För andra betydelser, se Gärdet (olika betydelser).

Gärdet, officiellt Ladugårdsgärdet, är en stadsdel i Stockholms innerstad. Stadsdelen ligger öster och nordost om Östermalm. Gränsen mot Östermalm utgörs av Valhallavägen samt i en linje norr om Filmhuset och vidare öster om kvarteret Kompaniet vid Gärdesgatan. Lidingövägen bildar gräns mot Norra Djurgården och Hjorthagen. Gränsen mot Djurgården går i Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårdsbrunnskanalen. Den består dels av ett tättbebyggt område, dels av ett stort huvudsakligen gräsbevuxet område med inslag av skog som är en del av Nationalstadsparken. Stadsdelen bildades 1926 genom en delning av stadsdelen Östermalm.

Ladugårdsgärdet
Kaknästornet Gärdet Gärdets Sportfält Stockholm Sweden 20050812.JPG
KommunStockholm
KommunområdeInnerstaden
StadsdelsområdeÖstermalm
Bildad1926
Antal invånare21 525 (2017)
Landareal512 hektar
SmeknamnGärdet
PostortStockholm
Postnummer115 XX
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

HistoriaRedigera

 
Exercisövning på Gärdet under Karl XIV Johan:s regering. Kungen syns i nedre högra hörnet. På bilden går Göta Livgarde till attack, nedanför Borgen. Målning av Anders Lundquist.

De stora öppna ytorna tjänade som militärt övningsfält från 1672 (Karl XI). Under Karl XIV Johans tid röjdes och planerades en större del av Gärdet för att även kavallerier och artilleriet skulle kunna spränga fram här. Kungen höll mönstring och exercis under sommaren när han vistades på Rosendals slott. Oftast såg han emellertid på från avstånd uppe på Borgen. För att komma till Gärdet red han på en särskild byggd bro över Djurgårdsbrunnskanalen vars brorester man fortfarande anar, den låg i höjd med Sjöhistoriska museet. År 1905 flyttade militären ut till Järvafältet istället.

1843 anordnade Knut Erik Venne Höökerberg och Gustaf Johan Schartau olympiska lekar på Gärdet, likt Olympiska spelen i Ramlösa. Det stora publikantalet orsakade dock problem och vissa grenar kunde inte genomföras.

1919 genomfördes på Gärdet den enda landningen av en zeppelinare (LZ 120 Bodensee) i Sverige. Mellan 1919 och 1936 låg Lindarängens flyghamn vid Lindarängsvägen 36. Den 16 september 1936 invigdes Bromma flygplats och den landbaserade flygtrafiken kom att ersätta den sjöbaserade.

Under 1990-talet byggdes stadsdelen ut i nordvästlig riktning då gamla militära övningsfält ersattes med bostadsområdet Starrbäcksängen. Utbyggnadens sista etapp i hörnet av Valhallavägen och Lidingövägen avslutades år 2007 med Svea torn. I samband med nybyggnationen för Kungliga Musikhögskolan på 2010-talet uppfördes bostadsområdet Svea Fanfar på den angränsande marken.

Stadsplanetävlingen för det nya området vanns år 1929 av arkitekten Arvid Stille vars förslag omarbetades till färdig stadsplan 1931.[1] Gärdet bebyggdes till större delen under samma period, 1930-talet och framåt, och är därför arkitektoniskt likformigt. Den dominerande byggnadsstilen är tidig funktionalism. Området användes som förebild för bostadsområden i hela världen. Det nyskapande ifråga om stadsdelens planering var framför allt att kvarteren inte är slutna utan husen ligger fristående från varandra. Det finns också många grönområden mellan husen.

BilderRedigera

Grönområdet GärdetRedigera

Gärdet är också namnet på den stora öppna ytan med gräs, också skådeplatsen för de stora ”drakfestivalerna” som på 1960- och 1970-talen arrangerades av Konstfackskolans elevkår och för Gärdetfestivalerna som gick av stapeln vid ett antal tillfällen på 1970-talet och som ibland ses som en av de samlande startpunkterna för den progressiva musikrörelsen i Sverige. Fältet under namnet Gärdets sportfält[2] är en populär plats för olika idrotter med beachvolleybollbana, gräsfotbollsbana, amerikanska fotbollsmål samt långfärdsskidåkning på vintern. På Kristi himmelsfärds dag är det Drakfest på Gärdet och då samlas folk för att flyga med pappersdrakar. På Gärdet betade också från 1940-talet till 1991 Stockholms stads fårhjord (i folkmun kallades de för "Kungens får").

