Ojämlikhet i Sverige

Skillnader i inkomstojämlikhet hos Sverige och världens övriga länder såsom uppmätt med ginikoefficienter 2014.

Ojämlikhet i Sverige sett till inkomst visar att Sverige och övriga Skandinavien tillhör några av världens minst ojämlika länder. Det märks exempelvis genom ginikoefficienten, där Sverige har en av de lägsta nivåerna.[a]

Sett till redovisad förmögenhet blir dock bilden annorlunda. Den rikaste tiondelens andel av förmögenheten uppgick 2018 till 74,9 procent,[1] det sjunde mest ojämlika landet i världen. Sverige placerar även högt sett till ginikoefficienten baserad på förmögenhet, som åttonde mest ojämlikt i världen.[1]

Orsaker till låg inkomstojämlikhet i SverigeRedigera

Den höga jämlikheten i Sverige relativt andra länder beror delvis på en jämlik kultur och på historiska förhållanden och delvis på en väl utbyggd välfärdsstat och starka demokratiska institutioner. Flera historiska förhållanden visar på en hög grad av jämlikhetstänkande sedan många hundra år tillbaka i Skandinavien.[2] De klassmässiga gränslinjerna neråt var inte alls lika markerade i Sverige som i till exempel Tyskland.[3] Sverige och Norge tillhör ett fåtal länder i Europa som aldrig införde livegenskap för bönderna.[4][3][5] I stället har bönderna varit fria och i hög utsträckning självägande i form av odalbönder.

Före 1200-talets slut beslutande de självägande bönderna – på landskaps- och häradstingen – själva i frågor som rörde lagstiftning, beskattning, lagskipning och förvaltning. I Sverige har denna bondeklass även tidigt haft representation i riksdagen, vid Sveriges ståndsriksdag i Uppsala år 1436 infördes de fyra stånden; dessa var adel, präster, borgare och bönder. Läskunnighetskrav och skolundervisning för större grupper medborgare infördes även det ovanligt tidigt i Sverige.[6] Flera studier över kulturella värderingar visar vidare att de svenska och skandinaviska kulturerna är särskilt jämlikhetsinriktade och tillhör världens mest universalistiska kulturer.[7][8]

Se ävenRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Ju lägre ginikoefficient, desto mer jämlikt är inkomsterna fördelade. Värdet 0 är fullständig jämlikhet, och värdet 100 är maximal ojämlikhet.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Credit Suisse Publikationen”. publications.credit-suisse.com. Arkiverad från originalet den 16 november 2018. https://web.archive.org/web/20181116001317/http://publications.credit-suisse.com/?referralUrl=http%3A%2F%2Fpublications%2Ecredit%2Dsuisse%2Ecom%2Findex%2Ecfm%2Fpublikationen%2Dshop%2Fresearch%2Dinstitute%2Fglobal%2Dwealth%2Ddatabook%2D2018%2Den%2F. Läst 16 december 2018. 
  2. ^ Premfors, Rune (1999). Sveriges demokratisering: Ett historiskt-institutionalistiskt perspektiv.   PDF SCORE Rapportserie 1999:3. SCORE, Stockholms universitet. ISBN 91-7153-882-8
    Citat, sid 21: "... den svenska riksdagen redan från början i ovanlig grad var folklig, och detta genom inrättandet och det kontinuerliga bibehållandet av det särskilda bondeståndet – något som nog i sin tur i hög grad återspeglade karaktären hos den ännu ganska odifferentierade svenska samhällsstrukturen, med bara förhållandevis svaga drag av institutioner som feodalism och livegenskap." Se även Myrdal, Janken. "'Det som för alla gäller bör också av alla samtyckas'. Den svenska folkrepresenta-tionens födelse", i A. Björnsson (red.). Från undersåte till medborgare, sid 11-23.
  3. ^ [a b] Kocka, Jürgen (1996). Borgerskapets utopi och triumf intervjuad av Anders Björnsson. Populär Historia, 6/1996.
  4. ^ livegenskap i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  5. ^ Kajanto, Liro (1995). A Historical Note Arkiverad 22 december 2009 hämtat från the Wayback Machine. i Minna Skafte Jensen (red) (1995). A History of Nordic Neo-Latin Literature. Odense: Odense University Press, sid. 13-16.
  6. ^ Delvis på grund av kyrkolagens införande 1686, som avkrävde läskunnighet med hjälp av husförhör för att befolkningen skulle kunna läsa Bibeln. Se Hur har läsandet utvecklats över seklen? Arkiverad 19 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Inglehart, Ronald (2004). Human Beliefs and Values. Siglo. ISBN 96-82-32502-1 
  8. ^ *Palmer, Brian W (2001). ”Sweden”. i Ember, Melvin & Ember, Carol, A. (red.). Countries and Their Cultures. Macmillan Reference. ISBN 9780028649504 

Externa länkarRedigera