Nils Olof Gyldén, född den 21 september 1937 i Oscars församling i Stockholm,[1] är en svensk ingenjör.

Nils Gyldén
Född21 september 1937 (83 år)
Oscars församling i Stockholms stad, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Känd förVerksam bl.a. vid Försvarets forskningsanstalt och Försvarshögskolan

Åren 1959–1962 var han förste assistent vid Kungliga Tekniska högskolan och tog 1960 civilingenjörexamen där. Han var 1962–1966 förste forskningsingenjör vid Försvarets forskningsanstalt (FOA) och 1966–1976 laborator. Han tog 1970 teknologie licentiatexamen och 1971 teknologie doktorsexamen vid KTH och blev 1972 docent där. Åren 1976–1981 var han överingenjör vid FOA. Han var 1981–1994 departementsråd och chef för Sekretariatet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering inom totalförsvaret vid Försvarsdepartementet. Åren 1994–1996 var han rektor för Försvarshögskolan. Som generaldirektör vid Försvarsdepartementet arbetade han 1997–2002 som oberoende försvarsrådgivare åt de baltiska staterna.

Nils Gyldén var expert i Neutralitetspolitikkommissionen 1992–1994. Han invaldes 1978 som ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Bibliografi i urvalRedigera

  • Internationella rustningsbegränsningar och nationell säkerhet (med Nils Andrén och Johan Lundin; Centralförbundet Folk och Försvar, Stockholm 1979).
  • Sverige mellan maktblocken. Miljö och hotbilder för försvarsplaneringen (Centralförbundet Folk och Försvar, Stockholm 1989).
  • Sweden’s security and defence policy. Through the Cold War and towards the turn of the century (Försvarsdepartementet, Stockholm 1994).
  • La politique suédoise de sécurité et de défense (École polytechnique, Paris 1994).
  • ”Totalförsvaret – viktig del av 1900-talets kulturarv”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 1/2006, s. 26–32.

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).

KällorRedigera

  • Anderson, Björn: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 2016), s. 88.
  • Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 185.