För Göteborgspolitikern Frank Andersson, se Frank Andersson (politiker).

Frank Öivind Stefan Andersson, född 9 maj 1956 i Trollhättan, död 9 september 2018[1] i Skarpnäcks distrikt i Stockholm, var en svensk brottare, mellanvikt (90 kg), som tog VM-guld 1977, 1979 och 1982 samt OS-brons i Los Angeles 1984. Under 1990-talet gjorde han karriär inom professionell brottning (wrestling) i Japan och USA.

Frank Andersson
Frank Andersson 2014
Frank Andersson 2014
FödelsenamnFrank Öivind Stefan Andersson
Födelsedatum9 maj 1956
FödelseplatsTrollhättan, Sverige
Dödsdatum9 september 2018 (62 år)
DödsplatsSkarpnäcks distrikt, Stockholm
NationSverige Sverige
        Medaljer
Brottning, herrar
Olympiska spel
Brons Los Angeles 1984 Grekisk-romersk,
lätt tungvikt
Världsmästerskap
Guld Göteborg 1977 Grekisk-romersk
Guld San Diego 1979 Grekisk-romersk
Guld Katowice 1982 Grekisk-romersk
Silver Mexico City 1978 Grekisk-romersk
Silver Oslo 1981 Grekisk-romersk
Europamästerskap
Guld 1976 Grekisk-romersk
Guld 1978 Grekisk-romersk
Guld 1979 Grekisk-romersk
Guld 1981 Grekisk-romersk
Silver 1977 Grekisk-romersk
Silver 1980 Grekisk-romersk
Silver 1982 Grekisk-romersk

Biografi redigera

Sportslig karriär redigera

Frank Andersson var en brottare i mellanvikt och en av Sveriges genom tiderna främsta. Han började sin karriär hemma i Trollhättan, men värvades tidigt till Djurgårdens IF, där han blev en ständig medlem.[2] Han vann junior-VM 1973 och 1975 och därefter fyra EM-guld (1976, 1978, 1979, 1981), tre VM-guld (1977, 1979, 1982) samt brons i OS 1984, allt i grekisk-romersk stil. År 1977 tilldelades han Svenska Dagbladets guldmedalj. Frank Andersson tävlade för Sundsvalls brottarklubb, SAIK, under sin mest aktiva tid på 1970-talet, dit han värvades av brottarlegenden sedermera advokaten Pelle Svensson. Frank Andersson spelade även fotboll för GIF Sundsvall under en säsong.

OS i Los Angeles 1984 blev Frank Anderssons sista stora internationella mästerskap. Hans mål var att vinna guld, men han fick nöja sig med att ta hem bronsmedaljen. Andersson tog emot medaljen, men var så besviken att han gav bort den till en taxichaufför.[3]

Andersson hade i början av 1990-talet också en kort karriär inom professionell brottning (wrestling). Han började inom New Japan Pro Wrestling i Japan 1991, och gick över till World Championship Wrestling (WCW) i USA 1993. 2014 gjorde han comeback och blev Stockholmsmästare i Sthlm Wrestling.

Mediakarriär redigera

Andersson spelade 1977 in singeln "Frank/Franks Disco" tillsammans med gruppen Kinells, men enligt honom själv kunde han inte sjunga, så singeln består av en discolåt som spelas i bakgrunden samtidigt som han intervjuas.[4]

I film- och tv-sammanhang har Andersson bland annat synts till i en kort sekvens i filmen Göta Kanal (1981). År 2000 deltog han i Stadskampen och tävlade för Trollhättan. År 2004 (TV-sänt 2005) var han en av deltagarna i Expedition Robinson V.I.P. och år 2006 medverkat han i intervjuprogrammet Ett herrans liv i Kanal 5.

