Öppna huvudmenyn

Västmanlands trängkår (T 5) var ett trängförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1902–1927. Förbandsledningen var förlagd i Sala.[2][3][4]

Västmanlands trängkår
(T 5)
F1 Hässlö vapen.svg
Vapensköld för Västmanlands trängkår tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnKungl. Västmanlands trängkår
Datum1902–1927
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypTrängtrupperna
RollUtbildningsförband
StorlekKår
Del avIV. arméfördelningen [a]
HögkvarterSala garnison
FörläggningsortSala
FärgerBlått och vitt         
Marsch"Västmanlands trängkårs marsch" (Elfgren) [b]
Befälhavare
KårschefCarl Hjalmar Emanuel Tannlund [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
MinnesmedaljAM.085218.jpg

HistoriaRedigera

Trängkåren sattes upp den 1 oktober 1902 i Stockholm som Andra Svea trängkår. Dock så hade den första värnpliktsutbildningen redan påbörjats den 9 maj 1902. Kåren var till en början samlokaliserad med Första Svea trängkår (T 1) i Marieberg, Stockholm.[4]

Då produktionen i Sala silvergruva minskades och till sist upphörde 1908, sökte staden efter ny verksamhet som kunde ge sysselsättning.[5] Detta ledde till att Andra Svea trängkår omlokaliserades till Västmanland, och fick den 8 december 1904 det nya namnet Västmanlands trängkår.[4]

Då de nya kasernerna inte stod färdiga, förlades kåren till en början till den gamla mötesplatsen i Salbohed. Den 28 mars 1906 flyttade kåren in i sina nyuppförda kaserner på Josefsdalssvägen i Sala. År 1914 fick trängkåren beteckningen T 5.

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att kåren skulle uppgå i Göta trängkår (T 2). Beslutet ändrades senare till att kåren avvecklades den 31 december 1927. Den kvarvarande verksamheten övergick den 1 januari 1928 till en avvecklingsorganisation, vilken i sin tur avvecklades den 31 mars 1928.[4][2]

Förläggningar och övningsplatserRedigera

Kasernerna som kåren var förlagda i Sala, uppfördes efter "1901 års härordnings byggnadsprogram efter Arméförvaltningens typritningar för trängetablissement".[6] Marken som kasernområdet uppfördes på låg tidigare under Väsby kungsgård, där Gustav Vasa bodde under sina besök till silvergruvan.[5] Kårchefen hade sin bostad i Väsby. Väsby kungsgård utgjorde bostad till underofficerarna vid kåren. Efter att kåren avvecklades den 31 december 1927 stod det tomt fram till den 1 oktober 1930, då ett sjukhus förlades till området.[4] Sjukhuset som fick namnet Salberga sjukhus, var ett mentalsjukhus, och senare ett så kallat specialsjukhus. På trängkasernens baksida uppfördes två tvärställda trevåningsflyglar på vardera sida om kasernen. Framför kasernen, där trängkåren haft uppställningsplats samt skjutbana, anlades en park samt en idrottsplats. År 1974 revs den tidigare underofficersmässen.[7] Fast nya byggnader uppfördes genom åren kom området att präglas av trängkasernen. Dock kom den att rivas åren 1983–1984, vilket följdes upp 1987 med att kanslihuset samt sjukhuskasernen revs. Det gamla stallet monterades ned och flyttades till en gård utanför staden. År 1997 upphörde sjuk- och omsorgsvården vid sjukhuset. År 2005 inleddes en ombyggnad av området, vilket stod klart 2007 till det som blev Anstalten Salberga.[5] Vad som sedan 2007 finns kvar av den gamla trängkåren är bland annat en matsal, exercishus, ridshus, tygverkstad, sjukstallet. Även det lilla riksvapnet som prydde kasernens tympanon finns bevarat på Väsby kungsgård, dock är det söderslaget. Kasernen som uppfördes i Sala var dock en kopia av den som uppfördes på Västra Mark i Örebro, vilken fortfarande finns kvar.[7]

Heraldik och traditionerRedigera

Två minnesstenar finns i Sala över trängkåren. En minnessten är rest i den parken som gränsar till det hembygdsmuseum vid Väsby kungsgård. Den andra minnesstenen är rest på Sala kyrkogård där trängkåren hade sin gravplats.[7]

FörbandscheferRedigera

  • 1906–1916: Gustaf Harald Svanström
  • 1917–1918: Oscar Sigfrid Lindström
  • 1919–1927: Carl Hjalmar Emanuel Tannlund

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Kungl Andra Svea trängkår 1902-10-01 1904-12-03
Kungl Västmanlands trängkår 1904-12-04 1927-12-31
Avvecklingsorganisation 1928-01-01 1928-03-31
Beteckningar
T 5 1914-10-01 1927-12-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1902-10-01 1904-??-??
Salbohed (F) 1904-??-?? 1906-03-27
Sala (F) 1906-03-28 1928-03-31

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1902–1927 var förbandet underställt chefen för IV. arméfördelningen.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1905.[1]
  3. ^ Tannlund blev sista chefen för kåren.

NoterRedigera

  1. ^ Sandberg (2007), s. 29
  2. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 284
  3. ^ Kjellander (2003), s. 332
  4. ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 44
  5. ^ [a b c] ”Anstalten Salberga”. kriminalvarden.se. Arkiverad från originalet den 1 april 2014. https://archive.is/20140401153455/https://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Vara-anstalter/Salberga/. Läst 8 maj 2016. 
  6. ^ Berg (2004), s. 434
  7. ^ [a b c] Nilson (2008), s. 105

Tryckta källorRedigera

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Nilson, Olle (2008). När trängen förgyllde silverstaden: T 5 1906-1927 Kungl. Västmanlands Trängkår. Runhällen: Klippt & sagt. Libris 11223478. ISBN 978-91-633-2891-6 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera