Taggar, vanligen kallade anti homeless spikes eller översatt till svenska; "anti-hemlösa spikar". På bilden i anslutning till affär.[1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12]

Exkluderande design, eller ibland, anti-hemlösa-design, är ett inslag i stadsbilden med syfte att hålla oönskade människor som hemlösa, gamla och unga eller andra personer, vilka anses uppvisa oönskade beteenden som tiggeri på grund av fattigdom, informationsspridning och dylikt, borta utom synhåll för andra önskade människor, med hjälp av formgivning och arkitektur, snarare än med förbudsskyltar eller polis och militär.[13][14][15][16][17][18][19] Detta genom att arkitekturen byggs så att man inte ska kunna uppehålla på just den platsen, till exempel genom spikar i marken, bänkar med lutning eller armstöd mitt på.[20]Vissa forskare menar att exkluderande design är ett steg i kriminaliseringen av fattigdom.[21][22][23]

Andra menar att fenomenet är bra för att människor inte kan vara på en offentlig plats under en längre tid, en artikel i etik argumenterar också för att exkluderande design kan vara acceptabelt ibland i vissa kontexter, vidare argumenteras att det är oklart om rätten att vistas på offentlig plats gör att exkluderande design måste förbjudas.[24][25] Fenomenet har också kallats hjärtlöst, barbariskt, provocerande och inhumant.[26][27][28][29][30] Vissa arkitekter menar att det påverkar hela samhället negativt.[31] En kritik är att fenomenet inte löser någonting alls utan bara flyttar runt vad som upplevs som problematiskt.[32][33][34][35] Reaktioner på fenomenet myntade termen inkluderande design.[36][37]

Katrin Holmstedt-Sten lektor i arkitekturhistoria talar om rensning av det offentliga rummet, "Som man gör med skadedjur".[38]

Bland annat Niel Brenner professor i urban teori har kallat fenomenet nyliberalt.[39] Brenner menar att exkluderande design implementeras i två faser. Först en destruktiv fas där offentliga platser privatiseras eller kontrolleras hårdare med exempelvis övervakningskameror. I den här fasen försvinner hyresrätter och allmännyttiga bostadsprojekt och grundläggande samhällsservice som exempelvis bibliotek. Under den andra konstruktiva fasen ersätts det med privata köpcenter, torg och bostadsrätter. Även privata områden med gränskontroll, så kallade grindsamhällen där segregation sker medvetet förekommer.[40][41] Ibland uppstår det hela stadsdelar med idrottsarenor, hotell, konferenscentrum, köpcentrum och andra liknande kommersiella anläggningar.[42]

Det finns idag väldigt många typer av exkluderande design.[43][44][45][46][47][48][49][50][51]

De vanligaste typerna av exkluderande designRedigera

 
"luffarsäkra" bänkar i Tyskland
 
AHS vilka ämnar att förhindra sittande.

"Luffarsäkra" bänkarRedigera

Den här typen av bänkar är konstruerade för att de ska vara svåra att använda för att ligga på.[52] Den berömda Camdenbänken är troligen den mest avancerade modellen, som enligt vissa går så långt att ingen vill använda den.[53] Men det finns även inte fullt lika tekniskt avancerade varianter, hos dessa är nivåskillnader frånvarande men de tenderar att antingen vara för korta för att ligga på, eller ha järnrör placerade två tredjedelar in på längden, alternativt flera armstöd placerade längst hela bänken. När citytunneln i Malmö invigdes 2010 anmäldes bänkarnas design till Diskrimineringsombudsmannen på grund av att de lutade så pass mycket att de knappt eller inte alls gick att sitta på.[54][31] Som med andra typer av exkluderande design finns väldigt många varianter även här.[55][56][57][58][59] Det är vanligt på flygplatser.[60] Det finns även "luffarsäkra" bänkar som använder sig av tillfällig design för att uppnå sin "luffarsäkerhet".[61] Fastighetsförvaltarföretaget Jernhusen har använt sig av s.k "luffarsäkra" bänkar i Luleå.[62] Pressansvarig hos Jernhusen, kommenterade att de upplevda ordningsproblemen på i stationshuset påverkat hur utformningen av bänkarna skett. Miljöpartiets dåvarande gruppledare Jan Nyberg kommenterade angående detta att fastighetsförvaltarföretaget Jernhuset var "människofientligt" och att han inte alls tror att det handlar om att hjälpa äldre och funktionshindrade.[63]

Anti-hemlösa spikarRedigera

Anti-hemlösa spikar eller AHS kan förekomma som spikar eller andra former av taggar och dessa placeras vanligen på avsatser utanför byggnader, under tak eller andra ställen där människor söker vila eller skydd och även kring affärer.[64][65][66] Fastighetsförvaltaren Jernhusen använder sig av en alternativ variant av AHS genom att placera rör istället för spikar på flera ställen vid Stockholms centralstation.[67][68] Under 2014 cirkulerade bilder på internet från en plats i London där hemlösa brukade sova. Marken hade försetts med vassa uppåtriktade spikar för att bli av med de personer som brukade sova där.[69] Men efter omfattande protester togs just dessa anti-hemlösa-spikar bort.[70] Hur många olika typer av AHS som existerar är svårt att på ett adekvat vis skaffa sig en uppfattning om, men det är säkert att det finns väldigt, väldigt många typer av fenomenet. För att nämna några, delade tegelstenar vilka bildar sprikar, olika former av böjda metallrör,plattor fastsvetsade uppåt så att de bildar spikar och så vidare.[71][72][73][74][75][76][77][78][79] Boris Johnsson har kallat AHS "dumma".[80]

Tillfällig designRedigera

 
200 000 kronors trappan till stadsarkivet, Kungsholmen, Stockholm 2015.[81]

