Nordmalings kommun är en kommun i Västerbottens län och i landskapet Ångermanland i Sverige. Centralort är Nordmaling.
Kommunens geografiska område utgörs av ett brutet sprickdalslandskap. Mot kusten övergår terrängen i en flackare kustslätt. Jord- och skogsbruket dominerade tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren.
Sedan kommunen bildades och fram till 1995 var invånarantalet relativt stabilt. Därefter har trenden varit långsamt negativ. Under lång tid har Socialdemokraterna varit största parti men efter valen 2014 och 2018 har partiet krympt kraftigt och största parti blev istället Centerpartiet. Valet 2018 ledde till att Centerpartiet samlade 42 procent av rösterna och bildade en koalition med Kristdemokraterna och Moderaterna.
Kommunens geografiska område utgörs av ett brutet sprickdalslandskap. Mot kusten övergår terrängen i en flackare kustslätt. I nordväst finns höga urbergsryggar som är täckta med i barrskogsklädd morän. Berget är till stor del kalspolat under högsta kustlinjen, cirka 270 meter över havet. Lögdeälven och Öreälven har eroderat raviner i de uppodlade dalarna som är upp till 40 meter djupa. I både Lögdeälven och Öreälvens dalgångar finns älvsträckor med välutvecklade meanderbågar. Längs kusten finns en slätt med låga bergområden. Dessa är sönderbrutna i ett flertal uddar och ett 100-tal öar. På Järnäshalvön är moränen formad som långsträckta ryggar, så kallade drumliner.[9]
År 2022 fanns 21 naturreservat i Nordmalings kommun.[10] Reservatet Hummelholm utgörs dels av ängsmark och dels av skog. Ängsmarken är blomrik och frodig eftersom byborna sköter dem på gammalt sätt med lie och höräfsa. Där blommar exempelvis rödblära, åkerbär, fibblor, gullris, renfana och älvsallad.[11] Reservatet Skjutbaneberget utgörs av äldre sandtallskog med liten påverkan från skogsbruk. Där växer arter som goliatmusseron och olika taggsvampar som bara växer i sandtallskog, så som blå taggsvamp eller dropptaggsvamp.[12]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Nordmalings församling.
Från 2016 indelas kommunen i distrikt, [13] vilket för Nordmalings kommun innebär bara ett, Nordmalings distrikt
Totalt bodde 56,7 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[14] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns tre tätorter i kommunen:[15]
Nr |
Tätort |
Folkmängd
|
1 |
Nordmaling |
&&&&&&&&&&&02656.&&&&&02 656
|
2 |
Rundvik |
&&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800
|
3 |
Lögdeå |
&&&&&&&&&&&&0571.&&&&&0571
|
Centralorten är i fet stil.
|
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknas
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet, vilka samlade 16 av 31 mandat.
Mandatperioden 2010–2014 präglades av personstrider inom Socialdemokraterna och ledde till ett stort väljartapp för Socialdemokraterna i valet 2014 där partiet föll från 46 till 28,2 procent. Detta ledde till att de borgerliga partierna tog över makten med centerpartisten Madelaine Jakobsson som kommunstyrelsens ordförande.[16]