DjurlivetRedigera

Här finns bland annat bävrar, kaniner och rådjur.[3] Man har utan framgång försökt begränsa antalet kaniner.[4]

ByggnaderRedigera

Inom stadsdelen finns ett flertal offentliga byggnader och institutioner, bland annat Kaknästornet, Kungliga Musikhögskolan, Sjöhistoriska museet, Tekniska Museet, Etnografiska museet, Försvarets materielverk, Svenska Filminstitutet, Högkvarteret, Krigsarkivet, Livgardet (f.d. Livgardets dragoner) och Försvarshögskolan, Frihamnen, Värtahamnen, Förvaltningsrätten i Stockholm med flera.

Övriga platser:

  • Karl XI:s skans mellan Hakberget och Drottningberget, uppförd 1672, arkitekt J.P. Kirstenius och Borgen, 1818–1822, ritad av arkitekten Fredrik Blom.
  • Kullen närmast Filmhuset heter Hakberget. Platsen var mål för 1 maj-demonstrationerna mellan 1890 och 1965. På kullen står monumentet Protest från 1986, bestående av tre granitblock av skulptören Torsten Fridh. Hakberget var även namnet på en spårvägshållplats intill, vars perrong fortfarande finns kvar i Valhallavägens mitt. Där vände spårvagn 4 fram till 1967 och nu finns där en hållplats för buss 72.
  • Fyrtalet kallas ett studentbostadshus i kvarteret Rio vid Värtavägen 66. Byggnaden uppfördes 1965–1966 efter ritningar av arkitekt Léonie Geisendorf. Namnet ”Fyrtalet” härrör från den ursprungliga planeringen med fyra likadana hus, men enbart ett kom till utförande.
  • Invid Djurgårdsbrunnsviken, mellan Dragongården och Djurgårdsbrunns värdshus, ligger en Roddklubb. I huset finns även ett café
  • Kampementsbadet mellan Värtavägen och Sandhamnsgatan erbjuder utomhuspoolbad.
  • Öster om Kaknästornet vid slutet av Mörka kroken finns en populär lekplats för barn med linbana och klätteranläggning.
  • Vid östra änden av Djurgårdsbrunnsviken ligger Hunduddens småbåtshamn och kanotklubb. Området är ett populärt promenadstråk med cykelmöjligheter längs Lilla Värtan med utsikt över Nacka, Fjäderholmarna och Lidingö som slutar vid Lidingöbro värdshus. (Första Lidingöbron hade sitt ena brofäste här)
  • Vid Studentbacken, i närheten av tingsrätten genomförde Lasermannen (John Ausonius sitt första attentat den 2 augusti 1991.
  • Starrbäcksängens bostadsområde och park. Parken tilldelades år 1992 Sveriges Arkitekters Sienapris, som då var nyinstiftat.

InstitutionerRedigera

BildgalleriRedigera

DemografiRedigera

År 2017 hade stadsdelen cirka 21 500 invånare, varav cirka 19,1 procent med utländsk bakgrund.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Ann Lindegren Westerman (2010) (PDF). Arkitekterna Albin Stark och Erik Stark. Stockholm: Arkitektur. Libris länk. ISBN 978-91-86050-77-1. http://www.sthbyggnadsforening.se/UserFiles/Stark_091118_WEB.pdf. Läst 10 augusti 2011  Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Gärdets sportfält”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=0de85921da9a4477a3849420ea45c6ba. Läst 9 juli 2018. 
  3. ^ Rävar, sälar och rådjur intar stan”. Mitt i Stockholm. https://mitti.se/nyheter/vildsvin-utter-innerstan-kungsholmen/. Läst 22 september 2018. 
  4. ^ ”KIT”. kit.se. https://kit.se/2016/08/23/57208/varfor-lyckas-stockholm-inte-bli-av-med-kaninerna/. Läst 22 september 2018. 
  5. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera