Öppna huvudmenyn

Nora stad

stadskommun i Sverige åren 1643-1971

Nora stad var en tidigare kommun i Örebro län.

Nora stad
fd kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästmanland
LänÖrebro län
Kommun, nuNora kommun
CentralortNora
Inrättad1643
1 januari 1863
UtbrutitHällefors köping (1967)
(Hjulsjö församling)
InförlivatNoraskogs landskommun (1965)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iNora kommun
Areal, befolkning
Areal11 kvadratkilometer ()
Läge
T1952 Nora stad.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°31′10″N 15°02′26″E / 59.519556111111°N 15.040443888889°Ö / 59.519556111111; 15.040443888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagLindes och Nora domsagas tingslag (–)
DomkretsNora rådhusrätts domkrets (–)
Koder
Kommunkod1884
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Nora stad. För orten se Nora, för dagens kommun, se Nora kommun.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Nora stad fick sina stadsrättigheter den 20 december 1643 av drottning Kristina förmyndarregering, vilka sedan bekräftades av Kristina när hon blivit myndig 10 november 1645[1], och bröts då ut ur Noraskogs socken.

Till staden hörde då Nora kyrkobol där själva staden låg, samt 1 mantal Fibbetorp, ett mantal Stensnäs samt ett jordstycke som kallades Herrgården, samt det under kyrkoherdebostället lydande hemmanet Trängbo. Jorden lydde ursprungligen under staden men såldes efterhand av, och måste huvudsakligen köpas tillbaka när sedan Nora stad kom att expandera. Klagan över brist på ved gjorde att Utmålet utanför Gamla Pershyttan 1652 donerades till Nora stad, trots ett läge långt från staden. Nora kungsgård lydde ursprungligen inte under Nora stad, men från 1670-talet gjordes flera försök att komma över området norr om Kungsgården för att anlägga kålgårdar och tomter. 1719 lyckades slutligen staden komma över hela området ned till Norasjön. 1817 skänktes delar av den södra delen av kungsgårdsjorden till staden för att där anlägga en kyrkogård, och vid mitten och slutet av 1800-talet uppläts en stor del av det övriga området åt Nora-Ervalla-Järnvägar. Redan på 1600-talet försökte Nora stad köpa in hemmandet Hagby med tillhörande kvar och stångjärnshammare. Av planerna som återkom titt som tätt blev dock inte förrän 1897 då Nora stad köpte området. 1918 inkorporerades området i Nora stad.[2]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1965 inkorporerades Noraskogs landskommun i staden. Två år senare bröts dock området för Hjulsjö församling (som varit en del av Noraskogs landskommun) ut ur staden och tillfördes Hällefors köping. 1971 ombildades staden till den då nybildade Nora kommun.[3]

Nora stad hade egen jurisdiktion fram till 1951 då rådhusrätten drogs in och staden lades under Lindes och Nora domsagas tingslag.[4]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Nora stadsförsamling.[5]

SockenkodRedigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2254[6] som motsvarar den omfattning Nora socken och staden hade kring 1950.

StadsvapnetRedigera

Blasonering: I silver en stam med fem därifrån uppväxande granar, varannan hög, varannan låg.

Vapnet fick kunglig fastställelse 1947 och bygger på sigill från stadens grundande 1643. 1980 registrerades vapnet för den nya kommunen i PRV.

BorgmästareRedigera

  • Nils Månsson (1643-1654)
  • Johan Hansson Dreilich (1654-1681)
  • Johan Frumerie (1681-1689)
  • Carl Hielmer (1689-1695)
  • Hans Wetterström (1696-1708)
  • Johan Ytter (1708-1718)
  • Ulf Kyllenius (1719-1750)
  • Peter Engberg (1750-1776)
  • Johan Jacob Netzel (1776-1803)
  • Karl Magnus Victorin (1805-1846)
  • Karl Johan Watz (1847-1887)
  • Mauritz Axell (1888-1902)
  • Sven Otto Lagerberg (1902-1922)
  • vakant, ställföreträdande borgmästare E. Humble (1923-1925)
  • Åke Edvardsson (1925-?

GeografiRedigera

Nora stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 9,46 km², varav 6,23 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1960 omfattade staden den 1 november 1960 en areal av 10,82 km², varav 7,54 km² land.[8]

Tätorter i staden 1960Redigera

I Nora stad fanns del av tätorten Noraa, som hade 4 022 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,6 %.[9]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i valen 1919-1966Redigera

ValårVSSPÖVRCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191927610
27610
2576,6
24
192026710
26710
2544,7
25
192224613
24613
2549,9
23
19269511
9511
2557,3
25
19309313
9313
2564,0
24
193474311
74311
2566,8
24
1938102310
102310
2569,4
23
1942211138
21138
2571,1
23
1946310246
310246
2575,8
23
1950112174
1274
2574,9
22
195411266
1266
2576,1
22
1958112165
1265
2578,5
23
1962113164
1364
2580,5
23
19642211664
221664
4081,7
36
196631816615
318665
4081,4
38
  • Övriga 1942 var Vänstervalmän
  • Övriga 1946-1950 var Stadens Väl
  • Valet 1964 avsåg den utökade Nora stad, bestående av den tidigare staden samt Noraskogs landskommun.
  • Övriga 1966 var Arbetarpartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

KällorRedigera

^a Tätorten Nora var delad mellan Nora stad (4 022 inv.) och Noraskogs landskommun (38 inv.)

  1. ^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1097
  2. ^ Lindesberg och Nora bergslag genom tiderna band II s. 520-530.
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nora stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  7. ^ SCB: Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite sida 163 i pdf:en
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 49. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 36 i pdf:en