I januari 2015 lämnade flera av Socialdemokraternas ledamöter partiet men fortsatte som politiska vildar. I ett öppet brev skrev 35 medlemmar i partiet att "Efter att under flera år förgäves ha försökt åstadkomma demokrati och följande av stadgar, ser vi nu ingen annan utväg".[17] Samtliga av Socialdemokraternas ledamöter i kommunstyrelsen, samt fyra av partiets nio ledamöter i kommunfullmäktige fortsatte att sitta på sina poster utan partibeteckning.[18][19]
Valet 2018 ledde till att Centerpartiet samlade 42 procent av rösterna och bildade en koalition med Kristdemokraterna och Moderaterna. Den tidigare samarbetspartnern Liberalerna tappade kraftigt i valet och Maria Lundqvist-Brömster (L) sade att "Vi är glada för att det är ett borgerligt styre i Nordmaling, men vi känner att eftersom vi backar från tre till ett mandat i fullmäktige så väljer vi att stå utanför för att vi ska kunna profilera vår politik". Madelaine Jakobsson behöll platsen som kommunalråd och uppgav att det nya styret skulle arbeta med de ekonomiska utmaningarna, tillväxten i kommunen genom inflyttning och fortsatta satsningar på företagandet.[20]
Presidium 2018–2022
|
Ordförande
|
C
|
Ingemar Sandström
|
Förste vice ordförande
|
S
|
Billy Moström
|
Andre vice ordförande
|
M
|
Jan Persson
|
Källa:[19]
Valår | V | S | NOP | FD | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1970 | | 14 | | | | 8 | 4 | 2 | 3 | | 31 | 90,1 | |
1973 | | 14 | | | | 8 | 4 | 2 | 3 | | 31 | 91,9 | |
1976 | 1 | 13 | | | | 9 | 3 | 2 | 3 | | 31 | 92,2 | |
1979 | 2 | 13 | | | | 8 | 3 | 2 | 3 | | 31 | 91,2 | |
1982 | 2 | 14 | | | | 8 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 92,4 | |
1985 | 1 | 14 | | | | 7 | 3 | 2 | 4 | | 31 | 90,6 | |
1988 | 1 | 13 | 2 | | | 7 | 3 | 2 | 3 | | 31 | 87,8 | |
1991 | 1 | 13 | 1 | | | 6 | 3 | 3 | 4 | | 31 | 85,1 | |
1994 | 1 | 15 | 1 | | | 5 | 2 | 2 | 5 | | 31 | 85,5 | |
1998 | 3 | 11 | 1 | | | 5 | 4 | 3 | 4 | | 31 | 80,01 | |
2002 | 2 | 14 | | | | 5 | 6 | 2 | 2 | | 31 | 77,80 | |
2006 | 2 | 13 | | | | 6 | 5 | 2 | 3 | | 31 | 79,89 | |
2010 | 2 | 14 | | | | 6 | 3 | 2 | 4 | | 31 | 81,76 | |
2014 | 3 | 9 | | | 1 | 11 | 3 | 1 | 3 | | 31 | 82,26 | |
2018 | 2 | 7 | | 2 | 3 | 13 | 1 | 1 | 2 | | 31 | 84,05 | |
2022 | 3 | 8 | | | 3 | 10 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 81,43 | |
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Den 3 november 2014 trädde en ny politisk organisation i kraft i Nordmalings kommun, enligt kommunfullmäktiges beslut den 24 februari 2014. Samtliga kommunala nämnder slopades förutom de tre obligatoriska nämnderna: myndighets-, val- och överförmyndarnämnderna. De tidigare nämndernas arbetsuppgifter överfördes till kommunstyrelsen och utskott.[21] Därtill finns även PA-nämnden, Umeåregionens gemensamma nämnd för drift och hantering av personaladministrativa system. Denna är gemensam för kommunerna Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik.[22]
Presidium 2018–2022
|
Ordförande
|
C
|
Madelaine Jakobsson
|
Vice ordförande
|
S
|
Grethel Boman
|
Avser mandatperioden 2018–2022.
