Tyresö kommun
Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum i kommundelen Bollmora.
Tyresö kommun Kommun | |
Slogan | Trygga, trivsamma Tyresö |
---|---|
Tyresö kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Södermanland |
Län | Stockholms län |
Centralort | Bollmora |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 49 128 ()[2] |
Areal | 100,54 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 69,04 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 31,5 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 711,59 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°14′00″N 18°13′00″Ö / 59.233333333333°N 18.216666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Storstad | Storstockholm |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Nacka domkrets (–) Handens domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0092[4] |
Anställda | 2 625 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0138[6] |
GeoNames | 2666778 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på ön Södertörn. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark. Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar.
Majoriteten av kommunens förvärvsarbetande dagspendlar till andra kommuner, vilket kan härledas till kommunens geografiska läge i närheten av Stockholm. De flesta arbetstillfällena i kommunen finns inom handel, service och tjänster.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv.
I de flesta val har Socialdemokraterna varit största parti, ofta tätt följda av Moderaterna. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar Tyresö socken där Tyresö landskommun bildades vid kommunreformen 1862. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Tyresö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tyresö landskommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 1 april 2007 i Nacka tingsrätts domsaga.[8]
Geografi
redigeraKommunen är belägen på Södertörn i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön och Stockholms skärgård i öster. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår i Storstockholm. Kommunen gränsar i norr till Nacka kommun, i nordöst till Värmdö kommun, i söder till Haninge kommun samt i väster till Huddinge kommun och Stockholms kommun, alla i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
redigeraHuvuddelen av Tyresö kommun ligger på ön Södertörn och några av kommunens öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhör Tyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat.
Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h.
På land gränsar Tyresö till Stockholm i nordväst, Nacka i norr och Haninge i söder. Kommunen har även en sjögräns över Drevviken till Huddinge i väster, och en havsgräns till Värmdö i öster och nordost. Andra sjöar i kommunen är till exempel Albysjön, Fatburen och Trehörningen.
Bland vattendrag i kommunen kan nämnas Gammelströmmen, Gudöån, Nyfors och Åvaån.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Tyresö kommun | Hela riket |
---|---|
|
Naturskydd
redigeraI kommunen ligger Tyresta nationalpark. Nationalparken bildades 1993 och omfattar "urskog med klara sjöar, uråldriga träd, svamp, bär och hemliga gläntor". Delar av området är präglat av skogsbranden i Tyresta nationalpark 1999. I det nedbrunna området har en ny flugart hittats, Tyrestaflugan.[10]
År 2023 fanns åtta naturreservat i Tyresö kommun.[11] Som exempel kan nämnas Telegrafberget som bildades 2021. Reservatet ligger på Brevikshalvön och inkluderar berget Telegrafberget som är Tyresös högst belägna punkt, 85 meter över havsytan.[12]
Administrativ indelning
redigeraKommundelar
redigeraTyresö kommun delar in kommunen i fyra kommundelar:
- Bollmora i nordväst – bestående av cirka 2-8 våningar höga flerbostadshus, radhus och villor, samt några industriområden. Här ligger även kommuncentrumet Tyresö centrum och bostadsområdet Krusboda/Fårdala.
- Trollbäcken ligger i väst – består nästan uteslutande av villabebyggelse.
- Tyresö strand, tidigare benämnt Gamla Tyresö numera en del av ligger i öst – bestående av villor, parhus och radhus. Här finns Brevikshalvön, Tyresö slott och Tyresö kyrka från 1600-talet.
- Östra Tyresö ligger i sydost och är en del av Tyresös innerskärgård och till stor del bebyggd med fritidshushus av vilka en stor del har omvandlats till åretruntboende under de senaste decennierna. I Östra Tyresö ingår även Tyresta nationalpark och naturreservat som ligger i syd och är ett stort naturmarksområde.
För befolkningsrapportering
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Tyresö församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Tyresö distrikt.[13]
Tätorter
redigeraHuvuddelen av bebyggelsen ingår sedan 1975 i Stockholms tätort. Tidigare fanns, vid sidan av Trollbäcken som redan då ingick i tätorten Stockholm, bebyggelse i tätorten Bollmora, som 1965 bildats av tätorterna Tyresö i centrala Tyresö kommun och Lindalen som sedan 1975 ingår i Stockholms tätort. 1970 återuppstod en tätort med namnet Tyresö för bebyggelsen öster om Bollmora i Tyresö strand och på norra delen av Brevikshalvön. Även denna tätort är sedan 1995 sammanvuxen med Stockholms tätort. 2015 uppgick så de "sista" separata tätorterna i östra delen av kommunen i tätorten Stockholm
Tyresö är även en informell användning för den centrala bebyggelsen i Tyresö kommun, främst i kommundelarna Bollmora och Trollbäcken.
