Ida Ingemarsdotter
|
Ida Maria Erika Ingemarsdotter, född 26 april 1985 i Sveg, är en svensk före detta längdåkare. Hon har gått skidgymnasiet i Mora och läser numera på Mittuniversitetet.[1] Hon tävlar för Åsarna IK. Ingemarsdotter är mest framgångsrik på kortare sträckor och har tagit flera VM-medaljer (varav ett guld) och dubbla OS-medaljer varav ett guld i stafett.
BiografiRedigera
I världscupen har Ingemarsdotter hittills nio individuella pallplatser (per 18 mars 2019). Hon har två individuella segrar, enbart i sprint, samt fem vinster i sprintstafett.[2]
Den 3 maj 2019 meddelade hon att hon avslutar längdskidåkningskarriären.[3] Därefter har hon bland annat arbetat för Sveriges Television, som "åkande reporter" i anslutning till täten i damloppet i 2021 års Vasalopp.[4]
VärldsmästerskapRedigera
I VM i Holmenkollen 2011 vann Ida Ingemarsdotter sin första mästerskapsmedalj som senior. Tillsammans med Charlotte Kalla vann hon VM-guld i sprintstafetten. Dagen efter VM-guldet åkte hon första sträckan i den längre stafetten. Tillsammans med Anna Haag, Britta Johansson-Norgren och Charlotte Kalla tog hon silver.
Vid VM i Val di Fiemme 2013 tog Ingemarsdotter tre silver – i sprint, sprintstafett (med Charlotte Kalla) och stafett.
Under VM i Falun 2015 tog Ingemarsdotter silver i sprintstafett tillsammans med Stina Nilsson.
MeriterRedigera
- 2004 – Junior-VM-silver, sprint
- 2005 – Junior-VM-brons, sprint
- 2011 – VM-guld, sprintstafett
- 2011 – VM-silver, 4x5 km stafett
- 2013 – VM-silver, sprint[5]
- 2013 – VM-silver, sprintstafett[6]
- 2013 – VM-silver, stafett[7]
- 2014 − OS-guld, stafett
- 2014 − OS-brons, sprintstafett
- 2015 – VM-silver, sprintstafett
- 2 individuella världscupsegrar (17 februari 2012)
- Svenska Dagbladets guldmedalj 2014.
VärldscupsegrarRedigera
IndividuelltRedigera
Datum | Land | Ort | Disciplin |
---|---|---|---|
14 januari 2012 | Italien | Milano | Sprint fristil |
17 februari 2012 | Polen | Szklarska Poreba | Sprint fristil |
StafettRedigera
Datum | Land | Ort | Disciplin |
---|---|---|---|
15 januari 2012 | Italien | Milano | Sprintstafett |
18 januari 2015 | Estland | Otepää | Sprintstafett |
17 januari 2016 | Slovenien | Planica | Sprintstafett |
14 januari 2018 | Tyskland | Dresden | Sprintstafett |
10 februari 2019 | Finland | Lahtis | Sprintstafett |
ReferenserRedigera
- ^ ”Ida Ingemarsdotters officiella webbplats”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170304040851/http://www.idaingemarsdotter.se/profil. Läst 3 mars 2017.
- ^ ”World Cup - top 3”. https://data.fis-ski.com/dynamic/athlete-biography.html?sector=CC&competitorid=90173&type=result&category=WC&season=ALL&sort=&discipline=ALL&position=3&place=&Submit=Search&limit=50. Läst 3 mars 2017.
- ^ ”Ida Ingemarsdotter lägger av”. SVT Sport. 3 maj 2019. https://www.svt.se/sport/langdskidor/ingemarsdotter-lagger-av. Läst 3 maj 2019.
- ^ ”Hon blir SVT:s åkande reporter”. SVT Sport. 18 februari 2021. https://www.svt.se/sport/langdskidor/hon-blir-svt-s-akande-reporter. Läst 10 mars 2021.
- ^ Radiosporten (21 februari 2013): "Ingemarsdotter vann VM-silver - och citerade prins Daniel". Sverigesradio.se. Läst 15 mars 2013.
- ^ TT (24 februari 2013): "Svenskorna tog stafettsilver ". Svd.se. Läst 15 mars 2013.
- ^ Gärder, Gert-Owe (28 februari 2013): "Stafettsilver till Sverige". Svd.se. Läst 15 mars 2013.
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Ida Ingemarsdotter.
- Ida Ingemarsdotter på Svenska skidförbundets webbplats
- Idaingemarsdotter.se (officiell webbplats)