Nordmalings kommun

kommun i Västerbottens län, Sverige

Nordmalings kommun är en kommun i Västerbottens län och i landskapet Ångermanland i Sverige. Centralort är Nordmaling.

Nordmalings kommun
Kommun
Gamla skolan i Rundvik
SloganCentrum mellan städerna / Mittens Rike
Kommunens vapen.
Nordmalings kommunvapen
LandSverige
LandskapÅngermanland
LänVästerbottens län
CentralortNordmaling
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd7 033 ()[1]
Areal2 508,86 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 230,67 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 278,19 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet5,71 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°34′00″N 19°30′00″Ö / 63.566666666667°N 19.5°Ö / 63.566666666667; 19.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUmeå domkrets (–)
Umebygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2536[3]
Anställda825 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2401
GeoNames2689334
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens geografiska område utgörs av ett brutet sprickdalslandskap. Mot kusten övergår terrängen i en flackare kustslätt. Jord- och skogsbruket dominerade tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren.

Sedan kommunen bildades och fram till 1995 var invånarantalet relativt stabilt. Därefter har trenden varit långsamt negativ. Under lång tid har Socialdemokraterna varit största parti men efter valen 2014 och 2018 har partiet krympt kraftigt och största parti blev istället Centerpartiet. Valet 2018 ledde till att Centerpartiet samlade 42 procent av rösterna och bildade en koalition med Kristdemokraterna och Moderaterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar en del av Nordmalings socken där Nordmalings landskommun bildades vid kommunreformen 1862. 1914 utbröts en del för att ingå i den då bildade Hörnefors landskommun.

Nordmalings municipalsamhälle inrättades 25 februari 1898 och upplöstes vid utgången av 1962. Rundviks municipalsamhälle inrättades 12 juni 1936 och upplöstes vid utgången av 1964.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Nordmalings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nordmalings landskommun.[6]

1973 överfördes ett område med 13 invånare och en areal av 7,1 kvadratkilometer, varav 6,9 land, från Nordmalings kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings församling i kommunen till Vännäs kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till den 1 januari 1982 i Umebygdens domsaga och ingår sen dess i Umeå domkrets.[8]

 
Nordmalings kommun ingick förr i Västernorrlands län. Både gult och blått var Västernorrlands län, innan man delade upp det i Gävleborgs län (blått) och Västernorrlands län (gult). När Jämtlands län grundades fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

Kommunens geografiska område utgörs av ett brutet sprickdalslandskap. Mot kusten övergår terrängen i en flackare kustslätt. I nordväst finns höga urbergsryggar som är täckta med i barrskogsklädd morän. Berget är till stor del kalspolat under högsta kustlinjen, cirka 270 meter över havet. Lögdeälven och Öreälven har eroderat raviner i de uppodlade dalarna som är upp till 40 meter djupa. I både Lögdeälven och Öreälvens dalgångar finns älvsträckor med välutvecklade meanderbågar. Längs kusten finns en slätt med låga bergområden. Dessa är sönderbrutna i ett flertal uddar och ett 100-tal öar. På Järnäshalvön är moränen formad som långsträckta ryggar, så kallade drumliner.[9]

Naturskydd redigera

År 2022 fanns 21 naturreservat i Nordmalings kommun.[10] Reservatet Hummelholm utgörs dels av ängsmark och dels av skog. Ängsmarken är blomrik och frodig eftersom byborna sköter dem på gammalt sätt med lie och höräfsa. Där blommar exempelvis rödblära, åkerbär, fibblor, gullris, renfana och älvsallad.[11] Reservatet Skjutbaneberget utgörs av äldre sandtallskog med liten påverkan från skogsbruk. Där växer arter som goliatmusseron och olika taggsvampar som bara växer i sandtallskog, så som blå taggsvamp eller dropptaggsvamp.[12]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Nordmalings församling.

Från 2016 indelas kommunen i distrikt, [13] vilket för Nordmalings kommun innebär bara ett, Nordmalings distrikt

Tätorter redigera

Totalt bodde 56,7 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[14] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns tre tätorter i kommunen:[15]

Nr Tätort Folkmängd
1 Nordmaling &&&&&&&&&&&02656.&&&&&02 656
2 Rundvik &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800
3 Lögdeå &&&&&&&&&&&&0571.&&&&&0571

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet, vilka samlade 16 av 31 mandat.

