Hastighetsåkning på skridskor

Hastighetsåkning på skridskor, eller skridskolöpning (äldre benämning), är en idrottsgrenis med skridskor. Sporten går ut på att deltagarna skrinnar en förutbestämd sträcka så snabbt som möjligt. Tidigare tävlade man ofta på utomhusbanor även på världsnivå, till exempel spolades is på Nya Ullevi, vilket var världens första konstfrusna 400 m-bana för hastighetsskridsko. Sedan slutet av 1980-talet hålls dock de flesta större tävlingar i inomhushallar. Numera går nästan samtliga internationella mästerskap inomhus. Sverige saknar komplett inomhushall för hastighetsskridsko. Dock är banan i Ruddalens idrottscentrum, där VM gick 2003, nästan helt inbyggd.

Hastighetsåkning på skridskor
Tävlingsscen från Nederländerna 2006
Tävlingsscen från Nederländerna 2006
Högsta förbundISU
Först utövadEuropa
Egenskaper
KontaktsportNej
KönsmixadNej, separata tävlingar
KategoriseringSkridskosport
Vintersport
UtrustningSkridskor
SpelplatsInomhus, skridskobana (oftast utomhus till 1980-talets slut-1990-talets början)
OS1924

Innehåll

BananRedigera

Skridskobana är en isbelagd rundsträcka som har oval form. Sträckan är delad i två tävlingsbanor med 25 respektive 29 m radie (varianter förekommer). Ett varv med en ytter- och en innerkurva är 400 meter långt. I Sverige förekommer även banor som är 333 1/3 m och 250 m i omkrets. Den senare får plats inom ramen för en bandyplan. Två deltagare tävlar som regel samtidigt. De tävlande växlar banor på bortre långsidan på varje varv utom det första varvet vid tävling på 1 000 och 1 500 m. Avståndet mellan de tävlande jämförs således alltid bäst varje varv på upploppet. Vid växling av bana har den som kommer från innerbanan ansvaret för växlingen och får inte på något sätt hindra tävlande som kommer från ytterbanan.

Internationella tävlingarRedigera

I VM och EM allround tävlar herrarna på distanserna 500 och 5 000 m första dagen och 1 500 och 10 000 m andra dagen. Damernas distanser är 500 och 3 000 m första dagen och 1 500 och 5 000 m andra dagen. Då tävlingarna avgörs i Holland händer det att tävlingarna fördelas på tre tävlingsdagar. Endast de tolv bästa efter tre distanser får deltaga på den avslutande längsta distansen.

I tävlingar om VM för sprinters tävlas det på sträckorna 500 och 1 000 m båda dagarna. EM förekommer inte för sprinters. Här får alla startande fullfölja alla fyra distanserna.

I OS tävlas det på distanserna 2x500, 1 000, 1 500, 3 000 (endast damer), 5 000 och 10 000 m (endast herrar) samt förföljelselopp 6 varv för damer och 8 varv för herrar. År som det inte är OS tävlas det i ett distans-VM på samma sträckor. Vid tävlingar över 2x500m ska de tävlande byta banor så att den som startar på innerbanan i första loppet startar på ytterbanan i andra loppet på samma sträcka och vice versa.

I världscupen förekommer tävlingar på 100 m. Vid förföljelselopp startar två tremannalag på var sin långsida och kör sex respektive åtta varv för damer respektive herrar. Man använder då bara den inre tävlingsbanan.

Nationella tävlingarRedigera

Sverige är ensamt om i världen att tävla i stafett på Hastighetsskridskor. När tävlingsformen infördes 1920 var distansen 5x1 000 m fram till och med 1980. Efter några års varierande har det tävlats på 3x1 000 m sedan 1986. Ungdomar i Sverige tävlar även på 300 m och ungdomar i Norge på 400 m.

Poängberäkning vid sammanlagd tävlingRedigera

I alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per 500 m på varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 m divideras med tre och tiden i sekunder på 3 000 m divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner.

Lottning / ParsammansättningRedigera

Inför de två första sträckorna rangordnas de tävlande i grupper efter tidigare uppnådda resultat på respektive sträcka. Lottning av par sker sedan gruppvis. Den grupp med de sämsta kvalificeringstiderna startar först och de med de bästa tiderna sist. Andra dagen sker parsammansättning efter uppnådda resultat dittills under tävlingen. På sprintertävlingar tas även hänsyn till vilken bana man startat på så att man får starta på den andra banan på respektive sträcka andra dagen.

