Öppna huvudmenyn

Hosianna, Davids son

adventssång
För ordet Hosianna, se Hosianna.

Hosianna, Davids son är en adventssång och psalm, ursprungligen komponerad för fyrstämmig blandad kör och orgel cirka 1795 av Abbé Vogler till svensk text.[1] Den är en av Sveriges mest sjungna adventssånger och den första psalmen i den finska och finlandssvenska psalmboken 1986.

Hosianna, Davids son
OriginalspråkSvenska
KompositörAbbé Vogler (1795)
Egil Hovland (1976)
TextförfattareBibeln, Matt 21:9

Sången ingick i ett verk om Kristi lidandes historia, som Abbé Vogler uppförde i S:ta Clara kyrka i Stockholm den 20 mars 1796. Hosianna ingår där i den andra av verkets tio satser.[2][förtydliga]

TextenRedigera

Texten är hämtad ur Karl XII:s bibel, Matteusevangeliets 21 kapitel, vers 9 och ordagrant tonsatt.[3] Texten översattes till finska 1871[4] och senare även till tyska[5].[förtydliga] Texten i Matteusevangeliet handlar om hur Jesus före Påsk rider in i Jerusalem.[2]

Som psalmRedigera

Först i 1986 års finska och svenska psalmböcker kom Hosianna, Davids son med som psalm, avsedd att sjungas unisont av församlingen. Den har nummer 1 i den finska och finlandssvenska psalmboken och nummer 105 i den svenska ekumeniska psalmboken och Svenska kyrkans Den svenska psalmboken 1986. År 1939, 1943 respektive 1937 års psalmbok fanns den således inte med, men var vanlig som körsång vid gudstjänster i advent. Under andra hälften av 1900-talet blev det i Finland vanligt att församlingen stämde in, vilket ledde till att sången togs med i psalmboken.[6] I Sverige kom den med i Psalmer och visor 1976. På de flesta håll avslutar den själva evangelieläsningenFörsta söndagen i Advent.

I tillägget Psalmer i 90-talet infördes även en tonsättning av Egil Hovland (med nummer 836) under avsnittet "Advent". Denna flyttades senare i Verbums psalmbokstillägg (2003) till avsnittet "Fastan" och är avsedd att sjungas på Palmsöndagen. Psalmen med denna tonsättning finns också i den norska psalmboken, som nummer 867[7].[förtydliga]

Som stamsångRedigera

Hosianna ingick 1943-49 i det som kallades stamsånger och som var obligatoriska sånger vid skolornas musikundervisning i Sverige.

UtgåvorRedigera

Med Abbé Vogler som tonsättareRedigera

Med Egil Hovland som tonsättareRedigera

InspelningarRedigera

En tidig inspelning gjordes av Solist Kvintetten i Stockholm i oktober 1908.[8]

ReferenserRedigera

  1. ^ Bohlin, Folke (1976). Åstrand Hans. red. Sohlmans musiklexikon. 3, Fuga-Kammarmusikus. Stockholm: Sohlman. sid. 483. Libris länk. ISBN 91-7198-023-7 
  2. ^ [a b] ”1 Hosianna”. www.psalmer.fi. Arkiverad från originalet den 18 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050218012045/http://www.evl.fi/borga_stift/psalmer/psalm1.htm. Läst 6 november 2012. 
  3. ^ Biblia eller Den heliga skrift, innehållande Gamla och Nya Testamentets canoniska böcker.. Cambridge: Brittiska och utländska Bibel-sällskapet. 1868. Libris länk 
  4. ^ Finska psalmboken 1986
  5. ^ ”Katalog der Deutschen Nationalbibliothek” (på tyska). Deutsche Nationalbibliothek. https://portal.dnb.de/opac.htm?method=showFullRecord&currentResultId=Woe%3D118627546%26any&currentPosition=8. Läst 6 november 2012. 
  6. ^ [a b c] Tauno Väinölä: nr 1 Hoosianna! Hosianna, Davids son Arkiverad 6 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. i Virsikirja (finska). Evangelisk lutherska kyrkan i Finland.
  7. ^ Prøvehefte-dåpsopplæring (pdf)
  8. ^ Hosianna / sjungen af Solist Kvintetten, med orkester och klockor ackompanjemang, StockholmSvensk mediedatabas.

Externa länkarRedigera

Texten till Hosianna, Davids son finns på Wikisource.