Sveriges Ingenjörer

	Sveriges Ingenjörer
Information
Ordförande	Ulrika Lindstrand
Vice ordförande	1:e: Per Norlander; 2:e: Sara Anvarsson
Historia
Grundat	1 januari 2007
Land	Sverige
Huvudkontor	Malmskillnadsgatan 48, Stockholm
Antal medlemmar	175 000
Huvudorganisation	Saco
Övrigt
Webbplats	Sverigesingenjorer.se
Förbundstidning	Ingenjören

Sveriges Ingenjörer är ett svenskt fackförbund och intresseorganisation för högskoleutbildade ingenjörer inom Saco. Förbundet har cirka 175 000 medlemmar och är Sacos näst största förbund.^[1] Sveriges Ingenjörer nyttjar Engineers of Sweden som sitt engelska namn.

Allmänt

Sveriges Ingenjörer arbetar för god kompetens-, löne- och professionsutveckling för sina medlemmar. Förbundet ska stärka högskoleutbildade ingenjörers konkurrenskraft, ge medlemmarna individuellt stöd och som arbetsmarknadspart föra deras talan. Centralt i förbundets arbete såväl gentemot medlemmarna som i opinionsbildning är synen på ingenjörer och deras avgörande betydelse för Sveriges export och inhemska industri och välfärdsutveckling.

Förbundet tecknar kollektivavtal på cirka 80 branschområden. Kollektivavtalen reglerar arbetsvillkor, påverkar lönebildning och samverkan arbetstagare och arbetsgivare emellan.

Historia

Bakgrund

1861 bildades föreningen U.V.S. (Utilitatis Veritatisque Societas, svenska: "samfundet för nytta och sanning"), som är föregångaren till Svenska Teknologföreningen (STF).^[2] 1954 bildades Civilingenjörsförbundet (CF). 1974 gick CF samman med STF.

Föregångaren till Ingenjörsförbundet var Tekniska Läroverkens Ingenjörsförbund, TLI, som bildades 1941. 1989 bytte TLI namn till Ingenjörsförbundet.

Sveriges Ingenjörer

Sveriges Ingenjörer bildades 1 januari 2007 som en sammanslagning av Civilingenjörsförbundet (CF) och Ingenjörsförbundet.^[3]

Andel fackligt anslutna civilingenjörer

Åren 2017–2019 låg civilingenjörernas fackliga organisationsgrad i intervallet 79–81 procent, varav i offentlig sektor 78–82 procent och i privat sektor 79–81 procent.^[4] Bland inrikes födda civilingenjörer var organisationsgraden 81–83 procent och bland utrikes födda 69–72 procent. Åren 2001–2003 var cirka 79–80 procent av civilingenjörerna fackligt anslutna.

Levipriset

År 2014 instiftade Sveriges Ingenjörer ett arbetsmiljöpris uppkallat efter professor emeritus Lennart Levi. Det delas ut till lärare, handledare eller ingenjörer som på något sätt främjar arbetet med god arbetsmiljö. Prissumman är på 50 000 kronor.^[5]

Pristagare

2023 - Lars Hanson, Högskolan i Skövde
2022 - Jan ”Gulan” Gulliksen, KTH
2021 – Maral Babapour Chafi, Chalmers Tekniska Högskola
2020 – Jonas Borell, Lunds Tekniska Högskola
2019 – Cecilia Berlin, Chalmers Tekniska Högskola
2018 – Mats Ericson, KTH
2017 – Cecilia Österman, Linnéuniversitetet
2016 – Anette Karltun, Högskolan i Jönköping och Martina Berglund, LiU
2015 – Anna Williamsson, KTH
2014 – Helena Tobiasson, KTH
2013 – Saman Hosseinpour, Veluska Arias, Erik Gabrielsson, Moa Ziethén Granlund, Mikaela Helander och Pontus Olin, KTH
2012 – Alexis Rydell, Högskolan Dalarna
2011 – Magnus Stenberg, LTU
2010 – Anna-Lisa Osvalder, Chalmers tekniska högskola
2009 – Linda Rose, KTH
2008 – Stig Karlsson, LTU och Pernilla Ulfvengren, KTH
2007 – Bo Johansson, LTU
2006 – Jörgen Ljung, LiU
2005 – Bengt Sandblad, Uppsala universitet
2004 – Eva Mauritzon-Sandberg, LTU.

Källor

Ingenjörernas historia och samhällsbetydelse Ingenjörshistoria
Anders Kjellberg "Ett nytt fackligt landskap bland tjänstemännen: Unionen och Sveriges Ingenjörer" TAM-Revy nr 1 2008
Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Sveriges Ingenjörer)
Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (med uppgift om antalet aktiva medlemmar 2006-2019 i bland annat Sveriges Ingenjörer och dess föregångare)

Noter

^ https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/240115-fortsatt-fler-medlemmar-i-forbundet-2023/
^ Ingenjörshistoria på Tam-Arkiv om ingenjörernas organisationshistoria
^ Kjellberg, Anders Ett nytt fackligt landskap bland tjänstemännen : Unionen och Sveriges Ingenjörer
^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32 och 59.
^ ”Levipriset”. www.sverigesingenjorer.se. https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/opinion/arbetsmiljo/levipriset/. Läst 5 december 2022.

Externa länkar

[1] ttps://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/nyheter/240115-fortsatt-fler-medlemmar-i-forbundet-2023/

[2] Ingenjörshistoria på Tam-Arkiv om ingenjörernas organisationshistoria

[3] Kjellberg, Anders Ett nytt fackligt landskap bland tjänstemännen : Unionen och Sveriges Ingenjörer

[4] Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32 och 59.

[5] ”Levipriset”. www.sverigesingenjorer.se. https://www.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/opinion/arbetsmiljo/levipriset/. Läst 5 december 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]