Mandatperioden 2010–2014 präglades av personstrider inom Socialdemokraterna och ledde till ett stort väljartapp för Socialdemokraterna i valet 2014 där partiet föll från 46 till 28,2 procent. Detta ledde till att de borgerliga partierna tog över makten med centerpartisten Madelaine Jakobsson som kommunstyrelsens ordförande.[16]

I januari 2015 lämnade flera av Socialdemokraternas ledamöter partiet men fortsatte som politiska vildar. I ett öppet brev skrev 35 medlemmar i partiet att "Efter att under flera år förgäves ha försökt åstadkomma demokrati och följande av stadgar, ser vi nu ingen annan utväg".[17] Samtliga av Socialdemokraternas ledamöter i kommunstyrelsen, samt fyra av partiets nio ledamöter i kommunfullmäktige fortsatte att sitta på sina poster utan partibeteckning.[18][19]

Valet 2018 ledde till att Centerpartiet samlade 42 procent av rösterna och bildade en koalition med Kristdemokraterna och Moderaterna. Den tidigare samarbetspartnern Liberalerna tappade kraftigt i valet och Maria Lundqvist-Brömster (L) sade att "Vi är glada för att det är ett borgerligt styre i Nordmaling, men vi känner att eftersom vi backar från tre till ett mandat i fullmäktige så väljer vi att stå utanför för att vi ska kunna profilera vår politik". Madelaine Jakobsson behöll platsen som kommunalråd och uppgav att det nya styret skulle arbeta med de ekonomiska utmaningarna, tillväxten i kommunen genom inflyttning och fortsatta satsningar på företagandet.[20]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Ingemar Sandström
Förste vice ordförande S Billy Moström
Andre vice ordförande M Jan Persson

Källa:[19]

Kommunfullmäktiges beredningar redigera

Beredning Ordförande Vice ordförande
Demokratiberedningen M Bertil Löweneke S Stefan Gustafsson

Källa:[21]

Mandatfördelning i Nordmalings kommun, valen 1970–2018 redigera

ValårVSNOPFDSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970148423
148423
3190,1
28
1973148423
148423
3191,9
256
19761139323
139323
3192,2
2110
19792138323
2138323
3191,2
2011
19822148223
2148223
3192,4
2110
19851147324
147324
3190,6
2110
198811327323
1327323
3187,8
2110
199111316334
136334
3185,1
2110
199411515225
155225
3185,5
1912
199831115434
3115434
3180,01
1912
20022145622
2145622
3177,80
1912
20062136523
2136523
3179,89
1714
20102146324
2146324
3181,76
1615
201439111313
391133
3182,26
1516
2018272313112
2723132
3184,05
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Den 3 november 2014 trädde en ny politisk organisation i kraft i Nordmalings kommun, enligt kommunfullmäktiges beslut den 24 februari 2014. Samtliga kommunala nämnder slopades förutom de tre obligatoriska nämnderna: myndighets-, val- och överförmyndarnämnderna. De tidigare nämndernas arbetsuppgifter överfördes till kommunstyrelsen och utskott.[22] Därtill finns även PA-nämnden, Umeåregionens gemensamma nämnd för drift och hantering av personaladministrativa system. Denna är gemensam för kommunerna Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik.[23]

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Madelaine Jakobsson
Vice ordförande S Grethel Boman

Kommunstyrelsens utskott redigera

Ordförande Utskott 2018-2022
C Madelaine Jakobsson Allmänna utskottet
M Anna-Karin Nilsson Barn- och utbildningsutskottet
C Kerstin Sjöström Sociala utskottet

Källa:[18]

Övriga nämnder redigera

Avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Myndighetsnämnden[24] C Matz Johansson M Monica Samuelsson
Valnämnden[25] L Kerstin Hörnqvist S Eva Nilsson

Nordmalings kommun saknar egen överförmyndarnämnd utan ingår sedan den 1 januari 2015 i Överförmyndarnämnden i Umeåregionen tillsammans med kommunerna Bjurholm, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. I överförmyndarnämnden har Nordmaling en ordinarie ledamot och en ersättare.[26]

Partiernas starkaste valdistrikt, kommunvalet 2018 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
C Gräsmyr 52,88  % 42,45  %
S Håknäs 25,06  % 20,95  %
SD Gräsmyr 9,83  % 8,21  %
FD Levar 11,97  % 7,25  %
V Levar 8,26  % 6,78  %
M Gräsmyr 7,63  % 5,93  %
KD Norrfors 12,87  % 4,27  %
L Håknäs 7,71  % 3,62  %
MP Norrfors 0,58  % 0,32  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Jord- och skogsbruket dominerade tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren. Bland industriföretag i kommunen hittas metallvarutillverkaren Olofsfors AB och träföretaget SCA Woods AB.[9]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genonkorsas av Europaväg 4 som går längs kustsidan från sydväst till sydöst. Genom kommunen löper även länsväg 353 som följer Leduån ut mot havet. Kommunen genonkorsas även av järnvägen Långsele–Vännäs.[9]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Nordmalings kommun 1810–2020[27][28]
ÅrFolkmängd
1810
  
