Teknokrati är ett hypotetiskt styrelseskick som bygger på tanken att de som har den vetenskapligt bästa kunskapen, utan att vara politiker, ska ha den politiska makten i en stat. Politikernas legitimitet härrör då från deras kunskap, expertis eller förmågor. Ordet teknokrati är en sammansättning av grekiskans techne som betyder skicklighet och kratos som betyder maktutövning.

Definitioner redigera

Teknokrati är en hypotetisk statsform där vetenskapen skulle ha kontroll över allt beslutsfattande. Forskare, ingenjörer och tekniker som har kunskap, kompetens eller färdigheter skulle komponera styrande organ, i stället för politiker, affärsmän och ekonomer.[1]

Innan begreppet teknokrati myntades förespråkades samhällsstyrning av tekniska experter som stöds av olika individer i samhället. Detta synsätt företräddes till exempel av den socialistiska teoretikern Henri de Saint-Simon. Innebörden var att genom statligt ägande över ekonomin, med funktionen av det statliga som omvandlas från ett politiskt styre över människor till en vetenskaplig administrering av samhället och en riktning av processer för produktion under vetenskaplig ledning.[2]

En del regeringar i det moderna Europa har kallats teknokratiska, eftersom ministrar valts baserat på deras expertkunnande, inte via politisk ställning eller direkt folkval, såsom Mario Montis regering 2011-2013 i Italien. Motiveringen har här från presidentens och parlamentets sida varit att välja någon som kan genomföra nödvändiga men impopulära åtstramningar och reformer.[3]

Man kan ifrågasätta om teknokrati innebär ett demokratiskt styrelseskick, eftersom de som genomför en valkampanj och väljs i allmänna val per definition kan anses vara politiker, även om de skulle vara experter. Eller fråga sig om en expert eller icke-expert borde väljas, allt annat lika.

Begreppet teknokrati används ibland i samband med opolitiska regeringar bestående av tjänstemän. Dessa kan också benämnas tjänstemannaministärer eller -regeringar.[4][5][6] Ibland används benämningen tjänstemannaministär även om en regering som agerar expeditionsregering i väntan på en ordinarie regerings tillträde.[7]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Ernst R. Berndt, (1982).“From Technocracy To Net Energy Analysis: Engineers, Economists And Recurring Energy Theories Of Value”, Studies in Energy and the American Economy, Discussion Paper No. 11, Massachusetts Institute of Technology, Revised September 1982
  2. ^ Encyclopaedia Britannica, Saint Simon; Socialism
  3. ^ MacKenzie, James (16 november 2011). ”Italy gets new technocrat government”. Reuters. Arkiverad från originalet den 20 december 2011. https://web.archive.org/web/20111220041950/http://www.reuters.com/article/2011/11/16/italy-idUSL5E7MG0PF20111116. Läst 19 februari 2012. 
  4. ^ Wredén, Åke (17 november 2011). ”Kan greker och italienare ta sig samman?”. ekuriren.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180518195925/https://www.ekuriren.se/asikter/kan-greker-och-italienare-ta-sig-samman/. Läst 18 maj 2018. 
  5. ^ Fridén, Christer (24 februari 2005). ”Ny palestinsk regering godkänd - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=565370. Läst 18 maj 2018. 
  6. ^ ”Lehmus, (Kalle)”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-LehmusKalle. Läst 18 maj 2018. 
  7. ^ ”Ukraina är utan regering”. yle.fi. 28 januari 2014. https://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/28/ukraina-ar-utan-regering. Läst 18 maj 2018. 

Vidare läsning redigera

  • Elva texter i politisk teori], Hallberg, Peter, Jansson, Maria & Mörkenstam, Ulf (red.). Niccolò Machiavelli, John Locke, Jean-Jacques Rousseau, Edmund Burke, Mary Wollstonecraft, Karl Marx, Friedrich Engels, John Stuart Mill, Joseph Schumpeter, Robert Nozik, Robert Dahl, Carole Pateman. Libris
  • Om demokratin i Amerika, Bok I,II], Alexis de Tocqueville. Libris
  • Slottet: en essä om Alexis de Tocqueville], Anders Ehnmark. Libris

Externa länkar redigera