För Försvarshögskolan i Finland, se Försvarshögskolan, Finland.

Försvarshögskolan (FHS) är en svensk statlig högskola som ansvarar för nationell och internationell säkerhet genom forskning och utbildning. Skolan är förlagd i Stockholm och Karlstad.

Försvarshögskolan
(FHS)
Försvarshögskolan
Vapen för Försvarshögskolan tolkat efter dess blasonering.
Engelska: Swedish Defence University
(innan 2015: Swedish National Defence College)
Grundat1 januari 1997
(ursprungligen 1952)
ÄgandeformStatlig myndighet
RektorRobert Egnell
Studerandeca 1.200 heltidsstuderande (civila och militära)
Doktoranderca 40 (vid FHS och via andra lärosäten)
SäteStockholm och Karlstad
MedlemskapSUHF
Webbplatswww.fhs.se

Historik

redigera
 
Kommendör Daniel Landquist och generallöjtnant Richard Åkerman öppnar den första "kursen för högre försvarsstudier" i oktober 1951.

Försvarshögskolan har historiska anor tillbaka till bland annat Kungliga Krigsskolan som grundades 1792 för utbildning av officerare samt det 1818 bildade Högre artilleriläroverket i Marieberg, men har en mer direkt koppling till den 1878 bildade Krigshögskolan (KHS), som syftade till att vidareutbilda officerare i Sveriges armé för att ingå i generalstaben. Generalstaben och utbildning för denna organiserades vid denna tid efter tysk, framför allt preussisk modell. Motsvarande skola för Sveriges marin, Sjökrigshögskolan (KSHS) bildades 1897, och här utgjorde USA:s Naval War College förebild.

Efter att Sveriges flygvapen hade bildats 1926, och inledningsvis rekryterat såväl lägre som högre officerare från andra försvarsgrenar startade Flygkrigshögskolan (FKHS), samlokaliserad med FlygstabenGärdet, sin utbildning 1939. Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna på Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) till Krigshögskolan (KHS).[1]

År 1952 bildades Försvarshögskolan i Stockholm, en skola för utbildning av civil och militär personal för högre befattning i totalförsvaret, efter att en kurs för högre försvarsstudier hade organiserats 1951.[2]

Den 1 oktober 1961 bildades Militärhögskolan (MHS) genom att de tre försvarsgrenarnas högre officersutbildningar, Krigshögskolan (KHS) inom Armén, Sjökrigshögskolan (KSHS) inom Marinen och Flygkrigshögskolan (FKHS) inom Flygvapnet sammanslogs till Militärhögskolan.[3] Den 1 juli 1994 uppgick Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) i Militärhögskolan (MHS). Den 1 januari 1997 sammanfördes de båda skolorna Försvarshögskolan och Militärhögskolan, och bilade "nya" Försvarshögskolan.

År 2006 beslutades att Försvarshögskolans studieadministrativa avdelning, skulle omlokaliseras till Stockholm. Den 22 februari 2007 avtackades medarbetarna i Östersund av bland annat Högskoleförvaltningens chef Gunnar Gustafsson.[4] Den 1 juni 2007 fattade Sveriges riksdag beslut om att Försvarshögskolan skulle bli högskola som lyder under högskolelagen. Beslutet började gälla från 1 januari 2008, och medförde samtidigt att Försvarshögskolan numera lyder under Utbildningsdepartementet.

Ansvaret för den treåriga grundläggande officersutbildningen, Officersprogrammet, fördes i samband med detta över från Försvarsmakten till Försvarshögskolan. Försvarshögskolan ger också civila utbildningar inom områden som säkerhetspolitik, krishantering, ledarskap, militärhistoria och internationellt samarbete.

Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på master- och forskarnivå i ämnen som ryms inom området försvar, krishantering och säkerhet. Beslutet trädde i kraft den 1 juli 2018.[5]

Institutioner och utbildningar

redigera

Institutioner

redigera

Försvarshögskolan har sedan 2022 fyra[6] institutioner:

  • Institutionen för försvarssystem
  • Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
  • Institutionen för ledarskap och ledning
  • Institutionen för statsvetenskap och juridik

Centrumbildningar och forskningsprogram

redigera

Försvarshögskolan har tre centrum och två program med särskild forskningsinriktning:[7][8]

Försvarshögskolan utbildar och forskar inom:

Två av dessa ämnen, krigsvetenskap och militärteknik, är unika bland svenska lärosäten och kan inte läsas någon annanstans. Inom övriga ämnen finns inriktningar som är unika i den svenska högskolevärlden.

Från 1926 fanns Krigshögskolan (KHS), Sjökrigshögskolan (KSHS) och Artilleri- och ingenjörshögskolan (AIHS) samlokaliserade på Östermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset". I samband med att Militärhögskolan bildades den 1 oktober 1961, kom den nya skolan att förläggas till det kasernområde på Valhallavägen 117, som 1877 hade uppförts till Svea artilleriregemente (A 1), nuvarande kvarteret Kvarteret Svea artilleri.[9] Genom att Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) införlivades i Militärhögskolan 1994, tillkom även två nya utbildningsorter, då Förvaltningshögskolan hade sin utbildning i Karlstads garnison och Östersunds garnison.[10] Efter att Militärhögskolan upplöstes den 31 december 1996, kom lokalerna på Valhallavägen 117 att övertas av den nya Försvarshögskolan.

År 2007 lämnade Försvarshögskolan Östersund som ort. Och finns sedan 2007 på Drottning Kristinas väg 37 i Stockholm, Karlbergs slott, Byggnad Nydal i Solna och i Karolinen på Våxnäsgatan 10 i Karlstad.

Campus Valhallavägen

redigera
Försvarshögskolans framsida.
Försvarshögskolan i december 2013.

Efter att inledningsvis ha funnits kvar med huvuddelen av verksamheten i lokalerna vid Valhallavägen, beslutades det i början av 2000-talet att Försvarshögskolan skulle flytta till nyuppförda lokaler på Campus Valhallavägen vid Drottning Kristinas väg, granne med Kungliga Tekniska högskolan (KTH).[11] Från den 1 augusti 2005 verkade skolan på Drottning Kristinas väg 37.[12] De nya lokalerna invigdes torsdag den 22 september 2005 av H.M. Konungen.[13]

Heraldik och traditioner

redigera

Försvarshögskolan räknar sin historik från 1818 då Högre artilleriläroverket i Marieberg organiserades. Genom att den tidigare Militärhögskolan bildades 1961 av försvarsgrenarnas krigshögskolor, så har Försvarshögskolan således ett obrutet traditionsarv från Högre artilleriläroverket, Krigshögskolan (KHS), Sjökrigshögskolan (SKHS), Flygkrigshögskolan (FKHS), Försvarshögskolan (FHS), Försvarets förvaltningshögskola (FörvHS) och Militärhögskolan (MHS) och anser sig ha uppdraget att vårda detta traditionsarv. Den ursprungliga Mariebergsklockan som stod på gården vid Högre artilleriläroverket i Marieberg på 1800-talet återfinns idag i anslutning till Försvarshögskolans lokaler på Drottning Kristinas väg.[14]

Försvarshögskolans marsch är gamla Militärhögskolans marsch, alltså Generalfälttygmästarens marsch. I samband med att skolan inrättades som statlig högskola, instiftades Försvarshögskolans minnesmedalj i guld/silver/brons (FHSMGM/SM/BM).[15][16][17] Medaljen delades ut den 9 januari 2008, vid en ceremoni genom inrättandet av att Försvarshögskolan inrättades som statlig högskola med examensrätt.[18]

Chefer och rektorer

redigera

Namn, beteckning och förläggningsort

redigera
Namn
Kungl. Försvarshögskolan 1952 1974-12-31
Försvarshögskolan 1975-01-01 1996-12-31
Försvarshögskolan (nya) 1997-01-01
Beteckningar
FHS 1952
Verksamhetsorter
Stockholm 1952 1996-12-31
Valhallavägen 117, Stockholm 1997-01-01 2005-07-31
Drottning Kristinas väg 37, Stockholm 2005-08-01
Karolinen, Karlstad 1997-01-01
Kunskapens hus, Östersund 1997-01-01 2007

