Karlstads kommun

kommun i Värmlands län, Sverige

Karlstads kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är länets residensstad Karlstad.

Karlstads kommun
Kommun
Stadshuset (kommunhuset)
SloganSolstaden [i olika varianter] / Där solen alltid skiner.[1]
Kommunens vapen.
Karlstads kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortKarlstad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd97 287 ()[2]
Areal1 517,74 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 168,47 kvadratkilometer[3]
- därav vatten349,27 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet83,26 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°23′00″N 13°32′00″Ö / 59.383333333333°N 13.533333333333°Ö / 59.383333333333; 13.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Karlstads domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1850[4]
Anställda7 775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1780
GeoNames2701679
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Naturen i kommunen är mycket omväxlande. Vid kusten mot Vänern utgörs landskapet till stor del av öppen jordbruksmark och övergår i Vänern i ett skärgårdslandskap. Mot norr övergår landskapet i en kullig terräng. I nordöst utgörs landskapet av norrlandsterräng med sammanhängande skog.

Historiskt har det lokala näringslivet byggt på import av salt och spannmål samt export av järn och trä. Den tidigare lokalt anknytna industrin, som främst var relaterad till den värmländska skogsnäringen, har vuxit och fått betydelse även globalt. Kommunen har även en stor andel anställda inom den offentliga sektorn vilket kan härledas till att centralorten är residensstad och länscentrum.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv.

Efter tolv år av blågrönt styre fick kommunen 2022 ett blocköverskridande styre bestående av SocialdemokraternaCenterpartiet och Miljöpartiet.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alster, Grava (större delen), Karlstad, Nor, Nyed, Segerstad, Väse, Älvsbacka och Östra Fågelvik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Karlstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

1934 uppgick Karlstads landskommun i Karlstads stad. Den 22 februari 1946 inrättades Molkoms municipalsamhälle i Nyeds landskommun. 1944 utbröts Forshaga köping ur Grava landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Nor (av de tidigare kommunerna Nor och Segerstad), Nyed (av Alster, Nyed och Älvsbacka) samt Väse (av Väse och Ölme) medan landskommunerna Grava och Östra Fågelvik samt Karlstads stad förblev oförändrade. Vid årsskiftet 1958/1959 upplöstes Molkoms municipalsamhälle.

1967 införlivades Östra Fågelviks landskommun i staden. Karlstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Karlstads stad, Grava, Nors och Nyeds landskommuner samt en del ur Väse landskommun (Väse församling). [6]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[7]

Geografi redigera

Karlstads kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Värmland, vid Vänerns norra strand. Kommunen gränsar till Grums kommun i väster, Hammarö kommun i söder, Kristinehamns, Storfors och Filipstads kommuner i öster och Forshaga, Hagfors och Kils kommuner i norr samt har en maritim gräns till Säffle kommun i sydväst, alla i Värmlands län.

Topografi och hydrografi redigera

Naturen i kommunen är mycket omväxlande natur. Röda gnejser med inslag av hyperit dominerar berggrunden. Vid kusten mot Vänern utgörs landskapet till stor del av öppen jordbruksmark och övergår i Vänern i ett skärgårdslandskap med cirka &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 öar och skär. Mot norr övergår det öppna landskapet i en kullig terräng som är klädd med skog- och jordbruksmark samt högmossar. I nordöst utgörs landskapet av norrlandsterräng med sammanhängande skog. I Norsälvens och Klarälvens forna fåror finns isälvsavlagringar som avsattes under inlandsisens avsmältningsskede. I anslutning till isälvsdeltan finns större ravinlandskap.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Karlstads kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (7,0 %)
  Skog (64,4 %)
  Öppen myrmark (4,8 %)
  Jordbruksmark (19,5 %)
  Övrig mark (4,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 21 naturreservat i Karlstads kommun.[10] Av dessa ligger fem av reservaten – Brattfors brandfält, Kittelfältet, Lungälvsravinerna, Geijersdalsmossen och Svartån – i Brattforshedens naturvårdsområde. Sandmarken i området är bevisen med hedtallskog. Där trivs arter som sandödla, nattskärra, trädlärka, mosippa och mellanlummer.[11]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar:

