Påskfastan, fastetiden eller bara fastan är perioden för de kristnas fastetid till minne av Jesu frestelse.
 Mässhake från Falu Kristine församling, avsedd att användas under fastan. | |
| Typ | Kristen högtid |
|---|---|
| Datum | årligen, 40 dagar före påsk, med varierande datum |
| Geografi och firare | Kristna, världsvitt |
| Period | inom perioden 11 mars–25 april |
| Traditioner | fasta bön särskilda gudstjänstmoment |
| Relaterat | fastlagen, påsk Uttåget ur Egypten Jesus frestas |
- Fastan hänvisar hit. Se även fasta.
Påskfastan pågår i västkyrkan i 40 dagar före påsk, söndagar undantagna. Fastetidens sjunde och sista vecka heter stilla veckan och avslutas med påskafton. I kristen tradition är det veckan efter påskhelgen som kallas påskveckan. I östkyrkan utbildade sig tidigt seden att fira lördagen som festdag jämte söndagen och därför undanta båda dessa veckodagar från fastan. Därför pågår påskfastan där i åtta veckor alltsedan 600-talet.[1]
Fastan var viktig i medeltidens Sverige, men efter reformationen under 1500-talet, då kyrkoårstiden i Svenska kyrkan visserligen behölls, praktiserades inte längre traditionen med bokstavlig fasta. Reformatorerna godkände fastan endast som "en utvärtes anständighet", men förkastade varje påbud om den och gjorde även i detta fall samvetsfrihetens grundsats gällande. Dock fastade man på åtskilliga ställen inom den evangeliska världen ända till mitten av 1700-talet.[1]
Namnet kvarlevde, i det att söndagarna mellan fastlagssöndagen och palmsöndagen kallas första, andra och så vidare söndagen i fastan (den fjärde söndagen i fastan heter midfastosöndagen).[1] Fastetiden ägnades åt betraktelser över Jesu lidande. I veckorna hölls passionspredikningar. Under 1900-talet började man förknippa fastan med omtanke om nödlidande, men då handlade det i stor utsträckning om att skänka pengar. Lutherhjälpens fastebössa var tänkt att stå på köksbordet och fyllas med slantar varje dag.[2]
Även idag[när?] är fastan en viktig del av kyrkoåret och uppmärksammas av alla församlingar i Svenska Kyrkan. En kristen fasta kan vara att avstå från till exempel tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat.[3]
Fastlagen (efter medellågtyska vastelavent, 'fasteafton') är benämningen på de tre dagar som kommer närmast före påskfastan. Fastlagen består av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen (av tyska blauer Montag, 'blå måndag'; även fläskmåndagen och korvmåndagen) följt av fettisdagen (eller vita tisdagen). Därefter börjar fastan med askonsdagen.
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c] Fasta i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- ^ Karin Sörbring (17 februari 2012). ”Fastan har fått en ny innebörd”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/fastan-har-fatt-en-ny-innebord/. Läst 1 juli 2012.
- ^ ”Fastan”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/fastan. Läst 22 februari 2017.