Hammarö kommun

kommun i Värmlands län, Sverige

Hammarö kommun är en kommun i Värmlands län. Kommunen ligger huvudsakligen på Hammarön och gränsar i norr till Karlstads kommun. Centralort är Skoghall.

Hammarö kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganSkärgårdskommun i Värmland
Kommunens vapen.
Hammarö kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortSkoghall
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd16 940 ()[1]
Areal464,15 kvadratkilometer ()[2]
- därav land59,45 kvadratkilometer[2]
- därav vatten404,7 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet284,95 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°20′00″N 13°26′00″Ö / 59.333333333333°N 13.433333333333°Ö / 59.333333333333; 13.433333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Karlstads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1793[3]
Anställda1 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1761
GeoNames2708180
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar Hammarö socken, Karlstads härad, vari vid kommunreformen 1862 Hammarö landskommun bildades.

Den 1 januari 1934 fördes hemmanet Vidön över från Karlstad landsförsamling. [5]

1950 ombildades landskommunen till Hammarö köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningen.

Hammarö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hammarö köping.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[7]

Geografi redigera

Kommunen utgörs av Hammarön, Vidön och närliggande småöar i norra Vänern och är till landytan Värmlands minsta kommun. Den ligger strax söder om Karlstad och består till stor del av naturskön skärgård, bland annat Hammarö sydspets med Skage fyr, och Grytudden med Sankt Olofsgrytan, där en pilgrimsled en gång började (som slutade i Trondheim). Det finns flera naturreservat (som Söön) och gott om fina badplatser. Ett flyttfågelsträck går över ön, och vid Hammarö sydspets finns en ringmärkningsstation.

Administrativ indelning redigera

För befolkningsrapportering består kommunen av ett enda område, före 2016 Hammarö församling och från 1 januari 2016 av distriktet Hammarö[8]

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det fyra tätorter i Hammarö kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Skoghall 13 605
2 Vidöåsen 277
3 Tye 247
4 Rud och Ängen 217

Centralorten är i fet stil.

Styre och oolitik redigera

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande L Peter Johansson
Förste vice ordförande M Nils Safferson
Andre vice ordförande S Thomas Bäckman

Valresultat i Hammarö kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPÖVRSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970220342
220342
3191,8
247
1973218632
218632
3193,5
229
1976217633
217633
3193,1
2110
1979218425
218425
3192,7
1912
1982218326
218326
3193,3
1912
1985163246
163246
3191,9
1813
19881613236
163236
3188,6
2011
19911513237
153237
3188,3
2011
19942181226
218226
3188,4
1714
199841321227
4132227
3183,18
1615
200231412335
3142335
3182,79
1912
2006213112237
2132237
3184,19
2011
2010112212238
1222238
3187,15
2011
2014213222226
213222226
3188,89
1714
2018211232227
211232227
3189,57
1912
20221112132227
11232227
3189,30
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommun; Hammarö köping.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Bosse Henriksson
Förste vice ordförande L Peter Johansson
Förste vice ordförande S Per Aspengren

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Per Bergman 2003 Socialdemokraterna
  Siw Gidlöf 2003 2010 Socialdemokraterna
  Leif Sandberg 2010 2014 Moderaterna
  Siw Gidlöf 2014 2017 Socialdemokraterna
  Per Aspengren 2017 2018 Socialdemokraterna
  Bosse Henriksson 2018 2020 Moderaterna
  Solweig Gard 2020 - Socialdemokraterna

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden C Margareta Ivarsson M Björn Johanson S Solweig Gard
Bildningsnämnden MP Jens Meyer M Ammi Gull S Per Aspengren
Miljö- och byggnadsnämnden L Björn Nordenhammar MP Britt Zetterberg-Bagge S Erik Gustafsson
Servicenämnden L Lennart Lämgren M Ola Jonsson S Thomas Bäckman
Valnämnden M Björn Johansson C Marianne Ohlsson S Karin Bäckman

Vänorter redigera

I Norden:

Utanför Norden:

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Hammarös näringsliv domineras av pappersbruket Skoghallsverken eller Skoghalls Bruk, i dag ägt av Stora Enso. Uddeholm hade på 1830-talet förvärvat udden vid Skoghall för att bygga en våg för att väga järn från bruken i norra Värmland, för att slippa tidsödande omlastningar. Vid Karlstads järnvåg skulle alla varor till och från Värmland vägas och det bildades ofta kö och vidare transportmedel fanns inte alltid tillgängligt. Med en egen våg i Skoghall kunde järnet vägas och lastas på båtar för vidare färd genom Vänern och Göta älv till Göteborg. Uddeholm anlade 1855–1856 även ett ångsågverk i närheten av järnvågen. Efter en brand i ett av bolagets sulfitfabriker 1914, beslöt Uddeholm att anlägga en ny fabrik. Under 1915–1918 anlades en sulfitfabrik vid udden i Skoghall. En god djuphamn, närheten till Klarälvens utlopp och tillgången till utmärkt vatten avgjorde placeringen, dessutom ägde Uddeholm sedan tidigare den mark där fabriken anlades. Fabriken tillverkade den första sulfitmassan den 25 oktober 1917. Pappersbruket, som är kommunens största arbetsgivare, tillverkar kartong främst för livsmedelsförpackningar, till exempel för mjölk. Brukets läge vid Klarälvens utlopp var i gamla tider idealiskt för flottning. Flottning till bruket upphörde först 1997. I dag får bruket sin träråvara på lastbilar. Bruket förses med ungefär 100 lastbilar träråvara per dygn.

