Sveriges akademikers centralorganisation

Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, är en facklig centralorganisation på den svenska arbetsmarknaden.

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco)
Information
Ordförande	Göran Arrius
Historia
Grundat	1947
Huvudkontor	Lilla Nygatan 14, Stockholm
Antal medlemmar	706 306 (2020)
Övrigt
Webbplats	saco.se

Verksamhet

Saco:s kontorsbyggnad i Gamla stan i Stockholm.

Saco har 21 medlemsförbund, med egna styrelser och kanslier, som organiserar olika akademikergrupper såsom arkitekter, bibliotekarier, ekonomer, ingenjörer, jurister, läkare, lärare, naturvetare och psykologer. Förbunden driver frågor som är specifika för den egna yrkeskåren. Bland frågor som drivs av Saco och dess fackförbund kan nämnas medlemmarnas löner och anställningsvillkor, speciella anställningsformer, övertidsersättningar, jämställdhetsfrågor, försäkringar, pensioner och kompetensutvecklingsfrågor. Saco är partipolitiskt obundet.

Saco har ett kansli, med drygt 30 medarbetare, som arbetar med utredningar, opinionsbildning, information och statistik. Kongressen, med 101 ombud utsedda av förbunden, hålls vart fjärde år. Vid kongressen väljs bland annat styrelse. Den består av ordföranden Göran Arrius, som utsågs på en extrakongress 2011, och åtta ledamöter. Saco studentråds ordförande är adjungerad i styrelsen.

Saco-S

För förhandlingar finns separata organisationer där Saco-S agerar för statligt anställda akademiker. Alla förbund i den fackliga centralorganisationen Saco utom Officersförbundet ingår i Saco-S-samarbetet. Totalt företräder Saco-S närmare 86 000 akademiker i förhandlingar med motparten Arbetsgivarverket.

AkademikerAlliansen

Inom kommun och -landstingsområdet agerar 16 förbund genom Akademikeralliansen, en förhandlingsorganisation som sluter de centrala avtalen med framförallt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Totalt företräder Akademikeralliansen cirka 55 000 akademiker.

Historia

Sveriges yngre akademikers centralorganisation bildades 1943 som ett resultat av det under 1940-talet ökade intresset för fackliga problem hos akademikerna. Man bildade därför SYACO, Sveriges Yngre Akademikers Centralorganisation. Organisationen skulle verka för förbättring av akademikernas villkor och föreslog bland annat inrättandet av ett prognosinstitut för intellektuell arbetskraft och en utredning av akademikernas sociala förhållanden. SYACO ombildades efter några år till Saco som konstituerades den 10 oktober 1947. Antalet medlemmar var 16 000, fördelat på 18 olika förbund. Samtidigt gick elva akademikerförbund, däribland Lärarnas Riksförbund, över från SR (Statstjänstemännens Riksförbund) till Saco efter att tidigare ha varit dubbelanslutna.

Verksamheten utgjorde en fortsättning och utvidgning av SYACO:s verksamhet. Sacos genombrott som förhandlingspart gentemot stat och kommun ägde rum under början av 1950-talet. Man bedrev en omfattande utredningsverksamhet, fungerade som remissinstans och var representerat i olika statliga organ och kommittéer. För att tillvarata särintressen inom organisationen inrättades rådgivande organ av vilka Yngrerådet (sedermera Saco studentråd) intog en särställning.

Senare, år 1975, förenades Saco och SR i en ny organisation: SACO/SR. Där ingick 26 förbund med 165 000 medlemmar. 1989 beslutade kongressen en namnändring tillbaka till SACO. De cirka 100 000 studentmedlemmarna samlas i Saco studentråd vilket är Sveriges största frivilliga studentorganisation.

2013 hade Saco nästan 646 000 akademiker. En majoritet av Sacoförbundens medlemmar är kvinnor.

2018 var 72 procent av alla tjänstemän och akademiker fackligt anslutna.

