Öppna huvudmenyn

Berndt Fridolf Engelbrecht Hasselrot, född den 23 mars 1862 på Sämsholm i Älvsborgs län, död den 14 oktober 1930 på Gripsnäs i Kärnbo socken, var en svensk ämbetsman och politiker (konservativ).

Berndt Hasselrot
Berndt Hasselrot 1913.jpg
Född23 mars 1862[1]
Norra Säms församling[1]Sverige
Död14 oktober 1930[1] (68 år)
Kärnbo församling[1]Sverige
NationalitetSvensk
BefattningHovrättspresident[1]
Hovrättsassessor[1]
Sveriges justitieminister (1914–1917)[1]
NamnteckningBerndt Hasselrots initialer.JPG
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Han var son till Carl Hasselrot, halvbror till Carl Birger och helbror till Bror och Pehr Hasselrot.

Hans far var häradshövding, som i sitt andra gifte hade två barn, varav en var Berndt Hasselrot. Hans farfar var kyrkoherde och tillhörde prästståndet. Han var far till Bengt Hasselrot.

Hasselrot tog hovrättsexamen i Lund 1885, bedrev juridiska studier i Leipzig och Berlin. År 1888 blev han vice häradshövding, 1892 fiskal och 1894 assessor i Göta hovrätt, i Svea hovrätt 1896. Från oktober 1906 till 1913 var han justitieombudsman, justitieminister mellan 17 februari 1914 och 30 mars 1917, president i Skånska hovrätten 1913-1929.[2]

Han var gift med Gunhild Sofia Liljenroth och ägde Ro gård i Uppland. Genom sitt giftermål blev han en stor intressent i svenska tändsticksindustrin även ordförande i Svenska Tändsticks AB, och andra bolag.[2] Berndt Hasselrot satt bland annat i styrelsen för Jönköpings och Vulcans tändsticksfabrik AB och Katrinefors AB.

Som justitieombudsman förvärvade Hasselrot ett stadgat rykte som den svenska folkfrihetens försvarare mot byråkratiska tendenser hos ämbetsmannakåren och utgav i en rad förtjänstfulla Ämbetsberättelser 1907-13 uppslag till en rad lagförändringar. Vid sidan av sin ämbetsmannabana framträdde Hasselrot som en av Sveriges mest produktiva juridiska författare med en rad praktiskt värdefulla om än till formen något diffusa och till innehållet splittrade arbeten. Bland dessa märks Handelsbalken...jämte anmärkningar...och prejudikat (11 band, 1893-1908, 2:a upplagan 1910-11), Juridik och politik (3 band, 1920-21), Juridiska skrifter (10 band jämte 2 supplement med tillägg 1921-24). Till sin politiska uppfattning var Hasselrot moderat, och sökte 1920 förgäves skapa ett nytt politiskt mellanparti med skriften Centerns syften (1920).[2]

Han är begravd på Mariefreds kyrkogård. Erik Palmstierna karakteriserar honom som självständig och originell.

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns en bröstbild i gipsrelief utförd av skulptören Sven Anderson (1846-1920).

PublikationerRedigera

  • Handelsbalken jämte dithörande författningar med förklarande anmärkningar (11 delar)

UtmärkelserRedigera

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Berndt F E Hasselrot, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 12651
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 742-43.
  3. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
  4. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915

Tryckta källorRedigera

  • Palmstierna, Erik, Åtskilliga egenheter: karaktärsstudier och silhuettklipp. Stockholm 1950, s. 76
  • Hasselrot, Berndt i Vem var det? (1944)
Företrädare:
Carl Leijonmarck
Sveriges justitieombudsman
1906–1913
Efterträdare:
Ossian Berger
Företrädare:
Jacob Lundahl
President i Hovrätten över Skåne och Blekinge
1913–1929
Efterträdare:
Karl Schlyter
Företrädare:
Gustaf Sandström
Sveriges justitieminister
1914–1917
Efterträdare:
Steno Stenberg