Svenska Dagbladets guldmedalj

svenskt sportpris

Svenska Dagbladets guldmedalj, ofta benämnd Bragdguldet,[1] är ett sportpris som tilldelas "årets främsta svenska idrottsbragd". Det har sedan år 1925 delats ut av Svenska Dagbladet. Enligt stadgarna ska medaljen delas ut i november eller december och kan ges till ett lag eller en individuell idrottare.

Svenska Dagbladets guldmedalj
Beskrivningidrottsutmärkelse
UtdelareSvenska Dagbladet
PlatsStockholm
LandSverige Sverige
Första utdelning1925
Återkommandeårligen
Tillkännagivandenovember-december
Tidpunktjanuari
Webbplatssvd.se/om/bragdguldet

En individuell idrottare kan dock bara tilldelas medaljen totalt två gånger.[2] Detta har skett fyra gånger: Ingemar Stenmark (1975, 1978), Björn Borg (1974, 1978), Anja Pärson (2006, 2007) och senast Sarah Sjöström (2015, 2017).

Dessutom har två personer vunnit medaljen dels som enskild idrottare, dels som del av ett lag. Johan Olsson mottog den 2010 som del av skidstafettlaget, 2013 som individuell, Jan-Ove Waldner den 1989 som del av bordtennislandslaget, 1992 som individuell.

Historik

redigera

Den första bragdmedaljen utdelades 1925. De första åren bestämdes pristagarna genom omröstningar bland tidningens läsare. Häcklöparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson vann det första året, och även Sveriges regerande och tenniskunnige kung Gustaf V fick ett antal (60) röster.[3]

1927 års Sven Salén utsågs till pristagare efter en intensiv kampanj med listor utlagda bland annat i stockholmska guldsmedsbutiker. Detta kampanjande ledde till att tidningen året därpå lät bilda en särskild prisnämnd, med uppgift att besluta om pristagare.[3] Nämnden, betitlad Guldmedaljnämnden, kom så småningom att bestå av Svenska Dagbladets chefredaktör och sportchef plus tolv andra ledamöter.[2][1]

Vid två tillfällen ställdes bragdnämndens traditionella möte in. 1942 räckte det med en rundringning för att utse mångfaldige världsrekordhållaren Gunder Hägg till pristagare. Rundringning gjordes även 1959, då "amatören" Agne Simonsson valdes till förmån för "proffset" Ingemar Johansson (som sagt sig enbart tävla för pengarna, inte för äran).[3]

1980 års pristagare Thomas Wassberg vägrade då att ta emot medaljen, med hänvisning till att VM-guldmedaljören Sven-Åke Lundbäck borde fått den två år tidigare. 2013 (ett år då Johan Olsson fick ta emot bragdguldet efter ytterligare en femmilsbragd) valde dock Wassberg att till slut motta priset.[3]

1982 valdes Mats Wilander (vinnare av Franska öppna), efter en kamp mot främst Tomas Gustafson (Europamästare) och IFK Göteborg (vinnare av Uefacupen). Nämndens val väckte reaktioner (Malmö FF hade fått bragdguldet tre år tidigare, efter att ha förlorat en Europacupfinal). IFK-spelarna gratulerade Wilander via ett telegram med orden "Grattis Mats! Vi slog för många bollar i nät!"[3] (alternativt formulerat som "Vi slog för många bollar i nät. Medaljen är din. Tack för god match och grattis!"[4])

Åren runt millennieskiftet var Magdalena Forsberg en het kandidat till bragdguldet. Hon fick dock aldrig motta priset, trots sex raka världscupsegrar och fyra Jerringpris; bristen på OS-guld låg henne i fatet. 2005 blev hon dock själv medlem av juryn.[3]

I och med att tidningens sportredaktion lades ner 2012, väcktes farhågor för vad som skulle hända med priset.[5][6] Tidningens sportchef Ola Billger meddelade dock i oktober samma år att det inte fanns någon risk för att priset skulle läggas ner.[7]

Tillkännagivandet av årets pristagare sker numera i regel den första tisdagen i december.[8][9]

Svenska Dagbladets guldmedaljörer

redigera

1920-talet

redigera
   
Vänster: Per-Erik Hedlund tilldelades medaljen 1928 efter att ha vunnit femmilen i OS samma år. Höger: Fotbollsspelaren Sven Rydell fick medaljen 1931.

