Öppna huvudmenyn

Sven Romanus

svensk politiker och regeringsmedlem

Sven Einar Romanus, född 19 januari 1906 i Karlstad, Värmlands län, död 30 april 2005 i Högalids församling, Stockholm, var en svensk ämbetsman.

BiografiRedigera

Sven Romanus blev juris kandidat i Stockholm 1929, varefter han tjänstgjorde som extraordinarie notarie vid Svea hovrätt i tio år. 1944 utsågs han till byråchef i lagärenden vid justitiedepartementet, och 1946 till hovrättsråd. Åren 1947–1950 var han ledamot av lagberedningen. Från 1951 till 1973 justitieråd.

Under 1930-talet till 1950-talet hade Romanus flera uppdrag, som till exempel notarie och sekreterare i riksdagsutskottet, suppleant i arbetsdomstolen, sekreterare i 1941 års befolkningsutredning, parlamentsundersökningskommissionen 1945–1947, 1948–49 ställföreträdande justitieombudsman, vice ordförande och därefter ordförande i Pressens opinionsnämnd och ledamot i ungdomsfängelsenämnden.

Romanus var ordförande i HD 1969–1973 och justitieminister (partipolitiskt obunden) 1976–1979 i Thorbjörn Fälldins borgerliga trepartiregering och i Ola Ullstens folkpartiregering.

Han var son till lektor Anton Romanus och Reidunn Lindboe och farbror till Gabriel Romanus. Han gifte sig 1932 med Alfhild Sandfærhus från Norge (1909–1996).

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 167, digital avbildning.
Företrädare:
Nils Beckman
Högsta domstolens ordförande
1969–1973
Efterträdare:
Sven Edling
Företrädare:
Lennart Geijer
Sveriges justitieminister
1976–1979
Efterträdare:
Håkan Winberg
Företrädare:
Ola Ullsten
Sveriges vice statsminister
1978–1979
Efterträdare:
Ingemar Mundebo