Retinol
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Retinol (från latinets retina, näthinna), även kallad A-vitamin, är en alkohol och ett vitamin. A-vitamin finns i animaliska produkter i form av retinol, men också i vissa växter som förstadium till A-vitamin i form av betakaroten.
FunktionRedigera
A-vitamin har betydelse för:
- Ögats funktion och mörkerseendet
- Epitelcellerna som täcker ytorna på slemhinnor och hud
- Resistensen mot infektioner, förgiftningar och allergiska reaktioner
- Koncentrationen av syre (oxygen) i cellerna
- Fosterutveckling
- Tillväxt
BristRedigera
I Sverige är A-vitaminbrist sällsynt.[1] I andra delar av världen förekommer A-vitaminbrist.[1]
Bristande intag av A-vitamin kan bland annat leda till följande åkommor:
- Nattblindhet, svårighet att se i mörker då för lite rodopsin bildas för att de ljuskänsliga stavarna ska fungera optimalt. Övergår snabbt vid tillförsel av retinol
- Överkänslighet mot ljus
- Ögonkatarr
- Xeroftalmi
- Oren hy och inflammationer i huden
- Mjäll och kliande hårbotten
- Sköra och skrovliga naglar
- Ökad mottaglighet för infektioner
Vid kronisk brist förtjockas och skadas hornhinnan så att en bestående blindhet kan bli följden. Detta är ytterst ovanligt i Sverige men i u-länder är det den vanligaste orsaken till förvärvad blindhet.
ÖverdosRedigera
Mer än 10 mg retinol per dag under en längre tid har gett symptom på överdos.[1] Symptom på överdos (hypervitaminos A) innefattar illamående, kräkning, retlighet, huvudvärk och trötthet.[1] Övriga symptom kan vara dubbelseende, leverskador, skador på benvävnad, håravfall och fjällande hud.[1] Benskörhet hos äldre kan kopplas till intag av höga doser A-vitamin, men resultaten överensstämmer inte i alla studier och det saknas konsensus för kopplingen.[1]
Levern hos rovdjur, bland annat isbjörn, innehåller hälsovådliga mängder av A-vitamin.
Intag av karotenoider, som betakaroten, kan inte orsaka överdos av A-vitamin, eftersom upptaget av karotenoider avtar med ökat intag.[1]
NutritionRedigera
Källor till A-vitaminRedigera
A-vitamin förekommer som retinol, samt som provitamin i form av karotenoider.
Retinol och andra retinoider finns rikligt i lever, matfett, ost och ägg.[1]
Karotenoider finns i morötter, och i andra rotfrukter och grönsaker.[1]
EkvivalenterRedigera
Olika källor till A-vitamin ger efter omvandling olika utbyte verksam A-vitamin. Mängden som krävs för att ge en viss mängd verksam A-vitamin mäts i retinolekvivalenter (RE), där 1 µg A-vitamin motsvarar 1 retinolekvivalent, vilket också är lika med 1 µg retinol.[1]
Kroppen omvandlar ungefär en tolftedel av intaget β-karoten till retinol (för andra typer av karoten är utbytet mindre), vilket innebär att det exempelvis krävs ett intag av 12 µg β-karoten (= 1 retinolekvivalent) för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig 1 µg verksam A-vitamin.[1] När β-karoten däremot intas som kosttillskott omvandlas en större andel till retinol, nämligen hälften av intaget.[1]
Detta ska inte förväxlas med en annan ekvivalent, kallad internationell enhet, IE, som uttrycker samlad biologisk inverkan av alla varianter av en viss vitamin. Omräkningstal mellan IE och vikt är olika för varje slag av vitamin. För A-vitamin gäller[1] 1 IE = 0,33 µg retinol.
Rekommenderat dagligt intagRedigera
Enligt Livsmedelsverket är rekommenderat dagligt intag (RDI) för A-vitamin:[1]
| retinolekvivalenter (RE) | |
|---|---|
| Män | 900 |
| Kvinnor | 700 |
| gravida | 800 max: 1 mg A-vitamin per dag som kosttillskott |
| ammande | 1100 |
Det finns rekommendationer om högsta dagsdoser A-vitamin över längre tid. Gränsen är lägre för barn, på grund av risk för tillväxthämning, och för gravida, på grund av risk för fosterskador.[1] Äldre vuxna rekommenderas inte kosttillskott av A-vitamin, på grund av ökad risk för benskörhet.[1]