Tvister och konflikter

1946 drev Saco sin första stora fråga, att finna en lösning på akademikernas stora problem med amortering på banklån för studier och man fick en överenskommelse om studielån med staten som garant. 1955 låg Saco i konflikt med Stadsförbundet, den dåvarande kommunala arbetsgivarorganisationen. Konflikten rörde arbetsgivarens rätt att dra in lönetillägg för medlemmar vars organisation har varslat om eller vidtagit stridsåtgärder. Ett avtal slöts till sist utan en sådan klausul. Saco-konflikten 1966, som rörde lärarnas anställningsförhållanden, ledde till strejk med åtföljande lockout från Avtalsverket.

SACO/SR-konflikten 1971

1971 utbröt en storkonflikt efter att arbetsgivarna hade lagt fram ett lönebud som Saco fann oacceptabelt. Saco varslade, efter långdragna förhandlingar, om strejk. Arbetsgivarna svarade med lockout av 34 000 Sacomedlemmar. Konflikten stoppades då regeringen Palme ingrep och lade fram en proposition om en tjänstepliktslag, i media benämnd "tvångslag", för riksdagen. Lagen, som bröt mot svensk rättstradition, riktade sig mot anställda i stat och kommun och gav regeringen makt att för en tid av sex veckor avbryta sådana stridsåtgärder som ansågs hota väsentliga samhällsintressen. Mot Sacos ordförande Bertil Östergren riktades hård kritik från politiskt håll och han beslöt att avgå. För Saco var regeringsingripandet ett allvarligt bakslag, som för decennier framöver reducerade dess kraft och auktoritet.

Medlemsinflytande

Saco styrs av en styrelse och dess kanslitjänstemän. Styrelsen tillsätts av medlemmarna. Kongressen som väljer styrelse, beslutar om stadgar och diskuterar övergripande frågor sammanträder vart fjärde år.

Ordförande genom tiderna

SACO 1947: J.P. Edvardsson 1949: Ivan Oldmark 1950–1954: Torsten R Åström 1955–1958: Axel Ahlmark 1959–1968: Lennart Asplund 1968–1974: Osborne Bartley SACO/SR 1975–1980: Osborne Bartley 1980–1985: Göran Kallin 1985–1993: Jörgen Ullenhag

Saco 1993–2001: Anders Milton 2001–2011: Anna Ekström 2011–: Göran Arrius

Medlemsförbund i Saco

• Akademikerförbundet SSR
• Akavia
• DIK
• Sveriges Arbetsterapeuter
• Kyrkans Akademikerförbund

Sveriges Lärare

• Naturvetarna
• Officersförbundet
• Saco-förbundet Trafik och Järnväg
• Fysioterapeuterna
• SRAT
• Sveriges Arkitekter
• Sveriges Farmaceuter
• Sveriges Fartygsbefälsförening
• Sveriges Ingenjörer
• Sveriges läkarförbund
• Sveriges psykologförbund
• Sveriges Reservofficersförbund
• Sveriges skolledarförbund
• Sveriges Tandläkarförbund
• Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
• Sveriges veterinärförbund

Se även

• TAM-Arkiv (Saco och TCO:s arkiv)

Referenser

Webbkällor

• Medlemsstatistik

Vidare läsning

• Björnsson, Anders (2007). I kunskapens intresse: SACO:s första sex decennier. Stockholm: Carlsson. Libris 10465689. ISBN 978-91-7331-087-1 
• Kjellberg, Anders (2013) Union density and specialist/professional unions in Sweden Lund: Sociologiska institutionen
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2. Lund: Department of Sociology, Lund University.
• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutveckling mm i bland annat Saco)
• Kolk, Jaan (2018) En enad tjänstemannarörelse med förhinder. Relationerna mellan TCO och Saco i ett organisationspolitiskt perspektiv. Stockholm: TAM-Arkiv. ISBN 978-91-639-2660-0
• Åkerblom, Elisabet (1998). SACO som särintresse och allmänintresse: organisationens påverkan på arbetsmarknadspolitikområdet. Politiska institutioner och strategiskt agerande, 99-2194706-0 ; 43. Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 2667685 

Externa länkar

• Officiell webbplats
• AkademikerAlliansen