2 517
1820
  
2 632
1830
  
3 242
1840
  
3 591
1850
  
4 337
1860
  
5 289
1870
  
6 006
1880
  
7 051
1890
  
8 021
1900
  
9 726
1910
  
10 172
1920
  
8 656
1930
  
9 265
1940
  
9 783
1950
  
10 403
1960
  
9 550
1970
  
8 159
1975
  
7 736
1980
  
8 124
1985
  
7 900
1990
  
8 192
1995
  
8 104
2000
  
7 663
2005
  
7 470
2010
  
7 098
2015
  
7 060
2020
  
7 108
Anm: Uppgifterna från 1970 och framåt avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 648, eller 9,18 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 060 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 287, eller 3,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 573 den 31 december 2002).[29]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Nordmalings kommun 7 060 personer. Av dessa var 587 personer (8,31 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[30]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Det fanns tre riksintressen för kulturmiljövård i kommunen 2018. Bland dessa hittas centrala delen av centralorten som utgörs av ett gammalt sockencentrum. Kyrka och marknadsplats anlades redan på medeltiden. I anslutning till Nordmalings kyrka finns en begravningsplats med äldre gravvårdar. Till kyrkan hör också en äldre prästgård som uppfördes under 1700-talet och en senare prästgården som uppfördes under 1920- och 1930-talen. De andra platserna var Olofsfors bruk och Hummelholms by.[31]

År 2022 fanns ett byggnadsminne i kommunen Levar hotell och lusthus (Levar 4:19).[32]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält en gädda av silver med fenor av guld mellan två bjälkvis genomgående kättingar av guld.[33]

Vapnet fastställdes 1955. Gäddan kommer från ett sockensigill och kättingarna symboliserar Olofsfors bruk, där sådana tillverkades. Vapnet registrerades 1974 enligt det nyare regelverket.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 145 i pdf:en 24 Västerbottens län
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Nordmaling - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordmaling. Läst 31 augusti 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 september 2022. 
  11. ^ ”Hummelholm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/hummelholm.html. Läst 1 september 2022. 
  12. ^ ”Skjutbaneberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/skjutbaneberget.html. Läst 1 september 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2401&id2=null. Läst 31 augusti 2022. 
  15. ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 31 augusti 2022. 
  16. ^ ”Ny ledning måste vända den dåliga trenden i Nordmaling | Västerbottens-Kuriren”. web.archive.org. 4 mars 2016. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214140/http://www.vk.se/1317500/ny-ledning-maste-vanda-den-daliga-trenden-i-nordmaling. Läst 30 augusti 2022. 
  17. ^ ”Vi ser ingen annan utväg än att begära utträde”. Folkbladet. 13 januari 2015. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201021720/http://www.folkbladet.nu/1442228/socialdemokraterna-i-nordmaling-spricker-34-har-lamnat. Läst 16 december 2016. 
  18. ^ [a b] ”Kommunstyrelse”. Nordmalings kommun. http://www.nordmaling.se/?id=10592. Läst 16 december 2016. 
  19. ^ [a b] ”Ledamöter kommunfullmäktige”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171010045646/http://nordmaling.se/?id=10573. Läst 16 december 2016. 
  20. ^ ”Liberalerna lämnar alliansen – hamnar i opposition”. SVT Nyheter. 18 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/fyrklover-blir-treklover-i-nordmaling. Läst 30 augusti 2022. 
  21. ^ ”Kommunfullmäktiges demokratiberedning”. Nordmalings kommun. http://www.nordmaling.se/?id=11841. Läst 24 oktober 2020. 
  22. ^ ”Ny organisation”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830232517/http://www.nordmaling.se/?id=11861. Läst 16 december 2016. 
  23. ^ ”PA-nämnd”. www.nordmaling.se. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901203758/https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/pa-namnd. Läst 1 september 2022. 
  24. ^ ”Myndighetsnämnd”. www.nordmaling.se. https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/myndighetsnamnd. Läst 1 september 2022. 
  25. ^ ”Valnämnd”. www.nordmaling.se. https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/valnamnd. Läst 1 september 2022. 
  26. ^ ”Överförmyndarnämnd”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220202502/http://www.nordmaling.se/?id=10578. Läst 16 december 2016. 
  27. ^ ”Folkmängd 1810-1990”. CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 16 december 2016. 
  28. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 december 2016. 
  29. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 december 2016. 
  30. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 16 december 2016. 
  31. ^ [https://www.nordmaling.se/download/18.709a4e8f17edc6dd9ad2735/1646051585732/180927%2520-%2520%25C3%2596P%255BA%255DNordmaling_allm%25C3%25A4nna_intressen_riksintressen%2520(1).pdf ”ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN”] (PDF). Nordmalings kommun. 6 september 2018. https://www.nordmaling.se/download/18.709a4e8f17edc6dd9ad2735/1646051585732/180927%2520-%2520%25C3%2596P%255BA%255DNordmaling_allm%25C3%25A4nna_intressen_riksintressen%2520(1).pdf. Läst 31 augusti 2022. 
  32. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 31 augusti 2022. 
  33. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 30 mars 2009. 

Externa länkar redigera