Sveriges läkarförbund bildades 1903 och har över 55 000 medlemmar. 80 procent av Sveriges läkare är medlemmar i förbundet.[1] Sedan 2020 är Sofia Rydgren Stale ordförande.

Läkarförbundets hus på Villagatan 5 i Stockholm

Sveriges läkarförbund, i dagligt tal Läkarförbundet, är en facklig och professionell organisation för läkare, med syfte att främja en ändamålsenlig utveckling av sjukvården. Förbundet äger den i övrigt fristående Läkartidningen.

DelföreningarRedigera

Förbundet har flera indelningsgrunder och består av flera delföreningar: Dels är det indelat i lokalföreningar och läkaren är medlem i det geografiska område där han/hon verkar. Dels är det indelat i åtta yrkesföreningar till exempel läkare under specialistutbildning tillhör Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF), allmänläkare tillhör Svenska Distriktläkarföreningen, specialistläkare på sjukhus tillhör Sjukhusläkarföreningen, och läkare i chefsställning tillhör Sveriges Läkarförbunds Chefsförening (SLCF). De övriga yrkesföreningarna är Svenska Företagsläkarföreningen, Svenska Militärläkareföreningen, Svenska Privatläkarföreningen och Sveriges Industriläkarförening. Dessutom har läkare olika specialistutbildning och tillhör därför olika specialitetsföreningar: till exempel ortopeder, neurologer etc. Läkarförbundets medlemmar är alltså med i flera föreningar. Var förening har sin egen styrelse och förbundet gemensamt en Förbundsstyrelse, FS, som årligen väljs på fullmäktigemötet. Dessutom finns en studentorganisation, Sveriges läkarförbund Student (tidigare Medicine Studerandes Förbund (MSF)), vilken arbetar för en kontinuerlig förbättring av läkarutbildningen och för läkarstudenternas studiesituation och rättigheter. Det är en partipolitiskt obunden organisation för svenska läkarstudenter och ca 75% (eller drygt 8000) av dem är medlemmar. Sveriges läkarförbund ska inte blandas ihop med Svenska Läkaresällskapet, som är en helt annan fristående organisation.

VerksamhetRedigera

Sveriges läkarförbund:

  • Arbetar med att utveckla och förbättra svensk sjukvård genom att göra egna utredningar och presentera förslag till lösningar.
  • Förhandlar fram kollektivavtal med arbetsgivarorganisationer gällande bland annat anställnings- och lönevillkor för medlemmarna.
  • Är tung remissinstans i sjukvårdspolitiska frågor och har kompetens inom juridik och samhällsfrågor.
  • Skapar opinion i viktiga hälso- och sjukvårdsfrågor.
  • Erbjuder medlemmar rådgivning i alla frågor som rör anställningen, t.ex. lön, anställningsvillkor, etik, utbildning, chefskap, juridisk rådgivning och anmälningsärenden.

Lokala kanslier finns på många orter. Ett gemensamt kansli finns på Villagatan 5 i Stockholm.

Andel fackligt anslutna läkareRedigera

Åren 2017-2019 låg läkarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 80-83 procent, varav i offentlig sektor (kommuner och regioner) 81-84 procent och i privat sektor 74-81 procent.[2] Bland inrikes födda läkare var organisationsgraden 84-88 procent och bland utrikes födda 72-75 procent. Åren 2001-2003 var cirka 88-91 procent av läkarna fackligt anslutna.

KällorRedigera

  1. ^ ”Verksamhetsberättelse med årsredovisning 2015 (sid 25)”. Sveriges Läkarförbund. http://slf.se/upload/Lakarforbundet/Trycksaker/5.Verksamhetsberättelse_årsredovisning.pdf. Läst 20 september 2016. [död länk]
  2. ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 31 och 59.

LitteraturRedigera

Externa länkarRedigera