Ett exempel på tillfällig design är när Bank of England placerade nattetid en blå lutande konstruktion i stål över trappan till sitt Liverpoolbaserade huvudkontor i december 2016 för att de hemlösa som brukade sova och vila på trappan skulle behöva uppehålla sig på annan plats. Konstruktionen smetades också in i olja för att säkerställa att det skulle vara omöjligt att uppehålla sig på den.[82][83][84] Det finns dock fler exempel.[85][86][61]

Staket eller gallerRedigera

Staket eller galler är en vanlig form av exkluderande design som ofta används för förhindra åtkomsten till platser där det finns skydd för väder och vind. Exempelvis under trappor, broar eller i närheten av fläktsystem som blåser ut varm luft.[87] Våren 2015 satte Stockholms Stad upp ett staket för 200 000 kronor[88][89] för att hindra hemlösa människor från att söka skydd under en trappaKungsholmen. Bo Höglund, parkingengör hos Stockholms Stad kommenterade "man vill kunna se och känna sig trygg i området".[87]

 
En bastant pjäs till blomkruka utanför fastighet i Stockholm 2015.

Exkluderande design maskerad som konst eller utsmycknadRedigera

Den här typen av exkluderande design kan exempelvis bestå i att man ställer fram en enorm blomkruka där hemlösa tidigare använt trottoaren för att sova på.

Andra exempel som har förekommit är en sten målad i regnbågsfärger, att ställa ut blockerande buskage på en trottoar, "roligt" formade sittplatser och så vidare.[90][91][92][93][94][95][96]

 
Obehagligt oljud med hjälp av olika former av högtalare kan även användas för att hålla människor borta.

OljudRedigera

Högtalare i Finspång har spelat musik i syfte att jaga bort missbrukare, och i Storbritannien har så kallade "anti-loitering devices" ungefär anti-hänganordningar installerats för att se till att ungdomar inte vistas på platserna där de installeras.[97] Apparaterna fungerar genom att sända ut ett entonigt ljud på en mycket hög frekvens vilket det mänskliga örat tappar förmågan att höra i takt med att vi blir äldre. Sådana apparater har använts både i Malmö och Stockholm. Hösten 2016 uppmärksammades det att apparaterna placerats i garage i Tensta centrum. Det uttalade syftet var att få bort knarkhandel. Centrumchefen och fastighetsägaren Mats Carinder kommenterade att ''Det finns forskning på vad som irriterar rätt målgrupp och repetition av klassisk musik kan bli jobbigt för äldre tonåringar. [...]''[98] Dock hördes ljudet bortom garaget i fråga, och störde till följd av detta de människor som bodde i närheten vilket ledde till kritik från såväl politiker som de boende.[99][100] Ytterligare kritik har gått ut på att apparaterna skulle utgöra brott mot "mänskliga rättigheter" men även kommenterat angående att fenomenet skulle skapa ett "farligt gap" mellan unga människor som utsätts för metoden och gamla människor som slipper undan.[101][102] I en undersökning riktad till barn och unga från Young Scot uppgav 41% av 725 tillfrågade att de upplevde häslobesvär eller obehag på grund av att de stött på en anti-hänganordning. Deras undersökning kom även fram till att de vanligaste symtomen barn och ungdomar upplevde på grund av att utsättas för metoden var huvudvärk och eller migrän, öronproblem, inklusive tinnutus, yrsel och illamående men även ångest och eller panik.[103]

KonsumtionskravRedigera

Att belägga platser med krav på konsumtion förekommer också.[104][105] Det kan röra sig krav på att köpa biljetter för att vistas på platser som stationer och vänthallar. Hösten 2014 väckte fastighetsförvaltaren Jernhusen medial uppmärksamhet och erhöll mycket kritik genom att avkräva tågbiljett av dem som vistades Linköpings centralstations stationshus.[106] Leif Svensson, säkerhetschef hos Jernhusen, kommenterade att "Tågstationen är ingen bra plats att vistas på om man är hemlös.".[107] Pressansvarig hos Jernhusen, kommenterade fenomenet i en artikel från Arbetarbladet såhär: "I bland ligger de på bänkarna, eller duschar på toaletterna och det är sånt som vi inte kan acceptera."[108] Det förekom protester mot det hela och Jernhuset backade sedan och deras pressansvarige kommenterade "Det blev fel''.[106][109]

2009 Lät konstnären Fabian Brunsing illustrera fenomenet konsumtionskrav med sitt konstverk Pay & Sit.[110] Konstverket är en luffarsäker bänk försedd med spikar och myntinkast med vilket den som önskar sitta på bänken kan betala 0,5€ (euro) för att dra undan spikarna en stund. Något Brunsing troligen inte hade räknat med är att parkbänken senare blev verklighet och nu finns att sitta på, mot betalning alltså.[111]

BorttagandeRedigera

 
En sprinkler som blöter ner en trottoar av misstag. Detta till skillnad från att avsiktligt spola vatten på hemlösa.

Ibland handlar exkluderande design inte bara om att lägga till saker och ting, utan snarare att ta bort. Exempelvis har många offentliga toaletter börjat tas bort i Storbritannien på platser som anses stökiga.[112] Bänkar vid vissa platser på Stockholms centralstation har tagits bort till förmån för stolar.[källa behövs] Det finns de som menar att borttagande är den vanligaste typen av exkluderande design, att till exempel bänkar eller tak som används av offentligheten tas bort, just för att de används av offentligheten.[113][114][115][116]

SprinklersRedigera

Sprinklers förekommer ofta när Anti-hemlösa spikar anses vara för permanent, den här lösningen går ut på att spruta vatten på de som uppehåller sig på en viss plats vid en viss tid.[117][118][119] Ett exempel är när bokaffären Strands i New York önskade göra sig av med de hemlösa som sov utanför butiken på nätterna, men det finns många fler exempel på samma fenomen.[120][121][122][123][124]

