För andra betydelser, se Morot (olika betydelser).

Morot (Daucus carota sativus) är en underart till vildmorot (Daucus carota L. carota). Den har förädlats av människan till den numera vanliga formen.

Morot
Carrots with stems.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteMorotssläktet
Daucus
ArtVildmorot
D. carota
UnderartMorot
D. c. sativus
Vetenskapligt namn
§ Daucus carota sativus
Auktor(Hoffm.) Schübler & G.Martens, 1834
Synonymer

Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora * 1. Växtens topp i blom och där bakom ett rosettblad * 2. Pålrot av ett odlat exemplar * 3. Klyvfrukt, förstoring × 5 * 4. Delfrukt i tvärsnitt, förstoring × 10
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1. Växtens topp i blom och där bakom ett rosettblad
  • 2. Pålrot av ett odlat exemplar
  • 3. Klyvfrukt, förstoring × 5
  • 4. Delfrukt i tvärsnitt, förstoring × 10
Hitta fler artiklar om växter med
Frön från underarten
Daucus carota ssp. maximus
Morotplanta

I Sverige kan vildmorot sparsamt förekomma i de sydligare landskapen.

Morot är en populär rotfrukt och gammal som kulturväxt. Morötter är vanligen orangefärgade, även om vita, gula, röda, och lila varianter också förekommer. Till formen kan morötterna vara koniska, cylindriska eller klotformade (karottmorötter). Den orange färgen kommer av ämnet karoten som kan leda till att huden får en gulaktig färg om man äter stora mängder morot. Detta skyddar också huden mot stark sol.[1] Morötter innehåller relativt mycket betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin. En rad andra ämnen som bedöms som viktiga för människans hälsa har också påträffats i morötter.[2]

Moroten är en tvåårig ört som kan bli nästan en meter hög. Den blommar i juliaugusti med vita blommor under andra året. Hela plantan dör efter frösättningen.

Morötter odlas för att användas som livsmedel, dock normalt som en ettårig variant med skörd samma år som sådden. Därför är det många som inte tänker på att den egentligen är tvåårig.

OdlingRedigera

Moroten har en lång historia som kulturväxt. Den har sitt ursprung i Asien, förmodligen i det område som nu är Afghanistan. Morot odlades i medelhavsområdet redan för 2 000 år sedan. Odlingen nådde Nordeuropa under medeltiden, med klosterväsendet.[3][4]

Den ursprungliga asiatiska varianten var från början starkt violett. Den kom till Europa via Spanien, och efter det sattes en mer intensiv förädling av grödan igång. Fram till 1500-talet var den violett, purpur-färgad, röd eller svart. Under 1600-talet kom en blekgul mutation fram, och under 1700-talet fick man i Nederländerna fram den orange morot som är vanlig idag.[5]

Morötter kan odlas över hela världen där jordmånen är lämplig, men är bäst anpassad till områden med tempererat klimat. Den odlas i köksträdgårdar, i småjordbruk och storskaligt kommersiellt. Mest morötter odlas i Kina, Ryssland och USA och i Europa. I Europa är Polen, Ukraina, Storbritannien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Belgien och Vitryssland bland de länder som odlar mest. Andra länder med stor odling är Japan, Turkiet, Mexiko, Kanada, Marocko, Indien och Indonesien.[6]

I Sverige kan morötter odlas i hela landet. De områden där flest odlingar finns är Skåne, Gotland, Halland, Västergötland och Östergötland.[7]

2008 odlades i Sverige 91 600 ton, varav 1/3 i Skåne län.

NäringsinnehållRedigera

Genomsnittligt innehåll i 100 g morötter:[8] Exakt innehåll varierar med växtplatsens odlingsbetingelser.

Energi 172 kJ (41 kcal)

Ämne %  Mängd [9] 

Vatten 85 88,29 g
Kolhydrater 5,6 9,58 g
varav sockerarter <6,3 g
Sockerarter 4,74 g
Kostfibrer 2,5 2,8 g
Aska 0,8
Proteiner 0,6 930 mg
Kalium 320 mg
Fett 0,2 <240 mg
varav mättat fett 37 mg
          enkelomättat fett 14 mg
          fleromättat fett 117 mg
Natriumklorid a) ("salt") <80 mg
Natrium 69 mg
Fosfor 35 mg
Kalcium 33 mg
Magnesium 12 mg
Kolin 8,8 mg
Betakaroten 8,285 mg
Askorbinsyra (C-vitamin) 5,9 mg
Alfakaroten 3,477 mg
Niacin (B3-vitamin) 983 μg
Retinol (A-vitamin, referensekvivalent) 835 μg
Alfatokoferol (E-vitamin) 660 μg
Tiamin (B1-vitamin) 660 μg
Riboflavin (B2-vitamin) 580 μg
Järn 300 μg
Lutein + zeaxantin 256 μg
Zink 240 μg
B6-vitamin-gruppen b) 138 μg
Koppar 45 μg
Folsyra (B9-vitamin) 19 μg
Fyllokinon (K1-vitamin) 13,2 μg
Lykopen 1 μg
Selen 100 ng
––––––––––
a) Enbart från naturligt förekommande natrium
b) Pyridoxin + pyridoxamin + pyridoxal (C8H9NO3)

Den gula färgen beror på närvaron av karotin, som människan behöver få i sig för att kunna bilda A-vitamin.[10]

ProduktionRedigera

Världens 15 största producenter av morötter[11]
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1   Kina &&&&&&&017904421.&&&&&017 904 421 44,77
2   Uzbekistan &&&&&&&&02185113.&&&&&02 185 113 5,46
3   USA &&&&&&&&01497670.&&&&&01 497 670 3,74
4   Ryssland &&&&&&&&01408348.&&&&&01 408 348 3,52
5   Ukraina &&&&&&&&&0841840.&&&&&0841 840 2,10
6   Storbritannien &&&&&&&&&0824731.&&&&&0824 731 2,06
7   Polen &&&&&&&&&0726369.&&&&&0726 369 1,82
8   Turkiet &&&&&&&&&0644367.&&&&&0644 367 1,61
9   Indonesien &&&&&&&&&0636873.&&&&&0636 873 1,59
10   Tyskland &&&&&&&&&0625357.&&&&&0625 357 1,56
11   Japan &&&&&&&&&0612050.&&&&&0612 050 1,53
12   Indien &&&&&&&&&0583405.&&&&&0583 405 1,46
13   Kazakstan &&&&&&&&&0566440.&&&&&0566 440 1,42
14   Italien &&&&&&&&&0546673.&&&&&0546 673 1,37
15   Nederländerna &&&&&&&&&0545099.&&&&&0545 099 1,36
16   Sverige (2008)[12] &&&&&&&&&&091600.&&&&&091 600 0,23
Total världsproduktion &&&&&&&039996289.&&&&&039 996 289 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[13]

AnvändningRedigera

 
Morötter i olika färger

Morötter kan ätas antingen hela, tärnade, rivna eller pressas till morotsjuice i sin råa form. De kan också ingå i sallader, soppor och stuvningar eller ätas kokta som en egen rätt. Ett populärt bakverk är den mjuka morotskakan, och på många julbord är morotslådan ett måste. Blasten kan också ätas, men används tämligen sällan.

Rivna morötter kan med fördel blandas in i pannkaksmet och deg till matbröd.

I slutet av åttiotalet dök minimorötterna eller babymorötterna upp. Det är skalade morötter som har skurits i formar och därmed ser likadana ut. Sådana morötter är i allmänhet bara ett par centimeter långa, och säljs till exempel på snabbmatsrestauranger som ett nyttigare alternativ till pommes frites. Minimorötter är även en vanlig ingrediens i pickles.

Morötter skärs ibland i tunna stavar, morotsstavar, och serveras som tilltugg tillsammans med gräddfilsdipp som ett alternativ till potatischips.

