Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper
Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper var de trupper som hade till uppgift att utgöra hedersvakt hos Konungen.
Denna uppgift innehades fram till 1790 av Konungens livgarde, det som senare blev Svea livgarde. I och med uppsättandet av Svenska gardesregementet tillkom flera nya gardesregementen. I senare tid ingick Svea livgarde, Göta livgarde, Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Livregementets grenadjärer samt Livgrenadjärregementet i Liv- och Hustrupperna.
I Sverige var Konungen chef och befälhavare för Liv- och Hustrupperna fram till 1975. Detta gjorde att översten och befälhavaren vid respektive regemente fram till 1975 kallades för sekundchef (jämför engelskans second = andre). Det hette att "Vid de svenska gardesregementena samt Livregementets kårer, vilkas chef konungen själv är, kallas den under honom kommenderande befälhavaren sekundchef."
Genom 1974 års regeringsform som trädde i kraft 1 januari 1975 fråntogs Konungen rollen som högste befälhavare för krigsmakten som stadgades i 1809 års regeringsform.[1] Den förändringen kom även att påverka rollen som regementschef över gardesförbanden: Konungen blev därefter istället hederschef över gardesförbanden.[1]
Carl XVI Gustaf är alltjämt hederschef för de två kvarstående gardesförbanden, Livgardet och Livregementets husarer.
Se även Redigera
Referenser Redigera
Noter Redigera
- ^ [a b] ”Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet”. sfhm.se. Statens försvarshistoriska museer/ Försvarets traditionsnämnd. 10 januari 2019. sid. 10. https://sfhm.se/wp-content/uploads/2021/11/Forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2019-01-10.pdf. Läst 7 september 2023. ”Konungens roll som högste befälhavare avskaffades i och med den nya regeringsformen 1974. Sedan dess anges att konungen/statschefen är försvarsmaktens främste företrädare (se proposition 1993/94:115). Konungen är av tradition även hederschef för Livgardet och för Livregementets husarer.”