III. arméfördelningen (1937–1942)
III. arméfördelningen var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1937–1942. Förbandsledningen var förlagd i Skövde garnison i Skövde.[1][2]
| III. arméfördelningen | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | III. arméfördelningen |
| Datum | 1937–1942 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Krigsförband |
| Föregångare | Västra arméfördelningen |
| Efterföljare | III. militärområdet, III. arméfördelningen |
| Ingående delar | Västra militärområdet |
| Storlek | Arméfördelning |
| Högkvarter | Skövde garnison |
| Förläggningsort | Skövde |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Historik
redigeraIII. arméfördelningen bildades genom försvarsbeslutet 1936 den 1 januari 1937. Arméfördelningen ersatte då Västra arméfördelningen. Den nya organisationen bestod av en arméfördelningschef och en militärområdesbefälhavare. Arméfördelningschefen var i fred chef över arméns högre truppförband, samt ansvarade för regementenas utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet. Medan militärområdesbefälhavaren ledde den territoriella verksamheten.[2] Genom försvarsbeslutet 1942 delades arméfördelningen i två delar. Arméfördelningen utgick ur fredsorganisationen och organiserades som III. arméfördelningen i krigsorganisationen. Militärområdet som tidigare ingick i arméfördelningen fick nu även den markoperativa uppgiften, då det territoriella ansvaret förenades med chefskapet för arméfördelningen. II. arméfördelningens uppgifter fördelades den 1 oktober 1942 på III. militärområdet och III. arméfördelningen.[3]
Verksamhet
redigeraArméfördelningschef har sig underställda en militärområdesbefälhavare och en särskild stab, till vilken höra 1 beredskapsofficer, 1 stabschef och 1 mobiliseringsofficer (de båda sistnämnda på generalstabskårens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationskårens stat), i fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och i fördelningsveterinär.
Västra militärområdet
redigeraGenom den värnpliktslag som infördes i samband med försvarsbeslutet 1901 infördes inskrivningsområden inom arméfördelningarna. Arméfördelningarna omfattade ett antal inskrivningsområden, vilka i sin tur hade i uppgift att skriva in och redovisa värnpliktiga. I regel motsvarade inskrivningsområdena geografiskt sett de svenska länen.[4] År 1937 bildades Västra militärområdet inom III. arméfördelningen, vilken övertog den roll de geografiska inskrivningsområdena tidigare haft. År 1940 omfattade II. arméfördelningsområdet följande inskrivningsområden: Västgöta-Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands inskrivningsområden.[5]
Ingående trupper
redigeraÅr 1940 bestod arméfördelningen av nedan förband.[1]
- Värmlands regemente (I 2)
- Skaraborgs regemente (I 9)
- Älvsborgs regemente (I 15)
- Hallands regemente (I 16)
- Bohusläns regemente (I 17)
- Livregementets husarer (K 3)
- Göta artilleriregemente (A 2)
- Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1)
- Göta trängkår (T 2)
- Andra intendenturkompaniet (Int 2)
Förläggningar och övningsplatser
redigeraStaben samt förbandsledningen för III. arméfördelningen var förlagd till Skolgatan 10 i Skövde, en adress som sedan 1885 hade hyst högre regionala staber.[2]
Förbandschefer
redigera- 1937–1942: Erik Gustaf af Edholm
Namn och förläggningsort
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 85
- ^ Holmberg (1993), s. 86
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1940
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6