2011 deltog Frank Andersson i TV4:s Let's Dance, där han och danspartnern Charlotte Sinclair slutade tvåa. År 2013 vann Andersson "kändishoppet" på TV3. År 2015 deltog Frank Andersson i den sjunde säsongen av Mästarnas mästare. Han drabbades tidigt i programmet av förkylning, vilket tillsammans med att det också blev känt att han led av hjärtsvikt fick negativ påverkan för hans möjligheter att kunna tävla fullt ut. Han blev den förste att åka ur grupp två.[5]

Privatliv redigera

Efter sin aktiva karriär var Andersson djurgårdare och följde Djurgårdens IF i flera sporter.[2]

Mellan åren 1981 och 1982 gjorde 0509 Andersson, då 25 år gammal, värnplikten vid IdrottsplutonBohusläns regemente (I 17), där han före inryckning sa: "Trivs jag inte, så stannar jag inte".[6]

Andersson var under en period skriven i Spanien.[7][8] Andersson har tre söner samt två döttrar, födda 1996-2013.[9] [10] Vid sin död var han skriven i Kärrtorp.

Andersson fick år 2010 diagnosen ADHD.[11]

Död redigera

I slutet av augusti 2018 blev Andersson intagen på sjukhus efter att ha drabbats av hjärtproblem. Den 6 september genomgick han en komplicerad hjärtoperation men drabbades några dagar senare av komplikationer. Den 9 september stängdes den livsuppehållande utrustningen av och han avled på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, 62 år gammal.[1][12]

Dokumentär redigera

Den 28 december 2020 hade en dokumentären Min pappa Frank Andersson premiär på TV4. Den är uppdelad i två olika delar och handlar om Andersson och hans äldste son Isac, född 1996, som sällan träffade fadern och i dokumentären går igenom en låda med minnen för att lära känna sin far.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] ”Frank Andersson är död”. expressen.se. 9 september 2018. https://www.expressen.se/noje/frank-andersson-ar-dod/. Läst 9 september 2018. 
  2. ^ [a b] Åsa Görnerup i Lokaltidningen Mitt i Västerort den 23 juni 2015, s. 12
  3. ^ Nilsson, Patric (15 augusti 2008). ”Glöm aldrig Abrahamian”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/sport/glom-aldrig-abrahamian/. Läst 30 mars 2009. 
  4. ^ "Frank Andersson". Filip och Fredrik. Ett herrans liv. Kanal 5. 13 april 2006. Nr. 1, säsong 1.
  5. ^ Eriksson, Gustav (3 maj 2015). ”Frank fick lämna ”Mästarnas mästare”: Han var för sjuk”. aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article20731110.ab. Läst 26 maj 2015. 
  6. ^ Gunnar Klasson (27 maj 2007). ”25 år sedan Muck för Idrottsplutonen”. uddevallare.blogspot.com. http://uddevallare.blogspot.com/2007/05/25-r-sedan-muck-fr-idrottsplutonen.html. Läst 10 januari 2009. 
  7. ^ Krook, Anna (14 mars 2008). ”Frank Andersson vräks från paradlägenheten”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/frank-andersson-vraks-fran-paradlagenheten/. Läst 30 mars 2009. 
  8. ^ DN (25 januari 2006). ”Frank Andersson i konkurs”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/1.552501. Läst 30 mars 2009. 
  9. ^ ””SÅ MÅSTE REGLERNA ÄNDRAS””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article3467913.ab. Läst 9 september 2018. 
  10. ^ ”Frank Andersson fick en pojke”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article15504399.ab. Läst 9 september 2018. 
  11. ^ Prage, Ninna; Lundberg, Zandra (28 januari 2011). ”Frank har adhd”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/letsdance/article12522466.ab. Läst 18 februari 2019. 
  12. ^ ”Frank Andersson död”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/A2wbXz/frank-andersson-dod. Läst 9 september 2018. 

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör Frank Andersson.
  •   Wikiquote har citat av eller om Frank Andersson.
Företrädare:
Anders Gärderud och Bernt Johansson
Svenska Dagbladets guldmedalj
Frank Andersson
1977
Efterträdare:
Björn Borg och Ingemar Stenmark