1930-talet

redigera

1940-talet

redigera
   
Vänster: Gunder Hägg (t.h.) fick bragdguldet 1942 och Arne Andersson (t.v.) 1943. Höger: 1959 tilldelades Agne Simonsson priset.

1950-talet

redigera

1960-talet

redigera
   
Vänster: Skridskoåkaren Jonny Nilsson tilldelades bragdguldet efter tre VM-guld 1963 på 5 000 och 10 000 meter och sammanlagda poäng. Höger: Björn Borg tilldelades bragdguldet två gånger under sin karriär.

1970-talet

redigera

1980-talet

redigera
   
Vänster: Thomas Wassberg tilldelades priset 1980 men tog emot det först 2013. Höger: Annika Sörenstam tilldelades medaljen 1995.

1990-talet

redigera

2000-talet

redigera
   
Vänster: Anja Pärson blev den första som tilldelades bragdguldet två år i följd – 2006 och 2007. Höger: Sveriges damstafettlag i längdskidåkning fick 2014 motta bragdguldet.

2010-talet

redigera

2020-talet

redigera

Guldmedaljnämnden

redigera

Svenska Dagbladets guldmedaljnämnd – "Bragdnämnden" – är den jurykommitté som årligen utser vem som för sina idrottsprestationer belönas med Svenska Dagbladets guldmedalj. Nämnden består av fjorton ledamöter, som sitter/kan sitta som ledamöter fram till 67 års ålder.[26]

Ledamöter 2023[27]