Användningen av sprinkers har av vissa kallats "omänskligt".[125]

BudskapshinderRedigera

Budskapshinder syftar till att reglera den typ av information vilken är möjlig att göra tillgänglig för människor i en stadsmiljö. Exempelvis metallskenor som fästs vid elskåp eller väggar för att förhindra allmänheten från att affischera.[126]

HistoriaRedigera

Exkluderande design har en gammal historia, med till exempel stadsplanering i USA som designar för segregering.[127] Enligt experter blir design som exkluderar allt vanligare, inte minst i storstäder som Stockholm.[128][129] I London på 1800 talet förekom gatstenar vilka gjorde att urinen stutsade upp mot den som urinerade offentligt.[130]

Bildgalleri med exempel på exkluderande designRedigera


Konstens gensvarRedigera

2001 publicerade Nils Norman boken The Contemporary Picturesque som innehåller fotografier han har tagit på exkluderande design sedan 1990-talet.[131]

2003 filmade två parisbor, Stéphane Argillet och Gilles Paté filmen Le repos du fakir eller "Rest of the Fakir" vilken visar båda dessa när de försöker vila på olika objekt vilka konstituerar exkluderande design i Paris.[132][133]

2005 dokumenterade den amerikanska artisten Sarah Ross exkluderande i Los Angeles i hennes serie Tempting Resistance. Hennes uppföljare från 2006 Archisuits skapade kläder vilka var designade för det enkla ändamålet att negera den tomma ytan av exkluderande design, för att möjliggöra sömn.[134]

2013-2014 pågick en installation i Norrköping kallad Modified Social Benches av Jeppe Heins konst.[135][136]

2018 valde den brittiska artisten Stuart Semple att skapa en plattform på sociala medier för att informera folk genom att uppmuntra gemene man att placera identifierande klistermärken varhelst de upptäckte exkluderande design på allmän plats.[137][138][139][140]

Vidare läsningRedigera

Exkluderande design - Fredrik Edin

Att designa bort det oönskade - Exkluderande design i Göteborg och Västsverige - Bergenfelz & Silverglimth

ReferenserRedigera

  1. ^ Omidi, Maryam (12 juni 2014). ”Anti-homeless spikes are just the latest in 'defensive urban architecture'” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/cities/2014/jun/12/anti-homeless-spikes-latest-defensive-urban-architecture. Läst 25 april 2020. 
  2. ^ Mehta, Ankita (26 mars 2018). ”HDFC Bank removes iron spikes installed in front of Fort branch [Photos”] (på english). International Business Times, India Edition. https://www.ibtimes.co.in/hostile-architecture-iron-spikes-outside-hdfc-bank-keep-away-homeless-photos-764976. Läst 25 april 2020. 
  3. ^ Borromeo, Leah (23 juli 2015). ”These anti-homeless spikes are brutal. We need to get rid of them | Leah Borromeo” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/commentisfree/2015/jul/23/anti-homeless-spikes-inhumane-defensive-architecture. Läst 25 april 2020. 
  4. ^ ”Anti-homeless spikes installed in posh London neighborhood spark outrage” (på en). RT International. https://www.rt.com/uk/164524-spikes-homeless-london-outrage/. Läst 25 april 2020. 
  5. ^ Halliday, Josh (8 juni 2014). ”Council urged to act over 'inhumane' use of spikes to deter homeless” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/society/2014/jun/08/metal-spikes-london-flats-homeless. Läst 25 april 2020. 
  6. ^ Drohan, Freya (16 september 2019). ”The worst examples of insidious 'anti-homeless' architecture”. Mail Online. https://www.dailymail.co.uk/femail/article-7461899/Online-thread-sees-people-calling-cities-installed-anti-homeless-architecture.html. Läst 25 april 2020. 
  7. ^ Halliday, Josh; Siddique, Haroon (9 juni 2014). ”Boris Johnson calls for removal of anti-homeless spikes” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/society/2014/jun/09/boris-johnson-calls-removal-anti-homeless-spikes. Läst 25 april 2020. 
  8. ^ ”'Anti-homeless' spikes removed from flat block in Southwark after” (på en). Evening Standard. 13 juni 2014. http://www.standard.co.uk/news/london/southwark-anti-homeless-spikes-taken-away-from-outside-flats-9535260.html. Läst 25 april 2020. 
  9. ^ Hohenadel, Kristin (12 juni 2014). ”Are Anti-Homeless Sidewalk Spikes Immoral?” (på en). Slate Magazine. https://slate.com/human-interest/2014/06/artist-nils-norman-documents-anti-homeless-spikes-and-other-defensive-architecture-in-cities-around-the-world.html. Läst 25 april 2020. 
  10. ^ Hohenadel, Kristin (12 juni 2014). ”Are Anti-Homeless Sidewalk Spikes Immoral?” (på en). Slate Magazine. https://slate.com/human-interest/2014/06/artist-nils-norman-documents-anti-homeless-spikes-and-other-defensive-architecture-in-cities-around-the-world.html. Läst 25 april 2020. 
  11. ^ ”Book Review: Callous Objects: Designs Against the Homeless by Robert Rosenberger”. LSE Review of Books. 18 september 2018. https://blogs.lse.ac.uk/lsereviewofbooks/2018/09/18/book-review-callous-objects-designs-against-the-homeless-by-robert-rosenberger/. Läst 25 april 2020. 
  12. ^ De Fine Licht, Karl Persson (2017-11-14). ”Hostile urban architecture: A critical discussion of the seemingly offensive art of keeping people away”. Etikk i praksis - Nordic Journal of Applied Ethics 11 (2): sid. 27. doi:10.5324/eip.v11i2.2052. ISSN 1890-4009. https://www.ntnu.no/ojs/index.php/etikk_i_praksis/article/view/2052. Läst 25 april 2020. 
  13. ^ Edin, Fredrik (Edin). Exkluderande design. sid. 12. ISBN 978-91-87777-28-8. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 1 februari 2020 
  14. ^ ”Designen som ska hålla hemlösa borta”. DN.SE. 7 april 2015. https://www.dn.se/sthlm/designen-som-ska-halla-hemlosa-borta/. Läst 11 mars 2020. 
  15. ^ De Fine Licht, Karl Persson (2017-11-14). ”Hostile urban architecture: A critical discussion of the seemingly offensive art of keeping people away”. Etikk i praksis - Nordic Journal of Applied Ethics 11 (2): sid. 27. doi:10.5324/eip.v11i2.2052. ISSN 1890-4009. https://www.ntnu.no/ojs/index.php/etikk_i_praksis/article/view/2052. Läst 25 april 2020. 
  16. ^ Cohen, Josh (24 januari 2018). ”New anti-homeless architecture: Seattle uses bike racks to block rough sleepers” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/cities/2018/jan/24/anti-homeless-architecture-seattle-bike-racks-block-rough-sleepers. Läst 26 januari 2020. 
  17. ^ Paulas, Rick (25 juni 2019). ”Photos of the Most Egregious 'Anti-Homeless' Architecture” (på en). Vice. https://www.vice.com/en_us/article/kzm53n/photos-of-the-most-egregious-anti-homeless-architecture. Läst 16 februari 2020. 
  18. ^ ”Kasper Strömman om design: Framtidens stad är fakirernas” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/04/10/kasper-stromman-om-design-framtidens-stad-ar-fakirernas. Läst 11 mars 2020. 
  19. ^ Värmland, P4; Värmland, P4 (21 september 2017). ”Exkluderande design”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6783144. Läst 1 februari 2020. 
  20. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. s.16,76-77.. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  21. ^ Ruan, Nantiya; Zwiebel, Elie; Bishop, Michael; DuPey, Bridget; Jones, Nicole; Kline, Ashley (2018-05-07) (på en). Too High a Price 2: Move on to Where?. https://papers.ssrn.com/abstract=3174780. Läst 26 januari 2020. 
  22. ^ Staff, T. C. R. (17 maj 2018). ”Anti-Homeless Laws ‘Criminalize’ Poverty, says Colorado Study” (på en-US). The Crime Report. https://thecrimereport.org/2018/05/17/anti-homeless-laws-criminalize-poverty-says-colorado-study/. Läst 26 januari 2020. 
  23. ^ Crary, Jonathan,. 24/7 : late capitalism and the ends of sleep. sid. 114. ISBN 978-1-78168-310-1. OCLC 858126396. https://www.worldcat.org/oclc/858126396. Läst 16 februari 2020 
  24. ^ CNN, Andrea Lo. ”The debate: Is hostile architecture designing people -- and nature -- out of cities?” (på en). CNN. https://www.cnn.com/style/article/new-dean-harvey-james-furzer-hostile-architecture-debate/index.html. Läst 1 februari 2020. 