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraMandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 29 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 tappade koalitionen tre mandat men fick fortsatt majoritet.[14] Socialdemokraterna tog över makten efter valet 2018 tillsammans med Miljöpartiet och Liberalerna. Minoritetsstyret ingick en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet.[15]
Efter valet 2022 var tanken att styret skulle bestå av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, vilka skulle ha ingått en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna. På grund av det tilltänkta samarbetet med Sverigedemokraterna valde dock en av Centerpartiets ledamöter, Raymond Moubé, att rösta mot förslaget. Således kunde den sittande koalitionen stanna kvar vid makten.[16] Trots detta kunde Centerpartiet vara med och styra då det den 20 april 2023 meddelades att de inkluderades i den styrande koalitionen.[17] I april 2024 meddelades att Socialdemokraterna avbröt samarbetet med Liberalerna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Partiet bildade istället nytt styre med Moderaterna.[18]
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigeraPresidium 2022–2026[19] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Anders Linder |
Förste vice ordförande | L | Alexander Enkvist |
Andre vice ordförande | M | Sonja Gustafson |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraValår | V | S | MP | SD | NYD | KRT | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 3 | 20 | 6 | 11 | 5 |
| 45 | 89,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 3 | 18 | 10 | 7 | 7 |
| 45 | 92,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 19 | 8 | 7 | 8 |
| 45 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 4 | 20 | 5 | 5 | 11 |
| 45 | 89,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 20 | 2 | 4 | 2 | 14 |
| 45 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 3 | 18 | 2 | 3 | 2 | 5 | 12 |
| 45 | 88,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 20 | 3 | 2 | 3 | 7 | 13 |
| 51 | 85,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 18 | 2 | 2 | 2 | 2 | 5 | 1 | 17 |
| 51 | 85,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 22 | 2 | 2 | 1 | 4 | 17 |
| 51 | 85,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 4 | 18 | 3 | 1 | 1 | 4 | 2 | 18 |
| 51 | 81,78 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 4 | 19 | 2 | 1 | 7 | 2 | 16 |
| 51 | 81,21 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 16 | 3 | 2 | 4 | 2 | 22 |
| 51 | 83,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 14 | 4 | 2 | 1 | 5 | 2 | 21 |
| 51 | 84,50 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 14 | 5 | 4 | 2 | 4 | 2 | 18 |
| 51 | 85,91 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 3 | 15 | 3 | 6 | 3 | 5 | 2 | 14 |
| 51 | 86,85 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 20 | 3 | 9 | 3 | 4 | 2 | 17 |
| 61 | 83,30 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraDen här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Nya personer på viceposterna från 2024. Dessutom har ett arbetsutskott inrättats Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Moderaterna och Socialdemokraterna har fyra ledamöter var. Sverigedemokraterna har två ledamöter medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet har en ledamot vardera.[20]
Presidium 2022–2026[21] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Anita Mattsson |
Förste vice ordförande | L | Mats Lindblom |
Andre vice ordförande | M | Anki Svensson |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera- Berit Assarsson, Moderaterna, 1994–2009[22]
- Fredrik Saweståhl, Moderaterna, 2009–2018[23][24][25]
- Anita Mattsson, Socialdemokraterna, 1 januari 2019–
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Vänorter
redigeraInom kommunen har man fattat beslut om att internationell samverkan ska ske inom EU och Östersjöregionen. Enligt uppgifter från 2023 hade kommunen två vänorter:[26]
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraNärheten till Stockholm påverkar det lokala näringslivet på så sätt att majoriteten av kommunens förvärvsarbetande dagspendlar till andra kommuner. Främst pendlar de till kommuner inom Storstockholm. Av de arbetstillfällen som finns inom kommunen återfinns de flesta inom branscherna handel, service och tjänster. I jämförelse med andra kommuner återfinns få arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.[27]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraTyresö är en av få kommuner i Stockholms län helt utan spårtrafik. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 802, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg.
Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.
