Svinmålla (Chenopodium album) är en ört. Den förekommer ofta, som "ogräs", i trädgårdsland och andra marker med bar jord. Bladen kan användas på samma sätt som spenat. Svinmålla är vanlig i norra Indien som gröda för mat.[1] I engelska texter kallas den ibland vid sitt hindi-namn bathua eller bathuwa (बथुआ).[2]

Svinmålla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljAmarantväxter
Amaranthaceae
SläkteMållor
Chenopodium
ArtSvinmålla
C. album
Vetenskapligt namn
§ Chenopodium album
AuktorCarl von Linné

Växtmiljö redigera

Om man efter ett bygge eller dylikt lämnar efter sig en jordhög eller icke-bevuxen slänt, är svinmållan ofta den första växten som slår rot. Den dominerar ofta vegetationen under den första tiden. Därför ser man den ofta exempelvis längs med nybyggda motorvägar. Ett av Sveriges allra vanligaste örtogräs.[3]

Som ogräs redigera

Den förekommer på alla typer av jordar men trivs extra bra på mulljordarna. När förutsättningarna är de rätta(ljus, vatten näring) kan en planta producera stora mängder frön. Vid eventuella bristsituationer (t.ex. konkurrens från grödan) är plantan väldigt anpassningsbar och producerar en del frön ändå.[4] I grödor som majs, sojabönor och sockerbetor kan den orsaka stora skördeförluster tack vare dess starka konkurrensförmåga mot dessa arter. [5]

Bekämpning redigera

För att bekämpa svinmålla kan man bland annat göra det med hjälp av växtföljden. Man kan t.ex. odla vall som är väldigt konkurrenskraftig för att bekämpa ogräset. Ett annat sätt är att öka andelen höstsådda grödor då svinmållan är sommarannuell. I och med att det då inte sker någon bearbetning på våren så stimuleras ej fröna att gro i samma utsträckning. I växande gröda kan man även utnyttja radhackning och kemiska bekämpningsmedel för att bekämpa svinmållan.[4] Svinmållan har en relativt hög herbicidkänslighet även om den historiskt sett varit högre.[6]

Användning redigera

 
Curry på ris och blad av svinmålla, med lök och potatis.

Medan svinmållan i Europa och Nordamerika oftast ses som ogräs, har växten i stora delar av Afrika och Asien en lång historia både som foderväxt till djuren och som människoföda. Svinmålla kan, liksom sin amarantväxtssläkting spenat, med fördel stuvas eller användas till grönsakssoppa.

De unga bladen och skotten kan ätas som en bladgrönsak, antingen ångkokt hel eller kokad/stuvad som spenat. Överdosering av svinmålla kan dock ge bieffekter, på grund av växtens höga innehåll av oxalsyra (jämför med rabarber).[7] Varje planta producerar tusentals svarta frön. De är rika på protein, A-vitamin, kalcium och kalium. En annan nära besläktad växt som odlas särskilt för frönas skull är quinoa.[8] Svinmålla används också inom som medicinalväxt inom den traditionella afrikanska läkekonsten.

Arkeologer har analyserat förkolnade växtrester i kökkenmöddingar och kvarlämnade ugnar från järnåldern och romerska bosättningar i Europa. De fann där frön från svinmålla, blandat med frön av sädesslag, liksom de fann fröna i magarna på stenåldersmänniskor funna i danska mossar.[9]

I Indien kallas växten bathua (hindi), och den är vanlig under vinterhalvåret.[10] Bladen och de unga skotten på plantan används i maträtter som Sarson Da Saa, soppor, curryrätter och det fyllda brödet paratha. Det sistnämnda är särskilt populärt i Punjab. Fröna från svinmålla används till phambra och laafi – grötliknande rätter i Himachal Pradesh – liksom i de svaga alkoholdryckerna soora och ghanti.[11]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ "Handbook of Herbs Cultivation and Processing", av Niir Board, p. 146
  2. ^ http://www.flowersofindia.net/catalog/slides/Bathua.html
  3. ^ ”Ogräsrådgivaren - SLU!”. ograsradgivaren.slu.se. http://ograsradgivaren.slu.se/. Läst 27 december 2017. 
  4. ^ [a b] ”Fröogräs i ekologisk odling”. www.jordbruksverket.se. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/vaxtodling/ogras/froogras.4.389b567011d9aa1eeab8000962.html. Läst 18 december 2019. 
  5. ^ ”Chenopodium album” (på engelska). Wikipedia. 2019-09-15. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Chenopodium_album&oldid=915795018. Läst 18 december 2019. 
  6. ^ Fogelfors, Hakan (2015). Var Mat. sid. 435-440. Läst 18/12-1019 
  7. ^ Johnson, Derek; Kershaw, Linda; MacKinnon, Andy; Pojar, Jim (1995). Plants of the Western Boreal Forest and Aspen Parkland. Lone Pine Publishing. ISBN 1-5510-5058-7 
  8. ^ PROTAbase: Chenopodium album Arkiverad 4 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Miles, David (1978). An introduction to Archaeology. Great Britain: Ward Lock. sid. 99. ISBN 0-7063-5725-6 
  10. ^ http://www.tarladalal.com/glossary-Bathua-(Cheel-Bhaji)-1815i
  11. ^ The himalayan grain chenopods. I. Distribution and ethnobotany

Externa länkar redigera