Etnisk mångfald är en mångfald av etniciteter i till exempel ett land eller en organisation. Mångfald i Sverige kopplas ofta till invandring, men det finns även etniska minoriteter som har en lång historia i landet.[1]

Jämfört med statistik över invandring eller födelseland är det svårare att redovisa hur det ligger till med etnisk mångfald. Etnisk tillhörighet har i lagens mening många faktorer och en och samma person kan ha flera etniska tillhörigheter. Etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund betyder att man "tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande".[2] Liknande förhållanden täcker in hudfärg och invandrarstatus.[2] Nationell statistik över etnicitet finns inte i Sverige idag (2021) men har föreslagits för att kunna upptäcka utsatthet för strukturell diskriminering.[3] Det är inte lagligt att registrera sådana uppgifter i Sverige eftersom de ses som känsliga enligt personuppgiftslagen.[4]

Det finns många andra länder där etnicitet, ras och nationalitet är med bland frågorna i folkräkningar, ofta i kombination. Ett exempel på detta är Storbritannien, där etniska grupper som rekommenderas för folkräkningar är indelade i vita, asiater, svarta, blandade och övriga, med underkategorier som "pakistanier" och "arab".[5] Utifrån sådana undersökningar kan man sedan presentera statistik för etnisk mångfald.[6] I USA har ras varit en del av folkräkningarna ända sedan den första gjordes 1790, men alternativet latinamerikanskt ursprung har tillkommit senare och ses som en etnisk tillhörighet.[7]

Propositionen Sverige, framtiden och mångfalden 1997 var ett tecken på en övergång från att rikta politiska åtgärder mot invandrare specifikt till att fokusera på mångfald och integration där lika rättigheter ska gälla för alla oavsett kulturell och etnisk bakgrund. Inte långt senare skärptes även lagstiftningen om diskriminering så att arbetsgivare behöver arbeta förebyggande, inte bara rapportera när diskriminering redan har skett.[8]

KällorRedigera

  1. ^ ”Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik. Prop. 1997/98:16”. 11 september 1999. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/1999/09/prop.-19979816/. Läst 20 december 2021. 
  2. ^ [a b] ”Etnisk tillhörighet”. Diskrimineringsombudsmannen. 26 oktober 2021. https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-en-av-diskrimineringsgrunderna. Läst 20 december 2021. 
  3. ^ V vill samla in statistik över etnicitet och ursprung”. SVT Nyheter. 11 februari 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/v-kongressen-rostade-for-att-samla-in-statistik-over-etnicitet. Läst 20 december 2021. 
  4. ^ SCB om förslaget: Inte förenligt med lagen”. SVT Nyheter. 11 februari 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/scb-v-forslag-inte-forenligt-med-lagen. Läst 20 december 2021. 
  5. ^ ”List of ethnic groups” (på engelska). www.ethnicity-facts-figures.service.gov.uk. https://www.ethnicity-facts-figures.service.gov.uk/style-guide/ethnic-groups. Läst 20 december 2021. 
  6. ^ ”Regional ethnic diversity” (på engelska). www.ethnicity-facts-figures.service.gov.uk. 1 augusti 2018, senast uppdaterad 7 augusti 2020. https://www.ethnicity-facts-figures.service.gov.uk/uk-population-by-ethnicity/national-and-regional-populations/regional-ethnic-diversity/latest. Läst 20 december 2021. 
  7. ^ ”Historical Census Statistics on Population Totals By Race, 1790 to 1990, and By Hispanic Origin, 1970 to 1990, For The United States, Regions, Divisions, and States” (på engelska). Working Paper Series No. 56. Population Division, U. S. Census Bureau. 1 september 2002. Arkiverad från originalet den 24 december 2014. https://web.archive.org/web/20141224151538/http://www.census.gov/population/www/documentation/twps0056/twps0056.html. Läst 20 december 2021. 
  8. ^ Etnisk mångfald i arbetslivet i Norden. Integrationsverkets rapportserie 2002/10. 2002. https://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2019/05/etniskmangfaldinorden.pdf