Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper
Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper var de trupper i svenska armén som hade till uppgift att utgöra hedersvakt hos Konungen.
Bakgrund
redigeraDenna uppgift innehades fram till 1790 av Konungens livgarde, det som senare blev Svea livgarde. I och med uppsättandet av Konungens Andra gardesregemente tillkom flera nya gardesregementen. I senare tid ingick Svea livgarde, Göta livgarde, Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Livregementets grenadjärer samt Livgrenadjärregementet i Liv- och Hustrupperna.
I Sverige var Konungen chef och befälhavare för Liv- och Hustrupperna fram till 1975. Detta gjorde att översten och befälhavaren vid respektive regemente fram till 1975 kallades för sekundchef. Det hette att "Vid de svenska gardesregementena samt Livregementets kårer, vilkas chef konungen själv är, kallas den under honom kommenderande befälhavaren sekundchef."
Genom 1974 års regeringsform som trädde i kraft 1 januari 1975 fråntogs Konungen rollen som högste befälhavare för krigsmakten som stadgades i 1809 års regeringsform.[1] Den förändringen kom även att påverka rollen som regementschef över gardesförbanden: Konungen blev därefter istället hederschef över gardesförbanden.[1]
Carl XVI Gustaf är alltjämt hederschef för de två kvarstående gardesförbanden, Livgardet och Livregementets husarer.
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] ”Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet”. sfhm.se. Statens försvarshistoriska museer/ Försvarets traditionsnämnd. 10 januari 2019. sid. 10. https://sfhm.se/wp-content/uploads/2021/11/Forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2019-01-10.pdf. Läst 7 september 2023. ”Konungens roll som högste befälhavare avskaffades i och med den nya regeringsformen 1974. Sedan dess anges att konungen/statschefen är försvarsmaktens främste företrädare (se proposition 1993/94:115). Konungen är av tradition även hederschef för Livgardet och för Livregementets husarer.”