Lomma kommun
Lomma kommun är en kommun i Skåne län, som ingår i Stormalmö. Centralort är Lomma.
Lomma kommun Kommun | |
![]() Lomma kommunhus | |
Slogan | Tanke. Omtanke. Mertanke! |
---|---|
![]() Kommunens vapen. | |
Land | Sverige |
Landskap | Skåne |
Län | Skåne län (–) Malmöhus län (–) |
Centralort | Lomma |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Areal, befolkning | |
Areal | 90,19 kvadratkilometer ()[1] |
- därav land | 55,49 kvadratkilometer[1] |
- därav vatten | 34,7 kvadratkilometer[1] |
Folkmängd | 24 632 ()[2] |
Bef.täthet | 443,90 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 55°40′00″N 13°05′00″Ö / 55.666666666667°N 13.083333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Storstad | Stormalmö |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Lunds domkrets (–) Malmö domkrets (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1066[3] |
Anställda | 1 375 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1262[5] |
GeoNames | 2694260 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
I väster ligger Öresund, i norr avgränsas kommunen av Kävlingeån och Kävlinge kommun, i öster ligger Lunds och Staffanstorps kommun och i söder Burlövs kommun.
HistoriaRedigera
Områdets historia sträcker sig lång tillbaka i tiden. Det strategiska läget mellan Kävlingeåns och Höje ås mynningar i Öresund har medfört en befolkning som kan spåras tillbaka till stenåldern. 1085 grundades Lomma och många ortnamn i bygden kan härledas till den rikedom som uppstod genom handel och kyrka i närbelägna Lund.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar landskommuner med samma namn.
Lomma municipalsamhälle inrättades i Lomma landskommun 12 september 1900. 1951 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Lomma köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Flädie av de tre dåvarande landskommunerna Borgeby, Fjelie och Flädie. Den 1 januari 1963 inkorporerades hela Flädie landskommun i Lomma köping.
Lomma kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lomma köping.[6]
Omkring 2010 har kommunens yta utökats när den nordvästra delen av den konstgjorda halvön Spillepengens deponi/återvinning kommit att ligga i Lomma kommun även om den övriga delen ligger i Burlövs kommun.
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Malmö domsaga och ingår sedan 2005 i Lunds domsaga.[7]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I rött fält ett ankare och därunder en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur av guld med röda fogar.
Vapnet fastställdes för den dåvarande Lomma köping 1960. Ankaret syftar på hamnen och muren på ett tegelbruk, som grundats på 1600-talet. Vapnet registrerades hos PRV för kommunen 1974.
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Lomma kommun 1810–2010 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1810 | 2 059 | |||
1850 | 3 071 | |||
1900 | 5 939 | |||
1950 | 6 351 | |||
1960 | 7 417 | |||
1970 | 12 308 | |||
1980 | 16 607 | |||
1990 | 17 220 | |||
2000 | 18 044 | |||
2010 | 21 559 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet. |
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +35%.[8]
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:
TätorterRedigera
Det finns 3 tätorter i Lomma kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Lomma | 12 368 |
2 | Bjärred | 9 844 |
3 | Flädie | 231 |
PolitikRedigera
Socialdemokraterna (Sverige) var största partiet i kommunfullmäktige vid valen 1970-1982 och Moderaterna har varit största parti sedan valet 1985 och fick även egen majoritet vid valet 2010. Näst största parti var Moderaterna i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 och 1976, Moderaterna i valen 1979 och 1982 samt Socialdemokraterna sedan 1985. I valen 1985 och 1988 fick Moderaterna och Socialdemokraterna lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[10]
Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Lomma kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 7 av de 8 riksdagspartierna representerade. Vänsterpartiet fanns representerade i fullmäktige vid valen 1998 och 2002.
