Öppna huvudmenyn

Asylsökande är en person som befinner sig i ett land och där ansöker om skydd (asyl) men ännu inte fått ansökan avgjord.[1]

Det är en mänsklig rättighet att få söka asyl, men det är upp till de nationella myndigheterna i ett land att bestämma på vilka grunder som en person har rätt till att erhålla asyl. Enligt principen om non-refoulement får en person dock inte utvisas till ett land där han eller hon löper överhängande risk att förföljas, utsättas för tortyr eller dödas. UNHCR publicerar varje år statistik över antalet asylsökande till industriländer.[2]

En nyanländ är i Sverige en flykting som har fått uppehållstillstånd och inte längre är asylsökande, men som fortfarande omfattas av lagen om etableringsinsatser (normalt 2–3 år).[3][4][5]

Ensamkommande barnRedigera

Ensamkommande barn, är enligt FN:s definition barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker eller har fått asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.[6] Eftersom barn har större rättigheter än vuxna vid asylsökande förekommer åldersbedömning för att avgöra åldern. Denna process, som i Sverige sköts av Migrationsverket och Rättsmedicinalverket har varit föremål för debatt.[7][8][9][10][11]

Ensamkommande barn är ett lagstadgat begrepp och används både i Sverige och internationellt, med olika definitioner. Bland de mest kända i Sverige finns de finska krigsbarnen, där Sverige under kort tid tog emot 70 000 till 80 000 barn. Även känd är aktionen Kindertransport, som före och i början av andra världskriget räddade mellan 10 000 och 15 000 judiska barn, främst från Tyskland och Österrike, vilka skickades i första hand till England.[7]

De historiska erfarenheterna av ensamkommande barn och unga visar att rådande samhällskontext i hög grad påverkar synen på dem och att detta i sin tur har betydelse för hur mottagandet utformas.[7]

Ensamkommande barn och unga har en hög förekomst av psykisk ohälsa, inklusive posttraumatiskt stressyndrom.[7] Det finns flera insatser för socialtjänst och sjukvård med god effekt enligt en systematisk genomgång av litteraturen gjorde av SBU år 2018.[7] Studier av hur ensamkommande barn och unga har lyckats etablera sig i Sverige på längre sikt visar att ensamkommande trots sin sårbarhet på gruppnivå klarar sig bättre när det gäller sysselsättning och ekonomi än de som kommit som barn med sina familjer.[7]

InternationelltRedigera

Inom Europeiska unionen finns en gemensam asylpolitik. Den gemensamma asylpolitiken innefattar Dublinförordningen, som innebär att en asylsökande bara kan söka asyl i en av medlemsstaterna, nämligen den dit den asylsökande först kom. Skyddsgrundsdirektivet slår fast enhetliga villkor för vem som har rätt till asyl. Direktivet ger utöver flyktingar även så kallade alternativt skyddsbehövande, personer som skulle utsättas för verklig risk att lida allvarlig skada om de återsändes till sitt hemland, rätt till asyl.

På senare år har det funnits problem med att utvisa asylsökande som har fått avslag på sin ansökan till länder som Iran och Somalia, då dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte återvänder hem frivilligt.[12]

SverigeRedigera

I Sverige handläggs ansökan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den som får avslag på sin asylansökan kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Även migrationsdomstolens beslut kan överklagas, till Migrationsöverdomstolen, som dock i normalfallet inte beviljar prövningstillstånd.

