Öppna huvudmenyn

Trängregementet

försvarsmaktsgemensamt trängförband inom Försvarsmakten
(Omdirigerad från Göta trängkår)

Trängregementet (TrängR) är ett trängförband inom svenska armén som verkat i olika former sedan 1891. Förbandsledningen är förlagd i Skövde garnison i Skövde.[2][3][4]

Trängregementet
(TrängR)
Trängregementet vapen.svg
Vapensköld för Trängregementet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnTrängregementet
Datum1891–
LandSverige
FörsvarsgrenArmén [a]
TypTrängtrupperna
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
Ingående delar1. logistikbataljonen,
2. logistikbataljonen,
Försvarsmaktens logistik och motorskola
Del avArméstaben [b]
HögkvarterSkövde garnison
FörläggningsortSkövde
ValspråkAlltid i insats
FärgerBlått och vitt         
Marsch"Tellusmarsch" (Damberg) [c]
DekorationerTrängRgm/sm [d]
Befälhavare
RegementschefÖv. Per Nilsson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960Truppslagstecken för trängtrupperna.jpg

Innehåll

HistoriaRedigera

Regementet har sitt ursprung i Trängbataljonen, det första trängförbandet som sattes upp i Stockholm 1885. År 1891 delades bataljonen i två delar, vilka bildade Svea trängbataljon och Göta trängbataljon. Göta trängbataljon (T 2) omlokaliserades 1892 till Karlsborgs fästning, och förlades i östra delen av slutvärnet vid sidan av artillerister och ingenjörer.[2]

Vid införandet av 1901 års härordning erhöll bataljonen namnet Första Göta trängkår (T 2), och samtidigt påbörjades planeringen för att flytta från Karlsborg till ett nytt kasernetablissemang i endera Alingsås, Falköping eller Skövde. Beslutet föll 1902 på Skövde. Kåren bytte 1904 namn till Göta trängkår (T 2) och förlades 1905 till Norrmalm i Skövde.

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att avveckla Tygtrupperna och Intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick mellan åren 1948–1951 i Trängtrupperna. Den 1 januari 1949 tillkom Andra tygkompaniet (Tyg 2)[5] och den 1 januari 1951 tillkom Andra intendenturkompaniet (Int 2).[6] Genom den omorganisationen upphöjdes kåren från den 1 juli 1949 till regemente och tilldelades namnet Göta trängregemente (T 2).[4]

I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Skaraborgs regemente (P 4) med Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) och bildade 1974 försvarsområdesregemente P 4/Fo 35. Detta medförde att Göta trängregemente som ingick i Skaraborgs försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Skaraborgs regemente, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).[7]

Inför Kungl, Maj:ts proposition 1974:135 hade Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) lämnade i december 1972 ett delbetänkande, gällande vissa ändringar av arméns fredsorganisation. Bland annat föreslog en avveckling av Göta trängregemente (T 2), och att Arméns underhållsskola (US) skulle omlokaliseras till Hässleholms garnison. I oktober 1973 överlämnade arméchefen Carl Eric Almgren sin fredsorganisationsplan för armén, där bland annat Göta trängregemente och Arméns underhållsskola föreslogs att samlokaliseras med Skaraborgs regemente. I proposition 1974:135, vilken offentliggjordes den 25 oktober 1974, kom FFU att dela Arméchefens förslag med att samlokalisera Göta trängregemente med Skaraborgs regemente.[8] Någon samlokalisering blev dock aldrig verklig, men inför försvarsbeslutet 1982 föreslog överbefälhavaren Lennart Ljung att samlokalisera Göta trängregemente med Skaraborgs regemente. Göta trängregemente skulle då överta det kasernetablissemang som Livregementets husarer föreslogs lämna, för att omlokaliseras till Karlsborgs garnison. Regeringen instämde med förslaget och i propositionen 1981/82:102 föreslogs att Göta trängregemente, Arméns underhållsskola (US) och TrängOHS samlokaliseras enligt överbefälhavarens förslag senast 1987 inom garnisonen med Skaraborgs regemente, varvid en del av Skaraborgs regementes och hela Livregementets husarers kasernetablissemang skulle tas i anspråk. Därmed kunde Göta trängregementes kasernetablissemang på Högskolevägen (tidigare Mariestadsvägen och Rekrytvägen) avvecklas.[9] Den 1 juli 1984 flyttade Göta trängregemente in i kavallerikasernen på Heden i Skövde.[4]

Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen.[10] I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Göta trängkår (T 2).

