Sveriges Lärare
Sveriges Lärare är ett svenskt fackförbund inom Saco, grundat den 1 januari 2023 genom en sammanslagning av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Sveriges Lärare är Sveriges tredje största fackförbund. Förbundet organiserar lärare och studie- och yrkesvägledare samt de som studerar till något av dessa yrken. Förbundets över 300 000 medlemmarna arbetar inom kommunal, privat och statlig sektor, från förskola och grundskola till gymnasium och högskola.[1]
| Sveriges Lärare | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén[a] |
| Vice ordförande | 1:e vice: Maria Rönn Svante Tideman 2:e vice: Robert Fahlgren Sara Svanlund |
| Historia | |
| Grundat | 1 januari 2023 |
| Land |  Sverige |
| Huvudkontor | Peter Myndes backe 16, Stockholm |
| Antal medlemmar | 300 000 |
| Huvudorganisation | Saco |
| Övrigt | |
| Webbplats | Sverigeslarare.se |
| Förbundstidning | Vi Lärare |
Historia redigera
Sveriges Lärare bildades den 1 januari 2023 genom en sammanslagning av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. I februari 2022 fick medlemmarna i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund rösta om förslaget att bilda en ny facklig organisering. Medlemmarna röstade ja till att samla hela professionen i samma förbund. Den 21 maj 2022 tog Lärarförbundets kongress och Lärarnas Riksförbunds förbundsmöte beslut om att lägga ner sina respektive förbund och istället bilda Sveriges Lärare.
Fram till kongressen våren 2024 består förbundsstyrelsen av tidigare förbundsstyrelserna för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund och ordförande är Johanna Jaara Åstrand (Lärarförbundet) (fram till 31 juli 2023) och Åsa Fahlén (Lärarnas Riksförbund) (1 augusti 2023 fram till kongressen 2024).[2][3]
Facklig anslutningsgrad redigera
De flesta grundskollärare och gymnasielärare i Sverige är fackligt organiserade i Sveriges Lärare (tidigare Lärarförbundet eller Lärarnas Riksförbund).
Grundskollärare redigera
Åren 2001–2003 var cirka 89–90 procent av grundskollärarna fackligt anslutna.
Åren 2017–2019 låg grundskollärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 81–84 procent, varav i offentlig sektor 84–86 procent och i privat sektor 63–69 procent. Bland inrikes födda grundskollärare var organisationsgraden 84–86 procent och bland utrikes födda 69–76 procent.[4]
Gymnasielärare redigera
Åren 2001–2003 var cirka 89–92 procent av gymnasielärarna fackligt anslutna.
Åren 2017–2019 låg gymnasielärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 84–87 procent, varav i offentlig sektor 83–88 procent och i privat sektor 85–87 procent. Bland inrikes födda gymnasielärare var organisationsgraden 85–88 procent och bland utrikes födda 76–84 procent.[5]
Se även redigera
Anmärkningar redigera
- ^ Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén delar på ordförandeskapet fram till våren 2024, då förbundets första ordinarie kongress väljer ny ordförande.
Referenser redigera
- ^ Stadgar för Sveriges Lärare antagna 2022.
- ^ ”Sveriges Lärares förbundsstyrelse”. Sveriges Lärare. https://www.sverigeslarare.se/om-oss/organisation/forbundsstyrelse/. Läst 6 januari 2023.
- ^ ”Nu är vi Sveriges Lärare”. Sveriges Lärare. https://www.sverigeslarare.se/om-oss/nyheter/nu-ar-vi-sveriges-larare/. Läst 6 januari 2023.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32 och 59.