Öppna huvudmenyn

Segregation

åtskiljande av befolkningsgrupper

Segregation eller segregering av verbet segregera (av latinets segregare) definieras i Nationalencyklopedin som det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Ursprungligen ofta med referens till den religiösa uppfattningen om att separera flocken av gudfruktiga från syndare.[1].

Segregationen kan baseras på flera olika och samverkande diskrimineringsgrunder, som är mer eller mindre synligt hierarkiskt ordnade.[källa behövs] Därigenom kan segregation förstås som både en effekt av diskriminering och en form av diskriminering. Objektets egenskaper eller särdrag för att diskrimineras och segregeras är ständigt flytande och bestäms av dominerande grupp. Många diskrimineringsgrunder har lång historia andra är omskrivningar och vissa är nya. Kön, hudfärg, etnicitet, klass, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och religiös eller politisk tillhörighet är några som använts under längre tid och har varit bestämmande för kategorisering och därigenom bildat grund för socioekonomisk status.

Per definition är det inte möjligt med självvald segregation.[källa behövs] Däremot är det möjligt att inte rumsligt integrera sig eller att rumsligt isolera sig, exempelvis i grindsamhällen. Segregationens motsats är rumslig integration.[2]. Samhällelig- eller social- integration är betydligt mer komplex process som påverka alla individer och alla delar av samhället.[3].

Segregation har en lång historia som övervaknings- och disciplinerings teknik. Michel Foucault lyfter i boken ”Övervakning och straff” fram de romerska härlägrens uppdelning i rutnät som exempel på en sådan hierarkisk styrnings och disciplineringsteknik. Brott mot den gällande ordningen vid denna tid var offentlig kroppsbestraffning i avskräckande syfte. Vid 1600-talet uppstår en effektivare segregations- och disciplineringsteknik genom bildandet av institutioner såsom fängelser, skolväsendet, arméer, fabriker och mentalsjukhus. Nu är det själen som är i fokus och skall disciplineras (normaliseras) till att vara kroppens fångvaktare "Själen är kroppens fängelse".[4][förtydliga]

Även moderna ungdomssatsningar såsom idrott eller ungdomsrum, bibliotek för ungdomar och dylikt skulle kunna ses i detta perspektiv. Genom att avskilja/segregera dessa individer från massan uppnås flera mål. Till exempel undviker man att de blir påverkade av det onda i massan[förtydliga] samtidigt som de disciplineras till goda medborgare. Särskiljandet gör att ungdomarna blir lättare att övervaka och att identifiera vilka som avviker från normen[5] och behöver avskiljas och få riktade insatser.

Statsunderstödd systematisk uppdelningRedigera

Huvudartikel: Raslagar

Uppdelning med utgångspunkt från folkgrupp motiveras ofta med ideologiska argument om att folkgrupper bör hållas åtskilda. Bland de mer uttalade exemplen på formaliserad rassegregation finns:

Segregationens historia i SverigeRedigera

Segregation i Sverige har en lång historia. Till exempel resandefolkets boendesegregation innebar att Kalderash-gruppen utestängdes från samhället. De blev tvungna att bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. Även den kommunala bostadsplaneringen var tidig med att segregera, redan under den svenska urbaniseringsprocessen i början av 1900-talet byggde man medvetet för att hålla isär olika boendegrupper.[6]

Enligt forskare Emma Neuman vid Linnéuniversitetet uppträder fenomenet då andelen utomeuropeiska invånare i ett område når en brytpunkt på 3-4%, men europeisk invandring visar ingen sådan trend. Studien omfattade flyttmönstren i Sveriges tolv största kommuner under åren 1990-2007. Höginkomsttagare och välutbildade flyttar först vilket innebär att den etniska segregeringen även medför en klassegregering.[7]

En studie genomförd vid Örebro Universitet visade att svenska småbarnsföräldrar som uttalar sig positivt angående multikulturalismens värden ändå konkret väljer skola så att deras barn inte skall vara en etnisk minoritet i sin skolgång eller att det är viktigt att de får god grund till sitt svenska språk.[7]

Sverige är det land i Europa med störst segregation på arbetsmarknaden[förtydliga] utifrån nationell bakgrund jämfört med utbildningsnivå enligt statistik från OCED. Detta gäller både bland hög- och lågutbildade.[8]

Religiös segregeringRedigera

Den sunni-islamiska salafismens företrädare använder grundskolor med konfessionella inslag under veckodagar och koranskolor under helger för att målmedvetet motverka möten mellan elever med annan trosuppfattning. Barn som formats av salafistiska idéer kan negativt påverka en inkluderande skolmiljö genom att vägra umgås med andra barn, beröra kvinnliga lärare, äta skolans mat som betraktas som "oren" (Haram) eller vägra deltagande i vissa lektionstyper.[9]

Boendesegregation och skolsegregationRedigera

Under 1960-talet genomfördes enhetsskolereformen i Sverige, enligt amerikanskt mönster, vilket ledde fram till grundskolan. Eftersom enhetsskolan innebar att betygsurvalet slopades för årskurser under gymnasienivå har Sverige än idag en skolsegregation väsentligt lägre än OECD-snittet. Men reformen innebar också att den kvarvarande segregationen, istället för att i högre årskurser vara kopplad direkt till elevernas egna meriter, blev starkt kopplad till boendesegregationen för grundskolans samtliga årskurser.[källa behövs]

Med ökad boendesegregation har skolsegregation successivt ökat sedan reformen genomfördes. Barnen träffar i större utsträckning andra elever med samma bakgrund. Till exempel går elever med utländsk respektive svensk bakgrund idag oftare i olika skolor än för ett par årtionden sedan.[källa behövs]

Skillnaden i skolresultat (betyg) mellan skolor har också ökat sedan början av 1990-talet. [10][11] [12]Detta förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är fortfarande den avgörande faktorn för hur det går för eleverna i skolan och skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar.[källa behövs]

Till viss del kan segregationen också förklaras av det fria skolvalet. Flickor och elever med starkare socioekonomisk bakgrund väljer oftare skola aktivt i grundskolan. Däremot finns ingen skillnad i detta avseende beroende på om eleven har svensk eller utländsk bakgrund. Sannolikheten att gå i en fristående grundskola var år 2009 ungefär dubbelt så stor om eleven hade starkare socioekonomisk bakgrund än om den hade en svagare bakgrund. I gymnasiet har elever med olika förutsättningar nästan lika stor sannolikhet att gå i fristående eller kommunal skola [13].

