ||
2016 | Som ni vill ha det | Sofiero | ||
2018 | Farmor | Farmor och vår Herre Hjalmar Bergman |
Pontus Plænge | Östgötateatern |
ReferenserRedigera
- ^ [a b c d e] ”Marika Lagercrantz”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=68132&iv=OVERVIEW. Läst 12 oktober 2013.
- ^ ”Marika Lagercrantz”. Stockholms stadsteater. Arkiverad från originalet den 27 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130727045043/http://www.stadsteatern.stockholm.se/index.asp. Läst 12 oktober 2013.
- ^ ”Marika Lagercrantz”. Dramaten. http://www.dramaten.se/Dramaten/Medverkande/Rollboken/?qType=person&value=5913. Läst 12 oktober 2013.
- ^ ”Intervju med Marika Lagercrantz”. Regeringen.se. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131016151354/http://www.regeringen.se/sb/d/12796/a/172562. Läst 12 oktober 2013.
Externa länkarRedigera
- Marika Lagercrantz på Internet Movie Database (engelska)