Sjökrigshögskolan (KSHS), var en skola för officersutbildning inom svenska marinen, som verkade i olika former åren 1898–1961. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison, Stockholm.[1][2][3]
| Sjökrigshögskolan (KSHS) | |
 Vapen för Svenska marinen tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Kungliga Sjökrigshögskolan |
| Datum | 1898–1961 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Marinen |
| Typ | Militärhögskola |
| Roll | Utveckla och utbilda |
| Del av | Marinstaben |
| Efterföljare | Militärhögskolan |
| Storlek | Militärhögskola |
| Högkvarter | Stockholms garnison |
| Förläggningsort | Stockholm |
| Befälhavare | |
| Skolchef | Bertil Larsson [a] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Historik
redigeraKungliga Sjökrigshögskolan (eller bara Sjökrigshögskolan) inrättades den 11 mars 1898. Tidigare hade motsvarande utbildningen bedrivits i begränsad utsträckning vid Högre artilleriläroverket i Marieberg i västra Stockholm. Den 30 september 1961 upplöstes och avvecklades skolan tillsammans med Krigshögskolan och Flygkrigshögskolan, och utbildningen överfördes till den nya skolan Militärhögskolan.[2]
Verksamhet
redigeraSjökrigshögskolan ansvarade för utveckla kompetens samt utbilda marinens officerare för att fullfölja sjöförsvarets syfte. Utbildningen bestod av en ettårig allmän kurs för subalternofficerare, samt ettåriga fortsättningskurser (allmänna, artilleri-, torped- och minkurserna) för officerare som genomgått allmän kurs. Ämnena i den allmänna kursen bestod av strategi, taktik, kustfästningslära, landtkrigskonst, militär kustgeografi, artilleri, torpedlära, minlära, fysik och matematik (matematik var valfritt). I fortsättningskurserna bestod undervisning dels av specialämnen, men även ämnen från den allmänna kursen förekom. Sjökrigshögskolans ständiga personal utgjordes av en chef, en adjutant, bibliotekarie, lärare i 15 ämnen, repetitörer och en vaktmästare. Tillstånd att följa undervisningen i ett eller flera ämnen kan av chefen lämnas såväl marinen tillhörande person av officers rang som officer tillhörande armén.[1]
Förläggningar och övningsplatser
redigera- Styrmansgatan 32
- Banérgatan 29
- Arsenalsgatan 9 (1909–1921)
- Birger Jarlsgatan 7, samlokaliserat med Marinstaben (1921–1926)
- Östermalmsgatan 87, "Grå Huset" (1926–1961)
Förbandschefer
redigeraFörbandschefen för Sjökrigshögskolan titulerades skolchef.[3]
- 1898–1901: Carl Hjulhammar
- 1901–1905: Ludvig Sidner
- 1905–1905: Gustaf Dyrssen
- 1905–1909: Per Dahlgren
- 1909–1912: Wilhelm Hamilton
- 1913–1914: Carl Kson Sparre
- 1914–1919: Carl Engström
- 1914–1915: Carl Alarik Wachtmeister [b]
- 1919–1923: John Schneidler
- 1923–1925: Gustaf Starck
- 1925–1930: Gunnar Unger
- 1930–1933: Claës Lindsström
- 1933–1935: Nils Åkerblom
- 1935–1938: Lave Beck-Friis
- 1938–1943: Erik Öberg
- 1943–1945: Erik Anderberg
- 1945–1948: Ragnar Smith
- 1948–1951: Daniel Landquist
- 1951–1954: Evert Lindh
- 1954–1957: Harald Callerström
- 1957–1957: Gunnar Fogelberg
- 1957–1959: Magnus Starck
- 1959–1961: Gustav Lindgren
- 1961–1961: Bertil Larsson
Namn, beteckning och förläggningsort
redigera
|
|
Galleri
redigera-
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87 -
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87 -
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87 -
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Bertil Larsson blev sista chefen för skolan.
- ^ Carl Alarik Wachtmeister var tillförordnad chef åren 1914–1915.
Noter
redigera- ^ [a b] Sjökrigshögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ [a b] Braunstein (2011), s. 141
- ^ [a b] Kjellander (2007), s. 209
Tryckta källor
redigera- Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9
- Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.)