Sojaböna
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sojabönan (Glycine max) är en växt som tillhör familjen ärtväxter och härstammar från Östasien.[1] Sojabönan har marknadsförts hårt och ersatt flera lokala grödor över hela världen de senaste decennierna.[källa behövs] Odling av sojabönor är en av de viktigare orsakerna till avverkning av regnskog i tropiska utvecklingsländer.[2] Sojabönan är numera framför allt ett vanligt foder för djuren inom livsmedelsindustrin.
| Sojaböna | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Sojabönssläktet Glycine |
| Art | Sojaböna G. max |
| Vetenskapligt namn | |
| § Glycine max | |
| Auktor | (Linné) Merr., 1917 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Sojabönan är en annuell växt och varierar stort i hur den växer och hur stor den blir. Sojabönan kan växa liggande på marken och i sådana fall inte nå högre än 20 centimeter. Den kan också växa upprätt och bli upp mot 2 meter hög.
Innehåll
UtseendeRedigera
Skidorna, stammarna och bladen är brunt eller grått ludna. Bladen är delade i småblad, vanligen 3 men även 5 småblad förekommer. Dessa småblad är 6–15 centimeter långa och 2–7 centimeter breda. Bladen faller innan bönorna mognar. De vita eller lila blommorna är små och oansenliga; de är självfertila och bärs vid bladskaftets rot. Frukten är en luden skida som växer i grupper om 3–5 stycken. Varje skida är 3–8 centimeter lång och innehåller vanligen 2-4 bönor. Dessa bönor är 5–11 millimeter i diameter.
Sojabönor kan vara svarta, bruna, blå, gula, gröna eller fläckiga.
SystematikRedigera
I likhet med majs och andra grödor som länge odlats av människan går det inte längre att med säkerhet fastställa dess släktskap med naturligt förekommande arter. Det antas[vem?] dock att dess förfader var en vinrankeliknande art som växte slingrande på marken, kanske Glycine soja.
AnvändningRedigera
Sojabönan innehåller cirka 39 % protein och 17 % olja. Det höga oljeinnehållet gör att sojabönan kan klassas som en oljeväxt. Sojabönans höga proteinhalt har gjort den till en viktig del av kosten i många asiatiska länder; ofta i form av sojamjölk eller tofu, men i dag används sojabönan framför allt som kraftfoder till djuren inom livsmedelsindustrin.[3]
Proteinet från sojabönan, också kallat sojaprotein, är ett vegetabiliskt fullvärdigt[förtydliga] protein. Det äts av vegetarianer/veganer och kroppsbyggare. Sojaprotein finns i olika former, till exempel pulver (för att göra proteinhaltiga drycker med) men också i den form som kallas sojakött.[3]
Sojakött(en) är en avfettad sojamjölprodukt. Det finns i många olika former, till exempel granulat (färs), strimlor, grytbitar, filéer och biffar. Sojakött har neutral smak och kan smaksättas efter eget tycke. Sojakött innehåller fullvärdigt[förtydliga] protein, mineraler, fibrer och är fritt från kolesterol. Sojakött äts mestadels av veganer och vegetarianer som ersättning för animaliskt kött.[källa behövs] I USA och Storbritannien är det vanligt förekommande i storköksproduktion som ett billigt sätt att dryga ut köttbaserade rätter.[4][5]
EdamameRedigera
Gröna japanska sojabönor. De växer i skidor likt skärbönor. Ordet edamame (枝豆) betyder ungefär bönor på kvist. I Östasien har edamame skördats i över två tusen år och varit en av de viktigaste proteinkällorna. Edamame används som snacks, i soppor, i vegetariska rätter eller som godis. Skalas före intag.
NäringRedigera
| Råa sojabönor | |
| Näringsvärde per | 100 g |
|---|---|
| Vatten | 8,54 g |
| Energi | 446 kcal / 1866 kJ |
| Protein | 36,49 g |
| Kolhydrater | 30,16g |
| Varav sockerarter | 7,33g |
| Kolesterol | m |
| Vitamin A | μg |
| Pyridoxin (B6) | 0,377mg |
| Askorbinsyra (C) | 6mg |
| Alfatokoferol (E) | 0,85mg |
| Vitamin K | 47μg |
| Mineraler | |
| Kalcium | 277 mg |
| Järn | 15,7mg |
| Magnesium | 280mg |
| Kalium | 179,7 g |
| Koppar | 1.658 mg |
| Natrium | 2 mg |
| Zink | 4,89 mg |
| Fosfor | 704 mg |
| Jod | μg |
| Selen | 17.8μg |
Se ävenRedigera
- Soja (olika betydelser)
ReferenserRedigera
- Delar av denna artikel bygger på en översättning från engelska Wikipedia Läst 20060904.
- Delar av denna artikel bygger på en översättning från tyska Wikipedia Läst 20060904.
NoterRedigera
- ^ ”Livsmedelsverket”. Arkiverad från originalet den 5 december 2014. https://web.archive.org/web/20141205045306/http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/Lokaler-hantering-och-hygien/Allergener/Sojabonor/. Läst 27 november 2014.
- ^ ”Soja - en viktig proteinkälla”. http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/palmolja-soja-och-frndrade-marknader/1551375-soja-en-viktig-proteinklla. Läst 27 november 2014.
- ^ [a b] Rosén Nilsson, Bitte; Tengnäs, Bo (november 2002). ”Sojan…Var kommer den från och vart tar den vägen?”. WWF. http://www.wwf.se/source.php/1308753/Sojan.pdf. Läst 7 december 2010.
- ^ Hoogenkamp, Henk W. (2005). Soy Protein and Formulated Meat Products. Wallingford, Oxon, UK: CABI Publishing. sid. 14. ISBN 0-85199-864-X. http://books.google.com/?id=IRIRBOd_oTcC&printsec=frontcover&dq=soy+protein#v=snippet&q=substiture&f=false. Läst 18 februari 2012
- ^ Endres, Joseph G. (2001). Soy Protein Products. Champaign-Urbana, IL: AOCS Publishing. sid. 43–44. ISBN 1-893997-27-8. http://books.google.com/?id=3RNa1vS0sZYC&pg=PA15&lpg=PA15&dq=Soy+Protein+Products++endres#v=onepage&q=Soy%20Protein%20Products%20%20endres&f=false. Läst 18 februari 2012
- ^ ”United States Department of Agriculture”. Arkiverad från originalet den 7 december 2014. https://web.archive.org/web/20141207194016/http://ndb.nal.usda.gov/ndb/foods/show/4820?qlookup=16108&format=Full&max=25&man=&lfacet=&new=1. Läst 27 november 2014.
Externa länkarRedigera
- WWF – Sojabönan (PDF) Troligen från år 2001.
- WWF – Brasiliens soja (PDF) Tidskriftssida utan datering.
Wikimedia Commons har media som rör Sojaböna.