Inför försvarsbeslutet 2000 stod det klart att en av de två trångkårerna, Göta trängkår (T 2) och Norrlands trängkår ( 3), skulle avvecklas. Regeringen ansåg att trängkåren i Skövde hade bäst förutsättningar till att utvecklas till en försvarsmaktsgemensam huvudenhet för underhållstjänst. Detta dels på grund av att regeringen även föreslog en avveckling av Västernorrlands regemente (I 21) samt Ångermanlandsbrigaden (NB 21) vilket då skulle lämna Norrlands trängkår ensamt inom Sollefteå garnison. Till Göta trängkårs fördel ansåg regeringen närheten inom garnisonen till mekaniserade förband, militärområdesverkstaden, mekanikerskola samt närhet till Försvarsmedicincentrum samt ett flertal större sjukhus. Dock ansåg regeringen att det borde finnas underhållsutbildning med vinterutbildning i norra Sverige vilken då skulle förläggas till Östersunds garnison och samlokaliserades med Arméns tekniska skola (ATS) och Motorskolan (MS).[11]

Genom den förändringen som riksdagen beslutade om, kom Norrlands trängkår (T 3) att avvecklas den 30 juni 2000 som självständigt förband, och kom från den 1 juli 2000 att uppgå som en utbildningsbataljon under namnet Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) i Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Samtidigt återfick Göta trängkår regementsstatus, och erhölls från den 1 juli 2000 namnet Göta trängregemente (T 2).

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutade riksdagen bland annat om att Jämtlands fältjägarregemente samt Norrlands trängbataljon skulle avvecklas den 31 december 2004. Med bakgrund till det beslutet blev Göta trängregemente från den 1 januari 2005 det enda kvarvarande trängförbandet inom truppslaget.

Den 1 januari 2007 namnändrades regementet till att heta Trängregementet, detta för att markera att förbandet blev ett försvarsmaktsgemensamt förband med uppgifter att förutom armén även stödja marinen och flygvapnet.[12] Den 28 januari 2019 återgick Trängregementet till armén. Det efter att chefen för Försvarsmaktens logistik, brigadgeneral Michael Nilsson, överlämnade Trängregementet till arméchefen Karl Engelbrektson. Överlämningen gjordes genom en högtidlig ceremoni vid Trängregementet i Skövde.[13]

VerksamhetRedigera

UtbildningskompanierRedigera

 
Tilläggstecken för Göta trängregemente (T 2). Togs i bruk under tidigt 1980-tal och användes fram till den 30 juni 1994.
  • 1. kompaniet/Karlsborgs kompani: Ledningspluton, logistikpluton, ambulanspluton och sjukvårdspluton.
  • 2. kompaniet/Karstorps kompani: Vilande
  • 3. kompaniet/Mariebergs kompani: Grundutbildningskompani
  • 4. kompaniet/Nora kompani: Vilande
  • 5. kompaniet/Alfhems kompani: Stab- och trosspluton, två transportplutoner, försörjningspluton, livsmedelspluton, närskydds- och rekognosceringspluton, eskortpluton
  • Movcon-kompaniet. Fristående kompani under regementsledningen. Bedriver transportledning samt trafiktjänst.

Ingående enheterRedigera

1. logistikbataljonenRedigera

1. logistikbataljonen (2. logbat) är ett krigsförband som påbörjades att sättes upp under 2010, och är en så kallad stående bataljon vilket innebär att bataljonens personal i huvudsak är fast anställd. Bataljonen är i fredstid kaderorganiserad med en bataljonsstab och två krigskompanier, logistikkompaniet och första sjukvårdsförstärkningskompaniet.

