Öppna huvudmenyn

Limhamns kalkbrott

naturreservat i Skåne

Limhamns kalkbrott är ett av norra Europas största dagbrott. Det är 1 300 meter långt och 800 meter brett med ett djup på 65 meter. Kalkbrottet ligger mellan Yttre och Inre ringvägen, i stadsområdet Väster, Malmö.

Kalkbrottet
Delområde
Limhamns kalkbrott
Limhamns kalkbrott
Land Sverige
Kommun Malmö kommun
Stad (tätort) Malmö
Stadsdel Väster
Area 188 hektar
Folkmängd 762 (2017)[1]
Befolkningstäthet 4,1 inv./ha
Statistikkod D23212

Kalkstenen i brottet är av två sorter. Överst ett 15 meter tjockt lager Köpenhamnskalksten och därunder Limhamnskalksten. Lagren i botten bildades i ett tropiskt hav under Paleocen för 65–55 miljoner år sedan, med start under Dan. I stenen finns fossil av korall, sjöborrar, krokodiler och hajtänder.

Dagbrottet invigdes 1866, men kalkbrytning förekom i Limhamn redan på 1600-talet. Brottet drevs av en rad olika bolag, bland annat Annetorps Kalkbruk, Skånska Cement och Scancem. Brytningen av kalksten skedde till en början för hand, men en bit in på 1900-talet började man använda dynamit och maskiner. En smalspårig järnväg med hästdragna vagnar byggdes 1874 för att transportera kalkstenen till hamnen.[2] Skånska Cement fick 1883 tillstånd att använda ånglok istället för hästar.[3] Cementfabriken i Limhamns hamn var färdigbyggd 1889.[2] På grund av damm och grannarnas klagande byggde man en cirka två kilometer lång tunnel i vilken kalkslam fraktades på band från kalkbrottet till cementfabriken.[4] Tunneln invigdes av Tage Erlander 1968 men det skulle dröja endast tio år innan cementtillverkningen upphörde liksom behovet av tunneln. Den sista sprängningen gjordes i slutet av 1980-talet. Brytningen av kalk upphörde inte förrän 1994.

Nu ägs brottet av Malmö kommun efter att HeidelbergCement AG genom ett avtal överlåtit kalkbrottet.[5] Tidigare hade HeidelbergCement styckat av och sålt delar av området närmast kalkbrottet till HSB och NCC. Kalkbrottet blev ett kommunalt naturreservat vid årsskiftet 2010-2011.[6] Uppe på kanten runt kalkbrottet går en fyra kilometer lång promenadstig.

KuriosaRedigera

  • Den enorma Kristus-statyn i Rio de Janeiro påstås vara gjord av cement från Limhamns kalkbrott och kallas därför för ”Limhamns-Jesus”, men det var dock bara fundamentet som Skånska Cement levererade betong till.[7]
  • Kalkbrottets järnvägsspår som anslöt till MLJ, hade en varningsskylt med den dubbeltydiga texten ”Gå ej i brottets bana!”.[källa behövs]
Limhamns kalkbrott
Naturreservat
 
LandSverige
KommunMalmö kommun[8]
Area91,19 hektar[8]
- därav vatten0,44 hektar[8]
Inrättat20 december 2010[8]
Läge
Limhamns kalkbrott
Koordinat55°34′04″N 12°56′01″E / 55.567681°N 12.933565°Ö / 55.567681; 12.933565
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori IV: Habitat/Artskyddsområde[8]
NVR-id2025349[8] (karta)
WDPA-id555544764 (karta)
FörvaltareMalmö kommun[8]
Redigera Wikidata

Fauna och floraRedigera

Limhamns kalkbrott är sedan 2010 avsatt som naturreservat.

Limhamns kalkbrott är en av Sveriges tre viktigaste lokaler för den akut hotade grönfläckiga paddan.[9]

Kalkbrottet är hemvist för ett flertal andra hotade arter, bland vilka märks kalkkrassing och större vattensalamander.[10]

2008 hittades två nya insektsarter för Norden i Kalkbrottet: skalbaggen resedajordloppa (Phyllotreta procera) och rovstekeln Tachysphex unicolor.[11][12] Där har även hittats en sällsynt skalbagge som aldrig förut påträffats i Skåne, kortvingen Stenus fossulatus. 2017 gjordes det första fyndet av gulört för Norden i kalkbrottet.[13]

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistikunderlag för malmö Arkiverad 26 november 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst november 2017.
  2. ^ [a b] Schlyter, Olga. ”Cementfabriken och bangården i Limhamn”. Malmö Museer Kulturarvsenheten. http://www.malmo.se/download/18.af27481124e354c8f1800042629/Rapport_2009_018_low.pdf#search=%27sillabanan%27. Läst 14 november 2012. 
  3. ^ ”Malmöhus län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Malmohus%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201881%201882%201883%201884%201885.pdf. Läst 15 november 2012. 
  4. ^ Olga Schlyter, 2010, Limhamns kalkbrott - industrihistoriska lämningar, Malmö Museer, Kulturarvsenheten, rapport 2010:011, sid. 9.
  5. ^ Svensson, Ingrid. ”MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG”. Malmö kommun. http://streamsync.qbrick.com/04321/kf_080424/21825_BiH_45_Lr.pdf. Läst 14 november 2012. [död länk]
  6. ^ ”Limhamns kalkbrott”. Malmö kommun. Arkiverad från originalet den 6 december 2012. https://web.archive.org/web/20121206092616/http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Natur--friluftsliv/Natur--och-rekreationsomraden/Limhamns-kalkbrott.html. Läst 15 november 2012. 
  7. ^ Marco Fronzaroli, Skanska: Vi är oskyldiga till underverket, Realtid.se, 2007-07-09.
  8. ^ [a b c d e f g] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läst: 20 januari 2017, licens: CC0
  9. ^ Mats Wirén, 2010, Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011-2016, Naturvårdsverket. rapport 6406
  10. ^ Bevarandeplan för Natura 2000-område Limhamns kalkbrott SE0430157 Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine., Länsstyrelsen i Skåne län 2016-03-18.
  11. ^ Entomologisk tidskrift 2011:3 [1]
  12. ^ Sydsvenskan 2008-05-23 [2]
  13. ^ Kristina Davidson, Första nordiska fyndet av gulört i Kalkbrottet, Skånska Dagbladet, 2017-10-25.