  25. ^ ”Hostile urban architecture”. https://www.semanticscholar.org/paper/Hostile-urban-architecture%3A-A-critical-discussion-Licht/36be7edaf30794e66e2b64205b6d9843ecb87feb. Läst 30 maj 2020. ”"I will argue that defensive architecture is at least acceptable in certain contexts and to achieve certain goals," "it is not at all clear that the (prima facie) right to public space in turn yields a prohibition against defensive architecture."” 
  26. ^ ”Anti-homeless fences: ‘Heartless’” (på en-US). The Seattle Times. 27 november 2017. https://www.seattletimes.com/opinion/letters-to-the-editor/anti-homeless-fences-heartless/. Läst 26 januari 2020. 
  27. ^ Hu, Winnie (8 november 2019). ”‘Hostile Architecture’: How Public Spaces Keep the Public Out” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/11/08/nyregion/hostile-architecture-nyc.html. Läst 1 februari 2020. 
  28. ^ Roberts, Georgett; O'Neill, Natalie (14 november 2013). ”Strand Bookstore ‘uses sprinklers to evict homeless’” (på en). New York Post. https://nypost.com/2013/11/14/strand-bookstore-uses-sprinklers-to-evict-sleeping-homeless/. Läst 26 januari 2020. 
  29. ^ ”Strand Books Spraying Water on Homeless Is 'Barbaric,' Customers Say”. DNAinfo New York. Arkiverad från originalet den 26 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200126121554/https://www.dnainfo.com/new-york/20131115/greenwich-village/strand-books-spraying-water-on-homeless-is-barbaric-customers-say/. Läst 26 januari 2020. 
  30. ^ Nyberg, Micke; Isberg, Catharina (12 mars 2015). ”Här är det förbjudet att ligga ner”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nya-bankar-i-stationshallen-kritiseras. Läst 11 mars 2020. 
  31. ^ [a b] ”Exkluderande arkitektur påverkar hela samhället negativt”. Sveriges Arkitekter. 8 januari 2019. https://www.arkitekt.se/exkluderande-arkitektur-paverkar-hela-samhallet-negativt/. Läst 26 januari 2020. 
  32. ^ Aktion, Direkt (27 maj 2018). ”Vi har flyttat på problemet”. Direkt Aktion. https://direktaktion.nu/2018/05/27/vi-har-flyttat-pa-problemet/. Läst 26 januari 2020. 
  33. ^ Palm, Olle (28 september 2017). ”Obekväma bänkar jagar bort hemlösa”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/obekvama-bankar-jagar-bort-hemlosa. Läst 26 januari 2020. 
  34. ^ Le, Per; er. ””Oönskade ska jagas bort ur staden” – Internationalen”. http://www.internationalen.se/2017/10/oonskade-ska-jagas-bort-ur-staden/. Läst 26 januari 2020. 
  35. ^ ”Södermalm tar bort exkluderande design”. www.stockholmdirekt.se. 10 mars 2016. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sodermalm-tar-bort-exkluderande-design/aRKpci!izYBBH4X4@J7AqjfjRP7JA/. Läst 11 mars 2020. 
  36. ^ Groop, Tomas; Gävleborg, P4 (18 februari 2019). ”En protestprodukt för samhällets olycksbarn”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=7154752. Läst 1 februari 2020. 
  37. ^ Aneljung, Sara; Ederyd. ”The public spaceexcluding and includingabilities–Based on physical elements atGustavAdolf’s square in Malmö”. Sveriges lantbruksuniversitet. https://stud.epsilon.slu.se/8047/11/ederyd_j_aneljung_s_150630.pdf. Läst 30 maj 2020. ”"Majoriteten säger sig ta avstånd från exkluderande design och istället arbeta med tillgänglighet och inkluderande design."” 
  38. ^ Kernen, Caroline (24 mars 2015). ”Så designar städerna bort hemlösa med exkluderande design”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6124523. Läst 1 februari 2020. 
  39. ^ Grauers, Karl (23 september 2017). ”Den nyliberala bänken ska hålla fattiga borta”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/den-nyliberala-banken-ska-halla-fattiga-borta. Läst 11 mars 2020. 
  40. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 31. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  41. ^ ”Här kan du bo bakom murar och spärrar”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/L0a0z1. Läst 11 mars 2020. 
  42. ^ Neil Brenner, Nik Theodore, red (2002-12-13). Spaces of Neoliberalism. sid. s.3,17-30.. doi:10.1002/9781444397499. http://dx.doi.org/10.1002/9781444397499. Läst 26 januari 2020. 
  43. ^ ”The disturbing devices used to stop rough sleepers you might have never noticed” (på en). indy100. 1 februari 2018. http://www.indy100.com/article/disturbing-anti-homeless-architecture-ryan-brown-twitter-8189081. Läst 26 januari 2020. 
  44. ^ ”Archives | Dismal Garden”. www.dismalgarden.com. http://www.dismalgarden.com/archives/defensive_architecture. Läst 11 mars 2020. 
  45. ^ Frills, Madrid No. ”Secrets of the streets: Madrid’s anti-homeless architecture” (på en-GB). Madrid No Frills. https://madridnofrills.com/hidden-in-plain-sight-madrids-anti-homeless-architecture/. Läst 26 januari 2020. 
  46. ^ ”The City That Will Never Let You Sleep” (på en). Topic. https://www.topic.com/the-city-that-will-never-let-you-sleep. Läst 26 januari 2020. 
  47. ^ Edin, Fredrik (30 maj 2018). ”Världens armstödstätaste station”. Skumrask. https://fredrikedin.se/2018/05/30/varldens-armstodstataste-station/. Läst 26 januari 2020. 
  48. ^ ”ELIN GRELSSON ALMESTAD: Jakten på hemlösa gör alla otrygga”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/exkluderande-design-bygger-om-vara-stader/. Läst 26 januari 2020. 
  49. ^ ”Public Benches Turn 'Anti-Homeless' - OhmyNews International”. english.ohmynews.com. http://english.ohmynews.com/articleview/article_view.asp?article_class=&no=321234&rel_no=1. Läst 26 januari 2020. 
  50. ^ Wallace, Elizabeth. ”What's Behind the Uptick in Hostile Architecture?” (på en). Architectural Digest. https://www.architecturaldigest.com/story/hostile-architecture. Läst 16 februari 2020. 
  51. ^ Gunnarsson, Hanna (19 augusti 2019). ”Detta är en jättekonstig bänk på nya hållplatsen på universitetssjukhuset i Lund. En bänk som utan metallstängerna hade kunnat ge sittplats åt 5 personer, men nu får det bara plats 3. Hur tänkte ni @skanetrafiken ?pic.twitter.com/UoXmS7sNBl”. @gunnarssonhanna. https://twitter.com/gunnarssonhanna/status/1163373194272792576. Läst 30 maj 2020. 
