Öppna huvudmenyn

Tunnbröd

bröd som bakas på vetemjöl, rågmjöl och ibland kornmjöl
Till vänster ett modernt bageribakat tunnbröd bakat på vetemjöl, rågmjöl, jäst och hjorthornssalt. Till höger ett osyrat tunnbröd bakat i bagarstugakornmjöl, mjölk, vatten och salt.
Kavlar och andra redskap för tunnbrödsbak.


Bakugn för tunnbröd. Bagarstugan, Hedemora gammelgård.

Tunnbröd är ett uråldrigt svenskt bröd som fram till 1500-talet uteslutande bakades på korn. Illustrationer i Olaus Magnus bokverk om de nordiska folken (publicerad första gången 1555) visar hur män och kvinnor bakade tunna bröd på hällar av järn över öppen eld. Brödet bakades för att förvaras under lång tid, så kallad förrådsbakning. Det malda mjölet konserverades genom gräddningen och på så sätt kunde spannmålen bevaras under mycket lång tid, så länge som 20 år enligt den norske författaren och prästen Peder Clausson Friis. Tunnbröd betraktas ofta som ett norrländskt bröd. Korn är det spannmål som har kunnat odlas i norra Sverige och av det bakades tunna ojästa brödkakor – tunnbröd. Innan andra sädesslag började odlas i södra och mellersta Sverige var tunna bröd bakade med korn vanliga även där.

Idag bakas tunnbröd på vetemjöl, rågmjöl och kornmjöl. Potatis är vanligt i tunnbröd från Dalarna och Norrbotten. Som jäsmedel används jäst och hjorthornssalt. Degen kavlas ut mycket tunt och med en kruskavel eller nagg pickas ytan så att det inte ska bildas stora blåsor när brödet gräddas i vedeldad ugn eller på elektriska hällar.

Innehåll

VarianterRedigera

Tunnbröd kan vara mjukt eller hårt. I norra Västerbotten kallas hårt tunnbröd ofta "ljusugnsbröd", vilket endast kan bakas när bakugnen har ljusnat och inget sot är kvar i ugnstaket, det är tecknet på att bakugnen är riktigt varm. Innan ugnen ljusnat kan man baka mjuka bröd som till exempel halv-tjockkaka, mjukkaka eller hällakaka, även kallad "kakun", som är en tjockare variant av tunnbröd. Andra regionala varianter:

Klådda: norrbottniskt mjuk tunnbröd.

Mjukt tunnbröd från Dalarna innehåller ofta potatis. Kallas för tuttul i Rättvik, tyta i Järna och tôlla i Malung.

Kavelgris: mjukt tunnbröd från Dalarna, innehåller potatis och kryddor.

AnvändningRedigera

Hårt tunnbröd äts som egen maträtt (se nedan), som tillbehör till måltiden eller vid särskilda tillfällen som till surströmming.

"Bryta" kallas den rätt som uppkommer då man bryter hårt tunnbröd i småbitar och äter i djuptallrik tillsammans med mjölk eller fil och sylt. "Blöta" kallas den norrländska variant av dopp i grytan där hårt tunnbröd används i stället för vörtbröd. Man kan även blötlägga tunnbrödet i varm mjölk och äta med smör som får smälta, till förstärkt frukost.

I Jämtland kallas maträtten där man bryter ner hårt tunnbröd i mjölk och tillsätter sylt, för "brösull" (äldre: "brôusull"). I Ångermanland kallas maträtten för "bryta" eller "bröta" och i Norr- och Västerbotten "bruttu" (används filmjölk kallas rätten för "filbruttu"). På pitedialekt heter det i stället smolanedi (smula-ned-i). I Sollerön i Dalarna kallas rätten "mjoksull".[1]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

[2][3]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://archive.is/20140903164435/http://dietisttriathlet.blogspot.se/2011/08/livet-pa-landet.html. Läst 3 september 2014. 
  2. ^ ”Tunnbrödsakademin”. http://www.tunnbrodsakademin.se/. Läst 15 februari 2019. 
  3. ^ Berg Anki, Kärki Sirpa (2015). Brödkult i Västerbotten 

Externa länkarRedigera