Lena Hjelm-Wallén
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lena Birgitta Hjelm-Wallén, född 14 januari 1943[1] i Sala, Västmanland, är en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 1969–2002 samt statsråd 1974–1976, 1982–1991 och 1994–2002. Hon är dotter till överskötaren Gustav Hjelm och Elly Hjelm, född Johansson.
| Lena Hjelm-Wallén | |
| Tid i befattningen 1995–2002 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
|---|---|
| Statsminister | Ingvar Carlsson Göran Persson |
| Företrädare | Mona Sahlin |
| Efterträdare | Margareta Winberg |
| Tid i befattningen 1994–1998 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Ingvar Carlsson Göran Persson |
| Företrädare | Margaretha af Ugglas |
| Efterträdare | Anna Lindh |
| Tid i befattningen 1982–1985 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Olof Palme |
| Företrädare | Jan-Erik Wikström |
| Efterträdare | Lennart Bodström |
| Mandatperiod 1968–2002 | |
| Valkrets | Västmanlands län |
| Född | Lena Birgitta Hjelm-Wallén 14 januari 1943 Sala, Västmanlands län |
| Politiskt parti | Socialdemokratiska arbetarepartiet |
| Alma mater | Uppsala universitet |
| Yrke | Adjunkt |
| Namnteckning | 
|
| Webbplats | Sveriges riksdag |
Politisk yrkesbanaRedigera
Efter studier vid Uppsala universitet, där hon blev filosofie magister 1965, och en lärartjänst i Sala valdes Hjelm-Wallén in i riksdagen vid valet 1968 i Västmanlands läns valkrets och tillträdde som riksdagsledamot vid riksdagens öppnande i januari 1969. Hon satt i kulturutskottet 1971–1973, i justitieutskottet 1971–1973, i utbildningsutskottet 1976–1978 samt 1979–1982 och var konsultativt statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister) 28 december 1973–8 oktober 1976. När hon utnämndes den 4 januari 1974, tio dagar före sin 31-årsdag, blev hon det yngsta statsrådet dittills. Hon slog därmed Östen Undéns gamla rekord från 1917; denne var drygt 31 år vid utnämningen.
Hjelm-Wallén var ledamot av offentliga sektorns särskilda nämnd 1977–1982, länsskolnämnden i Västmanlands län 1977–1982, delegat i FN 1980–1981, Svenska Unescorådet 1980–1982, ledamot av 1968 års beredning om stat och kyrka 1968–1972, av familjelagssakkunniga 1969–1974, av brottskommissionen 1973, av gymnasieutredningen 1977–1981 samt av delegationen för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan 1979–1980. Hon var styrelseledamot i SAP-distriktet Västmanland 1970, blev ledamot av partistyrelsen 1978 och var ledamot av skolstyrelsen i Sala 1968–1973. Hon satt i arbetsmarknadsutskottet 1979–1982.
Efter valet 1982 var Hjelm-Wallén utbildningsminister 8 oktober 1982–14 oktober 1985 och var därefter statsråd i utrikesdepartementet (biståndsminister) 14 oktober 1985-1991 samt tillförordnad vice statsminister 1990. Hon satt i riksdagen efter den socialdemokratiska valförlusten 1991 och var vice ordförande i utbildningsutskottet. Efter valet 1994 utsågs hon överraskande till utrikesminister, den första kvinnan på den posten i en socialdemokratisk regering. Hon behöll detta ämbete till 1998.[2] Flera trodde att Pierre Schori skulle bli utrikesminister, men han utsågs i stället till biståndsminister.[3] Hon var även vice statsminister 1995–2002[4] samt tillförordnad justitieminister 2000 och tillförordnad försvarsminister 2002.
Övriga uppdrag och utnämningarRedigera
Hjelm-Wallén var tidigare ledamot av Europeiska konventet, den församling som utarbetade och som 2003 lade fram förslaget om EU:s nya grundlag, kallad "Författning för Europa". Mellan 2002 och 2009 var hon ordförande i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén.
Åren 2006–2007 var hon också ordförande i den valberedning som tog fram en kandidat till partiledarposten för socialdemokraterna.
I januari 2008 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.[5]
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ ”Personsök”. birthday.se. https://www.birthday.se/Lena-Hjelm-Wall%E9n/Sala/1943/d2f28bb3aa. Läst 28 september 2019.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Lena Hjelm-Wallén (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lena-hjelm-wallen_0439752610809. Läst 17 november 2021.
- ^ Andersson, Ove. 2018. Lena Hjelm-Wallén: ”Jag ville inte bli minister, men Olof övertalade mig”. I onsdagsbladet 3/2018
- ^ Dick Henriksson (19 december 2006). ”Söker en lyssnande ledare” (på svenska). Göteborgsposten. http://www.gp.se/ekonomi/s%C3%B6ker-en-lyssnande-ledare-1.1205977. Läst 14 september 2018.
- ^ Kungliga hovstaterna, Medaljförläningar 28 januari 2008
Tryckta källorRedigera
- Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 131-132
WebbkällorRedigera
Externa länkarRedigera
- Lena Hjelm-Wallén på Sveriges riksdags webbplats
| Företrädare: Sven Moberg Sveriges undervisningsminister |
Sveriges skolminister 1974–1976 |
Efterträdare: Britt Mogård |
| Företrädare: Jan-Erik Wikström |
Sveriges utbildningsminister 1982–1985 |
Efterträdare: Lennart Bodström |
| Företrädare: Ola Ullsten |
Sveriges biståndsminister (Sveriges biträdande utrikesminister) 1985–1991 |
Efterträdare: Alf Svensson |
| Företrädare: Pär Granstedt |
Utbildningsutskottets vice ordförande 1991–1994 |
Efterträdare: Beatrice Ask |
| Företrädare: Margaretha af Ugglas |
Sveriges utrikesminister 1994–1998 |
Efterträdare: Anna Lindh |
| Företrädare: Mona Sahlin |
Sveriges vice statsminister 1995–2002 |
Efterträdare: Margareta Winberg |
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.