Starten / MåletRedigera

Tävlande skall vara helt stilla mellan kommandot ”färdiga” och innan skottet kommer. Den som gör den andra felstarten diskvalificeras oavsett vem som gjort den första. Felstart kan till exempel bero på att man inte stått stilla eller att man tagit för god tid på sig att komma i färdigställning. Tävlande får ha en eller båda händerna i isen vid start, men alla delar som rör isen måste vara helt bakom startlinjen.

När man införde Sprinter-tävlingar i början av 70-talet beslöt man sig för att flytta målet för 1 000 m till mitt på upploppssidan. Detta för att slippa få starten precis i början av en kurva. Där har man nu också lagt start och mål för förföljelselopp. För alla övriga distanser är målet i slutet av upploppet.

UtrustningRedigera

KlappskridskoRedigera

Skridskon för hastighetsåkning är naturligtvis det viktigase redskapet i sporten. Den har sett mer eller mindre lika ut från slutet av 1800-talet till 1996. Skridskobladet är längre än för de skridskor som används för ishockey och konståkning och själva skon är låg, ännu lägre än för bandyskridskor. Experiment med stålet och kängan har gjorts för att få något som dels har minsta möjliga friktion mot isen och dels ger bästa tänkbara stöd trots den låga skon. Det var dock när holländarna började med klappskridskon, som innebär att hälen är lös likt en längdskida, som resultaten började förbättras påtagligt. Redan innan säsongen 1996/97 var slut hade hela skridskoeliten gått över till den nya modellen.

Den stora vinsten med klappskridskon är att varje skär blir något längre men framför allt att när tröttheten sätter in så bromsar inte bristande teknik farten lika mycket.

KläderRedigera

Förutom skridskorna, har åkarna särskilda tävlingsdräkter som är utformade för att ge så lite luftmotstånd som möjligt, overaller i kroppsnära spandextyg som täcker hela kroppen inklusive delar av händerna och huvudet utom ansiktet.

VärldsrekordRedigera

Listan uppdaterades senast 2017-12-11.

HerrarRedigera

500 m 33,98 Pavel Kulizhnikov   Ryssland Salt Lake City i Förenta staterna 20 nov 2015
2x500 m 68,26 Ronald Mulder   Nederländerna Calgary i Kanada 25-26 feb 2017
1 000 m 1.06,42 Shani Davis   USA Salt Lake City i Förenta staterna 7 mar 2009
1 500 m 1.41,02 Denis Juskov   Ryssland Salt Lake City i Förenta staterna 9 dec 2017
3 000 m 3.37,28 Eskil Ervik   Norge Calgary i Kanada 5 nov 2005
5 000 m 6.01,86 Ted-Jan Bloemen   Kanada Salt Lake City i Förenta staterna 10 dec 2017
10 000 m 12.36,30 Ted-Jan Bloemen   Kanada Salt Lake City i Förenta staterna 21 nov 2015
Sprintkombination 136,065 Kai Verbij   Nederländerna Calgary i Kanada 25-26 feb 2017
Liten kombination 146,365 Erben Wennemars   Nederländerna Calgary i Kanada 13 augusti 2005
Allroundkombination 145,742 Shani Davis   USA Calgary i Kanada 18-19 mar 2006
Förföljelselopp
(åtta varv)
3.35,60 Jan Blokhuijsen
Sven Kramer
Koen Verweij
  Nederländerna Salt Lake City i Förenta staterna 16 nov 2013

DamerRedigera

500 m 36,80 Lee Sang-Hwa   Sydkorea Calgary i Kanada 20 jan 2013
2x500 m 73,55 Nao Kodaira   Japan Calgary i Kanada 26 feb 2017
1 000 m 1.12,09 Nao Kodaira   Japan Salt Lake City i Förenta staterna 10 dec 2017
1 500 m 1.50,85 Heather Richardson-Bergsma   USA Salt Lake City i Förenta staterna 21 nov 2015
3 000 m 3.53,34 Cindy Klassen   Kanada Calgary i Kanada 18 mar 2006
5 000 m 6.42,66 Martina Sábliková   Tjeckien Salt Lake City i Förenta staterna 18 feb 2011
10 000 m 13.48,33 Martina Sábliková   Tjeckien Calgary i Kanada 15 mar 2007
Sprintkombination 146,390 Nao Kodaira   Japan Calgary i Kanada 25-26 feb 2017
Minikombination 155,576 Cindy Klassen   Kanada Calgary i Kanada 15-17 mar 2001
Allroundkombination 154,580 Cindy Klassen   Kanada Calgary i Kanada 18-19 mar 2006
Förföljelselopp
(sex varv)
2.50,87 Ayano Sato
Miho Takagi
Nana Takagi
  Japan Salt Lake City i Förenta staterna 8 dec 2017

HistoriaRedigera

Den första allmänna tävlingen i Sverige hölls på Djurgårdsbrunnsviken 26 feb 1882. Internationella Skridsko Unionen (ISU) bildades i Scheweningen samma år. I detta deltog svensken Viktor Balck som också blev dess ordförande 1895-1924. Sverige representerades i ISU vid starten av Stockholms Allmänna Skridskoklubb.

Första VM på skridskor gick 1893 i Amsterdam med Jaap Eden från Nederländerna som segrare. Första EM gick i Berlin 1893 med svensken Rudolf Ericsson som segrare. Redan 1894 arrangerade Sverige VM för första gången. Det gick på Neglingeviken i Saltsjöbaden.

Svenska skridskoförbundet bildas 1904.

De första åren på 1900-talet utövades skridskosporten uteslutande på sjöisar. 1908 flyttade sporten upp på land, till bland andra Östermalms IP.

Första VM för damer gick i Stockholm 1936 med Kit Klein från USA som segrare och Södermalms IK:s Lissa Bengtson på 13:e plats.

1959 invigdes världens första konstfrusna 400 m-hastighetsbana på Ullevi.

Första allround-EM för damer gick 1970 i Heerenveen med Nina Statkevitj från Sovjetunionen som segrare.

Första sprinter-VM för både herrar och damer gick 1972 i Eskilstuna med Leo Linkovesi från Finland och Monika Pflug från Västtyskland som segrare.

Hastighetsåkning på skridskor ingår sedan 1924 i de olympiska vinterspelen. För damer sedan 1960. 1988 i Calgary var första gången skridskotävlingarna vid OS gick inomhus och alltsedan 1994 i Hamar har det fortsatt så.

Till OS i Calgary 1988 byggdes den första inomhusarenan med 400 m-bana. Och nu tog utvecklingen en ordentlig fart. Några år senare följde klappskridskon och man kan med fog påstå att sporten har helt andra förutsättningar än tidigare även om grundidén är densamma, att ta sig runt en isoval så fort som möjligt. 1996 på hösten börjar några damer i Holland att köra på klappskridskon. Innan vintern 1997 är slut har samtliga i eliten gått över till dessa. Och en ny rekordslakt tar sin början.

Sedan 1990 avgörs allround-EM i ett gemensamt arrangemang för herrar och damer.

Det första distans-VM för både herrar och damer gick i Hamar 1996. Sedan 1996 i Inzell avgörs herrarnas och damernas allround-VM som ett gemensamt arrangemang. Sprinter-VM har alltid varit gemensamt.

Första gången det tävlades i förföljelselopp på OS var i Turin 2006 med italienska herrarna och tyska damerna som segrare. VM har arrangerats sedan 2005.

Svenska segrareRedigera

Allround-VMRedigera

1955 Moskva Sigvard Ericsson
1963 Karuizawa Jonny Nilsson
1973 Deventer Göran Claeson

Sprinter-VMRedigera

1976 Västberlin Johan Granath

OSRedigera

1948 S:t Moritz 10 000 m Åke Seyffarth
1956 Cortina 10 000 m Sigvard Ericsson
1964 Innsbruck 10 000 m Jonny Nilsson
1968 Grenoble 10 000 m Johnny Höglin
1984 Sarajevo 5 000 m Tomas Gustafson
1988 Calgary 5 000 m Tomas Gustafson
1988 Calgary 10 000 m Tomas Gustafson

Allround-EMRedigera

1893 Berlin Rudolf Ericsson
1907 Davos Mauritz Öholm
1908 Klagenfurt Mauritz Öholm
1947 Stockholm Åke Seyffarth
1955 Falun Sigvard Ericsson
1973 Grenoble Göran Claeson
1974 Eskilstuna Göran Claeson
1982 Oslo Tomas Gustafson
1988 Den Haag Tomas Gustafson

Svenska världsrekordRedigera

1891 500 m 50,8 Oscar Grundén Stockholm
1894 10 000 m 19.22,8 Frithjof Ericsson Stockholm
1941 5 000 m 8.13,7 Åke Seyffarth Davos
1942 3 000 m 4.45,7 Åke Seyffarth Davos
1963 5 000 m 7.34,3 Jonny Nilsson Karuizawa
1963 10 000 m 15.33,0 Jonny Nilsson Karuizawa
1963 Allround komb 178,447 Jonny Nilsson Karuizawa
1963 3 000 m 4.27,6 Jonny Nilsson Tolga
1965 5 000 m 7.33,2 Jonny Nilsson Oslo
1969 Allround komb 171,758 Göran Claeson Inzell
1970 500 m 38,9 Hasse Börjes Davos
1970 500 m 38,87 Hasse Börjes Medeo
1970 500 m 38,46 Hasse Börjes Inzell
1972 Sprint komb 163,300 Hasse Börjes Kongsberg
1972 500 m 38,0 Hasse Börjes Inzell
1982 10 000 m 14.23,59 Tomas Gustafson Oslo
1988 10 000 m 13.48,20 Tomas Gustafson Calgary