  52. ^ ”r/HostileArchitecture - Update (1 homeless person in a small town situation): They are now sleeping on the ground instead and there's literally a huge storm here in Germany..” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/f1nmx2/update_1_homeless_person_in_a_small_town/. Läst 16 februari 2020. 
  53. ^ ”When design is hostile on purpose” (på en). Designer Daily: graphic and web design blog. 23 augusti 2016. https://www.designer-daily.com/when-design-is-hostile-on-purpose-58667. Läst 16 februari 2020. 
  54. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 16. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  55. ^ ”r/HostileArchitecture - people sleeping on the ground in temperatures well below freezing thanks to the hostile addition of armrests” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/emcp8c/people_sleeping_on_the_ground_in_temperatures/. Läst 16 februari 2020. 
  56. ^ ”r/HostileArchitecture - These benches” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/dfj8bb/these_benches/. Läst 16 februari 2020. 
  57. ^ ”r/HumansOfLateCapital - #humansoflatecapitalism” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HumansOfLateCapital/comments/c7y1rr/humansoflatecapitalism/. Läst 16 februari 2020. 
  58. ^ ”r/HostileArchitecture - "Leaning bench" and benches with armrests.” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/d94ran/leaning_bench_and_benches_with_armrests/. Läst 16 februari 2020. 
  59. ^ ”r/HostileArchitecture - One blocker wasn't enough, had to come back with two more” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/d9j42a/one_blocker_wasnt_enough_had_to_come_back_with/. Läst 16 februari 2020. 
  60. ^ Behrang Behdjou (30 november 2014). ”Obekväm design motar bort oönskade från städerna”. DN. http://www.dn.se/ekonomi/obekvam-design-motar-bort-oonskade-fran-staderna/. Läst 8 september 2015. 
  61. ^ [a b] ”r/HostileArchitecture - Bench in Volgodonsk, Russia” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/b93meh/bench_in_volgodonsk_russia/. Läst 16 februari 2020. 
  62. ^ Nyberg, Micke; Isberg, Catharina (12 mars 2015). ”Här är det förbjudet att ligga ner”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nya-bankar-i-stationshallen-kritiseras. Läst 11 mars 2020. 
  63. ^ Nyberg, Micke; Isberg, Catharina (12 mars 2015). ”Här är det förbjudet att ligga ner”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nya-bankar-i-stationshallen-kritiseras. Läst 11 mars 2020. 
  64. ^ Dum, Christopher P.. Exiled in America : Life on the Margins in a Residential Motel. sid. 222. ISBN 978-0-231-54239-5. OCLC 984686767. http://worldcat.org/oclc/984686767. Läst 16 februari 2020 
  65. ^ Andreou, Alex (18 februari 2015). ”Defensive architecture: keeping poverty unseen and deflecting our guilt” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/society/2015/feb/18/defensive-architecture-keeps-poverty-undeen-and-makes-us-more-hostile. Läst 26 januari 2020. 
  66. ^ staff/elizabeth-kim (14 augusti 2019). ”A Field Guide To The 'Weapons' Of Hostile Architecture In NYC” (på en). Gothamist. Arkiverad från originalet den 3 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200203170224/https://gothamist.com/news/a-field-guide-to-the-weapons-of-hostile-architecture-in-nyc. Läst 16 februari 2020. 
  67. ^ ””Exkluderande design” vid Centralen tar bort sovplatser”. DN.SE. 27 mars 2015. https://www.dn.se/sthlm/exkluderande-design-vid-centralen-tar-bort-sovplatser/. Läst 11 mars 2020. 
  68. ^ ”Designen som ska hålla hemlösa borta”. DN.SE. 7 april 2015. https://www.dn.se/sthlm/designen-som-ska-halla-hemlosa-borta/. Läst 11 mars 2020. 
  69. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 18. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  70. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 18. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  71. ^ Paulas, Rick (25 juni 2019). ”Photos of the Most Egregious 'Anti-Homeless' Architecture” (på en). Vice. https://www.vice.com/en_us/article/kzm53n/photos-of-the-most-egregious-anti-homeless-architecture. Läst 16 februari 2020. 
  72. ^ ”15 Examples of 'Anti-Homeless' Hostile Architecture That You Probably Never Noticed Before” (på en-US). interestingengineering.com. 22 maj 2018. https://interestingengineering.com/15-examples-anti-homeless-hostile-architecture-that-you-probably-never-noticed-before. Läst 16 februari 2020. 
  73. ^ Mussett, Ben. ”Vancouver’s ‘defensive architecture’ is hostile to homeless, say critics”. Vancouver Courier. https://www.vancourier.com/news/vancouver-s-defensive-architecture-is-hostile-to-homeless-say-critics-1.23865562. Läst 16 februari 2020. 
  74. ^ ”Behance”. www.behance.net. https://www.behance.net/gallery/60657791/Hostile-Design. Läst 16 februari 2020. 
  75. ^ ”r/HostileArchitecture - Newly added inside the breezeway at my local shopping centre.” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/ezso2o/newly_added_inside_the_breezeway_at_my_local/. Läst 16 februari 2020. 
  76. ^ ”r/HostileArchitecture - Installing OTT anti human rails. Bukit Bintang, KL Malaysia.” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/eyn0sl/installing_ott_anti_human_rails_bukit_bintang_kl/. Läst 16 februari 2020. 
  77. ^ ”r/HostileArchitecture - Milan, Italy” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/ewu2rf/milan_italy/. Läst 16 februari 2020. 
  78. ^ ”r/HostileArchitecture - Subtle hostility - Kraków, Poland” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/d6uaxx/subtle_hostility_kraków_poland/. Läst 16 februari 2020. 
  79. ^ ”r/HostileArchitecture - It's to "keep kids from sitting on the wall"” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/bgyea6/its_to_keep_kids_from_sitting_on_the_wall/. Läst 16 februari 2020. 
  80. ^ ”Activists Pour Concrete on Store’s ‘Anti-Homeless’ Spikes, Win | Boston.com” (på en-US). www.boston.com. https://www.boston.com/news/national-news/2014/06/12/activists-pour-concrete-on-stores-anti-homeless-spikes-win. Läst 16 februari 2020. 
  81. ^ ”Staket för 200.000 ska hålla hemlösa borta”. DN.SE. 23 mars 2015. https://www.dn.se/sthlm/staket-for-200000-ska-halla-hemlosa-borta/. Läst 1 februari 2020. 
