Alfred Dahlqvist
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Alfred "Håsjö" Dahlqvist, född 31 maj 1914 i Håsjö församling, död 21 oktober 1983, var en svensk skidåkare.
| Alfred Dahlqvist | |
 Alfred "Håsjö" Dahlqvist utvecklade diagonalstilen som han visar prov på här. | |
| Född | Alfred Dahlqvist 13 maj 1914 Bräcke kommun, Sverige |
|---|---|
| Död | 21 oktober 1983 (69 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Längdskidåkare[1] |
| Redigera Wikidata | |
| Alfred Dahlqvist | ||
| Längdåkning, herrar | ||
Nation:  Sverige
| ||
|---|---|---|
| Världsmästerskap | ||
| Silver | Lahtis 1938 | 18 km |
| Svenska mästerskap | ||
| Silver | Luleå 1936 | 30 km |
| Silver | Örnsköldsvik 1937 | 30 km |
| Guld | Sollefteå 1938 | 15 km |
| Brons | Sollefteå 1938 | 30 km |
| Guld | Filipstad 1939 | 15 km |
| Guld | Sundsvall 1940 | 15 km |
| Guld | Sundsvall 1940 | 30 km |
| Guld | Umeå 1941 | 15 km |
| Guld | Umeå 1941 | 30 km |
| Guld | Hudiksvall 1942 | 30 km |
| Silver | Hudiksvall 1942 | 15 km |
| Silver | Östersund 1943 | 50 km |
| Guld | Östersund 1943 | 3 x 10 km |
Biografi redigera
Vintern 1931 arbetade Dahlqvist med skogsavverkning och tränade skidor på helgerna. Det var först i samband med mönstring som Dahlqvist planerade att satsa på skidåkning. Han ville komma till Skidlöparkåren i Boden, men bedömdes för vek i samband med mönstringen. Han hamnade då på I 5 i Östersund.
Karriär redigera
Eldprovet kom den 6 januari 1936 då Kälarne IF anordnat en tvåmilstävling, där bland annat två svenska mästare skulle delta. De två mest fruktade namnen var Alfred Lif från Orsa och Kalle Lindberg. De två var uttagna för att senare åka olympiaden i Ga-Pa. Den tävlingen vann Dahlqvist över Lit med över sju minuter. Det var då namnet Håsjökometen myntades. Det namnet följde sedan med honom under alla tävlingsåren.
Förutom Svenska Dagbladets guldmedalj blev han genom sin VM-seger på 18 km i Cortina den första världsmästaren för Sverige sedan VM instiftades. Samma sträcka vann han i Lahtis fyra veckor senare. I Umeå segrade han på de båda sprintersträckorna, 15 och 30 kilometer.
Dahlqvist utvecklade diagonalstilen och ansågs vara Sveriges dittills bäste "klättrare" på skidor.[2] Han vann 18 km och tog ytterligare två medaljer i världsmästerskapen, 1941, ett mästerskap som dock annullerades efter andra världskriget. Han tog silver i världsmästerskapen 1938 och vann i skidspelen i Lahtis 1941. Han vann sammanlagt sju individuella svenska mästerskap 1938-1942 samt ingick i Östersunds SK:s guldlag i stafetten 1943.[3]
Resultat redigera
- 1941 - Svenska Dagbladets guldmedalj för årets största idrottsbragd.
- 1941 - Inofficiellt VM-guld på 18 km i Cortina
- 1941 - Inofficiellt VM-brons på 50 km i Cortina
- 1938 - VM-silver 1938 på 18 km i Lahtis
- 1941 - Guldmedalj på 18 km i Lahtis
- 1938-1942 - Sju individuella svenska mästerskapstitlar
Bibliografi redigera
Referenser redigera
- ^ FIS databas, läst: 26 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ http://www.hasjo.com/hd.pdf[död länk]
- ^ ”Längd herrar”. Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 9 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150309083750/http://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/Langdherrar/. Läst 6 april 2014.
| Företrädare: Henry Kälarne och Håkan Lidman |
Svenska Dagbladets guldmedalj Alfred Dahlqvist 1941 |
Efterträdare: Gunder Hägg |