 
Distrikt inom Karlstads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt[12]:

Tätorter redigera

Tätort Folkmängd (2015)
Karlstad &&&&&&&&&&061498.&&&&&061 498
Skåre &&&&&&&&&&&05444.&&&&&05 444
Råtorp &&&&&&&&&&&03287.&&&&&03 287
Vålberg &&&&&&&&&&&02848.&&&&&02 848
Skattkärr &&&&&&&&&&&01979.&&&&&01 979
Molkom &&&&&&&&&&&01896.&&&&&01 896
Alster &&&&&&&&&&&&0756.&&&&&0756
Edsvalla &&&&&&&&&&&&0720.&&&&&0720
Vallargärdet &&&&&&&&&&&&0648.&&&&&0648
Väse &&&&&&&&&&&&0519.&&&&&0519
Edsgatan &&&&&&&&&&&&0346.&&&&&0346
Edsvalla Övre bruket &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237
Norsbron &&&&&&&&&&&&0211.&&&&&0211
Blombacka &&&&&&&&&&&&0204.&&&&&0204

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition behöll makten även mandatperioden 2014–2018[13] och mandatperioden 2018–2022. Den senare perioden styrde dock koalitionen i minoritet.[14] Efter 12 år fick Moderaterna 2022 ge upp ledarrollen i kommunen när en ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet tog över styret. Den nya koalitionen styr i minoritet.[15]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Monica Gundahl
Förste vice ordförande M Anders Knape
Andre vice ordförande S Blåvitt Elofsson

Källa:[16]

Mandatfördelning 1970–2022 redigera

ValårVSMPSPIVIPKPLSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022911109
2911109
6188,9
54
19732291569
291569
6191,8
5110
197622613812
2613812
6191,7
4516
197932710615
32710615
6190,5
3823
198222828417
288417
6191,2
4021
198522745815
2745815
6189,4
4417
198832746714
32746714
6184,7
3823
199122322256316
2356316
6185,7
4021
19944264244215
42644415
6186,5
3526
1998623434516
623434516
6180,33
3526
20024252148512
42548512
6180,09
3526
20064234254415
423454415
6181,05
3625
20104235234317
423534317
6183,60
3130
20144226434414
4226434414
6185,72
3031
201851843754312
51843754312
6187,25
3328
202242232843312
4223843312
6183,06
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Karlstads stad, Östra Fågelvik, Nyed, Nor, Grava, Väse.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Linda Larsson
Förste vice ordförande M Alexander Torin
Andre vice ordförande C Frida Pettersson

Källa:[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Tillträdde Avgick
  Nils Wallander (S) 1 januari 1971 31 december 1976
  Torsten Svensson (C) 1 januari 1977 31 december 1979
  Lennart Pettersson (M) 1 januari 1980 31 december 1982
  Berit Persson (S) 1 januari 1983 19 september 1985
  Alf Höglund (S) 20 september 1985 31 december 1985
  Lennart Pettersson (M) 1 januari 1986 1 december 1988
  Alf Höglund (S) 1 januari 1989 16 juni 1991
  Alf Johansson (S) 17 juni 1991 31 oktober 1991
  Anders Knape (M) 1 november 1991 31 oktober 1994
  Alf Johansson (S) 1 november 1994 31 oktober 1998
  Lena Melesjö Windahl (S) 1 november 1998 1 november 2001
  Anders Knape (M) 2 november 2001 31 oktober 2002
  Lena Melesjö Windahl (S) 4 november 2002 31 oktober 2010
  Per-Samuel Nisser (M) 1 november 2010 21 oktober 2022
  Linda Larsson (S) 21 oktober 2022