Utbildning
redigeraKommunen har ett samverkansprogram gällande utbildning med kommunerna inom Stockholms län samt Håbo kommun och Region Stockholm. År 2021 fanns ett gymnasium i kommunen, det kommunala Tyresö gymnasium.[28] Vuxenutbildning bedrevs 2023 av C3L.[29]
År 2023 var uppgick andel personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning till 29,5 procent, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 30,3 procent.[30]
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 49 128 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 53:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun 1970–2020[31] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 27 112 | |||
1975 | 29 366 | |||
1980 | 31 061 | |||
1985 | 32 161 | |||
1990 | 33 973 | |||
1995 | 36 627 | |||
2000 | 39 071 | |||
2005 | 41 134 | |||
2010 | 42 947 | |||
2015 | 46 177 | |||
2020 | 48 678 |
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 811, eller 22,52 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 004 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 7 108, eller 17,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 39 720 den 31 december 2002).[32]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraFöljande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Tyresö kommun.[33]
Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
---|---|---|---|---|
1 | Sverige | 40 368 | 82,03 | 79,61 |
2 | Finland | 995 | 2,02 | 1,26 |
3 | Polen | 728 | 1,48 | 0,94 |
4 | Chile | 350 | 0,71 | 0,26 |
5 | Syrien | 306 | 0,62 | 1,88 |
6 | Afghanistan | 272 | 0,55 | 0,62 |
7 | Thailand | 271 | 0,55 | 0,43 |
8 | Iran | 265 | 0,54 | 0,81 |
9 | Irak | 257 | 0,52 | 1,40 |
10 | Peru | 239 | 0,49 | 0,08 |
Kultur
redigeraKulturarv
redigeraDe första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr. Permanenta boplatser uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.
Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes.
Kumla herrgård med rötter tillbaka till medeltiden är stamfastighet för stora delar av dagens västra Tyresö. Gårdens ägor köptes 1910 av Mellersta Sveriges egnahems AB, för att exploatera markerna till egnahemsbebyggelse och sommarstugor.
Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, textilindustri och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.
I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga sommarstugor. Några exklusiva fritidshus byggdes på Brevikshalvön. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.
Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.
Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors, Elsa. ”Domsagohistorik - Handens tingsrätt” (pdf). Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 1 december 2014.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Tyresta nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/tyresta-nationalpark.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=Tyres%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Telegrafberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/telegrafberget.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 8 oktober 2023.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Resultat från valet 2014”. 18 september 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://archive.ph/20141111072751/http://www.tyreso.se/Kommun_demokrati/Nyheter-Kommun--Demokrati/Resultat-av-valet-2014/. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Nytt blocköverskridande styre i Tyresö”. DN.SE. 23 oktober 2018. https://www.dn.se/sthlm/nytt-blockoverskridande-styre-i-tyreso/. Läst 8 oktober 2023.
- ^ Pelle Strindberg Jutehammar (27 oktober 2022). ”Nya styret i Tyresö stoppat – C-ledamot röstade mot partiet”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/nya-styret-i-tyreso-stoppat--cledamot-rostade-mot-partiet-6.27.40277.193f026d0f. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Efter SD-kuppen – Centern åter med och styr Tyresö”. www.mitti.se. 20 april 2023. https://www.mitti.se/nyheter/efter-sdkuppen--centern-ater-med-och-styr-tyreso-6.3.77866.ec18ab8e08. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Så styrs Tyresö”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/sa-styrs-tyreso.html. Läst 11 juni 2024.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Tyresö kommun. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Tyresö kommun”. tyreso.tromanpublik.se. https://tyreso.tromanpublik.se/organisation/9fc1f162-6a23-4c58-8c00-cc23f4ba3d2a. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/politik-och-fortroendevalda/kommunstyrelsen.html. Läst 8 oktober 2023.
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Politiker- och nämndregister, läs online, läst: 27 september 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dn.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.mitti.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ”Internationell verksamhet”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/organisation--styrning/forvaltningar-bolag-och-fastigheter/samverkan-och-samarbeten/internationell-verksamhet.html. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Tyresö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tyres%C3%B6. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Yttrande till Skolinspektionen om remisser avseende fristående gymnasieskolor”. Tyresö kommun. 30 mars 2021. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=2003626. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Vuxenutbildningen i Tyresö”. www.tyreso.se. https://www.tyreso.se/komvux/att-studera-pa-c3l/vuxenutbildningen-i-tyreso.html. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 8 oktober 2023.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120865.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Tyresö kommun.
- Officiell webbplats