KommunfullmäktigeRedigera
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Anders Berngarn |
Förste vice ordförande | M | Sofia Forsgren-Böhmer |
Andre vice ordförande | S | Karl-Gustav Nilsson |
Källa:[11]
KommunstyrelseRedigera
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Robert Wenglén |
Förste vice ordförande | M | Jerry Ahlström |
Andre vice ordförande | S | Lisa Bäck |
Källa:[12]
Kommunala nämnderRedigera
Nämnd 2018-2022 | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Barn- och utbildningsnämnden | M | Fredrik Axelsson | M | Lena Wahlgren | S | Thomas Eneström |
Kultur- och fritidsnämnden | M | Carin Hansson | M | Oscar Magnusson | S | Sebastian Merlöv |
Miljö- och byggnadsnämnden | M | Johan Danielsson | M | Leif Lindblad | S | Lennart Nilsson |
Socialnämnden | M | Susanne Borgerlius | M | Anders Olin | S | Pia Johnson |
Tekniska nämnden | M | Lennart Månsson | M | Bert Larsson | S | Rune Netterlid |
Valnämnden | M | Bo Nilsson | M | Lennart Månsson | S | Conny Bäck |
Källa:[13]
Mandatfördelning i Lomma kommun, valen 1970–2018Redigera
Valår | V | S | MP | SPI | SD | FBj | BLV | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 21 | 8 | 7 | 9 |
| 45 | 92,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 20 | 11 | 4 | 10 |
| 45 | 95,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 17 | 13 | 4 | 11 |
| 45 | 95,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 16 | 10 | 5 | 14 |
| 45 | 94,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 17 | 9 | 3 | 16 |
| 45 | 94,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 16 | 1 | 6 | 6 | 16 |
| 45 | 93,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 15 | 3 | 2 | 4 | 6 | 15 |
| 45 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 13 | 2 | 2 | 3 | 5 | 2 | 18 |
| 45 | 91,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 16 | 2 | 2 | 3 | 4 | 1 | 17 |
| 45 | 91,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 1 | 13 | 2 | 1 | 2 | 2 | 3 | 3 | 18 |
| 45 | 87,32 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 1 | 13 | 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 6 | 2 | 17 |
| 45 | 87,78 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 11 | 1 | 1 | 2 | 2 | 5 | 1 | 22 |
| 45 | 89,36 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 8 | 2 | 1 | 2 | 2 | 5 | 1 | 24 |
| 45 | 90,48 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 10 | 3 | 3 | 2 | 5 | 1 | 21 |
| 45 | 92,00 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 8 | 2 | 4 | 5 | 3 | 4 | 1 | 18 |
| 45 | 92,88 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
Thore Månsson (C) | 1 november 1973[14] | 31 oktober 1998[14] | |
Claes Hedlund (M) | 1 november 1998-[15] | 15 oktober 2018 | |
Anders Berngarn (M) | 15 oktober 2018-[16] |
Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
Olof Bergman (M) | 1 januari 1974[17] | 31 december 1988[17] | |
Nils Linde (M) | 1 januari 1989[18] | 31 december 1997[18] | |
Thomas Håkansson (M) | 1 januari 1998[19] | 31 augusti 2009[19] | |
Anders Berngarn (M) | 1 september 2009[20] | 1 september 2018 | |
Robert Wenglén (M) | 1 september 2018[21] |
BibliografiRedigera
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. TroInt. Lomma kommun. https://lomma.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=39. Läst 22 november 2018.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. TroInt. Lomma kommun. https://lomma.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=44. Läst 22 november 2018.
- ^ ”Nämnder/Styrelser”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/namndstyrelse.asp. Läst 14 mars 2017.
- ^ [a b] ”Historik för Månsson, Thore (C)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=69. Läst 14 mars 2017.
- ^ ”Historik för Hedlund, Claes (M)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=69. Läst 14 mars 2017.
- ^ ”Berngarn, Anders (M)”. TromanPublik. Lomma kommun. https://lomma.tromanpublik.se/viewPerson.jsf?id=160. Läst 13 november 2018.
- ^ [a b] ”Historik för Bergman, Olof (m)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=14. Läst 14 mars 2017.
- ^ [a b] ”Historik för Linde, Nils (m)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=106. Läst 14 mars 2017.
- ^ [a b] ”Historik för Håkansson, Thomas (M)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=78. Läst 14 mars 2017.
- ^ ”Historik för Berngarn, Anders (M)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=332. Läst 14 mars 2017.
- ^ ”Nu lämnar Berngarn (M) över facklan”. Sydsvenskan. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-08-31/nu-lamnar-berngarn-m-over-facklan. Läst 13 november 2018.
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Lomma kommun.
- Lomma kommun