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och socialnämnden S Anna Dahlén Gauffin M Lotta Björklund MP Sadar Madwar
Barn- och utbildningsnämnden S Lina Larhult M Rebecka Ingsmy C Marie Persson
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden C Anders Peterson KD Fredrik Roos S Liselotte Siivonen
Vård- och omsorgsnämnden S Stefan Jonsson KD Erik Nilsson C Anita Hall
Kultur- och fritidsnämnden MP Robert Halvarsson M Patrik Haasma S Maria Rydberg
Miljönämnden MP Cecilia Boman Lindström L Sara Gunnarsson S Ferman Brodrej
Stadsbyggnadsnämnden S Anders Tallgren L Niklas Wikström C Carola Bolmstedt
Teknik- och fastighetsnämnden MP Monika Bubholz M Christian Holm Barenfeld S Nathalie Björfeldt
Omvärldsnämnden S Monica Gundahl M Anders Knape S Blåvitt Elofsson
Valnämnden S Marianne Wreifors M Gunnar Ordell

Internationella relationer redigera

 
Karlstads vänorter och twin cities på en Europakarta.

År 2023 hade Karlstads kommun fem vänorter och en twin city. Vänorterna var:[18]

Twin city var:

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Historiskt har det lokala näringslivet byggt på import av salt och spannmål samt export av järn och trä. Den tidigare lokalt anknytna industrin, som främst var relaterad till den värmländska skogsnäringen, har vuxit och fått betydelse även globalt. I början av 2020-talet var det dominerande företaget papperskoncernen Valmet AB, före detta Karlstads Mekaniska Werkstad. Ett annat nämnvärt företag i kommunen är Löfbergs Lila AB.

Området som utgör kommunen har även en stor andel anställda inom den offentliga sektorn vilket kan härledas till att centralorten är residensstad och länscentrum. Andra offentliga förvaltningar med verksamhet i kommunen är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Plikt- och prövningsverket, Karlstads universitet. Andra större arbetsgivare är exempelvis nöjesparken Mariebergsskogen. I kommunen finns också en av Sveriges största insjöhamnar.[8]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

I öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E18. Från Karlstad utgår riksväg 61 mot nordväst, riksväg 62 mot norr och riksväg 63 mot nordöst. Vid den östra kommungränsen avtar länsväg 240 från europavägen norrut.

Värmlandsbanan genomkorsar också kommunen i öst-västlig riktning och trafikeras av SJ:s och Tågåkeriet i Bergslagen:s (TÅGAB) fjärrtåg samt av Värmlands regionaltåg som stannar vid Väse, Välsviken och Karlstads centralstation.

Utbildning redigera

År 2023 fanns tre kommunala gymnasieskolor i kommunen: Nobelgymnasiet, Sundsta-Älvkullegymnasiet och Tingvallagymnasiet.[19] Det fanns även 10 fristående gymnasieskolor, däribland Drottning Blankas Gymnasieskola, NTI Gymnasiet, Realgymnasiet och Thorén Business School.[20]

Vid Karlstads universitet studerade cirka &&&&&&&&&&018500.&&&&&018 500 studenter (2022) vid totalt 80 program och 750 fristående kurser. Samtidigt hade universitetet 266 forskarstuderande.[21] Samma år, 2022, uppgick andelen i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning till 33,9 procent. Genomsnittet i riket var 30,3 procent.[22]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 97 287 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 23:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Karlstads kommun 1810–2020[23][24]
ÅrFolkmängd
1810
  
19 154
1850
  
28 453
1900
  
38 502
1910
  
40 382
1920
  
46 248
1930
  
49 624
1940
  
52 734
1950
  
62 678
1960
  
72 925
1970
  
72 456
1975
  
72 369
1980
  
74 068
1985
  
74 439
1990
  
76 467
1995
  
78 468
2000
  
80 323
2005
  
82 096
2010
  
85 753
2015
  
89 245
2020
  
94 828
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns. Alla år är baserade efter den 31 december.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 12 355, eller 13,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 88 350 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 7 691, eller 9,50 % av befolkningen (hela befolkningen: 80 934 den 31 december 2002).[25]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlstads kommun 88 360 personer. Av dessa var 9 664 personer (10,9 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Alsterdalen är ett område som är utvalt som riksintresse för kulturmiljövården. Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län så representerar omtådet "värmländsk herrgårdskultur med anknytningar till litteratur och bruksrörelse". Alsterdalen är starkt förknippad med Gustaf Frödings poesi.[27] Kommunen har även tagit fasta på områdets anknytning till Fröding genom att årligen dela ut ett kulturstipendium till Gustaf Frödings minne.[28]

Kommunsymboler redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver den högra hälften av en blå örn med röd beväring mellan två höga, med spetsiga huvar försedda röda torn.