Allround-SMRedigera

1895 Stockholm Frithiof Ericsson Stockholms AF
1896 Stockholm Frithiof Ericsson SASK
1897 Stockholm Ernst Westling Norrköpings SS
1902 Göteborg David Jahrl AIK
1904 Stockholm Birger Carlsson Djurgårdens IF
1906 Göteborg Mauritz Öholm SASK
1907 Stockholm Mauritz Öholm SASK
1908 Falun Mauritz Öholm AIK
1909 Stockholm Mauritz Öholm SASK
1910 Falun Mauritz Öholm SASK
1911 Västerås Otto Andersson IFK Nyköping
1912 Nyköping Otto Andersson IFK Nyköping
1913 Stockholm Petrus Axelson SASK
1915 Stockholm Paul Zerling SASK
1931 Eskilstuna Ingvar Lindberg Eskilstuna IK
1932 Stockholm Gunnar Almer Södermalms IK
1933 Eskilstuna Ingvar Lindberg Eskilstuna IK
1934 Stockholm Gustaf Gabeling Södermalms IK
1963 Uppsala Ivar Nilsson IK Wega
1964 Göteborg Jonny Nilsson Bofors CK
1965 Vänersborg Jonny Nilsson Bofors CK
1966 Örnsköldsvik Jonny Nilsson IK Wega
1967 Eskilstuna Jonny Nilsson IK Wega
1968 Karlstad Johnny Höglin Karlstad SK
1969 Eskilstuna Göran Claeson Södermalms IK
1970 Uppsala Göran Claeson Södermalms IK
1971 Strömsund Göran Claeson Södermalms IK
1972 Göteborg Göran Claeson Södermalms IK
1973 Stockholm Göran Claeson Södermalms IK
1974 Karlstad Göran Claeson Södermalms IK
1975 Kiruna Göran Claeson Södermalms IK
1976 Rättvik Lennart Carlsson IK Wega
1977 Örnsköldsvik Jan Junell IFK Rättvik
1978 Stockholm Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1980 Eskilstuna Ulf Ekstrand IK Wega
1981 Göteborg Jan Junell IFK Rättvik
1982 Karlstad Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1983 Sala Tomas Gustafson SK Pollux
1986 Hagaström Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1987 Askersund Joakim Karlberg IK Wega
1988 Eskilstuna Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1989 Strömsund Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1990 Sala Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1991 Strömsund Tomas Gustafson Eskilstuna IK
1992 Göteborg Per Bengtsson IFK Sala
1993 Sundsvall Jonas Schön SK Pollux
1994 Karlstad Jonas Schön SK Pollux
1995 Karlstad Jonas Schön SK Pollux
1996 Göteborg Jonas Schön SK Pollux
1997 Eskilstuna Jonas Schön SK Pollux
1998 Stockholm Sebastian Falk Sandvikens SK
1999 Sundsvall Johan Röjler SK Winner
2000 Göteborg Johan Röjler SK Winner
2001 Sundsvall Sebastian Falk Sandvikens SK
2002 Sandviken Sebastian Falk Sandvikens SK
2003 Stockholm Johan Röjler SK Winner
2004 Hagaström Johan Röjler SK Winner
2005 Hagaström Johan Röjler SK Winner
2006 Göteborg Sebastian Falk Sandvikens SK
2007 Stockholm Johan Röjler SK Winner
2008 Göteborg Johan Röjler SK Winner
2009 Hagaström Johan Röjler SK Winner
2010 Stockholm Johan Röjler SK Winner
2011 Sundsvall Johan Röjler SK Winner
2012 Östersund Johan Röjler SK Winner
2013 Stockholm David Andersson SK Trollhättan
2014 Uppsala David Andersson SK Trollhättan
2015 Göteborg David Andersson SK Winner
2016 Göteborg David Andersson SK Winner
2017 Stockholm Nils van der Poel SK Trollhättan

KällorRedigera

  • Tävlingsregler för International Skating Union
  • Svensk Skridsko 2007
  • Södermalms IK:s jubileumsskrift 2002
  • Evert Stenlund
  • 40 år på skridskor

Externa länkarRedigera

Se ävenRedigera