Birger Ekeberg
jurist; professor i Stockholm m.m
Lars Birger Ekeberg, född 10 augusti 1880 i Uppsala, död 30 november 1968 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk jurist och riksmarskalk.
| Hans Excellens Birger Ekeberg | |
.jpg) Birger Ekeberg
| |
| Tid i befattningen 27 oktober 1920–13 oktober 1921 | |
| Monark | Gustaf V |
|---|---|
| Statsminister | Louis De Geer d.y. |
| Företrädare | Assar Åkerman |
| Efterträdare | Assar Åkerman |
| Tid i befattningen 19 april 1923–18 oktober 1924 | |
| Monark | Gustaf V |
| Statsminister | Ernst Trygger |
| Företrädare | Assar Åkerman |
| Efterträdare | Torsten Nothin |
| Tid i befattningen 1946–1959 | |
| Monark | Gustaf V Gustav VI Adolf |
| Företrädare | Axel Vennersten |
| Efterträdare | Nils Vult von Steyern |
| Född | Lars Birger Ekeberg 10 augusti 1880 Uppsala |
| Död | 30 november 1968 (88 år) Engelbrekts församling, Stockholm |
| Gravplats | Uppsala gamla kyrkogård[1] kartor |
| Politiskt parti | Obunden |
| Yrke | Jurist |
| Ministär | Regeringen De Geer d.y., Regeringen Trygger |
Biografi Redigera
Ekeberg avlade juris kandidatexamen 1902, blev docent 1904 och juris doktor 1907. Han var därefter var professor i juridik (privat- och finansrätt) vid Stockholms högskola 1907–1925 och även i civilrätt från 1915.
Ekeberg var justitieminister 1920–1921 och 1923–1924, justitieråd 1925, ordförande i lagberedningen 1927, president över Svea hovrätt 1931–1946, ledamot av Svenska Akademien från 1945 samt riksmarskalk 1946–1959, Nobelstiftelsens ordförande 1947–1960. Åren 1937 till 1955 var Ekeberg ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag.[2]
Ekeberg utsågs av Sveriges regering till ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion, Handelshögskolan i Stockholms högsta verkställande organ, 1940–1957.
Familj Redigera
Birger Ekeberg gifte sig 1911 med Brita Swartz (1890–1983), dotter till Carl Swartz. Makarna är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[3] Dottern Dagmar var gift med Torwald Hesser.
Tryckta skrifter Redigera
Se "Förteckning över Birger Ekebergs skrifter 1904–1950" upprättad av Brita Ersman, tryckt i Festskrift tillägnad Hans Excellens Riksmarskalken Juris Doktor Birger Ekeberg den 10 augusti 1950, Stockholm 1950, s. 591-602.
Utmärkelser Redigera
Svenska utmärkelser Redigera
Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden, 6 juni 1936.[4]- Innehavare av Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.[5]
Innehavare av Konung Gustav V:s minnestecken, 1951.[5]- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 28 november 1930.[6]
- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 15 december 1921.[7]
- Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1918.[8]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1913.[9]
Kommendör med stora korset av Vasaorden, 6 juni 1952.[10]- Illis Quorum av 18:e storleken, senast 1964.[11]
- Ledamot nummer 911 av Kungl. Vetenskapsakademien, invald 1944.
- Ledamot av Svenska Akademien på stol nummer 1, invald 1945.
- Hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[5]
- Ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.[5]
- Ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.[5]
Utländska utmärkelser Redigera
Storkorset av Belgiska Kronorden, tidigast 1945 och senast 1947.[12][13]
Storkorset med briljanter av Danska Dannebrogorden, tidigast 1947 och senast 1950.[13][14]- Storkorset av Danska Dannebrogorden, tidigast 1928 och senast 1931.[15][16]
Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, tidigast 1918 och senast 1921.[17][18]
Storkorset av Etiopiska Menelik II:s orden, tidigast 1950 och senast 1955.[5][14]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1928 och senast 1931.[15][16]
Kommendör av andra klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1918 och senast 1921.[17][18]
Storkorset av Franska Hederslegionen, tidigast 1947 och senast 1950.[13][14]
Storkorsriddare av Isländska falkorden, tidigast 1931 och senast 1935.[16][19]
Storkorset av Jugoslaviska Fanans orden, tidigast 1950 och senast 1955.[5]
Storkorset av Nederländska Oranien-Nassauorden, tidigast 1945 och senast 1947.[12][13]
Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1935 och senast 1940.[19][20]
Kommendör av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1928 och senast 1931.[15][16]
Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1915 och senast 1918.[17][21]
Storkorset av Polska Polonia Restituta, tidigast 1945 och senast 1947.[12][13]
Storkorset av Rumänska kronorden, tidigast 1945 och senast 1947.[12][13]
Storkorset av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, tidigast 1950 och senast 1955.[5][14]
Storkorset av Ungerska republikens förtjänstorden, tidigast 1947 och senast 1950.[13][14]
.png){kind=small}
_1class_BAR.svg){kind=small}
Källor Redigera
- Eliaesson, Jonas, et al (1984). Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
- Rehnberg, Jonas (2009). Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget. ISBN 978-91-7736-579-2
- Svenskt Biografisk Lexikon, del XXII : Königsmarck - Lilja, under redaktion av Erik Grill och Birgitta Lager - Kromnow. Stockholm 1977 - 1979. Norstedts tryckeri Stockholm 1979.
Noter Redigera
- ^ Ekeberg, Lars Birger, Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademien: Birger Ekeberg Läst 31 augusti 2015
- ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Ekeberg, Lars Birger
- ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1955
- ^ [a b c d e f g h] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1931bih
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1955
- ^ Svenska Akademien. i Sveriges statskalender 1964
- ^ [a b c d] Hovrätterna i Sveriges statskalender 1945
- ^ [a b c d e f g] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1947
- ^ [a b c d e] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1950
- ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 85
- ^ [a b c d] Lagberedningen i Sveriges statskalender 1931
- ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 602
- ^ [a b] Konungens Statsråd i Sveriges statskalender 1921
- ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 84
- ^ Hovrätterna i Sveriges statskalender 1940
- ^ Lagberedningen i Sveriges statskalender 1915
Externa länkar Redigera
Wikimedia Commons har media som rör Birger Ekeberg.- Birger Ekeberg i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| Företrädare: Assar Åkerman |
Sveriges justitieminister 1920–1921 |
Efterträdare: Assar Åkerman |
| Företrädare: Assar Åkerman |
Sveriges justitieminister 1923–1924 |
Efterträdare: Torsten Nothin |
| Företrädare: Erik Marks von Würtemberg |
President i Svea hovrätt 1931–1946 |
Efterträdare: Arthur Lindhagen |
| Företrädare: Axel Vennersten |
Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion 1940–1957 |
Efterträdare: Kurt Holmgren |
| Företrädare: Axel Vennersten |
Sveriges riksmarskalk 1946–1959 |
Efterträdare: Nils Vult von Steyern |