Motsvarande sortering finns inte heller i aktiva val till kommunala grundskolor – det finns ingen signifikant skillnad mellan elever med hög- och lågutbildade föräldrar eller inkomst och övriga elever när det gäller sannolikheten att välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast.[källa behövs]

Eftersom det främst är kommunala skolor i områden med sämre förutsättningar som väljs bort till förmån för andra kommunala skolor, blir det om något elever med svagare förutsättningar som är överrepresenterade när det gäller att välja en annan kommunal skola. Detta innebär också att när elever med svensk bakgrund söker sig till en annan kommunal skola, så är det oftare från en kommunal skola med en högre andel elever med utländsk bakgrund. För elever med starkare socioekonomisk bakgrund visar sig motsvarande tendens även genom att det är fler som väljer en fristående skola om den närmsta kommunala skolan ligger i ett socioekonomiskt svagare område, därmed blir det relativt sett något färre socioekonomiskt starka elever som väljer en annan kommunal skola.[källa behövs]

För elever med socioekonomiskt svag bakgrund och elever med utländsk bakgrund finns dock en tendens att stanna i skolor som har många elever med samma bakgrund. Därför kan skolvalet förväntas att något förstärka boendesegregationen.[källa behövs]

Den ökande skolsegregationen beror enligt olika studier i olika hög grad på ökande boendesegregation respektive skolval[14] [15][16] I Böhlmark m.fl. (2015)[17] studeras årskurs 9-elever år 1993–2009. Författarna finner att skolsegregationen till stor del förklaras av att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund har varit ojämnt fördelad mellan kommuner och bostadsområden.[källa behövs]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Online etymonline dictionary”. http://www.etymonline.com/index.php?allowed_in_frame=0&search=segregare&searchmode=none. Läst 17 januari 2013. 
  2. ^ ”Integration och segregation i boendet”. Boverket. December 2004. sid. 17. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828080258/http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/integration_och_segregation_i_boendet.pdf. Läst 25 januari 2013. 
  3. ^ ”Integration och segregation i boendet”. Boverket. December 2004. sid. 9ff.. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828080258/http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/integration_och_segregation_i_boendet.pdf. Läst 17 januari 2013. 
  4. ^ Michel Foucault. ”Övervakning och straff (utdrag)”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811154334/http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/overvakning_och_straff.html#1. Läst 17 januari 2013. 
  5. ^ Mats Franzén. ”Gatans disciplinering”. http://www.alternativstad.nu/Dokument/gatansdisciplinering.pdf. Läst 17 januari 2013. 
  6. ^ Christina Adlers. ”Historien kan förklara-segrationen” (  PDF). Boverket. Arkiverad från originalet den 26 september 2014. https://web.archive.org/web/20140926155204/http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2012/Nr-1-artikelarkiv/Historien-kan-forklara-segrationen.pdf. Läst 17 januari 2013. 
  7. ^ [a b] Segregeringen ökar i Sverige”. Forskning & Framsteg. http://fof.se/tidning/2015/7/artikel/segregeringen-okar-i-sverige. Läst 17 augusti 2017. 
  8. ^ Thomas Liebig, Emily Farchy, Jean-Christophe Dumon. ”Sweden Policy Brief”. https://www.oecd.org/policy-briefs/sweden-promoting-labour-market-integration-among-migrant-population.pdf. Läst 7 mars 2019. 
  9. ^ ”Lokalsamhällen pressas av antagonistiska hot (PDF)”. FHS.se. sid. 51. https://www.fhs.se/arkiv/nyheter/2019-10-21-lokalsamhallen-pressas-av-antagonistiska-hot.html. Läst 21 oktober 2019. 
  10. ^ ”Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestation 1998-2010, Böhlmark A, H Holmlund”. http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2012/Lika-mojligheter-Familjebakgrund-och-skolprestationer-19882010/. Läst 14 april 2016. 
  11. ^ ”Decentralisering, skolval och Fristående skolor. Holmlund mfl”. http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2014/Decentralisering-skolval-och-fristaende-skolor-resultat-och-likvardighet-i-svensk-skola/. Läst 14 april 2016. 
  12. ^ ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Skolverket 2018, rapport 467”. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3927. Läst 20 april 2018. 
  13. ^ Holmlund m.fl. 2014 s 270ff
  14. ^ Holmlund m.fl. 2014 s.346
  15. ^ Böhlmark m.fl. 2015 samt Malmberg m.fl. 2013
  16. ^ Rickegård, Anders. ”Det fria skolvalet ökar klyftor mellan skolor - Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet”. www.humangeo.su.se. https://www.humangeo.su.se/om-oss/nyheter/det-fria-skolvalet-%C3%B6kar-klyftor-mellan-skolor-1.155084. Läst 20 april 2018. 
  17. ^ Böhlmark m.fl. (2015)

Externa länkarRedigera