Vapnet går tillbaka på ett sigill i privilegiebrevet för Karlstads stad från 1584. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1949. Efter kommunbildningen 1971 valde man den namngivande enhetens vapen, vilket registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974. Även Nor och Nyed hade vapen, men de förlorade sin giltighet.

Logotyp redigera

Kommunen använder nästan aldrig sitt registrerade vapen för att representera sig. Sedan 1989 använder man i stället en tecknad sol.[29] Den går tillbaka till begreppet "Sola i Karlstad". Den ritades av illustratören Lasse Sandberg till Karlstads stads 400-årsjubileum 1984. Sedan 1989 används den som officiell kommunsymbol med motiveringen att "Karlstad är en lite gladare kommun där invånarna har ett glatt och öppet sinne och där solen skiner lite oftare än på många andra platser".[30]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ läs online, kommunslogans.forts.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Karlstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/karlstad. Läst 8 oktober 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=V%C3%A4rmland&municipalities=Karlstad&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  11. ^ ”Brattforsheden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/brattforsheden.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a6&sv.12.382c024b1800285d5863a8a6.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Fortsatt blågrönt styre i Karlstad - Värmlands Folkblad”. web.archive.org. 1 augusti 2021. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210801052001/https://www.vf.se/nyheter/karlstad/fortsatt-blagront-styre-i-karlstad:/. Läst 8 oktober 2023. 
  14. ^ Värmland, P4 (12 oktober 2018). ”De blågröna regerar vidare i Karlstad”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7064794. Läst 8 oktober 2023. 
  15. ^ Flodman, Jannie (3 oktober 2022). ”Så ser nya styret i Karlstad ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-styre-i-karlstad-s-tar-makten-i-kommunen. Läst 8 oktober 2023. 
  16. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Karlstad kommun. https://karlstad.tromanpublik.se/organisation/fd2ccc4c-120c-4baa-9f63-e13c4d9c7947. Läst 1 maj 2023. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Karlstad kommun. https://karlstad.tromanpublik.se/organisation/1939501b-5922-44aa-a965-81f36c87e503. Läst 1 maj 2023. 
  18. ^ ”Internationellt arbete”. karlstad.se. https://karlstad.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med/internationellt-arbete. Läst 6 oktober 2023. 
  19. ^ ”Karlstads kommunala gymnasieskolor”. karlstad.se. https://karlstad.se/karlstads-kommunala-gymnasieskolor. Läst 6 oktober 2023. 
  20. ^ ”Fristående gymnasieskolor”. karlstad.se. https://karlstad.se/karlstads-kommunala-gymnasieskolor/allman-information-gymnasiet/fristaende-gymnasieskolor. Läst 6 oktober 2023. 
  21. ^ ”Universitetet i siffror | Karlstads universitet”. www.kau.se. https://www.kau.se/om-universitetet/om-karlstads-universitet/fakta-om-universitetet/universitetet-i-siffror. Läst 6 oktober 2023. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 6 oktober 2023. 
  23. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  24. ^ Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet Arkiverad 21 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine..
  25. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  26. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  27. ^ ”Alsterdalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/kulturmiljoer/alsterdalen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a6&sv.12.382c024b1800285d5863a8a6.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023. 
  28. ^ ”Stipendier och fonder inom kultur och idrott”. karlstad.se. https://karlstad.se/uppleva-och-gora/foreningsliv-stod-och-stipendier/stipendier-och-fonder. Läst 8 oktober 2023. 
  29. ^ http://www.karlstad.se/
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109111917/https://karlstad.se/Kommun-och-politik/Varumarke-och-grafisk-profil/. Läst 8 november 2018. 

Externa länkar redigera