redigera

Tidigare ledamöter

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] "Svenska Dagbladets guldmedalj". NE.se. Läst 12 november 2018.
  2. ^ [a b] "Statuter för SvD:s bragdmedalj". SVD.se, 2007-11-20. Läst 15 november 2012.
  3. ^ [a b c d e f g] Sylvén, Sune (27 november 2015). ”Bragdbesluten som orsakat mest ilska: ”Slag i magen” | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/9-varsta-stormarna-i-bragdguldets-historia. Läst 12 november 2018. 
  4. ^ Thunborg, Peter (6 juni 2018). ”Vann – då erbjöd han sig att spela om matchbollen”. expressen.se. https://www.expressen.se/sport/tennis/vann-da-erbjod-han-sig-att-spela-om-matchbollen/. Läst 12 november 2018. 
  5. ^ Lindblad, Anders (2012-10-23/24): "Gärderud slutar i protest mot SvD". Läst 15 november 2012.
  6. ^ Lindqvist, Håkan (2012-09-21): "Bragdguldet kan bli kvar trots nedlagd sportredaktion". Journalisten.se. Läst 15 november 2012.
  7. ^ Billger, Ola: (23 oktober 2012): "Tråkigt att Gärderud hoppar av". SVD.se. Läst 15 november 2012.
  8. ^ Lund, Jonas (2012-12-04): "Lisa Nordén vann Bragdguldet 2012". Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Runnersworld.se. Läst 19 november 2014.
  9. ^ Hermansson, Mikael (2013-12-03): "Johan Olsson vinner bragdguldet". Webbsporten.se. Läst 19 november 2014.
  10. ^ "HOF • 02 • Sven Rydell". Arkiverad 20 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Alfabilder.se. Läst 5 december 2012.
  11. ^ ”Efter 33 år - Wassberg tog emot sitt bragdguld”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=5722399. Läst 3 december 2013. 
  12. ^ [a b] Teresa Küchler (4 december 2019). ”Bragdmedaljören: "Man kan inte stoppa och slappna av"”. Svenska Dagbladet (Anna Careborg). Läst 4 december 2019. 
  13. ^ ”Bragdguldet till Alshammar”. Svenska Dagbladet. 6 december 2011. http://www.svd.se/sport/bragdguldet-till-alshammar_6688940.svd. Läst 7 december 2011. 
  14. ^ ”Just nu: Bragdguldet till Olsson”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3277&grupp=16295&artikel=5722221. Läst 3 december 2013. 
  15. ^ ”Damstafettlaget får årets Bragdguld”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/live-svds-bragdguld-2014_4154785.svd. Läst 2 december 2014. 
  16. ^ ”Sarah Sjöström får SvD:s bragdguld 2015”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/tyck-till-vem-tycker-du-ska-fa-svds-bragdguld/om/svds-bragdguld-2015. Läst 1 december 2015. 
  17. ^ ”Henrik Stenson tilldelas årets bragdguld”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/vem-far-svds-bragdguld/om/svds-bragdguld-2016. Läst 6 december 2016. 
  18. ^ ”Här är Sarah Sjöströms bragd-VM – dag för dag”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-ar-sarah-sjostroms-bragd-vm--dag-for-dag. Läst 5 december 2017. 
  19. ^ ”Hanna Öberg: Lika häftigt som att vinna OS”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/hanna-oberg-tilldelas-svds-bragdguld-2018. Läst 4 december 2018. 
  20. ^ ”Bragdguldet 2019 till Tove Alexandersson”. SVT Sport. 3 december 2019. https://www.svt.se/sport/bragdguldet/bragdguldet-3. Läst 3 december 2019. 
  21. ^ ”Duplantis fick Bragdguldet”. SVT Sport. 1 december 2020. https://www.svt.se/sport/friidrott/duplantis-fick-bragdguldet. Läst 1 december 2020. 
  22. ^ Lindquist, Sara K. (7 december 2021). ”Bragdguldet till ryttartrio: ”Jätteglad””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/just-nu-ryttartrion-tilldelas-bragdguldet. Läst 7 december 2021. 
  23. ^ ”Just nu: Nils van der Poel får SvD:s bragdguld”. Svenska Dagbladet. 6 december 2022. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/P4g5G0/hopplandslaget-ifjol-vem-ska-fa-bragdguldet-i-ar. Läst 6 december 2022. 
  24. ^ ”Daniel Ståhl vinner Bragdguldet 2023: ”Oerhört stort””. www.aftonbladet.se. 5 december 2023. https://www.aftonbladet.se/a/EQ1Bal. Läst 5 december 2023. 
  25. ^ Kamil Bochenski (5 december 2023). ”Daniel Ståhl får Bragdguldet 2023” (på svenska). https://www.svt.se/sport/friidrott/daniel-stahl-far-bragdguldet-2023--4nw1aa. Läst 4 januari 2024. 
  26. ^ [a b c d e] ”Sundin och Brolin i bragdnämnden”. SVT Sport. 22 november 2013. https://www.svt.se/sport/artikel/sundin-och-brolin-i-bragdnamnden. Läst 12 november 2018. 
  27. ^ [a b c d e f] ”Här är stjärnorna som fattade bragdbeslutet”. Svenska Dagbladet. 1 december 2023. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/rlxLGa/bragdguldet-2023-har-ar-stjarnorna-i-juryn-som-tar-beslutet. Läst 6 december 2023. 
  28. ^ http://www.svd.se/sportspel/nyheter/magda-tar-plats-i-bragdjuryn_484781.svd
  29. ^ [a b c d e f g h i] SvD (26 november 2016). ”Här är de 14 som fattar bragdbeslutet”. SvD.se. https://www.svd.se/brolin-och-kluft-bland-de-14-i-bragdnamnden. Läst 12 november 2018. 
  30. ^ Billger, Ola (1 december 2013). ”Bragder, skandaler och folkstormar | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/bragder-skandaler-och-folkstormar. Läst 12 november 2018. 
  31. ^ ”Här är stjärnorna som fattade bragdbeslutet”. Svenska Dagbladet. 25 november 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/yRl22e/har-ar-stjarnorna-som-ska-ta-bragdbeslutet. Läst 6 december 2023. 
  32. ^ http://www.svd.se/sportspel/bragdguldet/sune-sylven-tackar-for-sig_655615.svd

Webbkällor

redigera

Tryckta källor

redigera
  • Sylvén, Sune (1995). Bragdguldet: Svenska dagbladets guldmedaljörer genom tiderna (1. uppl.). Stockholm: Svenska dagbladet. Libris 7664473. ISBN 9177384040