Jim Crow-lagar kallas de lagar som stiftades i USA mellan åren 1876 och 1965 i syfte att upprätthålla rassegregeringen i samhället. Lagarna innefattade både faktiska raslagar som explicit riktades mot minoritetsfolkgrupper och mer allmänt formulerade ordningslagar som möjliggjorde förföljelser av samma grupper. Jim Crow-lagarna är mest kända från och var mest omfattande i Sydstaterna, men exempel förekom i nästan samtliga delstater[1].

Omslaget till en tidig utgåva av sången Jump Jim Crow med en nedsättande bild av Jim Crow.

EtymologiRedigera

Beteckningen "Jim Crow"-lagar anses ha sitt ursprung i sången Jump Jim Crow från 1828 som var en tidig form av den populära underhållningsgenren minstrel show, som huvudsakligen gick ut på att på att göra narr av afroamerikaner.

HistorikRedigera

BakgrundRedigera

Efter det amerikanska inbördeskrigets slut år 1865 förlorade Demokratiska partiet makten i sydstaterna. Reformförespråkare inom Republikanerna, med stöd av landets svarta invånare och skyddade av USA:s armé, kunde ta över regeringsmakten i dessa delstater under det som kom att kallas rekonstruktionstiden. Under 1870-talet gick denna tid mot sitt slut och den federala militären drog sig tillbaka. Utan militärens närvaro kunde sydstatsdemokraterna inte minst genom valfusk, hot och trakasserier återta makten i den forna konfederationen.[2] Väl vid makten infördes Jim Crow-lagarna av dessa konservativa sydstatsdemokrater, så kallade Redeemers, i syfte att i största möjliga mån avskaffa de medborgerliga rättigheter som de svarta erhållit sedan inbördeskrigets slut och återgå till en tydligt rasbaserad samhällsordning utan någon egentlig jämlikhet.[3]

Steg mot avskaffandeRedigera

En Jim Crow-lag underkändes första gången i domstol 1915 när USA:s högsta domstol i målet Guinn mot Förenta Staterna (mål nr 238 US 347) underkände en lag i Oklahoma vilken helt nekade rösträtt för vissa medborgare. I målet Buchanan mot Warley (245 US 60) bestämde högsta domstolen att lagen i Kentucky inte fick kräva segregation i boendet. Den epokgörande domen 1954 i målet Brown mot skolnämnden i Topeka (347 US 483) underkände separata allmänna skolor efter rasgränserna och begreppet Jim Crow-lagar var i praktiken dött i och med denna dom.

Påverkan på samhälletRedigera

Principen var ”jämlika, men separata” vilket gjorde det möjligt att skapa lagar och regler som diskriminerade svarta trots att de på pappret hade samma rättigheter som vita. Sådana lagar kunde vara av ordningskaraktär, som förbud för svarta att använda samma dricksvattenfontäner och bussar som vita, men även av politisk karaktär, som att avkräva den som ville rösta en särskild valskatt, eller också ett rösträttsprov. Effekten av Jim Crow-lagarna uppskattas bland annat ha lett till att av 181 471 svarta vuxna män i Alabama 1900 var endast 3 000 upptagna i röstlängden.

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

  1. ^ List of Jim Crow law examples by state” (på engelska). Wikipedia. 2022-05-19. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=List_of_Jim_Crow_law_examples_by_state&oldid=1088714713. Läst 28 juni 2022. 
  2. ^ Michael Perman (2009). Pursuit of Unity: A Political History of the American South. Univ of North Carolina Press. sid. 138–. ISBN 978-0-8078-3324-7. https://books.google.com/books?id=jVHODYI1fNUC&pg=PA138 
  3. ^ Woodward, C. Vann, and McFeely, William S. The Strange Career of Jim Crow. 2001, s. 6.