Morötter skurna på tvären i tunna skivor kallas ibland morotslantar eftersom skivorna kan liknas vid mynt.

Söt morotssylt är så gott som okänt i Sverige, men är vanligt på sina håll, exempelvis i Portugal och Storbritannien. (I ett EU-direktiv från 2001 definieras morötter som en frukt, eftersom morotssylt är en delikatess i Portugal.[14])

Utanför matlagningen har moroten också användning som djurfoder.

BygdemålRedigera

Namn Trakt  Referens   Kommentar 

Barkanrot Skåne [15]
Barkenrot Halland
Barkenarot Skåne Vemmenhög, Gärds härad
Gula rödder Skåne (Oxie), Halland
Rod Skåne, Halland Plural rödder

Populärkulturell rollRedigera

En vanlig missuppfattning i populärkulturen är att man kan locka en åsna att gå framåt om man hänger en morot i en lina på en stång framför djuret. Ett annat sätt är att driva på åsnan med en piska, och "morot och piska" har blivit ett talesätt för olika slags drivkrafter i all mänsklig verksamhet. Ursprunget för detta talesätt har angivits vara Winston Churchills uttalande vid en presskonferens den 25 maj 1943: We shall continue to operate on the Italian donkey at both ends, with a carrot and with a stick.[16] Men talesättet förekom i engelska redan 1789.[17] I andra språk är moroten ersatt av sötebröd (tyska) eller pepparkakor (ryska). Moroten har även en populärkulturell roll som näsan på en snögubbe.

Morotens dag eller internationella morotsdagen firas den 4 april varje år.[18]

Myten om synRedigera

Morötter förbättrar inte synen om du redan har bra syn. Myten om att morötter kan förbättra synen kommer troligtvis från det faktum att A-vitaminbrist kan påverka synen negativt, ett intag av A-vitaminfyllda morötter kan då återställa synförmågan. Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte att den plötsliga ökningen i antalet nedskjutna tyska bombplan berodde på att deras piloter genom en morotsrik diet fått mycket bättre mörkerseende. Detta rykte hade till syfte att dölja den riktiga orsaken, radarn.[19]

ReferenserRedigera

  1. ^ www.drweil.com Arkiverad 19 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. läst 20120505
  2. ^ Brandt, K; Christensen, L. P; Hansen-Møller, J. ”Health promoting compounds in vegetables and fruits: A systematic approach for identifying plant components with impact on human health”. Trends in Food Science & Technology 15 (7–8): sid. 384–393. doi:10.1016/j.tifs.2003.12.003. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S092422440400007X. Läst 22 mars 2016. 
  3. ^ "morot". NE.se. Läst 8 juli 2013.
  4. ^ "Morot". Shenet.se. Läst 8 juli 2013.
  5. ^ ”Ekolådan - Morot”. https://ekoladan.se/ravaror/morot. Läst 10 februari 2018. 
  6. ^ Statistik om morotsodling Arkiverad 17 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. från World Carrot Museum (2006)
  7. ^ Odling av morot Arkiverad 5 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., LivsmedelsSverige
  8. ^ Morot på livsmedelsdatabasen Fineli
  9. ^  USDA
  10. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  11. ^ Ingående i definitionen för Carrots and turnips anger FAO som (på engelska) "Daucus carota. Trade data may include turnips (Brassica rapa var. rapifera)."
  12. ^ Livsmedelsverket
  13. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 4 juli 2020. 
  14. ^ Europeiska rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001
  15. ^ Barkan-rot i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  16. ^ Pelle Holm (1989). ”"Morot"”. Bevingade ord (15:e utgåvan) 
  17. ^ Bureau of National Affairs: White Collar Report
  18. ^ ”Den årliga morotens dag”. http://www.carrotday.com/homeswedish.htm. Läst 20 januari 2017. 
  19. ^ http://www.snopes.com/food/ingredient/carrots.asp Urban Legends Reference Page om morötter och synen. (engelska)

Externa länkarRedigera