År 1994 övertog Försvarsmakten det gamla vårdhemmet vid Sätterstrand intill Sättersviken, och bildade där Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC). År 2005 flyttades verksamheten till Göteborg, för att där bilda Försvarsmedicincentrum (FömedC). Försvarsmaktens sjukvårdscentrum sysselsatte drygt ett 70-tal personer och drygt 500 reservofficerare. Området har sedan Försvarsmakten flyttade omvandlats till en företagsby med inriktning på affärsutveckling.[9]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 16 940 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 141:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Hammarö kommun 1810–2020[10][11]
ÅrFolkmängd
1810
  
797
1820
  
876
1830
  
997
1840
  
1 182
1850
  
1 331
1860
  
1 490
1870
  
1 632
1880
  
1 660
1890
  
1 589
1900
  
1 628
1910
  
1 586
1920
  
3 892
1930
  
4 886
1940
  
6 084
1950
  
7 813
1960
  
10 442
1970
  
10 693
1975
  
10 777
1980
  
12 129
1985
  
12 888
1990
  
13 468
1995
  
14 236
2000
  
14 162
2005
  
14 374
2010
  
14 926
2015
  
15 420
2020
  
16 668
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Migration redigera

Hammarö kommun är en av de kommuner i Sverige som tar emot allra minst flyktingar. År 2015 tog kommunen emot 1,4 flyktingar per 1 000 invånare vilket placerade kommunen på plats 10 av 290 bland de kommuner som tar emot minst[12].

Fram till och med slutet av december 2018 hade Hammarö kommun tagit emot 110 personer med uppehållstillstånd. Det som varit utmaningen är att det är fortsatt bostadsbrist i kommunen. Under 2019 har tillströmningen av asylsökande minskat i landet och det gör att även Hammarö kommun nu fått minskat kvot från Migrationsverket. Mottagning och stöd gör att de som kommit till Hammarö kommun har gått vidare ut i arbete och studier. [13]

Kultur redigera

Musik redigera

Musiklivet har varit mycket vitalt och kommunen har fostrat många goda musiker. En viktig roll har här kyrkan spelat med den dynamiska kantorn Elisabeth Andersson, som bland annat grundat och lett elitkören Nova Cantica.

Kulturarv redigera

På Hammarö finns en av Värmlands tre kända bevarade runstenar, den så kallade Hovlandastenen i Västra Hovlanda, daterad till omkring 1025. Stenen är en minnessten över en viking som fallit i strid, troligen i västerled, eftersom runorna är ristade i det norska runstensområdets stil. Det finns även flera forntida gravhögar samt en så kallad domarring vid Hammars udde.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld.

Motivet kommer från Karlstads tingslags sigill från 1600-talet och syftar på Klarälven. Vapnet fastställdes för Hammarö köping 1952 och registrerades för kommunen i PRV 1974.

Sport redigera

Hammarö har fina golf- och bangolfbanor. Hammarö HC är hockeylaget.

Handbollsföreningen IFK Hammarö har på senare år fått en aktiv ungdomsförening som har fostrat flera elitspelare.

Innebandyföreningen heter Skoghalls IBK och var under 2006/2007 Sveriges 10:e största innebandyklubb och herrarna spelar i Division 1 säsongen 19/20. Damerna har för första gången i föreningens historia tagit sig till Sveriges högsta innebandyliga SSL (Svenska Superligan) säsongen 19/20. [14]

IFK Skoghall hade 2016 i sin dam- och herrförening cirka 300 tjejer och 450 killar som utövade fotboll. Damerna spelade i division 1, medan herrarna spelade i division 5.

I övrigt finns på Hammarö föreningar inom cykling, dans, konståkning, tennis och gymnastik finns också representerat i kommunen.

Se även redigera

Källor redigera

  • Hammarö - En hembygdsbok, utgiven av Hammarö köping, Karlstad 1957, Nya Wermlands-Tidningens Boktryckeri

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ https://www.arkivdigital.se/sources/244
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”Bygger hallar och etablerar sig”. vf.se/. Arkiverad från originalet den 15 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210515165959/https://www.vf.se/naringsliv/november-2009/bygger-hallar-och-etablerar-sig/. Läst 5 juli 2015. 
  10. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  11. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. 
  12. ^ ”Här är listan på kommunerna som tar emot flest och minst antal flyktingar per tusen invånare”. SVT Nyheter. 14 oktober 2015. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-listan-pa-kommunerna-som-tar-emot-flest-och-minst-flyktingar-per-invanare. Läst 18 mars 2018. 
  13. ^ Aftonbladet, Journalism++ Stockholm /. ”Så många flyktingar tar Hammarö emot”. flyktingmottagande.aftonbladet.se. Arkiverad från originalet den 22 november 2015. https://web.archive.org/web/20151122161857/http://flyktingmottagande.aftonbladet.se/Hammar%C3%B6. Läst 18 mars 2018. 
  14. ^ http://skoghallsinnebandy.se/

Externa länkar redigera