Denna artikel handlar om fisk som livsmedel. Se fiskar för fisk som djur. Se även Fisk (olika betydelser).

Fisk är ett livsmedel som har fångats och ätits under hela människans historia. Den vars yrke är att fånga fisk är fiskare.

Fiskare med infångade sillar.
Lubb och fiskefartyg på ett frimärke från Färöarna

Fisk är ett av de mest betydelsefulla livsmedlenjorden, särskilt på Grönland, där större delen av kosten består av fisk. Fisken i havet kräver ingen odling, utplantering eller någon annan typ av sådd. På senare år hade det dock börjat förekomma fiskodlingar i större skala, då främst av rovfiskar som atlantlax, i bland annat Norge och Sydostasien, samtidigt som sjöar och hav har drabbats av utfiskning.

Fisk är huvudföda för många människor och djur, och är skadlig bara om den innehåller stora halter av miljögifter eller lagrats fel. Bland annat ombildas vid felaktig (för varm) lagring vissa ämnen i gälarna till thiaminas, ett enzym som förstör B-vitamin i kroppen, och kan leda till allvarlig och dödlig akut B-vitaminbrist.

De största fiskansamlingarna finns där näringskällorna är störst, vilket ger de högsta talen för biomassa i lite kallare vatten, särskilt vid uppvällningar. Förr i tiden var begreppet fisk mycket bredare och innefattade de flesta vattenlevande djur, däribland kräftdjur, sjöstjärnor och valar. Vi har kvar ord som bläckfisk (ett blötdjur) i svenskan.

Matlagning

redigera
 
Rimmad, kokt torsk serverad med ägg, räkor, dill, pepparrot och brynt smör.

Fisk delas ofta in i kategorierna fet respektive mager fisk. Skillnaden i fettinnehållet påverkar såväl näringsinnehåll som smak och tillagningssätt. Fet fisk innehåller stora mängder omega 3-fettsyror som eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA), men kan också lagra större mängder miljögifter som dioxin och polyklorerade bifenyler.[1]

Fisk kan innehålla parasiter. Dessa dör vid tillagning (minst 60 grader i en minut) och vid djupfrysning i flera dygn. Odlad lax är dock vanligen parasitfri.[1]

Fet fisk

redigera

Fet fisk avser fisk med högt fettinnehåll. Exempel på feta fiskarter är:

Mager fisk

redigera

Mager fisk avser fisk med lågt fettinnehåll. Exempel på magra fiskarter är:

Några exempel på vanliga odlade fiskar:

Miljögifter

redigera

En undersökning gjord av Naturskyddsföreningen 2011 visar på oroande förekomst av miljögifter i matfisk.[2]

Giftförekomst i fisk. Angivet i andel per kg.
Ursprung Fisk Plats i näringskedjan Kvicksilver Metylkvicksilver
(500 µg)
Kadmium
Bly
(300 µg)
PBDE
(0.016 µg)
Dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer
(8 ng)
Isononylfenol Bisfenol A DDT
(1200 µg)[3]
PFOS
(9.1 µg)
Kenya – odlad Tilapia (Oreochromis niloticus) Plankton- och växtätare 0 0 5.6 mg/kg
Uganda Nilabborre (Lates niloticus) Rovfisk >0
SydafrikaIndiska oceanen Cape Salmon (Atractoscion aequidens) Rovfisk 120 µg 55 µg 220 µg
MalaysiaStilla Havet Torpedo Scad (Megalaspis cordyla) Rovfisk >0 40 µg
(50 µg)[4]
0.039 µg 2.2 µg
Filippinerna – Stilla Havet Skipjack Tuna (Katsuwonus pelamis) Rovfisk >0 170 µg
(100 µg)[4]
0.069 µg
Ecuador – Stilla havet Red Snapper (Lutjanus campechanus) Rovfisk >0 0
HondurasKar. havet Jurel (Caranx sp.) Rovfisk 330 µg 95 µg 0.034 µg 10 mg/kg >0 1.5 µg
Sverige - Vättern Storröding, (Salvelinus umbla) Rovfisk 150 µg 140 µg 5.6 µg 14 ng 94.6 µg 21.1 µg
Norge - odlad Lax (Salmo salar) Rovfisk 0 0.98 µg 0.9 ng >0 [lax 1]
Sverige - Nordsjön Gråsej (Pollachius virens) Rovfisk >0 0.077 µg
Sverige - Nordsjön Sill (Clupea harengus) Planktonätare >0 0.49 µg 1.3 ng >0
  1. ^ DDT hittades i Svensk lax

[2] [4] [5]

Ftalat av typen DINP kunde detekteras i muskler från Torpedo Scad från Malaysia (28 mg/kg). Sannolikt beroende på kontaminering av provet.[2]

Alkylfenoler och bisfenoler hittades inte i några muskler.[2]

Tert-oktylfenol och 4-isononylfenol hittades i galla från filippinsk Skipjack Tuna med 1,1 mg/kg respektive 49 mg/kg.[2]

Icke-plana PCB:er hittades inte i något av proven.[2]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Elektroniska källor

redigera

Tryckta källor

redigera

Externa länkar

redigera