Hamburgare kan även avse en person från den tyska staden Hamburg.

En hamburgare är en maträtt bestående av en platt köttfärsbiff av nötkött (även biffen för sig kallas i Sverige för hamburgare[1][2], medan den i Finland kallas hamburgerbiff[3]) mellan hamburgerbröd eller annat bröd. I regel används vitt bröd, men även fullkornsvarianter finns.

Hamburgare från den finska snabbmatsjätten Hesburger

Hamburgare säljs ofta som snabbmat på hamburgerrestauranger – exempelvis Burger King och McDonald’s. På hamburgerrestauranger och i gatukök kan hamburgaren beställas antingen separat eller tillsammans med tillbehör såsom pommes frites och dryck. I rätten hamburgertallrik, som brukar serveras på restauranger och vägkrogar, ingår förutom hamburgaren även pommes frites eller annat på tallriken. Hamburgertallrik serveras tillsammans med kniv och gaffel, ett glas och något att dricka.

IngredienserRedigera

 
Ostburgare

Utöver biffen och brödet är vanliga ingredienser i hamburgare i Sverige:

VarianterRedigera

Det har utvecklats många varianter av maträtten, där man lägger något annat än hamburgare mellan bröden. Fiskburgare innehåller istället panerad fiskfilé, kycklingburgare innehåller panerad kycklingfilé, parisare eller korvburgare innehåller en korvskiva och vegoburgare en vegetarisk biff av till exempel sojaprotein, quorn eller grönsaker.

Stekburgare, som finns dokumenterad i svenskan 1963, liknar hamburgare men innehåller mindre än 80 procent nötkött. I övrigt kan den innehålla sojaprotein.[4]

Seriefiguren Karl-Alfred åtföljs av matvraket Frasse, vars favoriträtt är en hamburgare toppad med ett stekt ägg, kallad parisare.

HistorikRedigera

Hamburgarens ursprung är inte klarlagt. Det var vanligt i Baltikum att man skrapade av det sista köttet från oxben och gjorde små biffar av det, som sedan stektes. Denna sedvänja kan sedan ha spridit sig till Tyskland och vidare till USA med tyska migranter och sjömän. "Hamburgerkött" från Hamburg syftade dock på rökt hästkött och inte hamburgare.[5]

Oavsett ursprung utvecklades nutidens hamburgare i USA. På 1800-talet öppnades där affärer som sålde enklare maträtter, bland annat nötfärsbiff på en brödskiva. När hamburgaren började serveras på nutida vis med två bröd är inte känt, men 1904 kunde man på Världsutställningen i Saint Louis äta sådana hamburgare. Det är möjligt att inspirationen kom från varmkorven, som serverades mellan två bröd i slutet av 1800-talet.[5] Sandwichen (dubbelsmörgåsen) fanns i USA ännu tidigare – åtminstone 1815.[6]

Det var dock inte förrän på 1920-talet som hamburgaren och annan snabbmat blev vanligt förekommande. Det alkoholförbud som infördes i USA 1920 kan vara en möjlig orsak till att krogar tvingades byta inriktning. Många av dem omvandlades till lunchrestauranger som serverade enklare rätter, som hamburgare. Hamburgerkedjor utvecklades ur dessa restauranger och verksamheten fick skjuts av antikorv-kampanjer, drivna av biffindustrin, som framställde hamburgare som hälsosammare än korv. Även den växande bilismen på 1930-talet drev på utvecklingen och gjorde det populärt att stanna och äta på de hamburgerrestauranger som växte upp längs vägarna. Uttrycket "food on the road" myntades.[5]

Efter andra världskriget blev levnadsstandarden högre och människors konsumtionsmönster ändrades. Folk fick kortare arbetstid och fritiden prioriterades på ett annat sätt än tidigare. I stället för att ägna tid på matlagning åt man ute. Även det faktum att kvinnor i allt större utsträckning förvärvsarbetade bidrog till hamburgerrestaurangernas utbredning. Riktig fart på utvecklingen blev det på 1950-talet, då kedjorna McDonald's och Burger King började expandera.[5]

I Sverige lär man kunnat äta hamburgare på H55-utställningen i Helsingborg 1955[5] men den första permanenta hamburgerbaren var Burger-Grill i Helsingborg, som invigdes 1956 av prins Bertil,[7] som inmundigade restaurangens och kanske Sveriges första hamburgare. Tore Wretman skriver i sin populära kokbok Ur främmande grytor[8] 1956 "Hamburger Steak - Pannbiffar från USA. I amerikanska drugstores fick jag hamburgers serverade så att det stekta köttet låg inuti mjuka små franskan (...) Ibland lägger man tjocka skivor rå lök på köttet. Tomatketchup hör till." Med Burger-Grill startade en trend av snabbmatsrestauranger, som sedan snabbt spred sig över landet.[9] Sveriges första kedja av hamburgerbarer var Max, som startades i Gällivare 1968.

EtymologiRedigera

Inom lingvistiken utgör hamburgaren ett typexempel på ett annorlunda fenomen; förskjutning av avledning. Ordet hamburgare består ursprungligen av två led - hamburg och -are. Denna avledning har senare kommit att ändras i takt med att ordet används oftare. I leden används ham och burgare för sig, så att man kan skapa nya burgare, till exempel fiskburgare eller vegoburgare. I dessa fall har Förledet ham har alltså snarare fått betydelsen kött, än som ursprunget antyder, signalera om att rätten kommer från Hamburg. Förledet kan dock även syfta på annat innehåll mellan bröden, utöver köttet, som exempelvis ost i ostburgare och bacon i baconburgare.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ SAOL – Svenska Akademiens ordlista: hamburgare
  2. ^ Rutiga kokboken (4., rev. utg). Ica. 1994 ;. ISBN 9153416007. OCLC 185960636. https://www.worldcat.org/oclc/185960636. Läst 23 augusti 2018 
  3. ^ https://www.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/179487  [inloggning krävs]
  4. ^ Svenska Akademiens ordbok: stekburgare
  5. ^ [a b c d e] Cederquist, Jonas (19 maj 2004). ”Hamburgaren fyller 100”. Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/hamburgaren-fyller-100/. Läst 16 mars 2016. 
  6. ^ ”The Story of the Sandwich - HISTORY” (på engelska). www.history.com. https://www.history.com/news/the-story-of-the-sandwich. Läst 10 oktober 2020. 
  7. ^ ”Burger-Grill”. Helsingborgs stadslexikon. https://stadslexikon.helsingborg.se/burger-grill/. Läst 4 maj 2018. 
  8. ^ ”LIBRIS - Ur främmande grytor :”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/9471110. Läst 20 december 2016. 
  9. ^ Helsingborgs lokalhistoriska förening: Helsingborgs stadslexikon (2006) Helsingborg: LJ Boktryck AB. ISBN 91-631-8878-3

Externa länkarRedigera