Nämnd |
Ordförande
|
Vice ordförande
|
Myndighetsnämnden[23]
|
C
|
Matz Johansson
|
M
|
Monica Samuelsson
|
Valnämnden[24]
|
L
|
Kerstin Hörnqvist
|
S
|
Eva Nilsson
|
Nordmalings kommun saknar egen överförmyndarnämnd utan ingår sedan den 1 januari 2015 i Överförmyndarnämnden i Umeåregionen tillsammans med kommunerna Bjurholm, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. I överförmyndarnämnden har Nordmaling en ordinarie ledamot och en ersättare.[25]
Parti | Valdistrikt | Kommun |
---|
Starkaste | Andel | Andel |
---|
C | Gräsmyr | 52,88
% | 42,45 % |
S | Håknäs | 25,06
% | 20,95 % |
SD | Gräsmyr | 9,83
% | 8,21 % |
FD | Levar | 11,97
% | 7,25 % |
V | Levar | 8,26
% | 6,78 % |
M | Gräsmyr | 7,63
% | 5,93 % |
KD | Norrfors | 12,87
% | 4,27 % |
L | Håknäs | 7,71
% | 3,62 % |
MP | Norrfors | 0,58
% | 0,32 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Jord- och skogsbruket dominerade tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren. Bland industriföretag i kommunen hittas metallvarutillverkaren Olofsfors AB och träföretaget SCA Woods AB.[9]
Kommunen genonkorsas av Europaväg 4 som går längs kustsidan från sydväst till sydöst. Genom kommunen löper även länsväg 353 som följer Leduån ut mot havet. Kommunen genonkorsas även av järnvägen Långsele–Vännäs.[9]
Befolkningsutvecklingen i Nordmalings kommun 1810–2020[26][27] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1810 | | 2 517 |
1820 | | 2 632 |
1830 | | 3 242 |
1840 | | 3 591 |
1850 | | 4 337 |
1860 | | 5 289 |
1870 | | 6 006 |
1880 | | 7 051 |
1890 | | 8 021 |
1900 | | 9 726 |
1910 | | 10 172 |
1920 | | 8 656 |
1930 | | 9 265 |
1940 | | 9 783 |
1950 | | 10 403 |
1960 | | 9 550 |
1970 | | 8 159 |
1975 | | 7 736 |
1980 | | 8 124 |
1985 | | 7 900 |
1990 | | 8 192 |
1995 | | 8 104 |
2000 | | 7 663 |
2005 | | 7 470 |
2010 | | 7 098 |
2015 | | 7 060 |
2020 | | 7 108 |
Anm: Uppgifterna från 1970 och framåt avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 648, eller 9,18 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 060 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 287, eller 3,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 573 den 31 december 2002).[28]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigera
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Nordmalings kommun 7 060 personer. Av dessa var 587 personer (8,31 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[29]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 145 i pdf:en 24 Västerbottens län
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Nordmaling - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordmaling. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Hummelholm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/hummelholm.html. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Skjutbaneberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/skjutbaneberget.html. Läst 1 september 2022.
- ^
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2401&id2=null. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Ny ledning måste vända den dåliga trenden i Nordmaling | Västerbottens-Kuriren”. web.archive.org. 4 mars 2016. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214140/http://www.vk.se/1317500/ny-ledning-maste-vanda-den-daliga-trenden-i-nordmaling. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ””Vi ser ingen annan utväg än att begära utträde”. Folkbladet. 13 januari 2015. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201021720/http://www.folkbladet.nu/1442228/socialdemokraterna-i-nordmaling-spricker-34-har-lamnat. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Kommunstyrelse”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 31 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160131193225/http://www.nordmaling.se/?id=10592. Läst 16 december 2016.
- ^ [a b] ”Ledamöter kommunfullmäktige”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171010045646/http://nordmaling.se/?id=10573. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Liberalerna lämnar alliansen – hamnar i opposition”. SVT Nyheter. 18 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/fyrklover-blir-treklover-i-nordmaling. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Ny organisation”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830232517/http://www.nordmaling.se/?id=11861. Läst 16 december 2016.
- ^ ”PA-nämnd”. www.nordmaling.se. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901203758/https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/pa-namnd. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Myndighetsnämnd”. www.nordmaling.se. https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/myndighetsnamnd. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Valnämnd”. www.nordmaling.se. https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/valnamnd. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Överförmyndarnämnd”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220202502/http://www.nordmaling.se/?id=10578. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Folkmängd 1810-1990”. CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 december 2016.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 16 december 2016.
- ^ [https://www.nordmaling.se/download/18.709a4e8f17edc6dd9ad2735/1646051585732/180927%2520-%2520%25C3%2596P%255BA%255DNordmaling_allm%25C3%25A4nna_intressen_riksintressen%2520(1).pdf ”ÖVERSIKTSPLAN FÖR
NORDMALINGS KOMMUN”] (PDF). Nordmalings kommun. 6 september 2018. https://www.nordmaling.se/download/18.709a4e8f17edc6dd9ad2735/1646051585732/180927%2520-%2520%25C3%2596P%255BA%255DNordmaling_allm%25C3%25A4nna_intressen_riksintressen%2520(1).pdf. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 30 mars 2009.