Korsholm

kommun i landskapet Österbotten i Finland
För andra betydelser, se Korsholm (olika betydelser)

Korsholm (uttalas [korsˈholm]; finska: Mustasaari) är en kommun i Österbotten. Korsholm har &&&&&&&&&&019536.&&&&&019 536 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&03178.6100003 178,61 km². Centralort i Korsholm är Smedsby. Den vidsträckta skärgården gör att strandlinjen är mycket lång – ungefär 1 600 km. Skärgården är sedan år 2006 till stora delar ett världsarv tillsammans med Höga kusten i Sverige.

Korsholm
Mustasaari (finska)
Kommun
Land Finland Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Smedsby
Area 3 178,61 km² (2016-01-01)[1]
 - land 848,83 km²
 - vatten 2 329,78 km²
Folkmängd 19 536 (2021-12-31)[2]
 - män 9 765 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 9 688 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 23,02 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Rurik Ahlberg
 - Kommunfullm.
ordf.
Christoffer Ingo
 - Kommunstyr.
ordf.
Carola Lithen
Kommunkod 499
Geonames 651301
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
28,7 %[3]
68,7 %
2,6 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Österbotten
- Regioncentrum Vasa
- Magistrat Vasa
- Skattebyrå Vasa
- Sjukvårdsdistrikt Vasa
- Försäkringskrets Västra Finland
- Nödcentral Österbotten
- Räddningsverk Österbotten
- EU-målområde övergångsperiod
Läge 63°07′00″N 21°43′00″Ö / 63.11667°N 21.71667°Ö / 63.11667; 21.71667
Korsholms kommuns läge
Korsholms kommuns läge
Korsholms kommuns läge
Webbplats: www.korsholm.fi
Korsholms vapen 1960-1975

Korsholm är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (68,7 %) och finska som minoritetsspråk (28,7 %).

Korsholm är grannkommun till staden Vasa samt kommunerna Laihela, Malax och Vörå. Finlands längsta bro, Replotbron, finns i Korsholm.

Etymologi redigera

Det första kända skriftliga omnämnandet av namnet Korsholm är från 1384, då i formen Crysseborgh. År 1388 skrevs det Krytzeborgh. Den tyska namnformen har tolkats som ett tecken på att det slott som namnet åsyftar anlades av Albrekt av Mecklenburg. Från och med 1393 användes den försvenskade formen Korsholm.[4]

Korsholms finska namn, Mustasaari ("Svartholmen"), var namnet på den socken och den handelsplats där Korsholms slott anlades. I försvenskad form blev det Mustesar, Mustesår, Mussar etc. När Vasa stad grundades i socknen 1606 kallades den Mussar stad innan namnet Vasa togs i bruk 1611.[5]

Korsholm användes som namn för häradet, fögderiet, länet, slottet och kungsgården, namnet Mustasaari för socknen. 23 april 1927 togs Korsholm i bruk som kommunens svenska namn, men på finska heter den fortfarande Mustasaari.[4][6] Namnet uttalas med trycket på andra stavelsen, som det rikssvenska stadsnamnet Laholm.

Historia redigera

Mustasaari socken nämns första gången 1348 i ett brev om handelsfrihet utfärdat av kung Magnus Eriksson.[7]

Wij Magnus, med Gudz Nådom Konung Sverigis, Norgis och Schonis, kongorom allom mannom at Uij thenna brefv[is] arom allom, som boo i Nerpis Sochn, Messtasaari Sochn och Pedersöre Sochn, gifvom och unnom af våre särdeles nåd, at the måge låfliga, utan huar mans genmäle och hindran, sällia och kiöpa huar androm sin emellan alla ätande vahror, såsom råg, smör och annor slijkt, som the skola till sina kost hafua...
Magnus Eriksson, Hausen, Medeltidsurkunder I. 544, pag. 212

I Mustasaari socken anlades i slutet av 1300-talet Korsholms slott som en utpost för försvaret av det svenska rikets territorium mot nordost. Korsholm blev administrativt centrum för Korsholms län, som fram till 1441 omfattade landområden på ömse sidor om Kvarken och Bottenviken. I Eriks av Pommern skattebok från 1413 upptogs under rubriken Korsholm socknarna Mustasaari, Kyro och Kemi i nuvarande Finland samt Torneå, Luleå, Piteå, Skellefteå, Lövånger, Bygdeå och Umeå i nuvarande Sverige.[8]

Den 2 oktober år 1606 grundades staden Vasa i socknens kyrkby, till en början med namnet Mussar stad, för att året 1611 döpas om efter den kungliga ätten Vasa.

Sin nuvarande storlek fick kommunen 1973 då fem mindre kommuner – Korsholm, Kvevlax, Replot, Björköby och Solf – slogs ihop till en stor under namnet Korsholm. Samtidigt blev Sundom by, som tidigare varit en del av Solf kommun, en del av Vasa stad. Kommunens vapen, med fem gyllene band som flätas ihop, symboliserar kommunsammanslagningen.

Geografi redigera

Norra gloppet är en fjärd i Korsholm.

Tätorter redigera

Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 2019 låg 13 tätorter helt eller delvis inom Korsholms kommuns område och tätortsgraden i kommunen var 80,7 %.[9][10]

Nr Tätort Folkmängd
1 Vasa centraltätort &&&&&&&&&&&08219.&&&&&08 219
2 Kvevlax &&&&&&&&&&&01763.&&&&&01 763
3 Sundom-Solf &&&&&&&&&&&01512.&&&&&01 512
4 Helsingby &&&&&&&&&&&&0876.&&&&&0876
5 Replot &&&&&&&&&&&&0726.&&&&&0726
6 Norra Vallgrund - Södra Vallgrund &&&&&&&&&&&&0524.&&&&&0524
7 Tölby &&&&&&&&&&&&0498.&&&&&0498
8 Petsmo &&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461
9 Koskö &&&&&&&&&&&&0319.&&&&&0319
10 Björköby &&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
11 Veikkars &&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215
12 Kuni &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
13 Merikaarto[11] &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026

Byar och ortnamn i Korsholm redigera

I kommundelen Replot, som tidigare var en egen kommun, finns byarna och bosättningsområdena Brändövik, Bulleråsen (hamn), Dommelskat (färjehamn), Klobbskat (fiskehamn), Svedjehamn (hamn), Norra Vallgrund, Panike (fi. Panikivi), Sommarö sund, Söderudden, Björköby, Södra Vallgrund och Vistarna. Här finns också öarna Klobbhällan, Korsören, Norrskären (med fyr), Replotlandet, Ritgrund (fyr och lotsplats), Storkallan, Vallgrundslandet, halvön Bredskär samt fjärden Revöfjärden.

I kommundelen Kvevlax, som var egen kommun fram till 1973, finns byarna och bydelarna Koskö, Kuni, Lappsund, Vassor (där riksväg 8 passerar Vassorfjärden) samt Väster- och Österhankmo. Här finns också öarna Harapois, Hylpet, Keskar, Köklot och Värlax. Östra gloppet är en fjärd i Kvevlax och Vörå.

Veikars är en av de så kallade älvbyarna i Korsholms kommun. Med älvbyarna menas de byar i Korsholms kommun som ligger längs Kyro älv: Anixor, Martois, Miekka, Staversby, Veikars och Voitby. Byn fungerar i viss mån som älvbyarnas centrum med sin lågstadieskola, sitt planområde och idrottsplanen. I Veikars finns även en sommarteater, Korsholms Teater.

I resten av kommunen finns byarna och bosättningsområdena Alskat, Anixor, Barkarmo, Björköby (på ön Björkö), Böle, Helsingby, Iskmo, Karkmo (fi. Karkkimala), Karperö, Kråklund, Majorna, Martois, Miekka, Mobacken, Munsmo, Mälsor, Norra Jungsund med bydelen Kalvholm[12], Petsmo, Rimal (fi. Riimala), Singsby, Smedsby, Solf, Staversby, Toby, Tölby, Vallvik, Veikars (fi. Veikkaala), Vikby, Vistan, Voitby (fi. Voitila), Västersolf och Östersolf. Här finns också öarna Gustavsborg, Lappörarna, Slåttskäret, halvön Skalören, fjärdarna Norra gloppet, Södra gloppet, sundet Valsörsgloppet, vattendraget Toby å (fi. Laihianjoki) och slätten Söderfjärden. Halvön Bodön gränsar mot Vörå. Kyro älvs (fi. Kyrönjoki) fall i Voitby är en av de större forsarna i Österbotten.

Politik redigera

Korsholms kommunfullmäktige har 43 platser, varav 34 innehas av Svenska folkpartiet under perioden 2021–2025. Det näst största partiet är egentligen en förening; MSK eller Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö r.f. (översatt: De finskspråkigas kommunorganisation i Korsholm) som kom till 1960 för att säkra den finskspråkiga minoritetens intressebevakning i kommunen. Föreningen har fem platser i fullmäktige. Sannfinländarna har två platser och Socialdemokraterna och Kristdemokraterna har en plats vardera.

Mandatfördelning i Korsholms kommun, valen 1976–2021 redigera

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1976322271
32227
3578,8
19802212811
2228
3576,7
1984222281
22228
3577,6
19882233321
223332
4375,8
19922414311
24431
4375,4
199612143311
2433
4371,1
20001243312
24332
4364,3
20041243411
2434
4367,2
3112
20081343212
34322
4369,7
3310
2012341332
34332
4367,3
2716
2017241351
2435
4370,9
2617
2021152341
5234
4364,2
2617
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2021 MSK Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö ry yhteislista (5).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Ekonomi och infrastruktur redigera

Utbildning redigera

I det geografiskt utsträckta Korsholm finns det tolv svenskspråkiga lågstadieskolor, medan det finns två finskspråkiga lågstadier. Från och med hösten 2019 är antalet svenskspråkiga lågstadier åtta då Kvevlax lärcenter bildas av skolorna i Hankmo, Kuni-Vassor, Kvevlax, Petsmo och Veikars. I Korsholm finns det ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt högstadium. Korsholm har ett gymnasium, det svenskspråkiga Korsholms gymnasium. De finskspråkiga gymnasieeleverna åker oftast in till Vasa för sin utbildning på andra stadiet.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Korsholms kommun 1975–2020[13]
ÅrFolkmängd
1975
  
12 431
1980
  
13 693
1985
  
15 179
1990
  
16 123
1995
  
16 307
2000
  
16 614
2005
  
17 369
2010
  
18 637
2015
  
19 302
2020
  
19 453
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Kyrklig organisation redigera

De svenskspråkiga medlemmarna av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är i Korsholms kommun uppdelade på fyra församlingar vilka i stort sett motsvarar de kommuner som fanns före sammanslagningen 1973: Korsholms svenska församling, Kvevlax, Replot och Solf. De bildar tillsammans Korsholms kyrkliga samfällighet. De finskspråkiga medlemmarna hör till Korsholms finska församling (Mustasaaren suomalainen seurakunta) som omfattar hela nuvarande Korsholms kommun.[14]

Kultur redigera

Korsholms vuxeninstitut verkar inom den fria bildningen och erbjuder utbildning i form av föreläsningar och kurser.

Musikfestspelen Korsholm är en årlig finländsk kammarmusikfestival i Vasa och Korsholm.

Musikinstitutet i Korsholm ger undervisning i musik och dans. Dessutom finns ett flertal fria musikskolor i kommunen.

Revyer ordnas vintertid och sommartid spelas sommarteater på olika platser i kommunen, bland annat i Replot.

Solf hade under många år Junsele i Västernorrland som musikalisk vänort, då musikledarna Bjarne Berg (Solf) och Erik Nordien (Junsele) arbetade för ett ökat kulturutbyte.

Skådespelerskan Stina Ekblad kommer från Solf i Korsholms kommun.

Idrott redigera

Korsholm har ett ishockeylag som heter KoMu HT och ett fotbollslag som heter FC Korsholm. I Korsholm finns även andra fotbollslag, bl.a. FC KoMu, Vasa IFK, FC Kuffen, IF Hoppet och I-JBK.

Källor redigera

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 
  4. ^ [a b] ”Korsholm, Korsholm, Österbotten”. Finlandssvenska bebyggelsenamn. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2436/korsholm-korsholm/. Läst 19 juli 2015. 
  5. ^ ”Mustasaari, Korsholm, Österbotten”. Finlandssvenska bebyggelsenamn. Svenska litteratursällskapet i Finland. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2451/mustasaari-korsholm/. Läst 19 juli 2015. 
  6. ^ (på finska och svenska) (  PDF) Kommuner och kommunbaserade indelningar 2015. Finlands officiella statistik. Helsingfors: Statistikcentralen. 2015. sid. 71 (76 i pdf:en). ISBN 978–952–244–528–5. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103646/yksk28_201500_2015_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 10 april 2023 
  7. ^ Nordlund, K.I. (6 februari 1931). ”Allmogeseglationen i Närpes socken från 1300-talet till 1900-talet”. Blad ur Närpes historia. http://sydaby.eget.net/swe/allma.htm. Läst 13 juli 2015. 
  8. ^ Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. Libris 126591 
  9. ^ ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/table/tableViewLayout1/. Läst 3 december 2021. [död länk]
  10. ^ ”11s6 -- Tätortsgrad efter område, 2019”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 3 december 2021. https://web.archive.org/web/20211203010137/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s6.px/. Läst 3 december 2021. 
  11. ^ Av tätortens 1 230 invånare bodde 26 i Korsholms kommun och 1 204 i Vasa stad.
  12. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Kalvholmenttp://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=L&pos=200. Läst 22 mars 2018. 
  13. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  14. ^ ”Församlingen idag”. Korsholms svenska församling. http://www.korsholmssvenskaforsamling.fi/?page_id=35. Läst 23 juli 2015. 

Externa länkar redigera