Galleri

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1 
  2. ^ Nationalencyklopedin, band 7 (1992), s. 265, uppslagsordet Försvarshögskolan
  3. ^ Nationalencyklopedin, band 13 (1994), s. 315, uppslagsordet Militärhögskolan
  4. ^ ”Försvarshögskolans nyhetsbrev Nr 2 2007”. fhs.se. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715174839/http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/om-fhs/Nyhetsbrev/2007/forsvarshogskolans_nyhetsbrev_nr2_07.pdf. Läst 29 september 2017. 
  5. ^ ”Försvarshögskolan får examenstillstånd på master- och forskarnivå”. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2018-03-12-forsvarshogskolan-far-examenstillstand-pa-master--och-forskarniva.html. Läst 13 mars 2018. 
  6. ^ ”FHS - Organisation”. Försvarshögskolan. https://www.fhs.se/om-forsvarshogskolan/organisation.html. Läst 8 juli 2022. 
  7. ^ ”Centrumbildningar vid Försvarshögskolan”. Försvarshögskolan. https://www.fhs.se/om-forsvarshogskolan/organisation/centrumbildningar.html. Läst 8 juli 2022. 
  8. ^ ”Centrumbildningar och forskningsprogram — Försvarshögskolan”. www.fhs.se. Arkiverad från originalet den 19 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180119001228/https://www.fhs.se/sv/forskning/centrumbildningar-och-forskningsprogram/. Läst 18 januari 2018. 
  9. ^ Holmberg (1993), s. 61
  10. ^ ”Militärhögskolan”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Milit%C3%A4rh%C3%B6gskolan&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+dd3c8586-7d40-4aaa-86d6-aa4d8651e8b6&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder. Läst 27 september 2017. 
  11. ^ ”Pressmeddelande från Försvarshögskolan: Försvarshögskolan i nya lokaler”. Arkiverad från originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929135446/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/foersvarshoegskolan-flyttar-till-nya-lokaler-97233. Läst 29 september 2017. 
  12. ^ ”Försvarshögskolan flyttar till nya lokaler”. mynewsdesk.com. Arkiverad från originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929135446/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/foersvarshoegskolan-flyttar-till-nya-lokaler-97233. Läst 29 september 2017. 
  13. ^ ”Försvarshögskolans nya lokaler invigda av H.M. Konungen”. kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 29 september 2017. https://web.archive.org/web/20170929140047/http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2005/2005aktuellt/forsvarshogskolansnyalokalerinvigdaavhmkonungen.5.19fe5e61065eb9aeea800027490.html. Läst 29 september 2017. 
  14. ^ Munck af Rosenschöld (red.), Sten (2018). Försvarshögskolan: Från militär högskola till akademiskt lärosäte. Föreningen Försvarshögskolan. sid. 187, 195, 227. ISBN 978-91-88053-80-0 
  15. ^ ”FHSMGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={AA0AEE34-3CA6-4B95-AAD1-A13DEB6A06D2}&listmode=0&medal={771C75DE-10E7-49EE-91F5-C09DCA6881CB}. Läst 29 september 2017. 
  16. ^ ”FHSMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={AA0AEE34-3CA6-4B95-AAD1-A13DEB6A06D2}&listmode=0&medal={9B954459-DCE7-4DF3-B5FD-6396542C63C9}. Läst 29 september 2017. 
  17. ^ ”FHSMBM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={AA0AEE34-3CA6-4B95-AAD1-A13DEB6A06D2}&listmode=0&medal={B3F3359B-8E4E-41E0-B06A-19396BC09544}. Läst 29 september 2017. 
  18. ^ ”Försvarshögskolans nyhetsbrev Nr 1 2008”. fhs.se. Arkiverad från originalet den 15 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140715181747/http://www.fhs.se/Documents/Externwebben/om-fhs/Nyhetsbrev/2008/forsvarshogskolans-nyhetsbrev-nr-1-2008.pdf. Läst 29 september 2017. 

Tryckta källor

redigera
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 

Externa länkar

redigera