Tygtrupperna
Tygtrupperna (Tyg) var ett truppslag inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–1948.[1] Tygtruppernas uppgift var att sköta tygmateriel, som ammunitionstjänst med uppgiften att lagra och tillhandahålla ammunition, dels tygmaterieltjänst som svarade för reparationstjänst och ersättning av annan tygmateriel.[2]
| Tygtrupperna (Tyg) | |
 Truppslagsmärke | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Tygtrupperna |
| Datum | 1942–1948 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Tygtrupp |
| Del av | Arméstaben [a] |
| Förläggningsort | Hässleholm, Linköping, Skövde, Stockholm |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Historik
redigeraTruppslaget sattes upp genom 1942 års försvarsbeslut och bestod av tre tygkompanier förlagda vid tre centrala tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden. Inspektören för underhållstjänsten svarade för träng-, intendentur och tygtrupperna medan generalfälttygmästaren ägde inspektionsrätt avseende tygmaterieltjänsten. Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades att tygtrupperna skulle utgå som eget truppslag. Den 1 juli 1948 sammanslogs truppslagen trängen och tygtrupperna och bildade ett nytt gemensamt truppslag, underhållstrupperna. Där trängkårerna skulle bilda underhållsregementen, dock genomfördes aldrig den förändringen. Den 1 januari 1949 uppgick tygkompanierna i trängkårerna och den 1 januari 1950 ändrades namnet på underhållstrupperna till trängtrupperna, samtidigt som intendenturtrupperna uppgick i trängförbanden.[3][4]
Tygtrupperna
redigera| Beteckning | Namn | Aktiv | Garnisonsort | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| Tyg 1 | Första tygkompaniet | 1942–1949 | Stockholm och Linköping | Uppgick i Svea trängregemente (T 1) |
| Tyg 2 | Andra tygkompaniet | 1947–1949 | Skövde | Uppgick i Göta trängregemente (T 2) |
| Tyg 3 | Tredje tygkompaniet | 1947–1949 | Hässleholm | Uppgick i Skånska trängregementet (T 4) |
Referenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Åren 1942–1948 var truppslaget underställt tyginspektören vid arméstabens intendenturavdelning.
Noter
redigera- ^ Holmberg (1993), s. 41
- ^ Braunstein (2005), s. 68
- ^ Holmberg (1993), s. 41
- ^ FÖRSVARETS REGIONALA OCH LOKALA ORGANISATION Arkiverad 27 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 8 maj 2010
Tryckta källor
redigera- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6