2. logistikbataljonenRedigera

2. logistikbataljonen (2. logbat) är ett krigsförband som påbörjades att sättes upp under 2010. Bataljonen är en så kallad kontrakterad bataljon av främst tidvis tjänstgörande personal men även av kontinuerligt tjänstgörande yrkesofficerare. Bataljonen är i fredstid kaderorganiserad med en bataljonsstab samt två utbildningskompanier, Karlsborgs kompani och Mariebergs kompani. Vid dessa kompanier utbildas samtliga rekryter och soldater till Trängregementets insatsförband.

Försvarsmaktens logistik och motorskolaRedigera

Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) är en fack- och funktionsskola som verkat sedan 2006. Försvarsmaktens logistik och motorskola är ett så kallat försvarsmaktsgemensamt förband, och har bland annat i uppgift att utbilda yrkes - och reservofficerare samt blivande yrkesofficerare inom logistik.

Tidigare ingående enheterRedigera

Arméns motorskolaRedigera

Arméns motorskola (MotorS) var en truppslagsgemensam fack- och funktionsskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1944–1991 och 1999–2006. Skolan var ursprungligen en del av Södermanlands regemente (P 10) i Strängnäs garnison. Åren 1991–1998 var skolan en del av Arméns underhålls- och motorskola i Skövde garnison. Åren 1999–2005 var skolan lokaliserad till Östersunds garnison och var en del av Arméns tekniska skola (ATS). Från 2006 lokaliserades skolan till Skövde och blev en del av Trängregementet. Från 2007 är skolan en del av Försvarsmaktens logistik och motorskola.

Göta trängregementes kompani i NoraRedigera

Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) var ett detachement i Nora som bildades den 1 april 1945. Ursprungligen bestod detachementet av ett sjukvårdskompani, år 1946 utökades detachementet med ett ytterligare kompani. År 1952 upplöstes detachementet och övergick till en mobiliseringscentral, vilken verkade fram fram till 1957.[14] Sedan den 4 maj 1991 är 4. kompaniet även kallat Nora kompani arvtagare till Göta trängregementes kompani i Nora.

Förläggningar och övningsplatserRedigera

När förbandet bildades 1891 övertogs förläggningen från Trängbataljonen i Marieberg, Stockholm. Den 25 april 1892 omlokaliserades förbandet till Karlsborg, där man var förlagda fram till den 1 oktober 1905. Dock hade man redan den 26 september 1905 haft en ceremoniell avmarsch mot Skövde, som blev förbandet nästa förläggningsort. I Skövde förlades förbandet till ett nytt uppfört kasernområde på Mariestadsvägen (sedan 1986 känt som Högskolevägen). Den 1 juli 1984 omlokaliserades förbandet inom Skövde, då man övertog kavallerikasernen på Heden, detta i samband med att Livregementets husarer omlokaliserades till Karlsborgs garnison.[4]

Heraldik och traditionerRedigera

 
Kungliga Göta trängkårs förtjänstplakett i brons.

Förbanden inom trängtrupperna saknade till en början en egen fana. Men vid trängtruppernas 50-årsjubileum den 1 september 1935, överlämnade chefen för Östra arméfördelningen Gösta Lilliehöök en fana till Göta trängkår. Samtidigt som Mats Ström tillträdde som regementschef den 10 september 2007 erhöll Trängregementet även en ny fana. År 2007 instiftades även Trängregementets (TrängR) förtjänstmedalj i guld (TrängRgm) och i silver (TrängRsm).[15][16]

Sedan den 1 januari 1998 förvaltas traditionsansvaret för Svea trängkår och från den 1 juli 2000 förs även dess fana som en traditionsfana.[2][17] Sedan 1 januari 2005 förvaltas även traditionerna för Norrlands trängkår (T 3), samt Skånska trängbataljonen (T 4). Regementet bevarar även minnet över Västmanlands trängkår (T 5) och Östgöta trängkår (T 6).

FörbandscheferRedigera

Verksamma bataljon-, kår- och regementschefer sedan 1891.