  82. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 23-24. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  83. ^ ”'Anti-homeless' slope put in doorway” (på en). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/uk-england-manchester-38116608/anti-homeless-slope-installed-in-liverpool-doorway. Läst 26 januari 2020. 
  84. ^ ”Social media users blast 'anti-homeless' ramp on empty bank building” (på en-gb). The Sun. 27 november 2016. https://www.thesun.co.uk/living/2273509/social-media-users-blast-anti-homeless-ramp-that-has-been-installed-in-front-of-an-empty-bank-building/. Läst 26 januari 2020. 
  85. ^ ”r/HostileArchitecture - Rule of Thumb: the richer and finely decorated a church is, the less homeless people will it tolerate sheltering in it's gates.” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/exp1vz/rule_of_thumb_the_richer_and_finely_decorated_a/. Läst 16 februari 2020. 
  86. ^ ”r/HostileArchitecture - Um what??” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/ew5xuh/um_what/. Läst 16 februari 2020. 
  87. ^ [a b] Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 20. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  88. ^ Kernen, Caroline (24 mars 2015). ”Så designar städerna bort hemlösa med exkluderande design”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6124523. Läst 1 februari 2020. 
  89. ^ ”Designen som ska hålla hemlösa borta”. DN.SE. 7 april 2015. https://www.dn.se/sthlm/designen-som-ska-halla-hemlosa-borta/. Läst 11 mars 2020. 
  90. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 21. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  91. ^ ”'Hostile design' makes Calgary an unwelcoming modern city, says architect”. CBC/Radio-Canada. https://www.cbc.ca/news/canada/calgary/unpleasant-hostile-urban-design-calgary-1.4562817. Läst 25 april 2020. 
  92. ^ ”15 Examples of 'Anti-Homeless' Hostile Architecture That You Probably Never Noticed Before” (på en-US). interestingengineering.com. 22 maj 2018. https://interestingengineering.com/15-examples-anti-homeless-hostile-architecture-that-you-probably-never-noticed-before. Läst 26 januari 2020. 
  93. ^ Eyeopener, The (21 mars 2018). ”Earlier today, Jason, the man who sleeps in front of the Tim Hortons at Victoria and Dundas streets said police asked him to move across the street so these planters could be installed. The other side of the street is not sheltered from rain or wind. Story to come.pic.twitter.com/8HkH2pqGwu” (på en). @theeyeopener. https://twitter.com/theeyeopener/status/976645998847000576. Läst 26 januari 2020. 
  94. ^ ”r/HostileArchitecture - Is it still hostile if you paint it pink? 'Fun' new bench unveiled by primary school children in Blackpool, England” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/f1mr3e/is_it_still_hostile_if_you_paint_it_pink_fun_new/. Läst 16 februari 2020. 
  95. ^ ”r/TheMajorityReport - Still my favorite Pete Buttigieg take” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/TheMajorityReport/comments/f08qsx/still_my_favorite_pete_buttigieg_take/. Läst 16 februari 2020. 
  96. ^ ”r/HostileArchitecture - Hostility with a Pretty Face” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/esqib6/hostility_with_a_pretty_face/. Läst 16 februari 2020. 
  97. ^ Snis, Alva (28 november 2016). ”Kritiserat pipljud i Tensta avstängt under helgen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6574181. Läst 26 januari 2020. 
  98. ^ ”Klassisk musik ska störa ungdomshäng i garage”. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/klassisk-ungdomshang-garage/. Läst 26 januari 2020. 
  99. ^ ”Oljud ska skrämma bort knarkhandlarna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/MgmMRo. Läst 26 januari 2020. 
  100. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 22. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  101. ^ Psaltis, Eleni (11 oktober 2018). ”High-pitched 'anti-loitering' devices targeting young people breaches human rights: advocates” (på en-AU). ABC News. https://www.abc.net.au/news/2018-10-11/anti-loitering-devices-a-breach-of-human-rights-advocates-say/10364766. Läst 16 februari 2020. 
  102. ^ Kirk, Tracy. ”The use of sonic 'anti-loitering' devices is breaching teenagers' human rights” (på en). The Conversation. http://theconversation.com/the-use-of-sonic-anti-loitering-devices-is-breaching-teenagers-human-rights-81965. Läst 16 februari 2020. 
  103. ^ ”Young Scot Corporate - Anti-loitering Devices Text Only” (på en-GB). Young Scot Corporate. https://youngscot.net/antiloitering-devices-text-only. Läst 16 februari 2020. 
  104. ^ Quinn, Ben (13 juni 2014). ”Anti-homeless spikes are part of a wider phenomenon of 'hostile architecture'” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/artanddesign/2014/jun/13/anti-homeless-spikes-hostile-architecture. Läst 26 januari 2020. 
  105. ^ Palm, Olle (28 september 2017). ”Obekväma bänkar jagar bort hemlösa”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/obekvama-bankar-jagar-bort-hemlosa. Läst 26 januari 2020. 
  106. ^ [a b] TT (7 november 2014). ”Jernhusen backar om sittförbud”. www.pt.se. https://www.pt.se/nyheter/jernhusen-backar-om-sittforbud-8860867.aspx. Läst 26 januari 2020. 
  107. ^ Bruno Tersmeden, Carl (1 november 2014). ”Stopp för hemlösa på tågstation”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/stopp-for-hemlosa-pa-tagstation. Läst 26 januari 2020. 
  108. ^ ”Hårdare ton mot hemlösa”. arbetarbladet.se. 8 november 2014. https://www.arbetarbladet.se/artikel/hardare-ton-mot-hemlosa. Läst 26 januari 2020. 
  109. ^ Cullberg, Jonas (10 november 2014). ”Så designas de hemlösa bort från stadsmiljöerna”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/sa-designas-de-hemlosa-bort-fran-stadsmiljoerna. Läst 11 mars 2020. 
  110. ^ ”PAY & SIT: the private bench (HD)” (på en). Vimeo. https://vimeo.com/1665301. Läst 26 januari 2020. 
  111. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 23. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  112. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 23. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  113. ^ Edin, Fredrik (5 september 2018). ”Den vanligaste formen av exkluderande design”. Skumrask. https://fredrikedin.se/2018/09/05/den-vanligaste-formen-av-exkluderande-design/. Läst 26 januari 2020. 
  114. ^ ”r/HostileArchitecture - Just in case, let's cut 7/11 of the bench, I can't even sit art the bus stop ffs” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/HostileArchitecture/comments/errozs/just_in_case_lets_cut_711_of_the_bench_i_cant/. Läst 16 februari 2020. 
  115. ^ ”r/CrappyDesign - The roof at my bus stop. Provides no shade from this Texas heat and rain easily goes through.” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/CrappyDesign/comments/d2cz6n/the_roof_at_my_bus_stop_provides_no_shade_from/. Läst 16 februari 2020. 
  116. ^ ”r/CrappyDesign - This bus stop in malaysia” (på en-US). reddit. https://www.reddit.com/r/CrappyDesign/comments/d9wqt8/this_bus_stop_in_malaysia/. Läst 16 februari 2020. 
  117. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 20. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  118. ^ Pacione, Michael. (2013). Urban Geography : a Global Perspective.. Taylor and Francis. sid. 230. ISBN 978-1-134-29103-8. OCLC 831119845. http://worldcat.org/oclc/831119845. Läst 16 februari 2020 
  119. ^ ”The growth of hostile architecture: how developments in urban design are exacerbating social injustice” (på en-GB). A-id. 30 mars 2019. http://www.a-id.org/2019/03/30/the-growth-of-hostile-architecture-how-developments-in-urban-design-are-exacerbating-social-injustice/. Läst 30 maj 2020. 
  120. ^ Taft, Molly (19 juli 2019). ”The Creative and Cruel Ways People Make Life Hell for the Homeless” (på en). Vice. https://www.vice.com/en_us/article/kzmd5m/the-creative-and-cruel-ways-people-make-life-hell-for-the-homeless. Läst 16 februari 2020. 
  121. ^ Roberts, Georgett; O'Neill, Natalie (14 november 2013). ”Strand Bookstore ‘uses sprinklers to evict homeless’” (på en). New York Post. https://nypost.com/2013/11/14/strand-bookstore-uses-sprinklers-to-evict-sleeping-homeless/. Läst 26 januari 2020. 
  122. ^ ”Bristol tanning salon installs sprinklers to stop homeless people from sleeping outside” (på en). The Independent. 31 januari 2018. http://www.independent.co.uk/news/uk/home-news/bristol-salon-water-sprinklers-homeless-rough-sleepers-stop-owner-defends-use-consul-a8187226.html. Läst 16 februari 2020. 
  123. ^ Anti-homeless water sprinklers criticised” (på en-GB). BBC News. 30 januari 2018. https://www.bbc.com/news/uk-england-bristol-42880213. Läst 16 februari 2020. 
  124. ^ Wong, Julia Carrie (10 juni 2016). ”Luxury auction house under fire after sprinkler system douses homeless” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2016/jun/10/san-francisco-homeless-sprinklers-bonhams-auction-house. Läst 16 februari 2020. 
  125. ^ ”Anti-homeless sprinkler systems 'inhumane'” (på en-nz). RNZ. 5 maj 2017. https://www.rnz.co.nz/news/national/330142/anti-homeless-sprinkler-systems-%27inhumane%27. Läst 16 februari 2020. 
  126. ^ Edin, Fredrik, 1967-. Exkluderande design. sid. 24. ISBN 978-91-87777-28-8. OCLC 1045613015. https://www.worldcat.org/oclc/1045613015. Läst 26 januari 2020 
  127. ^ Architectural Exclusion: Discrimination and Segregation Through Physical Design of the Built Environment”. Yale Law Journal 124 (6): sid. 1836-2201. 2015. http://www.yalelawjournal.org/article/architectural-exclusion. Läst 30 april 2015. 
  128. ^ http://www.dn.se/sthlm/designen-som-ska-halla-hemlosa-borta /DN, 7 april 2015
  129. ^ Le, Per; er. ””Oönskade ska jagas bort ur staden” – Internationalen”. http://www.internationalen.se/2017/10/oonskade-ska-jagas-bort-ur-staden/. Läst 30 maj 2020. 
  130. ^ Radio, Sveriges. ”Fredrik Edin- Exkluderande design - Morgonpasset i P3 – Gästen”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1038884?programid=4765. Läst 1 februari 2020. 
  131. ^ Hohenadel, Kristin (12 juni 2014). ”Are Anti-Homeless Sidewalk Spikes Immoral?” (på en). Slate Magazine. https://slate.com/human-interest/2014/06/artist-nils-norman-documents-anti-homeless-spikes-and-other-defensive-architecture-in-cities-around-the-world.html. Läst 25 april 2020. 
  132. ^ ”The fakir's rest”. https://www.youtube.com/watch?v=Qv3M7FxJqtM. Läst 16 februari 2020. 
  133. ^ ”Interventions urbaines, Gilles Paté”. gilfakir.com. https://gilfakir.com/. Läst 25 april 2020. 
  134. ^ ”/\SARAH ROSS/\”. www.insecurespaces.net. https://www.insecurespaces.net/testingresistance.html. Läst 16 februari 2020. 
  135. ^ S, Ann-Charlotte; Elin | (12 juni 2013). ”Besvärliga bänkar berättar om livet (reportage)”. KULTURSIDAN.nu. https://www.kultursidan.nu/?p=10493. Läst 11 mars 2020. 
  136. ^ Edin, Fredrik (21 januari 2015). ”Exkluderande design: konst i Norrköping”. Skumrask. https://fredrikedin.se/2015/01/21/exkluderande-design-konst-i-norrkoping/. Läst 11 mars 2020. 
  137. ^ ”Hostile Architecture: 'Design Crimes' Campaign Gets Bars Removed from Benches” (på en-US). 99% Invisible. https://99percentinvisible.org/article/design-crimes-artist-launches-campaign-highlight-hostile-architecture/. Läst 16 februari 2020. 
  138. ^ ”Stuart Semple launches campaign to eradicate ‘hostile design’ around the world”. www.theartnewspaper.com. http://www.theartnewspaper.com/news/stuart-semple-launches-campaign-to-eradicate-hostile-design-around-the-world. Läst 16 februari 2020. 
  139. ^ ”hostiledesign” (på en). hostiledesign. https://hostiledesign.org/. Läst 16 februari 2020. 
  140. ^ ”Artist Launches Campaign to Call Out Hostile Urban Design” (på en-US). Hyperallergic. 1 februari 2018. https://hyperallergic.com/424567/stuart-semple-launches-campaign-to-call-out-hostile-urban-design/. Läst 16 februari 2020. 

Se ävenRedigera

Exklusion (Sociologi)

Segregation

Hemlöshet

Externa länkarRedigera