Den 30 mars 1994 utfärdades "lag (1994:137) om mottagande av asylsökande". En nyhet mot tidigare var att asylsökande tilläts ordna sitt eget boende (EBO), till skillnad mot boende på flyktingförläggning eller liknande, så kallat anläggningsboende (ABO). Den har därför kallats lagen om eget boende eller EBO-lagen.[13]

Den 1 juni 2016 trädde ändringar av rätten till bistånd enligt lagen (1994:37) om mottagande av asylsökande, LMA, i kraft. Ändringen innebär att en asylsökande inte har rätt till bistånd om den asylsökande har fått ett beslut om avvisning eller utvisning som har börjat gälla, eller tidsfristen för frivilligt återvändande har gått ut. Med bistånd menas till exempel boende och dagersättning. Ändringen gäller inte vuxna som bor tillsammans med sina barn under 18 år. De har fortfarande rätt till bistånd till dess att de lämnar Sverige.[14]

Den 20 juli 2016 trädde en tillfällig lag i kraft, tänkt att gälla i tre år, lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av att få uppehållstillstånd i Sverige, vilket har gjort det svårare att få permanent uppehållstillstånd.[15][16]

I februari 2017 uppskattade gränspolisen att uppåt 49000 människor som kom under Migrationskrisen i Europa år 2015 inte hade rätt att stanna och att merparten av dem skulle komma gå under jorden istället för att lämna landet.[17]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Påhlsson, Lars: asylsökande i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 november 2015.
  2. ^ http://www.unhcr.org/statistics/STATISTICS/47daae862.pdf
  3. ^ Det här är skillnaden mellan att vara nyanländ och asylsökande, Metro 2015-09-17
  4. ^ Veckans nyord: Nyanländ, Språktidningen
  5. ^ Vanliga begrepp Arkiverad 18 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine., Migrationsverket
  6. ^ Guidelines on Policies and Procedures in dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum. UNHCR. sid. 7. http://www.refworld.org/docid/4113abc14.html. ”Ensamkommande barn är en person under 18 år, såvida inte den lag som är tillämplig på barnet stadgar en tidigare myndighetsålder, som är åtskild från båda sina föräldrar och som inte tas om hand av någon annan vuxen person som enligt lag eller sedvana har sådant ansvar”   PDF
  7. ^ [a b c d e f] ”Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser”. SBU Bereder, Rapport 294. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. 20 november 2018. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/stod-till-ensamkommande-barn-och-unga--effekter-erfarenheter-och-upplevelser/. Läst 3 september 2019. 
  8. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (3 januari 2017). ”Åldersbedömning med hjälp av mognadsgrad i hand, tänder och nyckelben”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/aldersbedomning-med-hjalp-av-mognadsgrad-i-hand-tander-och-nyckelben/. Läst 3 september 2019. 
  9. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (3 januari 2017). ”Åldersbedömning med hjälp av mognadsgrad i hand, tänder och nyckelben”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/aldersbedomning-med-hjalp-av-mognadsgrad-i-hand-tander-och-nyckelben/. Läst 3 september 2019. 
  10. ^ ”Medicinska åldersbedömningar”. Rättsmedicinalverket. https://www.rmv.se/verksamheter/medicinska-aldersbedomningar/. Läst 3 september 2019. 
  11. ^ ”Bedömning av din ålder som en del av din identitet”. www.migrationsverket.se. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Utan-foraldrar/Asylansokan/Aldersbedomning.html. Läst 3 september 2019. 
  12. ^ Svårt för polisen verkställa utvisning Sveriges Radio 21 februari 2008
  13. ^ https://lagen.nu/1994:137
  14. ^ ”Ändring av rätt till bistånd enligt LMA. Migrationsverket.”. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Lagandringar-2016/Andring-av-ratt-till-bistand-enligt-LMA.html. Läst 3 maj 2017. [död länk]
  15. ^ ”Begränsad rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket”. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171016113036/https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i-Sverige.html. Läst 3 maj 2017. 
  16. ^ ”Lag 2016:752, Sveriges riksdag”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2016752-om-tillfalliga-begransningar-av_sfs-2016-752. Läst 3 maj 2017. 
  17. ^ TT (12 februari 2017). ”Migrationsverket: 49 000 asylsökande kan gå under jorden” (på sv-SE). Borås Tidning. http://www.bt.se/sverige-varlden/granspolisen-49-000-asylsokande-kan-ga-under-jorden/. Läst 25 september 2019. 

Externa länkarRedigera