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Kungl Göta trängbataljon 1891-04-01 1901-12-31
Kungl Första Göta trängkår 1902-01-01 1904-12-07
Kungl Göta trängkår 1904-12-08 1949-06-30
Kungl Göta trängregemente 1949-07-01 1974-12-31
Göta trängregemente 1975-01-01 1994-06-30
Göta trängkår 1994-07-01 2000-06-30
Göta trängregemente 2000-07-01 2006-12-31
Trängregementet 2007-01-01
Förbandsbeteckningar
T 2 1891-04-01 2006-12-31
TrängR 2007-01-01
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1891-04-01 1892-04-24
Karlsborgs garnison (F) 1892-04-25 1905-09-30
Skövde garnison (F) 1905-10-01

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 2007–2019 tillhörde Trängregementet chefen för logistik inom Försvarsmakten och var ett så kallat försvarsmaktsgemensamt förband.
  2. ^ Åren 1891–1892 var regementet underställt chefen för 5. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 3. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för III. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Västra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för III. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för III. militärområdet, åren 1966–1993 chefen för Västra militärområdet, åren 1993–2000 chefen för Södra militärområdet, åren 2000–2005 chefen för Operativa insatsledningen, sedan 2005–2007 chefen för ???, åren 2007–2019 chefen för logistik inom Försvarsmakten. Sedan 2019 chefen för armén.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953.[1]
  4. ^ Förtjänstmedalj i guld och silver instiftad 2007.
  5. ^ Nils Gösta Schyllander var tillförordnad chef åren 1961–1962.
  6. ^ Thomsen tillträdde som chef den 1 maj 2015, med ett förordnande längst till den 31 mars 2016.[18]
  7. ^ Hjorth tillträdde som chef den 14 december 2015, med ett förordnande längst till den 31 mars 2020.[19]
  8. ^ Per Nilsson tillträdde som chef den 1 mars 2019, med ett förordnande längst till den 28 februari 2023.[20]

NoterRedigera

  1. ^ Sandberg (2007), s. 27
  2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 273-275
  3. ^ Kjellander (2003), s. 268-269
  4. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 42
  5. ^ Holmberg (1993), s. 45
  6. ^ Holmberg (1993), s. 44
  7. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 10 maj 2016. 
  8. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 10 maj 2016. 
  9. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 10 maj 2016. 
  10. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 10 maj 2016. 
  11. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 11 maj 2016. 
  12. ^ ”Regeringens proposition 2006/07:1”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-2007-utgiftsomrade-6_GU031d8. Läst 10 maj 2016. 
  13. ^ ”Trängregementet byter till armén”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2019/01/trangregementet-byter-till-armen/. Läst 28 januari 2019. 
  14. ^ Lyth, Gustavsson (1993), s. 129
  15. ^ ”TrängRgm”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={F2D74AE5-2314-48AB-AF4F-25F6BEA000DC}. Läst 14 maj 2018. 
  16. ^ ”TrängRsm”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={3BA0EBE6-172A-4706-BED1-C96EF2E9BADC}. Läst 14 maj 2018. 
  17. ^ Braunstein (2003), s. 269
  18. ^ ”Försvarets forum nr 5/2014, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2014/forsvarets-forum-nr5.pdf. Läst 26 november 2017. 
  19. ^ ”Försvarets Forum, under rubriken "PÅ NY POST", nr 4/2015”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2015/forsvarets-forum-4-2015.pdf. Läst 20 december 2015. 
  20. ^ ”Försvarets forum nr 5 2018” (PDF). Försvarets forum. Försvarsmakten. 2018. sid. 9. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2018/forum_1805_lowres.pdf. Läst 18 november 2018. 

Tryckta källorRedigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 273-275. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 268-269. ISBN 91-87184-74-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). sid. 42. Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Lyth, Einar & Gustavsson, Bengt, red (1993). Försvar i Örebro län: 1900-talet. Närkes militärhistoria, 99-0884938-7 ; 3. Örebro: Stift. Nerikes regementen. Libris 7449440. ISBN 91-630-1777-6 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera